s=LT Om en: stockholmare. eller an-= nan ortinnevånare i högsta dyr- . artsgruppen firar semester i Var= berg, Falkenberg eller någon an-' nan :plats på västkusten - finner han snart, att levandskostnader- na inte är, billigare här än hem= ma. Men” Järnvägstjänstemannen, 5 ” posttjänstemannen och andra stas ” tens anställda här har lägre lön därför att han eller hon bor i en lägre dyrortsgrupp. Men de får. Betala precis lika mycket för n potatisen, jordgubbarna, '. köt sen och allt annat som; hör Nvets nödtorft, som semestergäs- . | ten, Och dessa priser ligger. t om... Å vissa fall över gängse priser i 2 Finnö "det' någor rättvisa i att " sådant lönesystem? Ja, det tycker ' de'som”makten har, Annars skul-”- 1e "de väl: vara måna om att av= ; skaffa detta system snarast, möj- arf - tar upp detta spöre=; mål mitt i semestertiden och hög=". sommarvärmen beror 'på att det, är akivellt flytta försvarets fa-:- till: | Lördigen den 24 4 juli I 1965 | Ett nytt dyrortsproblém LT= ' Förflyttningen som sådan är rik "tig ur lokaliseringssynpunk Det går inte att koncentféra.a "statliga verk till Stockholm trångboddheten är "svårast 1 hi la landet. Det kan inte heller vi ra fel att denna förflyttning, bru- el 3 talt. avslöjar ihåligheted $i det ; lönesystem .vi "haft under många | år i vårt land— dets k dyrörts- 4. systemet, Den reaktion som kom-". mer från personalen i: försvarets : fabriksverk har utan ”vivel, en realistisk bakgrund, Den. bekräf- tar också vad dyrortssystem "bekämpare' hävdat i många, mån: ga år, nämligen att dyrortssys 'met'starkt bidragit till att främja "företags-. och "befolkningskoncens ;trationen till de allra största tät- "orterna; med "de. stora. problem 'på . bostads-, ' -Kommunikations- och ardra”samhällsömråden, "som denna ''enhopning + medför, ; och :samtiälgt avfolka glesbygderna. «Det "skall" bli intressant att.be; vittna. hur de: framställda” kra= 'ven från 'den 'utflyttande .perso- g nalen "vid: försvarets fabriksvi rk. " att bemötas. Bifalls, .de anska gästerna slog sig ner i gröng Rune "Andersson, Holmstad, (stående med ryggen mot kameran) : Plönninge. briksverk från Stockholm - till; Eskilstuna. + Självklart 'är .. det: önskvärt både ur arbetsgivaren—;. statens och många anställdas syn- punkter att den nuvarande per-: sonalen i: största utsträckning. flyttar med sitt verk ut till lands-' orten, "Men . Stockholm - ligger ” i > Ortsgrupp fem och Eskilstuna i ortsgrupp tre, Följaktligen. skulle: ; "en förflyttning medföra en avse--. värd lönesänkning för de anställ" da som:byter. bostadsort, men. Åin-, te arbete 'och ansvar för dettas: fullgörande, . - Har ..dessa : därtill klart för sig att det kostar Eka mycket att leva i Eskilstuna som? 1 Stockholm, så förstår. man de- rås reaktion . mot. detta: lönesy=- Å Vi stem, :Denna reaktion har» dess: --ufom.: medfört: att, de' anställda I . försyärets . febriksverk, begärt. att få behålla den lön de nu har... va Det förefaller ; både. natirligt den a kotaktär det häl Är fråga. om. säkert” hälsas : med :'stö ta till. inte uppstår givetvis stor 'missbe-" låtenhet bland dem som får säm 'ré lönevillkör än tidigare och' så . dant brukar aldrig främja intres- set ”arbetsuppgifternå, Bifalls däremot, :kraven .; underkänner : "man. hela” ”dyrortssystemets berät= ”. : tigande.