t Ö , tv | "Onsdagen den 23 fult 2065 "1: I en öken i New Mexico .be- gynte : det gigantiska : äventyret för 20 år sedan, den 16 juli 1945. Orten JNr det ” hände var. då kneppast ens ett namn på .kar- "tan, men från den dagen blev "den ; ett — världshistoriskt '- grepp. Alamogordo. Där var det .den första 'atombomben ”bringa- ' des att explodera uppe i toppen "på ett högt ståltorn. Det skedde - tidigt 1 daggryningen, före sol- - men . nens gigantiska eldklot var självt likt en sol; som med bländande ljus sköt mot höjden, frigörande krafter av sådan storlek "Onsdagen den 28 juli 19657 Pe 204 -åriga: atömäventyret; be-: - ma morgon ”ha' uttalat följande” + > spådom: ' "Jat är övertygad- om, att' när världen går under, i den. . sista tusendels ' sekund som jor- den existerar, kommer, den: sista . människan . att få. skåda” något, som precis liknar vad. vi har, seft" i dag”. ev ”-Hemlighéten i i Alamogorde - icke länge” en. hemlighet, > Det dröjde bara' tre veckor : till, in«- nan den första atombömbkreva- ” den följdes' av tvenne" exakt 'li- kadana, Skillnaden -var dock: vä sentlig.. Medan det första 'atom- bombprovet « företogs »över. en som :ingen människa någonsin ti- digare '- manipulerat med. . Det fanns”, inte:. många vittnen till - denna unika händelse — bara en - grupp hemlighetsfulla atomfysi- , > : ker och vapentekniker, som med « en blandad ' känsla av skräcksla- ; genhet och triumf konstaterade, : - att. åratals mödor krönts med framgång, att deras teorier visat sig hundraprocentigt riktiga. En av dessa vetenskapsmän lär sam. , "DALIGA LUFTEN LIVSHOT | « "Storstadsmänniskan lider av a- 'kut syrebrist.. Koloxid och sva- - veldioxid orsakar "många tysta f dödsfall: I Stockholm och "Göte- I borg dör fyra gånger så. många ” människor i lungcancer som på . landet, skriver tidningen ”S 1ig- inaleni cv" ak .Den stockholmare som "erbjöds möjligheten att se sina lungor i - mikroskop ' skulle ' med ' säkerhet . bli: mörkrädd. I stället för. en - friskröd färg. skulle han se en " damminpyrd grå massa, som me- ra påminner om ett dåligt rengjort filter än om ett livsviktigt 'organ "En kemisk analys 'av'den'svarta "beklädnaden i andningsvägarna |" ' skulle visa att där finns ämnen som ' framkallar cancer, F. ämnéh « som 'störanddå 'tränger in 'i;våra : enzymsystem-: och ämnen som — söt . går. vidare till könskörtlarna"— « försöker -påverka: arvsanlagen, Storrökaren, skulle se . mera skräp än vandra, inte bara genom "att han' genom, sin "ödesdigra". last tillför "lungorna "tjära etc' utan också' därför att cigarrettröken' på « vägen ner i lungorna hjälper till att lamslå de flimmerhår som -i luftstrupen « har-. att ”réturnera | och mot allt. liv på. jorden" öv smutspartiklarna, RR huvud daj t,. Den: al tisk » Hittills .har') na” lyckats |' äv ett . mänskliehete; ie sk ökentrakt, så brag-— tes de två följande atombömberna' 4 Beslutet; om ykningan av 7 För- svarets fabriksstynelse från Stock- holm till" "Eskilstuna . fattades. för fyra! år! sedan, och i dagarna sker " Vtflyttningen av dör fatliga verket aktualiserar 4; hög grad den segslitna frågan om dyrortsgrup- peringen, »Den, statliga lönesätt- "vilket dera ”dyrortsgrederas” att explodera" över. två .tättbe- folkade 'städer ;: i' ett av, jordens "tätast bej ma och: Nagasaki, Mer än 150.000/ i dessa städer förlorade ' därvid livet och städerna blev, | "taget bortblåsta” från” jordens ' yta.