made FA tr . s Fredagen den 2. juli 1965 - Den sista. biten smög han sej fram lika tyst. som en. kostepanna (Owe Ähörnavist).. : frär. väl Bara den kvinna" som "måste id ah på bio för att få gråta” nån gång. -"(Thörvald. Gabliny; ;ymnas rektören till skolans At stafettlag: ” Kom ihåg, 4 gossar," att ni inte. r nger "för skolan 'utan för li- Pekka Länger). + I de katolska länderna använder man, radband och för varje ny bön - tar man en liten pärla, | - (Tage Danielsson). - — Det här är upptäcktsresande Svensson, 'älskling, han har inte sett en vit kvinna på fem å "ANN-LOUISE .HANSO "I VEJBYPARKEN ' Vejbyparken gästas . på,, lördag |. av, Ann-Louise "Hanson, Hon har fått många ;:"ovord i pressen | på senare töd, bl. av för. såna. tölk- ningar "av visor: och för act, ; hon breddat sin fepertcar så wvä nt- ligt. I år bjuds publiken kåde på aktuella schlager-melodier,' visor, revyinelag och hootene: enny. Ann- Luise kommer nämligen med .en verkligt påkostad el how i som- mar, Med sig har hon. Lena Hans- son Åke . Felck-fyndet. ' För ackompanjemenget svarar Bruno Glenmarks" orkester, vilken inne- . | håller . ybterligare > en attraktion, nämligen Birchtown hooctenanny-trio från: Umeå, ” ” Världens största gökur föra världens största gökur fram- för sin suvenir-butik som reklam i ör skyltfönstret. « Men ' uret är. inte bara' till för +. prydnadens skull utan precis som ett riktigt gökur slår det timmar- 7” nå med det vederbörliga antalet kuck-kucktrop som = överröstar -till.: och med trafikbullret, 'Och så öppnas, ett litet fönster ovan- för skyltfönstret, en gök. av upp- | trä för de passerande, Mest förtjust i gökuret framför suvenir-butiken på Burgsatrazse i Wiesbaden är Wiesbadens ungdom, alltid finns en liten skara stående . framför gökuret, Kort före den warje tinv- me återkommande gökens rop samlas så många barn på trottoa- ren att man. knappast kommer fram. | gäster... Det .är bara trevligt och <. . klokt att' läsa och lära av recept i Vv. Singers — = en I" | hon övertygat. rätten, om..att. hen - nes iman hoppat , över, . skaklarna sn | föruts-ende!. Känner .ni. inte S1- . rade, att ju mer-jag stretade "emot, Förtrolig ga stunder + "Monika" Varför ska ni till varje pris vara originell? Kan ni laga vis= sa rätter — kyckling eller stekar '— så varför inte: bjuda . på: det?. Det må vara roligt att pröva nyheter, och. experimentera, men man. bör helst inte göra "det när, man" har veckotidningarna, men varför . öka sin egen ångest inför en ovan bjud-: ning genom att pålägga sig större" bördor, än nödvändigt? .En. riktigt härlig 'välstekt kyckling med just ”mormors”. gräddsås till och en se- parat god sallad —' skulle inte det duga? Och eitronsufflén - ni, talar om. : Är det inte anger; mt att veta alt ens- vänner med välbehag tänker: ”ja, se sådan kyckling som hos Mo- nika” får. man. ingenstans? Då. - blir. hagligaste associationer. Så låt nu inte nyhetsdriften förleda er till nå-: got som kanske -— men lika gärna kanske ' inte, blir en succé; Med, hjätlig hälsning, / ” ”Fru KX Ett” material man kan ha året om är spets.. Där- för tycker jag ni ska sy. klänningen till er dotters bröllop i någon vac- ker, blå eller blågrön färg i-det materialet, Sy själva klänningen ur-. ringad och ärmlös och. så gärna «en jacka.: Det. är" både modernt : och mycket elegant; Fodra-: med taft eller. liknande tyg. Enfärgade skor i samma nyans och en liten aftonväska i siden, Med hjärtlig hälsning. : : - ”Gallie” : EJ PRESKR'!BERAT : fick skilsmässa: härcmdagen sedan rättade ind gnerat ”att fhön "först helt nyligen fått vetskap om indå- .