- » Det sistnämnda” ;skulle ' ruksskolan på Plönninge, för le är'svarta som inegrer, Inte så underligt kanske, för de är faktiskt äkta afrikaner, hemma- "2 > hörande i de exotiska länderna . Kenya; Malawi,” : Tanzania, Iganda, och Zambia.” Gruppen består "av 16 afrikaner, varav : två: damer, ': och « därtill fyra - : gvenskar, och de utgör tillsam- . > mans' ” Swetdish'..Co-operative "Centres; tredje.” internationella fredsställelse - överallt illi, högsta dyrorterna. Dilemmat: blir br då: om "det; är. möjligt "att" göra . undantag endast . för. en. grupp, . som tidigare fått 'del av den höge- : ta 'dyrortens. fördelar? ed z so er de kvarteret på Plönninge. Nana fr ' DAHL Å - Atal har omsider väckts mot en av herrarna" i ”nåzistligan; fährérn själv. Han är misstänkt” för, för- beredelse. till” väpnat hot mot lag- a lig ordning; olovlig k kårve av 'solskenet, samtidigt 'som K WMwaluseke och mrs- Ann i iets enda k informerade om förhållandena på : kn 2 Mgaya, båda från "elever. - : a Ti i vo och olaga väpeninnehav. Det: lå- ter ruskigt nog, men det var. vär- ref när 'bomben':sprang, : skriver Handelstidningen(fp och fortsätter: > « Fem personer anhölls som rä tänkta för högmålsbrott, regering- en! purrades med nyheter, och . rikspoliestyrelsen chef ' kallade. hastigt till presskonferen&. |” Man lägger märke till att någon. misstanke om hets Möt folkgrupp inte ingår i stämningen. ' På den punkten har polisen "ändå uppre- |: pade gånger haft ärende till lik-|' nande rörelser.» Om' Carlbergska |: stiftelsens antisemitiska trafik in- : te, är straffbar frågar man sig onekligen hur lagen ser. på. den övriga delen av verksamheten. : Det blir heller ingen avunds- värd uppgift för domstolen att av- göra var Göran Grankuist slutar och Björn Lundahl tar vid... 7 "Vad man sett av'deras konver- sationer är sådant att löjet in- finner sig lika villigt som upp- rördheten, Det är fråga om kons spirationer på en i allo urusel nivå, och redan. däri ligger en poäng, som man efter all upp- ståndelse får hoppas inte skall undgå allmänheten. ., Björn Lundahl — Carlbergsstif- telsens ordförande och huvudper- sonen i vårens ”nazistskandal” har åtalats, för förberedelse ull wäpnat hot mot .Jaglig ordning, olovlig kårverksamhet och olaga vapeninnehav, framhåller . D 'a- gens Nyheter (fp): . . De förhörsprotokoll som där- . med blivit offentliga ger närmast | ett tragikomiskt intryck av hur två virrhjärnor — Lundahl och hans vedersakare ' Göran Gran- quist — har lyckats trassla till det för” varandra; Några särskilt skrämmande , perspektiv skymtar |, z.. knappast i bilden. Men det är under alla omständigheter bra att tokerierna : kommer under "en domstols prövning, ' Utredningen om naziaffären är |: klar. A”r be t et (s) erinrar om att chefsåklagare Bertil Österberg gång på gång betonat att hela affären skulle ha kunnat utredas betydligt bättre om: man -'haft möjlighet att förhöra Granquist här i Sverige och att konfrontera iled en i med. . ”naziav löja= XY 4 ren”: Det hade inte varit omöjligt att få till stånd en sådan konfronta- tion' om Expressens. journalister . handlagt ärendet på ett normalt sätt, dvs låtit polisen sköta polis- arbetet i stället för att själva för- söka sig på det. Nu. förvirrades bara hela arbetet: genom Expres- sens uppförstoringar av naziaffä- ren, av tidningens beredvillighet | lp av fyra svenska handledare, ., däribland ' den « » halländske jord- 1 | dersson, Halmstad: RR &£ö + Under" de' två ess sökande efter en ny 'rege- ring. hopplöst igång på Kongovis inda sedar valen. den 123 somöj SS Under tiden t har” förtroendet" för | : ; i-Europäråden | -' Flertalet "är aktiva Premiärminister” Theo: Lefeyre .. Bina, resp, hemländer" konsulenters :. regeringstjänstemän o 's'v. Under grupparbetet har: de: också s haft! . karskröm och Slättåkra, T d | hos "hushållningssälls je stad, Jantmannaföreningen i i Slöinge, jordbruk i i Falkenberg, fisk- auktionerna i "Göteborg samt Kon- | stm-anläggningar i Halmstad, Os- En "rad snister "och utrikesminister Pauls :Henri Spaak — " underminerats, av deras oförmåga på” "Hemmaplan." "I. onsdags gick socialistpartiets : "exekutiv: emot” ett tidigare "beslut ' och, accepterade. 