- Av: det. ringa, fåtal, som överlevde .dessa städers för: "invånare " praktiskt intelse, fi -skador: för livstid till följd 7 av gammastrålningen. " ' ; folkade'" länder, Hiroshi ick nästan” alla obotliga -Så gick. det' alltså tills då at 20:e" århundradets största veten- skapliga ningssalu triumf : kungjordes för. mänskligheten — som - avsluf> t efter ett nära sexårigt. världskrig! ”Atomåldern hade an-' mält i sin " begynnelse, :' världs-epok randade: -> När d en ny eta meddelas" att, personalen dana villkor: inte är” "willig att flyt- "må rantler försatt” levnadskos' e i Eskilstuna för varje familj. verk- ligen . "blir så mycket billigare att differensen kompenserar dönesänk=- ningen. I många fall :vitsardar de Iknanoast någon utgiftsminskning] . att tala om, På ' deklarationsblan« ketten. får man, som "bekant göra avdrag för de' obligatoriska rese- kostnaderna, om avstånden är till- räckligt ' långa, .. Att de korta. avslånden på en mindre ort minskar trängseln och jäktet och bidrar till. större trivsel för människorna ' är självfallet 'en faktor . att räkna med Men! den : kan. ändå "inte, uträknag i Pengar, briksstyrelse « som följer "med Hill Eskilstuna" "fär en ”åutomatisk lö- än . mindre läggas på: lönen. som en -”extra förmån” från arbetsgi- varens sida, v : Motiven. ' bakom ' "dyrortsgrade- ringen - —: vissa förmenta differen= ser” I levnadskostnaderna” mellan olika orter — är ytterst diskutab- la, Möjligheterna till ens en nå- = gotsånär godtagbar jämförelse melz lan de reella levnadskostnaderna på två orter, i det här fallet två städer, är ringar Sc Fabriksverket har tllstyrkt lö- neklassuppflyttning ' för en' del av Det orimliga i dyrortsäradering- en står i öppen dag. Centern har gått i spetsen för en definitiv av- veckling "av ' dyrortsgrupperingen. Partiets ' ”envisa"' hamrande”, för att citera Sundsvalls Tidning, har rönt resultat i så måtto att' gra- deringen av ortsavdragen vid taxe- ringen... borttogs i samband med skattereformen 1961. 'En' partiell avvéckling ',; av. lönegrupperingen skedde genom : slopandet av, dyr ortsgrupp 1 och 2, "De svårigheter i Bersonalliänise ende "som uppstått ”nu senast: samband. ” med, , - utflyttningen av Försvarets - fabriksverk ” "bör - stäms ma de: makthavande till eftertan- ke.'Det' är en rimlig begäran att staten som: . arbetsgivare , föregår med golt exempel” och nu i första hand ser till att personalen vid fabriksverket får samma antal kro- nor i sina dönekuvert 'på de nya orten 'som de haft. på den: gamla. På inget sätt. torde. civilminister I berördia-.ss befatt inget ' kostnaderna för ny bostad blir dy- rare"än de hade i Stockholm joch därtill får de, högre skatt, ” + Även, om; dessa Personer kan räknå "med kortare” och i billigare resekostnader till och: från arbe- tel, kanske” ing : kostnader, alls i len ' som komp ti för "den sänkning de, i sin 'respektive, föneklass får på den nya orten. -|Det har skett för att man över- huvud ska få med sig de anställ- da, I' en del fall har man avstyrkt ett” ”lönelytt, det” har gällt nyan- ställda eller personer som .nyli- Lindhol ' kunna ge. klara” bevis för att en' löneminskning i vart och ett "fall kompenseras av I sänk- ta Jevnadskostnader.' NA "Och, ' målet för. att. "dliminera orättvisorna i dyrortsgrupperingen bör” alltjämt: vara en snarast möj- lig avveckling av hela 2 