3 vo N 2 fArbrars mna Ne | | midbgen. den 27. juli 1965 -Aomål Jern: ingår i sill tredj p. äitldide RE | Fängvård i i sin: ryd” vin. I | : hn ie - - FN "New. Mexico ber vad: vi har sett i i dag”. tre rs alt liv" på jorden överhuudta- "rd har ymma- phöra. "I I "en" kla : Hemligheten i Al do blev l|get, Den apokalyptiska visionen av, ren Holmström givit allmänhe- ten anledning att fråga sig, hur|” det i verkligheten” står till med det nuvarande systemet i våra straffanstalter, Han har förvarats ien 'så kallad öppen anstalt. Under den tid han vistades på denna, kunde han var eller var- annan natt företa stöld. och kas- saskåpskupper . och kunde härvid organisera” andra interner 'som medhjälpare, En större' parodi på föngvård kan ju knäppast tä 2 Intet "ont emellertid, som: ej | har” något gott med sig. Nu har nämligen - ett: blixtljus - kastats inte' lämpliga att vistas på en öppen kolon kan "fordra; är”, ten. av” anstalterna 'ej > skall över det ' rådande: Holmströms: fall är ej enaståen- de, utan "liknande 'har' förekoms mit. Det kan ej längre vara tvi- vel” underkastat, att” vånt . upp- "hela rekl fått sådana överäristor, vatten] ändring måste komma till stånd. Det. är..nödvändigt,. att fångvår- några interner till ' JO sägs fullt > riktigt: "Finns" det inågon” ån- ledning att tro att vå :hyser pla ner på att ge oss ut på nattliga : stöldresor, "då är. "vi sannerligen Det minsta man vabtl Cen | "farlig brottsling €j under fängelsetiden skall kunna fontsätta med, sin "brottsliga ;- verksamhet 'och-''att oförvitliga medbörgare ' i: närhe- na sig I fara” för väldsdåd "och = + 2iktigt då” han säger. sig. "bära "för: fallet! Holm" gynie” "det gigantiska & y för 20"år sedan, den 16 juli” 1945, 'Or- ten där "det :hände var då knep- past ens ett namn på kartan, men från ” "den. "dagen; blev - den ' "ett | världshistoriskt" begrepp: Alamogor- do. Där var det 'som den ' första atombombe bringades att ”explo- dera: uppe. i toppen på högt stål- torn. "Det skedde tidigt i daggry- ströms. Systemet har utbild. "äv tradikala + skrivbordsre den utan att vara -inh medför :”en allvarlig . korrektion. Dyrbara” 7 anstalter "med ' alla be-l: göräs imera spartanska och' sy- stemet med. permitterningar revi- deras. Att placera farliga brotts- | > lingar" i öppna anstalter . måste FSE tal om en ”stark ropagand börs jar allt fler inse att den social- demokratiska” ” regkringsbolitiken misslyckats, framhöll ae man; . bars, Eliasson" vid ;Skåne- tinget. . : :'De växande köerna, vå många "" Inflationens..”. kadoverkaingat; står: + regeringen a fi Jåginkomst- . grupperna. '. Hlusberas, ansåg hr . Eliasson, av de 'osakligå pen mot jordbrukspolitik wr och riksdt riteten är ansvariga fö för övrigt . ingalunda " MATPRISER - Det finns skäl fersammanställning. om det svenska jordBruksstödets | storlek med 'stor skepsis, skriver - . Jordbrukarnas Före- ining'shblad och utvecklar närmåre hur sådana beräkningar borde -vara för att ha mening, Tic mingen tillfogar: .:=:1 6 frog De världsmarknadspriser” som | hö man i dag registrerar blir' inte riktigt desamma i händelse av en kraftig minskning av den svenska självförsörjningsgraden, För det första anses det på många håll och "troligen med "rätta att om Sverige vore beroende äv en be- tydande import av livsmedel skul: le priserna bli andra, än de som gäller för de: överskott som nu finns tillgängliga på världsmark- naden. Det är sannolikt