| det. Nu planerar hon att "gifta cm |; sig med. en: gammal - pojkvän” som uppnått :den . aktniogsvärda . rå'dern av 81 år. De tu möttes häroms te; på en "pens "oärsträff, en katt : I ENERGISK . — "Tala om försä!j ljare, / "som dén, Han reser på Norrland: och säljer gökur och så i sammä svep säljer han fåge" frö för göken.' | försökte kyssa mig, och han förkla- desto. mer skulle. 'hari kyssa mig. Han är ingen hederlig. karl. 2 ' Karin: — Men kära du, han kan väl vara hederlig karl för det. Män» nen gör så ibland. ' Olga: ”— Ja, men när jag skrek, så gick han, En heder] g karl hål- ler sitt ord. : : FLUGIGT Har ni hört om de två "Hugörha som träffades i en DC 6:a, på väg du ska resa på semester?. Andra till Mallorca? Ena flugan sa: Jaså den ett begrepp som väcker de. be” OM 2 ?Gällie” s - 68-åriga 'L ly' Mart n' i London oa Harg panemn f.och med hänsyn Hu EEr Grade fitmas hänsynslösa och Ofina offärsmetoder.. . sUPPIepa det sista jag FLiklerade..: Ecer ärade firmas och Sfina affärsmetoder! hönsyns/lösaN J[ LL vital AJ u PRECIS VAD JAG DE DET HAR DE INTE! RESERVA 3, HJUL = SNAN KAN INTE DRA VAGNEN ENSAM > NÄE, NI MÅSTE KA AV OCH SKJUTA SÅ i ) ON få DÄR JA, NU RT DET FINT = MEN VI HAR Y AKTA VISST GJORT VAGNEN” FÖR TÖNG : ÄT INTE.VAGNEN RULLAR TILLBAKA — i ÅSNAN SKA PUSTA UT LITE, FÖR Backen XR så BRANT) än lugan' svarade: Visst; m men: man var gjort. ett: gott val? KN tern! sc 5 : RÄTT TILLBAKA > Gubben A var: till affären. och gjorde en del inköp. Han lämnade Jen sedet som betalning och fick en. del mynt tillbaka, vilka han fle- ra gånger. omsorgsfullt, räknade Handlanden, som observerade detta, undrade: > >" I Fick ni inte rätt "tillbaka? ute och surrade i natt och då'tyck-!1 te jag att jag nte ville flyga själv. i :— Mycket. Bara 38 krödor me- å get, Ä' sjutton, dä dö + BARA DELVIS I den stora bankhallen övertock; berättar ”Signalen”, :Klä- deshändlarn” höll” fram en dylik 'och Emil, medan'han skärskådade glag- "En man med snålt utseende steg Vet Karlsson, vad jag menar? ' Karlsson funderar till ett. ljus 'g går fram” och sade: funnit: den? «= > ev sö on Bara delvis, blev svaret.” Jag r hittat. gummisnodflen. le”. "PLAST : + Karlsson har sågat. ved åt kyr- i | koherden . och vill ha betalt. Kyr- koherden tycker att han' begär väl j mycket och förmanar: — Karlsson - är allt ' lite närig. Karlsson vet väl att han inte skall samla : jordiska 'skatter? Det finns värdefullare att samla; sådant som oo Det: är nog jag det. "Har. nil: -— Nå, lilla Eva, vad Kallas nu så- dana varelser'. som lever: både på : land och vatten? .: = Flottister, fröken. 'Kamrer Andersson, går, på. kon- dis, När scrvitrisen komme med kaffet och. bakelserna” upptäcker han att sked saknas. — Sked fröken, säger ha — Nä, det bara kura". gen. : e i ma- ( w — f an: | För ' "egen del ' vågade Kerstin ”"”fnte ta några mått och steg. Repa- ""rationerna i stadsvåningen hade hon , inskränkt till att bara omfatta dem .. som värden själv bekostade, och det hade försiggått ett par lockande" .t- auktioner i bygden, vilka hon inte ' ens besökt, Det var annars det ro- H ligaste hon visste att söka komma "$i över ikvi till Men under nuvarande förhållan- "den hade hennes lidelsefulla intres. " ge för tenntallrikar och väggskåp ; alldeles slocknat. Vad tjänade det till, att' hon .hade vindskontoret fullproppat' med fallfärdiga gusta- anska