dyrortssy- ” stemet, len "första sprängdes 1 Alamogordo,' befarin sig presi miärminister | dam för” " Josef." Si världens. stora". var, det. endast ; Trum; som.” genom ident Truman och pi Churchill 1' Po att rådslå med vänn: talin : om " Europas : och framtid. Av” dessa "i ; ett : code-' telegram från USA erhöll kännedom , om det lyckade provet. Man vet nu-- mera, att Stalin var ännu bättre ” och tidig: "nom sina - Churehill” -4 den mån de upptas av blodet och | NA TA Mänskligheten" förstod ” satt” "vetenskapen" bei” gåvat den” med" ett i krigsinstru : ment; som i sig utgjorde:ett dö ligt" hot: mot hela: mänskligheten are underrättad — ge- oj egna spioner i Ameri ” däremot > fick” inge urskilja 175-—200 ämnen ur det vi "allmänt . kallar ' luftföroreningar, Av dessa ämnen är bara ett fåtal medicinskt utredda; och ser vi på de "förrädiska långtidsverkningar- na kan man säga inga allst . .; Stockholm och Göteborg har i dag fyra »gånger mera lungcancer |. än landsorten, sviter av den'luft+ förorening som fanns i våra 'stör- sta städer. åren 1935—1950.:'(Det anses nämligen att 1 kollektiva » självmord fick". ökad skärpa ' och. intensitet,” ..bomben 7 ”Eösinöm”tid' Zö ides” "av cs "den : I tus vätebomben, Nu började . ti om atom; enfalt”” fruktansvärdare na och: b nå själva" fen, . erkä >skuldkänsla - och I ropa. att "darra på tr förrän” Hiroshimas: och 4 den” mindre staden, : Utgör - "detta vs el gen 'uppflyttats i döneklass, er : det "att korna konsumerar så mycket. som" "möjligt "under be det: går: åt 1,5. kg sen: ; foderenhet, räknar” med" torrsubstans ”. änna?; bördan; - arlommar ut". först "Under åren 1941-1963” irettio=' söm dubblades personbilsparken i i Sve. rige, .: 1939—1960 tj dubbla- des oljekonsumtionen. Allt detta "samtidigt med att befolkningen koncentrerades på allt färre orter. Först 11980 och senare får vi veta hur denna revolution kommer att bidra till väncersjukdomarnas vi- dare uppsving. Frågan är i dag inte om lung- cancern i storstäderna kommer att ”tillta; utan hur mycket den kom- mer att göra det, NYE AKTUELLT-CHEFEN = 'TV-Aktuellt byter som bekant chef inom kort, då Per-Martin Hamberg flyttar över från redak- törsstolen på Röster i Radio till chefsstolen inom TV:s. nyhetsre- daktion. Det har mot utnämningen . invänts, att hr Hamberg saknar direkt dagsjournalistisk erfaren- het, vilket inspirerat I or d- '"brukarnasFörenings- blad till ett genmäle: . " Anmiärkningen är i 'smalspåri- gaste laget, och det är svårt att se denna brist som absolut diskvali- ficerande, särskilt som hr Ham- "berg torde vara mer förtrogen med mediets egenart än någon annan i radiohuset, Att han kun- 'nat undvaras i funktionen som TV:s programdirektör tillhör ra- diohusets många gåtor. Därtill kommer att han förfogar över egenskaper som tar längre tid att förvärva än dagstidnings- Praktik, nämligen smak och om- döme, och brukar han dem i valet av medarbetare, går det nog bra med journalistexpertisen, JF hoppas att TV-Aktuellts ny- ; hetsförmedling fortsättningsvis "blir mindre snävt inställt på det - stockholmska än hittills: = ” I sin avskedsledare i RIR efter- lyste Hamburg ”fler utkikstorn i . periferin, där programmänniskor kunde få sitta en stund och be- trakta skådespelet ur en annan vinkel än den vanliga centrala.” Avstånd ger ju perspektiv, och nyhetsförmedling med bättre per- spektiv än hittills är vad man