att denna invändning är befogad, I varje fall är det svårt att tänka sig att Sverige ' under' långa perioder -skulle kunna lita till att andra länder med liknande eller, lika god teknisk utveckling skulle nö- ja sig med att producera de i in- ternationell marknad sämst” be- dalda varusortimenten och därmed bl, a. förse oss med billiga livs- medel, medan det - a när "allvarliga q icke länge en hemlighet, Det dröj. de bara tre veckor: till, innan den första" atombombkrevaden ' följdes av "tvenne : exakt likadana, Skills naden” war dock väsentlig. Medan det första 'atombomhbprovet ; före- togs över. en. människotom öken- trakt, så bragtes de två följande ett mänsklighetens kollektiva själv- mord fick ökad skärpa och inten- sitet, då atombomben i sinom tid följdes av den tusenfalt frulktans- värdare vätebomben. Nu började t. 0. m. atomforskarna och bomb- skaparna själva att darra på 'man- schebten, erkänna bördan av sin tombomberns satt. slodera över två tättbefolkadeé städer. i' ett lav de ;kuldkänsla och: ropa 'ut varnings- ord: -för de: enorma -förstörelse- : som 'de »lyckats frigöra. jordens tätast: befoll ' länder: Hiroshima och ' Nagasaki, + Mer än 150.000 invånare i” dessa städer förlorade därvid > livat. och ;stä- derna" blev. praktiskt taget bort- blåsta ' från jordens yta. Av det ringa, fåtal, som: överlevde 'dessa "I ståders förintelse, fick nästan alla | obotliga. skador för livstid ill följd av gammastrålningen.: : Så. gick ;det alltså till, då. det 20 "århundradets"; ;största” veten- åkapliga ' triumf i kungjordes' dör mänskligheten — som” avslutnings- salut efter ett nära sexårigt världs< > j krig! Atomåldern. hade anmält sin N första atombomben I När den” | tematisk, "Varningarna ' var. lika befogade som : den ' fruktan; som fött 'dem. Men :' människorna i världen, 'de- ras | stater och "regeringar, miss- lyckades trots alla varningar med den 'till. synes enda viktiga och nödvändiga" uppgiften -— nämligen att bringa atomenergin under sys- internationell — kontroll, Här -skall icke: ordas om orsaken till detta' misslyckande; vi får nö- ja oss med att konstatera, att värt- den under de två sista årtiondena lärt sig att leva med” atomvapnen som ett ' ofrånkomligt faktum, Vi kan :t.. o., m." konstatera, ' att. an- hopningen - av : kärnvapen: både i väst" och: öst nu nått en. sådan storlek d g, att den i sig näs- sprängdes. i: Al ;” befann Sig: president Truman och premi- inister -Churchill i Potsdam för 3 ökning som nu tek och" ett! halvi år. 1 - ÖKAD PRODUKTIVITET, ' Det framstår. tydligt att en fort- satt ökning av landets roduk- bidragande faktor. till" blomstring- en, Mätt i produktion per man. och: timme har produktiviteten. i "den privata. sektorn” ökat med" i ge nonisnitd 3,5: procent per år un der den. pågående, 'ekonomiska & pansionen. Denna siffra överst kraftigt motsvarande femtiotalet ” den” isnittliga na ringslivet « företrädesvis .