sängar och ekskuffar och "skåpen " belamrade av rörstrands- ”byttor o hopnitade serviser? Allt vad hon samlat i ladorna, allt hon ort, för hem och , familj, vägde -fjäc erlätt för både man och barn, "där nyheter lockade, och de läng- ; tade att: erövra främmande domä- 4 r Sommar i z skärgården 5 Av BVA BERG -[pullover och stickade, den nästan Jisk E rarha "en del detaljex Y vagn och den gamla gråa märren, Småbarnen kom rusande. för att beskåda '”hästbilen”, som de kal- lade det ovanliga åkdonet, Slakta- ren öppnade luckorna ochski- ifråga om fördelningen . av :farfars efterlämnade .: ägodelar. skulle fara tillbaka' med båten denna gång, och bröderna hade .så mycket att tala om, att Sören . måste "följa ”kamrern" ända ner fill båtbryggan. Lena travade tyst vid deras sida, hon höll: sin får under armen och försökte hålla jämna steg med dem, '': Ångbåtsbryggan. hette" Lövhagen kade upp mot fönstren, hon' måste ner och köpa mat, det kom hon ändå inte' ifrån, Hon hade.beställt kalvlever och 'kotletter till'sönda- gen. Sören tyckte om det, och dess- utom måste de. väl ha litet char- kuterivaror tills Gunnar kom' ut, så att han inte kinkade. Med portmon- nän i banden gick hon ut för trap- pan,, Emma stod sedan med korgen på armen och synade köttet med hopknipt mun och pöillandé fnys- ningar, .-', Så gick dagarna och småningom tycktes den tryckta stämningen lät- ta något. Gunnar kom ut på week- end 'och söndagen fylldes: av; gla- da :"barnröster, " grammofonmusik och. cour 1. Efter midd tog "Kerstin åter itu med- "Sörens + Grinden : öppnades och hon "såg slaktaren. köra in med" sin bruna färdig. Vid. hennes :'sida- krnåpade och platsen gjorde skäl för namnet. En brant björkbacke skyddade den för. eftermiddagssolen, som strilade mellan de raka vita stammarna på krönet. Själva bryggan låg i skug- gan, men. sjön var ännu ljusblå och "solig längre .ut. och ' det var. varmt . i: luften, Vid den "långa björkvedstraven hade: folk ställt ifrån sig cyklarna och en hop yng- lingar låg i gräset och tuggade 'på grässtrån, söndagsfina och högröstat blyga. Sören stödde sig mot, tross- pålen längs ut på bryggh och förrän . ni också får ge'er in till stan,' sade Gunnar och kastade" en liten. sten ut i vattnet. Hur länge | stannar ni? fer tn Ä ; — Jag måste vara inne vid pröv- ningarna, svarade Sören. Vi flyttar väl. tomkring den tjugonde, skulle jag tro. Kvällarna är redan så mör- ka öch trista, i : ch Karna. då, a som "inte h av, fortsatte Gunnar. . Elisabet fick brev från henne i torsdags, sa hon. Då” var hon på Blidö någonstans. för Nu. ser: ja " skorstensröken, skrek Lena,' och de vände sig om. Den ,. solbelysta, vita - båten stack fram nosen bakom holmen och gled frustande in i viken, klöv vattnet i fräsande skumbågar: med sin ' vassa för, Vid udden; blåste. den,: ång- visslan tog först sats och harklade sig. öch därpå ljöd det hesa häls- ningsvrålet ur dess svarta strupe. Så. smög sig "båten intill bryggan och de.' Männi: na "började Gunnar stod bredvid med sin hand- väska i handen, den ljusa sommar- överrocken' på armen och upp- dröjde den hade nyss; blåst.'vid Alsviken men syntes ännu inte till, troligen var det mycket :folk om- bord och ont om plats, Elisabet på evighetsduken dck her: sträckt i stärkkrage och hatt. Båten | ”— Ja nu dröjer det inte länge” skocka sig på bryggan, utför bac- ken'"' sprang ' ett försenat? sällskap in. påten tanipande börjat backa, svän- de . Sören och. Lena hemåt. Det tod alltid