'en' "uppgörelse som utarbetats vid möten "med det katolska ' , partiets: ledare "under ordförandeskap av "kungens ”för- handlare” Pierre Harmel. Harmel |: skall själv 'presidera över en ny| . katolsk-socialistisk regering :;—|'' + om. socialistkongressen godkänner "uppgörelsen när. den sammanträ- der den 29 juli; det, finns i nr eg återvända till den! åtmin- stonie på "fritiden. . + Det är inte så ofta de forskar- ambitiösa : pekar - på den”. sedan länge kända. teknik som står - till ; buds för att förebygga- ock elimi- an hera riskerna" för den "försvars- lösa ' massmänniskang hälsa. Där- :med inte, sagt: att teknikerna själ- var använder ' den,” Deras kunska- per” "och vilja i dessa ting är inte övervälldigande. Om 15 år. har' vi tredubblat : antalet civilingenjörer och de är då: ca: 45000 st. Med nuvarande utbildningsplaner” kom- Mer . mer än 90 procent av dessa framtida: arbets-' och "industrileda- re. att sakna kunskaper i arbetar- : | skydd sams. i industris och sam- standardförbärtring dustrins : och" telkni- älståndsökni ingen -svårdefinierbara "ländare:” er förra har dominerat |" "landet sedan dess tillblivelse 1830 kl men flamländarna. här: nu blivit : - 60 em "årliga sjuk- -ha?. den ;som "Orsak, Ä Carl-Eric Några ”.vallon- extremister vill i - nu göra landet till en federetion 3 I (liksom några flamländska parti- er); andra föredrar en komplicei rad författningsändring avsedd - -att I: skydda ' vallonerna ' för "språklig |]! eller social lagstiftning som flam- land. får”. afrikahernå göra: : omfat- |: ändarna; kan söka .genomdriva. |hällshygien:” kvinnl lantbrukare i i harplingetrakten kom- mer också att få påhälsning av än, långväga gästerna. ” "VÄRME OCH FOTBOLL: ” PÅ PLÖNNINGE.. ' Då vi på måndagskvällen hälsa-" de på hos afrikanerna: på Plönninge, ' var de synnerligen belåtna ” — inte minst med, värmen, :De: hade vis-- serligen fått veta i förväg. att Sve-.; rige: var ett. kyligt land, men "de - hade aldrig” "föreställt sig sådan kv= : ia, som när 'de kom hit i maj. Då fick de faktiskt -Utnyttja sina. första 'NIB-anslag -till' att köpa överroce" kar och ylletröjor för. På Plönninge ' var däremot soligt och grönt, och , bl a passade 'man på at utnyttja”. de stora. gräsplanerna för fotbollg= träning, Det lär nämligen dra ihop. sig till en internationell fotbollsga- ia där mellan lantbruksskolans ele= ver och ett sammansatt 'Afrika-lag. NÅGRA ATERVÄNDER . "+; .. I SEPTEMBER, , us "Efter hallandsbesöket förflyttas seminariet till KF:s Vår gård i Saltsjöbaden, där man skall special studera svensk konsumentkoopera= tion, Sedan blir det några veckors. praktik hos föreningsföretag i olika delar av -landet,: och då kommer : bl a' en grupp tillbaka till Halland, Efter. sex, månader i Sverige kom= mer afrikanerna att återvända hem, och då 'räknar man med att en stor del av erfarenheterna härifrån skall kunna omplanteras i afrikansk mil= + Tidningen. förklarar .. avslut: | ningsvis att ”alla politiker är 'nu på valhumör., Grälet -kanske : ” inte har avgjorts ännu.” förorsakar = stress. — "det: kan ju . även äsynen. av en "råtta: i ett kök "Herrens befallningar 'o och giva glädje i hjärtat”, H AR sa Vi I Day. Ps.:19,' 'wérs 9. errens | lningar .ä äro rätj det: betvivlar: väl ingen, men i de giva glädje åt hjärtat, är svå- rare att förstå, Vi tycker -väl sna- "| rare, att. Guds bud och befallning- rimära." "politiska" målet åt öka standarden” utan "att istället” öka "medvetenheten : om både det ena och det andra. Men - |: Guds. bud är. som . trafikpoli- sen, som icke. vill hindra oss att komma" fram” utan . hjälpa woss . att komma oskadade över gatan.' Guds bud är som anslagen wintertid vid åstranden: Förbjudet att ' beträda isen, inte för att neka ungdomarna ett. nöje "utam för att förhindra att" "ide — drunkna, Vår - store Wallin uttrycker det så: ”O