bl. a. väntar av TV-Aktuellt under Per-Martin Hambergs ledning. . Laholms Tidning - "Iokaltidningen. ras stater och regeringar; mi lyckades trots' alla varningar med "I 3 org den till synes enda viktiga ; och nödvändiga "uppgiften: = nä gen att bringa atomenergin systematisk, ' der kontroll, Här" "skall :'icke": ordäs om orsaken till detta 'misslyckan-t de; vi får nöja” oss med att kon- statera, att: världen under de' två! sista: årtiondena Järt sig att:-leva med atomvapnen som ett' ofrån= komligt faktum, Vi: kan tom k at att. anht a kärnvapen .både' 1 väst och. nu nått en sådan .storleksordn; Z att den i sig nästan omöjliggör ett' atomvapenkrig.. : Alla : atom-: makter. vet, att ett dylikt krig kommer ingen av dem att över- leva. Därför kan och vågar. in=;' gen på allvar räkna med att be-' gagna "dessa ohyggliga resurser, och så paradoxal blir måhända därigenom slutsatsen, att 'atom-, vapnen g definitivt enom sin blotta existens utgör ett hinder för ett: ' tredje världskrig, Frågan - åter-' står givetvis, hurvida denna pa=" radoxala . slutledning även inklu- derar Kina som framtida atom- makt? Kommer världens just nu mest . re volutionära " och ' mest folkrika land att framdeles (som eventuell ”. ma nödtvungna självbehärskning atommakt) visa .sam- ifråga "om kärnvapnens begag- nande; ryssarna som : amerikanerna. och hittills ådagalagt? Där. ' om kan man ännu ingenting veta, men på hoppas. : goda grunder kan man "internationell. : > blandning. omkring: 15: kg" mjölk; per” "ko. på enbart ” bete, »men; tillskottsutfod.- ring. är; .venligen. mdvändig, i; der ölet. tills 1 samhet.; foder wisserligen "erhöll en kastningsökning, men denna var ej så stor att tillskottsutfodring- en lönade sig. : & Högt övkastande > kol : . främst kor som. kalvat under sen- vintern "och våren, bör man emel- lertid passa med tillskottsfoder. Detta gäller sär: lt cm betet är dåligt "under "högsommaren eller hösten, -'Vid denna : tid bör "man kanske "sätta. gränsen redan. vid en ” dagsavkastning, på... 10—12 kg. Lämpligt tillskottsfoder är foder- raps och fodermärgkål eller också kän man använda, en kraftfoder- Kornas storlek och avkastning "inverkar ” på” belestpptagan- Större kor Upptar som '”regel större mängd torrsubstans . från betet; :'Vid studier ' av , betesuppta- gandet anger. man ofta- hur: myc- ket foder korna tar upp per 100 Åkg kroppsvikt. Man har nämligen | funnit. ett: mycket nära samband mellan > j; foderupptagandet och kroppsvikten. net son - Även . kornas - . mjölkavkastning |. inverkar + på foderupptagandet vilket blä. "studerats :i.” svenska försök... regel äter korna mer av hatets vid. ökad produktion... Kor- - Taktationsstadium + inverkar H också Sålunda har man wisat att korna... inte tar upp? mest foder under första delen av laktationen, utan ett maximum uppnås . än .j veckor. efter; kalvningen, alltså stort . sett. Å. samband . med. 1 allan tionskurvans maximum, -] far. » betets". ymhighot; Hl sitter. jag -här: ensammare än Det tycks föreligga ett optimum för ”foderuppt "agandet vad beträf- el der av ”vällen . om > nyli igen warbetad iklig.