- skulle kunna syssla med export av bätt- re betalda industriprodukter, Det! ta är den ena sidan av saken, : ; För. det andra kan en förändring i livsmedelspriserna. i hela Väst- europa bli verklighet i.en nära framtid: i oc «Flykten. från jordbruket. och landsbygdsnäringarna är inte nås gon förteelse som Sverige har mor nopol på: Denna” process försiggår i alla!länder runt omkring - OSS, Den väsentliga skillnaden. är att denna -utveckling kommit tidigare och med större styrka i Sverige, ; Andra länder kommer emeller- fid' nu efter i snabb: köljd, och detta : torde snart nog göra sig märkbart i grannländernas löne= förhållanden. Det är 'ori för den amerikanska produktivi- teten sedan: 1909, Den; lyder. på 25. " Experterna pikar på : tär, baserad på oto produktions: och ”försäljningsvoly- marna. . Den privata sektorns -4ö- tala” "produktion "har" under". fyra och" ett halvt år stigit med 7£ ge- nomsnitt drygt” fyra procent per tagen "tillfälle; att i i Större Visträck- ning” och mer 'effektivt sin; : Utrustning, "Företagen der sextiotal mer ut av, sina ar- tänka sig att nuvarande lönerela. tioner i Europa mellan länder med likartad industrialiseringsgrad kan bestå i det långa loppet. Om en . viss utjämning sker kommer detta också att gälla relationen mellan lönerna till jordbrukets och indu- + string arbetskraft, : -Denna utjämning torde inverka på livsmedelspriserna i våra kon- betskraftsbesparande , maskiner "och andra resultat av tekniska” ifram- steg: än: under' åren närmast efter andra världskriget.” Vid" en un dersökning som ; nyligen . företogs framkom det att en dollar som, in- vesterats i fabriker. och utrustning gav; årlig Produktion värd 92 cent, kurrentländer, bl. a. Danmark. tionseffelativitet i hög. grad, är en [Mi : I fattar. allt . från stora enheter "för I procent. av hela' - världens! beställ- jämfört med. 12. cent 1948 Denna | lands industri äger. ' témbor I | Helsingfors då Industri anordnag "> för i åttonde gång v Denna mässa? . arrangeras värt femte år: och väntas nu åter- spegla en .snabb industriell pro- Auktiorisatveckling i Finland. i i fullbordat: förs ätt rådslå. med vännen Josef Sta- lin om: - Europas. "och » 7. världens framtid." Av. dessa ”tre stora” var code- -telegrarn. "från .USA erhöll kännedom om"! "det: "lyckade pro- vet. -Man. vet, , numera, att Stalin var ännu bättre och tidigare un- derrättad genom sina egna spioner ”& Amerika: Churchill emot ' fick ' ingenting veta, "förrän Hiroshimas och Nagasakis de var det "endast Truman, som genom ett tan "omöjliggör, ett" atomvapenkrig, Alla” atom-makter vet, att 'ett dy- likt krig kommer ingen av dem att överleva, Därför kan och vå- gar ingen på allvar räkna med att begagna dessa . ohyggliga resurser, och .: så! påradoxal. blir. måhända därigenom” slutsatsen, ' att.” atom- vapnen ” genom” sin blotta existens definitivt utgör ett hinder' för ett tredje" ärldskrig: "Frågan. återstår givetvis, shuruvida ; denna 2 doxala . 'slutledninig ” även. di rar Kina" som, framtida atommalkt?. i nyttjande., 'T färger smälter väl i in un Ärade läsare, ni kanske nu ”Bår| blivit lite trötva efter. att ha fått följa "med på jakt efter knölsva- nen, tofsvipan och sävsparven. Men låt 'oss för all. del inte ge upp hoppet om att vi nu inte har mer alt se i Kankesjön. Låt oss i var- je: fall kasta en sista blick över vattnet, som” ligger alldeles" stilla efter den härliga regnskuren, Nå- gonting kan ju ha förbigått våra annars så vaksamma ögon. Och flög där inte över vattnet en få- gel, som tidigare inte har visat sig för oss? Med korta, stela och kupiga vingslag strök den så tätt der kon man Hoppas. ” Problemet Kina och. dess atom- japen är t v. ett' spörsmål på längre - sikt... För den”. närmaste framtiden >, ter : sig - atomålderns fortsättning- närmast som" ett. pro- blem öm 'atomkraftens fredliga” ut- sig bilden Höftesrik,- ty här stämmes: utvecklingen, av: ett -allt intimare