en & domlig känsla av övergivenhet på stranden, när Båten' lagt ut, och de' kvarvarande Ål tänkte på :hemvägens tristess: och "Iden långa ' ensamma kvällen, fråm för sig. : fe ;"Tysta knogade far "ock". ”dottér I uppför backen. Milliarder små flyg- fän virvlade. omkring, bland" löven, Stigen slingrade sig "upp "mellan högt ”gräs- och ruggiga. hallohsnår, som redan började se ”köstlika ut med sina, enstaka förkrympta bär, ratade till" och med''av, barnen. Ett. par bruna hästar njöt sin sies- ta med hiävudena intill. varandra, orörliga stod de under en hög al och mediterade, >. -- De , gick inte direkt hem; Sören och hans dotter, utan tog som eftér en tyst. överenskommelse ” el 1 genom byn; när de hunnit Up n 1 ägen, Husen låg glödande 'i med-r fladdrand och svängande: kappsäckar. - Avskeds- kyssar växlades, familjefäder vred sig :beslutsamt lös från sina ljus- klädda hustrus omfamningar, barn hurrade' och skrek och' viftade till passagerarna. som lutade sig af le från trädgård hör- des barn leka söndagssnällt och kattorna ålade sig lättjefullt” över såg sig omkring litet rådvilla och |-i svart kostym , med .vegamössa och. pratade. , med, grannhustrun, 7 som ningen, ty kon tyngdes . under. ett ok med: två blänkande, ämbar. ' ' —' Grant, väder vi fått till 'sist, sade lektorn" och saktade stegen i förbifarten. " Jojomensan, medgav de. Ett märkvärdigt ”rart väder så länge det varar, i me +; Är det inte ill att, bära iväg till Stockholm för herrskapet? frå- gade Andersson artigt, och lek- torn' nickade beklagande., Jo, då, nu var det slut på sommarfi öjden irappet. - : " Ur skorstenarna steg "röken. frid- fullt från aftonvarden, men "solen gick', ner scharlakansröd och båda- de oväder. för den som var skrock- full.:: Bakom / 'byn' vidtog åkrarna, säden växte åter spänstig och hög efter. torrtiden. Vid solnedgången började syrsorna sin Iåt, och Lena 'stannade och lyssnade. ot - Tyst hör, viskade hon. : a ” — Vad -är ; det - jag - skall höra? undrade han. Och de kom under- fund med, att hans öron icke läng- re uppfattade tonerna med det höga ata vägen, ' Vid And "i Det är ett typiskt älderdoms- järngrind stod ägaren själv” tutad och. rökte pipa, Han var klädd i trodde jag, att det skulle komma. så snart. 'Tankfullt fortsatte de. : a — Säg pappa, yttrade Lena efter en stund, när du är gammal, minng :' du då hur det kändes att vara ung? Han log: — Det värsta, det hem= skaste' är,' att jag inte' alls känner i mig: gammal - utan ung. Det vill säga, jag. vet. ju att åldern har, trängt sig på mig som en objuden gäst. och förföljer mig och att jag :" förändrats av erfare "upplevelser. Men åldern kommer '” mig liksom inte vid -tvärtom tror . jag, att jag kände mig äldre, då jag var ung. - Hon avbröt honom ointressera 1 Ja det där är saker som jag '. infe; alls - förstår Jag 'undrar : bara, minns du, om 'det kändes hemskt- och otäckt att vara utsläppt i värl- den, när du var ung? Eller är det | bara hu för tiden vi unga tycker : oss hjälplösa inför Tivet och så, du förstår vad jag menar? Det sker ju 'så mycket ruskiga saker runt ", om i världen, att det är som, det inte . tjänade något till, :som om det rent av vore egoistiskt att man > ägnade sig åt sitt eget liv och sin! : utveckling och så. Omvälvningar . och elände tycks i alla fall vara det enda,som lurar på människor 2 na från alla håll. i Lr fenomen, förklarade han. ' Men inte sh KAN (Forts) eter. .och I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.