< Vidare | I först där "fodret: ant "nötkreatur genom selektivt | för dertpptagarid - .Jbaka. Kokerskan, svarade: "Jefter. ett. misslyckande” gå; tfillba REFLEXER och Det hände vid en ungdomsvårde. skola. I tidig morgonstund brann köksbyggnaden ner, Pojkarna var oskyldiga. Det' var inte de som tänt eld på byggnaden. "Kokerskan var dew skyldiga. Inte' med vett och : vilja. Hon kom som vanligt på "morgonen för att laga morgon- målet. Hon lade in ved i den” gam- la spisen för. att elda dem varm. Det ville inte brinna Hur 'hon blåste och! hur hon vände; på. ved träden "brann det inte. Hon' blev firriterad, Resolut kramade" hon ihop några tidningar; dränkte dem med” fotogen, " "stoppade, in ” dom genom "en " sotlucka'” gå och tände på: Det var'fullt av sot i skorsteneå och det: måste. bort, Tidningarna ' tog 'genast "eld. Snart dånade det i skorstenen, ”Sotet tog eld. Blåsvart ” rök, " "tusende ”eld- gnistor och sotflagor flög vr. skor- stenen: "Skoörstensmuren var gam- mal, "elden spred sig' till trävirket i huset: "och 'snart' "slod hela köks- byggnaden i ljusar låga och efter en kort stund var då en + rykande ruinhög, "=. Prod > Det' blev, förh och kökerskan erkände sin skuld,, Hon: slapp er- sätta den uppkomna skadan. Mön-" stergillt och plikttroget hade hon under många, många år skött: sinj' tjänst. Och när köksbyggnaden var; återuppbyggd + återfick:'. hon 'sin” plats. Hennes ' vänner wåd skolan och i bygden tog emot henne," när hon återtog sin-tjänst, , . En. av väninnorna frågade hen- re hur det kändes att komma till- "En s måste : trampa -på jorden fastän -den- bränns”.” felsteg, ;tillkortakommanden .; och "Att. misé- | : korta, fatt begå felsteg "och dumheter. ” det; värsta, Det ;värsta” lorade,: Nog: änns” det svårt: ratt ka-till det. uppdrag,” "den tjänst- vi NN hade: "Vi kan”dock. göra” det med | friskt mod, : Av.skadan -blip ' man vis; Hast. inte Än heter : det i ett i gonsin. Jag vill ”ha kontakt. ” — Dom: på v N HIOVver serna i tegel 8 i de nya interna- " tionella .Sjövägsreglerna / angående : vÄgs- regler. kommer att träda 4 kraft I september i år, erinrar sjöfartssty- relsen om hos: kommunikationså Partementet,. : » Detta för bl,' "med tig att lots- förordningen bör : ändras ; Hill: att +» mm signaler på lotsfartyg.' ; Samtidigt ” bör. enligt åtyrelsens av alla göda kamrater, har, det ju skönt, tänker jag. Tro mej, jag gör det utan bitterhet! För jag har min semester; kvar.” Augusti blir : bättre än. någon annan :månad : Jag . tror att . Artturi; .Simil ä sa det också i vintras. - semester än. Och under tiden har "ljag. minsann ' ansvaret för att ar- betet löper.” någotsånär, .:: 8. inte alls. orolig. : Tvärtom : det där. med ansvaret känns ju rik- tigt ' behagligt.' Nu ska jag ta itu med saker här. Bra, - i 7 Först : kontalsta generaldirektör Xx för den "där intervjun han ald- rig hann med då jag hade” tid. Det ska bli. av nu, bums: = "Generaldirektören är. på, se- mester — > kommer, gen om en månad, - s. . Det var " sckreterarrösten jag hört tidigare, i— Jaså, Hå får. sag väl återkomma då: "Visst Kan Kumöret” sjunka nå- gon.. grad, : men. vad gör, det, det finns en. massa . annat, .Jag ska ringa » upp — det var: bra att: jag tänkte :"på honom -'förresten statsrådet Y. Han lovade ju i vär- få. ”komma , «igen”, som, det heter, i sommar. För då har han tid, > Statsrådet ? ? 