internationellt "samarbete. såväl”. på”. ynskälngens som” den ; :t fastställda rande fördelning av «l Minansieringi jen åjod skulle ibli den” gel - som "för ”agrarpolitikens” hela prin- cip skulle ' en stegvis & övengång 'ske från, de 'nationala ”agrarfinansernas system, till gemensamma” agrarfi- nanser, a Vid 1683: års inteång. "beslöt "Vid "industrin cirka: 400: utställare. att "vara: -rep- - mertoer och. Svelsagaren "har väckt intresse i. utlandet och det- menteringsanlä gningar.', Den fin ländska skabelindustrin som sanvän- men Piotr kare om- lingsindustrin” till .”matbe- stick. "Finland har de. senaste ivå decennierna levererat cirka " 12 skall spannmål marknadföras” inom 7 | Gemenskapen till” enhetliga I priser. svaret för den gemensamma ag- rarpolitiken ;-— ”; anledningen” till kontroversen .-. mellan ; Frankrike ” och, 'de , andra EEC-partnemna , är , Brincipiellt inte omtvistat. Svårigheterna tipp- detaljerna om övergång- siella. ansvar "fastställts som "först om '. några” år skall "förverkligas. 1982 ” hade ” "man "godkänt ' över, gångsbestämmelser blott för ' de första fre åren till mitten äv 1965. " Under mellantiden hade 'en vik- tig förändring skett.” Till följd av EEC hade Jöynadsstandarden has- tigt stigit” Italien ”(reallönerna ökade fr." 1958-1964 - till 25- pro- cent) och framkallat en explosi- Orisärtad ökning av efterfrågan. ef ter "högvärdiga li i' Italien. - "| garantifonden för jordbruket”, Dess : vilka skillnaderna mellan” inlånds- . ] -.| Den: skall då ” också "finansiera m näs samt "prisinterventiönet på de Detsamma ' skall/ I gälla om de: av ål | "Det gemensamma finansiella an- en till Gemenskapens fulla finan- |. ma” agrärpolitikens - «viktigaste. fi (3 är den. ”Buropeiska riktnings- och avdelning ' garanti” :'. 'återgälder BEC-ländernå - subventioner med inhemska marknaderna. Dess av- delning '. Priktning” | Dn finansierar strukturella : 7 åtgärder sinom - "den a .agrarref "ram. > Som" de: två andra . EEC-fonder- året 1965" går dessa särskilda 1 .POS=-. ter "upp. till "102,7. mill, dollar. Detta” belopp täcker de "under budgetåren ' 1962/63. och de därpå | iföljande av: regeringarna begärda : | återgäldningarna : uppgående till resp. '1/6 och 2/6 av - de" vederbö- rande statliga utgifterna för den gemensamma. agrarpolitiken, | -De belopp som” för: budge et 196-4/65 skall återgäldas av "fonden skall redovisas : is HEC-budgeten. 1956, | men då uigöra” redan” 3/6 av de nationala utgifterna. : 3 Senast” den FY janua 1970 skall fonden svara" för alla” expontsub- ventioner och interna statliga upp- köp. för marknadernas avlastning. EEC-jordbruket i. stor ' omfattning. Medlemsstaterna -har full. frihet att få” 7 göra , ytterligare ' egna an- strängningar för att. anpassa sitt jordbruk” till, den ändrade situaz tionen. : För året 1970 väntar sig EEC 'agrarutgifter ' uppgående: - till na I för: socialpolitik + och" utveck lingshjälp - jär agrarfonden en det. cirka "1,3 miljarder dollar. ec > Robert Marchand, . - Lufthansa -har "i San Francisco invigt sin första rörliga Passagerar- tunnel, "Tunneln är fäst: vid en av v "fing- rarna” till stationsbyggnaden; och den består av en tio meter lång fast del-och en i sid. och höjd- led, rörlig "del på 13,5 meter. Den rörliga delen svängs ut .mot det parkeråde planet. med hjälp av Den italienska arbetaren ville nu "också dagligen få se smör och kött på hand 1 n ins eista del är elastisk, så