män- niska, det är dig: sagt; wad Gud av dig begär, Vad Han uppå ditt "Imen" av "nyheter, som som” berättar att den? tekniska” epok. vi "alla lever "Ti skapar: ständigt : nya. hot mot miljö : och : våra ” naturresur- ser. Vårt. yrvakna. intresse för na- lturresursernas bevarande .. tycks "Ådessutom öka i samma takt som wi : " Överger "denna matur för att i -stä- 7 derma: tjäna 's 'så mycket pengar att Tidning « av: Köntraktoprosten. Olle - Mörk, Malmö . ög. text: om lagensmajestät, Matt: 17-129 set rätta - ar äro tunga och hindrar oss från | med ot 1. Guds "befallningar åsyfta " ett ostraffligt hjärta >. I 'bergspredikan talar: Jesus om én högre rättfärdighet, en rättfär- dighet som övergår fariseernas och de skriftlärdes rättfärdighet, . Han menar en inre rättfärdighet, hjär- tats rättfärdighet. Mången strävar en" viss framgång efter en yttre ostrafflighet och det är san- nerligen icke att förakta men — det wäcker inte. Om vi iakttager en yttre rättfärdighet - "men samti- digt omhuldar orena, ' högmodiga och värligå tankar i vårt hjärta, - Sävsparvhanen framför boet, Under mina fisketurer på morg-' narna brukar jag ofta få lyssna till en mycket enkel 'och anspråks- lös fågelsång. Det är en strof som sjunges på ett trevande och stam- .| mande sätt, precis som .-om fågeln skämdes över sin sång. Lätet kan | bokstaveras ” ungefär - ”zi2i"zi [sississinr”, Plötsligt : får jag se få- géln "sittande" på ett vasstrå, som sticker upp lite ovanför de” andra. Den är stoft som en gråspårv, har kolsvart huvud och haklapp, som är "begränsat av .ett lysande 'vitt band, som sträcker 'sig från nacken till. näbbroten. ”' Det råder: ingen bud, 'men” de vill” gärna göra det, om "de. bara: tordes, . gudsfruktan. är icke mycket till. Den" skänker icke någon tröst i | nöder,- ingen. segerkraft i: striden mot det. onda. icke någon frimo- "| dighet att vittna. för andra. ; Nej, det hjälper till sist icke med ett aldrig så ostraffligt yttre. Hjär- tat måste vara ostraffligt, Alla. äro vi- syndare, 'ålla mötas -av' många fröstelser,' i' alla hjärtan” uppstiga önda- begärelser. Finns då icke "ett ostraffligt hjärta? Icke någon inre mtfärdj ene Jo, Gud ser efter den. goda viljan. Där man har en ” ärlig vilja att lyda Gud utan” fö-' behåll och a hä det ostraffliga hjärtat, : är finns 2 "Guds ”befalltiingar giva "glädje och levnadsmod : n dagliga plikten att göra det rätta kan liknas vid en enkel sund vardagskost, som 'vi . alla : behöva. Utan den kan wi icke leva. Vi in- 1 "Oss stundom, alt våra plikter äro 'oss' till "hinder." Vi skulle ut- vecklas bättre och kunna leva ri- kare och friare om vi inte mötte detta: .Du skall, Du skall icke. Men när' vi lärt lite mera av livet, för- stå vi bättre och då skola vi tacka Gud mera för den kärva oliktens oryggliga bud än för ”livets ljuva I, och 'emekanide :lyckogåvor”, tacka Gud för = pliktens - välsignelse, Hopplöat och mörkt är att ej veta vad som är rätt. Ingenting ger större trygghet än vissheten: Det är rätt, Gud vill det. Han har ber fallt dett. om ed I 3. Guds befallningar har : inga -gränser => : 5 Det är stor 'skillnad på vad som- liga människor tänker om lydna- den. för Guds befallningar ''och gränserna för ett rättfärdigt liv och den werkliga rättfärdighet som Herren Jesus will föra oss till. Guds bud gäller icke endast wissa ” handlingar och vissa förhållanden i livet. Guds befallningar kan icke uttryckas med några få ler! Nejy Guds bud möter oss överallt, så sant som wi möta Gud överallt. I jallt.”vill' Gud ha oss rättfärdiga, renå, 'sanna och kärl illa. Det är det Jesus menar, när han säger, att han. kommit inte för att upp- häva utan för att fullborda Tagen. Vi möta Guds bud, när wi stå där och wäljer, om vi ska. göra vår plikt eller slarva oss från den för "ett möjes