2. Han är på semester — ja, hur' länge," det vet. jag inte,' för han. . skulle med- dela sig så småningom, , :.: -- - Så småningom, — Vaddå! Pang, telefonluren ner och där satt jag. » Nåja, . ett statsråd hit eller? dit, det finna ju :fler. ste As Förlåt? Statsrådet? / Han är bortrest. ' hela: sommaren. . Träffas eventuellt i Sommarbostaden telefon 00000. — "Tack då. - Telefon nr 100000 var som sagt bara eventuellt. Det numret t ringe er jag aldrig. mer, Aloe '; Men : det är. några” dar till min fla; sta. riksdagsrushen att 'jag skulle |, ders nu i. Sverige -använda blåvita flaggan : som 'kännetecken för ' lotsbåt - (lotsflagga) ersättas med det. internationellt mest ve- dertagna "kännetecknet för. lotsbåt, nämligen : den. 'rödvita signalflag- gan H, som enligt nu gällande in- ternationella — signalbok: ” betyder ”Jag har lots ombord”; I det nu föreliggande förslaget. till ny in- ternationell ' signalbok har, signal- ggan H getts samma betydelse, Den nuvarande bestämmelsen att lotsflagga resp. vitt bloss eller om- yr | växlande vita och "röda Njussignaler T får: föras resp, - visas endast. när lotssökande fartyg mtan, fara kan närma sig lotsbåten bör utgå med av regel 8 i 1960 års. regler. , Enligt ett moment'i regel 8 i i de internationella Sjövägsreglerna skall där doktorn långt utanför stan som skulle ' vara hemma hela" sommarn bara för” han: hade så' hemskt mycket att göra. S = [Det här är hans mor, svara- de ten mjuk” kvinnoröst. En, röst som alla mormödrar har när dom ser om sina barnbarn. Jag förstod genast. Men rösten var ju vän z och fortsatter; + :-— Se, Marie: och Erik här änt- ligen åkt ut på semester, ja, det är ju. dom. så väl -unt,. Erik har haft så mycket att "göra hela året. — Jag. förstår, det måste ju va- ra skönt. Och förlåt så mycket att jag besvärade, . . Det sitter en klump i, Halsen: på mej. Den Känns otrevlig, Bäst att jag ringer, min läkare, för' hamn skulle i alla fall ta semester myc- ket sent i. år, sa han i vintras... :”Dr Z:s automatiska. telefonsva- rare, dr. Z:s praktik är stängd för sommaren, öppnas igen, första. sep- tember.: På ”. ör rd "Klumpen sitter kvar ' i halsen. söker :mej — jag, som. är på se-! : Nåja, jag kan ju ringa till den... mestert Ia ., hänsyn till. den nya utformningen |. - din Herre med. Dignar' du under oket : "Herre, min kraft" är all i han? som: gav värvet' äger kraften ör. ditt kall"; En ung kvinna, som” tillbringa- de sin semester i Schweiz, begav sig . en dag ut på: bergsvandrirg. Hon kom härunder "fram ” till ett fårskjul.: "Hon 'gick "fram till: dör- ren och blickade in i "skjulet. Där- inne satt. herden "och runt omkring honom låg - fåren: Något: avsides från de 'andra låg ett' får på:'en knippa hö Det syntes vara sjukt. Då ' kvinnan " närmare" granskade fåret, såg hon att ett av dess ben var brutet, Hon: greps” genast äv medlidandé med det sjuka djuret. Hon såg på herden med . frågande |" min och sade: "Hör gick det un Till hennés' häpnad C svarade han: ” "Jag bröt E Den besökandes arletsdrag" 'stra- made til och ett uttryck av ovilja spred. sig. över: ” kvinnans | vackra ansikte. När herden såg detta fort- i "Detta år var det mest egen- det, mig, aldrig ville det följa med, när jag vallade” min hjord, utan gick. sin” egen väg ut. på yttersta kanten av farliga klipputsprång och. intill" "svindlande avgrunder, Inte, nog med” detta att det själv var olydigt, andra: får följde” det på villovägar. Jag har förut 'haft olydiga. "får" "och därför bröt ” jag av benet” på det. När! jag! ; första dagen "gick fram till 'det med mat, försökte det bita” mig. "Jag lät” "det vara i. fred "ett par dagar ' innan jag åter gick till det. Nu inte "bal ra tog