att den tätt sluter an mot ' planets -dönr. På detta - sätt er. såsom i i i. norden, Halien som förut - alltid | kan; -gå av. och på helt skyddade” för, väder och vind. Hös ' Lufthansa Överväger man att installera : fler Passagerartunn- lar på andra större flygfält, För- utsättningen är dock, att stations- byggnaden eller ”fingrarna” lig- ger på tre till fyra meters höjd över marken, och att planet kan parkeras mära intill, som fallet 3 Ma Köpenhang " let är På bilden . ser. man dd Uunneln an- sluten till flygmaskinen, För den tjänstgörande Personalen finns dessutom en särskild trappa och dörr vid slutet av tunneln, Drillsnäppan ruvar, Hon är mycket svår att upptär [DD] -DRILLSNÄPPAN. > ra, ty hennes n med omgivningen, oe TT över "vattenytan, att den nästan vidrörde det med sitt vitkilformiga bröst. För övrigt var den brungrå ovantill och något mindre, än” koltrast, Den fågeln har. vi” inte sevt förut! . I Nej, i varje fall har. den varken ' synts eller hörts av i mina ftidi- gare arliklar, så det är kanske på tiden att jag lämnar en beskriv- ning på, tycker: jag, den” trévli- gaste fågeln i Kankesjön, Fågeln kallas alltså, söm . kan utläsas av rubriken, för drillsnäppa. Och dess namn är verkligen befogat. Från morgon till kväll flyger den över vattnet "och drillar, och på- stilla vårkvällar kan man få: höra en kesjöns fem, sex . häckande par börjar sin konsert. ”Hi di di di di di li lilililili” låter det, Ibland slår sig en av dem ner på en sten vid stranden, står och ”knycker' på hu: v Kållit på de; anlände i slutet äv april. Men stilka,' nu har två drillsnäppor” sla vtill! Den ena, H yndar kill ett git sig ner alldeles som bo, Och mycket riktigt TER vecka senare ligger fyra. ägg pryd: ligt i "Al antalet för vadarfåglar, men ibland lägger. de: bara, tre” ägg, och jag hittade ” faktiskt” ett drillsnäppebo dan. Detta är. tiog inte all ör van? ligt, 'skulle jag tro. tatt förbereda "den" ånga färden +; söderöver, som de startar i slutet, av juli. En månad senare och” färden 7 "går "ända ner liga. och sandiga Afrika . Och jag måste lämna; Kankesjön för denna gång,. kastar , en sista längtande". blick" tillbaka innan jag ger mig av. hemåt. Kanske 'får jag till nästa "år tillfälle att utvidga studierna av sjön, och då kanske fler artiklar om Kankesjöfåglarna dyker upp: i spalterna, vem vet? : um . "Lars-Arne Feldtblad; - Lä a PA VÄGE N Jag har burit eder: på. örnvin och fört. eder till mig, - ev Lr 2 MOS, 19: 4 nga vinger är så starka som örnvingar. Där en sparvs vingar tröttnar, lyfter örnvingarna. sig "starka över anta sippa atup fo länga, z Sala Guds vingar är si Min själs Mingar är ga. De” blir - ' fort sjunkar ja ir på Of ende g Miälplös och misimodig ch blickar upn dit, där jag var bestämd till an leva" mitt liv | Men Gud har räknat” med: min ivag et. Därför har han lovat att ära. mig på - "ÖPnvingar.. Han blir aldrig trött, Han. lyfter mi ä på sina starka vingar - up anv dat jordiska, upp. not' en: hög öppen himmel = dystra. öknar, ; nä små och sva- tröbba, > och "så förbj alla branta stup. På” 5 i troget Han DE a Vingar . vilår, i Home, stack” fö ar. Jag överläm - troendefullt åt it dig. z Lykt mi hög Sa ippE Rn Bär mig. längre - fram. äpp dä inte. . förrän" jag” "står Ja dig, o Herre, var ja Så ära , e och ära för alt. ärar godhet, eu OK ömma angenäm musik för örat, när Kan- - rnvingar.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.