3 Torsdagen den 5 etugustt 1965. > 4 problem i vårt land, är det ofta -kustproblemen,: som kommer i: förgrunden. Längs våra kuster är . just hav och kust. . - det i allmänhet tättbefolkat, och -dit koncentreras också trafikle= der, fritidsbebyggelse, täktverk- - samhet, nedskräpning o s v. Där farorna hötar, måste också för- svaret sättas in, ech det är där- för följdriktigt att våra natur- vårdande organ sätter in sina ak- Hviteter just "mot kustproblemen. ' "Torsdagen den 5 augusti 1965 ' När man diskuterar naturvårds- + Så har Svenska ”Naturskyddsför. - eningen gjort, då den i'.år ägnar sin i dagarna utkomna: årsbok år i I den f ö mycket vackra års boken har man genom olika tiklar - och 'illustratione”" "sökt. kartlägga en del av de faror, som" hotar våra kuster. Dit hör. t ex nedskräpningen från havet. Enligt" - vår nya naturvårdslag är det för- bjudet att skräpa ned på land- backen, och 'i viss mån gäller detta även för de närliggande far-| JORDREFOIRMER MOT SVÄLTEN .Jordreformer har nyligien av professor Gunnar Myrdal beteck- mats. som. något av det angeläg- naste för att sätta u-ländernas jordbruk i stånd Jordbru- "karnas Förenings- blad erinrar om att i detta av- seende mycket litet skett utanför kommunistländerna, där refor- merna sannerligen gått hårdhänt fram över jordbruket: H Tydligen har insikten om jord- reformernas ' nödvändighet nu också trängt fram till de överstat- liga organ, på vilken ansvaret för "u-landsbiståndet framförallt vi- lar, Sålunda .har FN:s general- sekreterare U Thant och FAO:s direktör inbjudit 121 stater till en konferens sommaren 1966' på FAO:s högkvarter i Rom, Avsik- ten med denna stora internatio- nella överläggning är just att be- reda tillfälle till ett världsomfat- tande utbyte av erfarenheter på "och på tillräckligt djup, b6r. de" vattnen. Men dels är det svårt ati kontrollera lagens ' efterlevnad, och dels flyter dat iland .masso; av föroreningar, ' som-: komme från - områden utanför 'tremils gränsen, .Vi tänker nu inte tång och andra sjöväxter, 80! av stormarna vräks in mot vård stränder, 'utan snarare; på de mängder. - av . papper, ' flaskod plastföremål,' träbråte- och andra mänskligt påverkade , produkter) som lämpas överbord från båtat och "sedan sköljs .'upp på land Havet har inte utan skäl bes tecknats som vår största soptipp, . och på senare år är det framför ' allt två'slag av avfallsutsläpp, som - väckt . debatt, Dels är det tipp- . ningen i havet av skrotbilar, som utsatts för stark kritik, inte minst från” naturvårdsorganisationernas ” sida, ' För vår .del anser vi dock att. man av: två "onda .ting:"bör . välja det minst onda, Om .skrot- bilarna "tippas med' urskiljning" bli till ringa förtret jämfört med den nedskräpning de nu” ofta" åstadk längs vägarna och i jord Man vill bl. a, försöka uppskatta de nuva- rande arrenderingssystemets be- tydelse för jordbrukets” utveck- rg cen upmärksamhet , skall äghas åt möjligheterna att sam- - ordna .. jordreformprogrammen med pla eringen av social". och ekonomisk utvecklinj 2 ...Det-är nu femton år sedan man . sist på sådan ” nivå” diskuterade detta .ämne,' Sedan” dess ' ser inte mycket. ut att ha hänt, men: nu hoppas man. att'den' nya konfe- rensen" skall: bli av betydelse ' för utvecklingsarbetet i" u-länderna. Man vill hoppas detsamma —'i förvissningen att jordbrukets för- kovran:i. de' fattiga länderna är det säkraste medlet att avvända svälten, den största fara som ho- tar inte :bara' dem som" . direkt drabbas därav utan också - dem som i 'gin rikedom ännu 'så länge kan tyckas oberörda fö el. RÖD KONSERVATISM > Den svenska demokratin håller], p ; > för. många "fritidshus har vuxit på att'stelna i ett”enpar vars översikttartendenser” dana