det emot maten,' nu" slic- kade 'det mig: på” "handen "och vi- rent av, tileivenhet” "När det här lotsbåt. visa” antingen " Blosbande sken. eller vitt ljus med intermit- ,tent :sken:' Det . "blossande "skenet Pip. Men. snårt är. augusti här!” "används inte på svenska lotsbåtar bi att tuse änn «och styrelsen: anser. därför att en- Jag hoppas mo iskor dast bestämmelsen. om:, tent sken bör tas "med i lotsför- a ordningen, Styrelsen menar vidare .intermit- + (Forts, å sid, ND. > "lömsinthet: och hjältemod. + Just det! Trots. misslyckande, - begåtigna dumheter måste, vi Jevä = ch förfäran et a benåt på | > / sinniga, 4 min .hjord,, Aldrig lydde] sade tecken; till undergivenhet;" ja, hä REPLEXIONER låret blir friskt, kommer det att bli "det, "mest smönstergilla 1 min hjord, Inget av.de andra kommer ått ' höra min "röst ”så' ögonblick- ligen, "inget kommer att följa mig tätare, i "hälarna; Det kommer in- te" längre att föra sina' kamrater ' på villovägar." Under det' att” det följer "min röst och min ledning, kommer det. att bli "ett föredöme för .de bångstyriga "bland, fåren, Det kömmet att bli helt F förvand- lat, "Genom; sitt lidande kommer del att ha lärt lydnad”... v i Denna ” gripande : skildring ur verkligheten > har mycket att. säga osö, Vi syggar.. alla” tillbaka ” inför lidandet, ' men, det, kan bära rik frukt am. och när det får. bli oss till - fostran " och ” "vägledning." "Det kän förändra” vårt sinne, skänka Oss ödmjukhet :ock tålamod ”öch göra "055. lyhörda och. lydiga för Guds röst 'och' vilja, ' Månne icke de” människor, vilka” fostrats. i 1i- dandets skola, är ide mest helgåde och” tålmodiga. Det lyser. av: frid och härmonri "omkring dem, Mång- en gång har de med sångaren ut- ” "Hur. ninderlig » du görl och". rest! ”siri protest mot lidän- det, men då de accepterat det,- fo- dömen för. oss . friska" i Hålamod, ”Lyckans skiften ingen, kan. 4 "böja och befalla, ETERN Men dem" bära somm «en "man; - "men dem” bära, +” ” | till .strået, "att alla ;iradiomaster - "och. sky: skrapor” skulle rasa” omkull” Under en: belastning som :« förhållandevis blott "vore, hälften så stor. Leder- nå eller kn arna "på strået övert- träffar. >da skickligaste : bågkon- Struktioner' som” någon brobyggare tackommit; och det yppersta stål skulle... :proportionsvis blott kunna uppbära "en sextondel äv den kör- da.som' strået så” elegant och 1e- digt lyter upp mot salen ch 1å- ter vaj för vinden: : "Vi ser /Guds' spår, varhelst. en kraft sig röjer, = "en. "blomma : doftar och: ett ax Cb sig. "böjer: bu den suck vi drar, det” utt sat Lv andas, - su Guds. kärlek blandas” ;” Icke” i förlitande på vad rättfär- diet vi hava gjort bönfalla äfär- för stora: barmhärtighet. - iönen. » Bönens rätta tom är ö Bara det att wi får. be mjukhet något skulle sägas. mellan Gud och oss, lär det egentligen bara han scm har" rätt "att. tala.” han i. då "skulla. tala : sku dom; Och” ändå har han ij upphävt: Odmen utan "till - pet gebt'oss' lov' att mma söner. still - honom: Komma mel grundtonen alltid "Vara ör Bönens "grund är: Ca stora barmhärtighet, "inte vå diga Särningar, Jag att- fordra :av gcud. det måd,. Men ä förtjänst, så och: "dat ast - den "bedjande Om Det! ställe, r gat sig i "det, danäs de till före- . , utan i förlitande på din | DAN. 9: 18.' - ” Delta” vård” säger : tre saker om
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.