skull. Plikten är Guds . befallning. När . vi hör. en medmänniska förtalas, när vi ser en- lidande, som icke har någon som hjälper, när wi ser en, som är sorgsen och ensam och behö- ver vårt deltagande — då är det Guds bud som möter oss. 4 Och när wi se in i det egna hjärtat och samwetet, då möter oss Guds' bud: Var ' ren, var ödmjuk, var sänn i hjärtat. Ingen kan säga, Jag är färdig. Jag har hållit alla Guds bud. Nej, vi blir aldrig färdiga. Alltid längre så kan vår -berömmelse komma fruktansvärt på skam, Ty. den synd den växer och tar man någonsin tänkt sig kunna bli. hjärta. lagt, din egen sällhet är”, | Ba. Inga fram, djupare in, mot fullkomlig- |, heten, Hela livet, tiden räcker icke man låter ostörd ibo.i sitt hjäita, till att tjäna Gud — evigheten makten över |skall en. Man blir en större syndare än |”Verket är icke färdigt uppfyllas av "Guds tjänst. en; när du hembud får. ' En sådan? som låg under en liten albuske, ivivel rå att det är en sävsparv- prakt för mig; Honan, som hår'må-= got anspråkslösare färger (nyanser i brunt), ligger säkert på ägg ni gonstans 'i vassen, ' Men innan nan kommit så långt att hon-lagt ägg, har det' varit heta” strider: vå | reviret, På-en månad har följande hänt: ' Hanen "kommer . alltid före" honan till häckningsplatsen..'' Han - sjunger . då - från - någon. centralt - belägen sångpost: för att "anmäla sitt "revir, . och:-om" några hamnar + försöker :tränga :innanför +'dess gränser, jagas. de bort efter våld. sam strid. Sången, som är mycket energisk; kan ibland upprepas var femte sekund i flera minuter i "sträck, . Då "den "blivande "makan närmar sig reviret möts hon av en bort och förföljer henne 7 bland grenarna 'och på 'marken, Iblarid ' drabtar de samman. och då slår de med näbbarna mot varandra och 'flaxar' upphetsat med wvingar- na Men honan - skräms inte ”av der : hon. Hanen vänjer. sig: vid hennes närvaro och till slut del- av. reviret: : Denna”. fö re till hennes 'ehergifyllda arbete. ' De fem till sex äggen ruwas i:12 —14 dagar innan ungarna kläcks;, I början hålles de varma av ho- nan; som ligger mycket fast” på boet. Om hon skräms upp vinglar | Kon ; hjälplöst .- bont på” marken, . naturligtvis för att avleda ”- upp-' märksamheten : från boet. Efter något över en vecka lämnar ung- arna boet och skingras på reviret. De tillkallar. genom vissa lockto- ner föräldrarna, som matar” den” ännu några dagar. ' häckat »warje : år : de senaste fyra: åren och ofta” har dessa par lagt” en andra kull Om det är skhmma” | par som återvänt hit varje år vill, jag låta vara osagt, men det kan möjligen vara någor; av deras unga ar, ' som " hittat "tillbaka ti barmdomstraktt. Detta skullé e gå att konstatera genom ”Tings märkning, och någon sådan kar tyvärr inte företagits). « År 1963 hittade” jag. i åa sävsparvboet för året den 17 maj med: fem nylagdd ägg i, och sam- ma är låg sex nykläckta "Ungar i ett bo den 20 'juli, alltså ungefär två månader ' senare. Av detta kan. man slå fast, att” Ungefär .en I nad åtgår att uppföda varje Kull. ' På hösten flyttar sävsparvarna, . klokt nog, - ner - till länder. ved betydligt angenämare klimat, Vinr . terkvarteren, ligger ' nämligen , vid Medelhavet och länderna därom- kring. Men i mars-april kan; man åter få” | höra den. illa, enkla tra- nappa på kroken, Och vem. 4 mag . Ikar nej till lite ”musilk under Jar- Många > människor är rädda för Saligt. ur matten dagas . . Gud, de vågar icke bryta mot hans Evigt gudstjänstår" : ek r saklddGsA betet”? I, varje” fall. inte. jagt . Lars<Arne. ST håne som nu visar upp sin färg- " tar. de, dillsammans vid försvaret . I Kankesjöri har åre. par Sladigt » , » detta; utan gång. på gång återvän- SS mycket upphetsad hane, som:jagar ....
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.