att de blivit 'ett.:; politis es) stridsämne, och ett.av våra största |' + skriver Han dels id en (fp): " tätorternas utkanter. "+: - Den andra stora faran) är u släppen av spillolja från fartyg ute till havs, och därom kan väl en- dast' en åsikt .råda.: Spilloljan” åstadkommer enorma skador ; fisket, "sjöfarten, "fågellivet och badlivet längs" våra ”stränder.: Ty- > "piskt är- det. nyligen timade fallet vid franska Rivieran; då ett ame- . rikanskt : krigsfartyg: åv ' misstag släppte ut. olja; och-där. det kräv- ; de enorma insatser'av pengar och arbetskraft för 'att få'badplagen"'. egna kuster med bl-a'en enorm sjöfågelsdöd : som följd. > Genom, |spränga; alla. "flera X hushåll" någorlunda ”.ren” igen," Liknande k fall har” inträffat. även” vid: våra 1 1 | våra kommunala musikskolor, den ' som. gålt.. igenom 'de :misikskolornas förberedande ,un- dervisning . önskar :. spela > piano, tyska ”Ji d hule”. föddes, var inställningen till” pianot i det närmaste fientlig. ' Man ivrade för 1 och sö : : Floden. av,,amatörpianister - hotar ”Unn d an 5jä | "köper heni:' en vac- ker; möbel; för. finrummet," lyckligt lagstiftning: och ,' 1; la” avtal-har man sökt hämma denna oljefara,; men ännu; blotfas : vä sentliga brister i efterlevnaden. :;. .-Det är emellertid inte bara från havssidan, som våra kuster hotas. Från: landsidan"är det främst fri- tidsbebyggelsen, som utgör ett hot möt:« kustornrådenas'" natur,::, och "härom vore, mycket att säga, allt. - I'kritiklöst övertagit” börgerlighetens | tryck . för ”allmänbildring”, bolerna' i de mod etarhemmen, derna ; värdering sav” pianospelet som" ut-' .; Utvecklingen ärvglobal; Vid Eu- ropiano-kongress denna sommar ' Man ser 'det i tydlis gare än i författningsdiskussionen, ömnjell tid-:en . ytterligare där socialdemokratin b en av konservatismens gamla utdöm- da skansar. Ett maktägande par- tis' instinkt att bevara sina :posi- | tioner hotar enligt all erfarenhet | att. pervertera dess idéer. Det är vad som i flagrant form har skett "när vänsterpartiet socialdemokra- tin lagt sig till med högerns av- lagda överhusideologi. : VEM-TAR PENGARNA '- När jag betalar en krona för en lott i ett välgörenhetslotteri, hur mycket av pengarna går då till åT procent av: den tyska iskolungs domens är: ergagerad i någon form intensifiering - av 'planlä; : om vi skall kunna göra våra kus- ter. mera "trivsamma ' ur. män: sklig ” synpunkt lossa .. Konkurrensen mellan fritidsbe- dyggelse och mera: kommersiella intressen, .t :ex industrilokalise- " "ring, är inte bara aktuell i Värö utan också" på många andra ' håll , längs: våra kuster. sVilken form: av-. exploatering. det. än. blir, så" utsättes: områdets natur;för stora - påfrestningar. Om det då inte - anses "motiverat ' ut..naturvårds- ynpunkt att helt'stoppa' exploa- det välgörande ändamålet?: Hur mycket av slanen, som jag betalar för biljetten till en ”välgören- hets show”, blir över till det an- givna ändamålet? Det är V e s t- manlands Läns Tid- ning (fp) som ställer frågorna, » Frågorna dyker upp i anslut- ning till beskedet, att' en hyglig ung man på TV:s nyhetstjänst blivit bjuden tvåtusen kronor för att sköta snacket vid en ungdoms- tillställning i våra trakter, en till- ställning som skulle skaffa pengar till utvecklingsländerna eller nå- got liknande, Exemplet är inte framdraget för att hålla debatten i gång om TV-folkets extraknäck utan för att framställa en stilla undran, Nur inkomster och vinst förhåller sig till varandra i mo- dern välgörenhet, : Modern och modern?! Vi är väl medvetna om, att den gamla, den klassiska formen av lokala välgö- renhet, syföreningsauktion och teringen, . bör. man ' i varje fall vid . utbyggnaden visa 'all nödig hänsyn åt naturvärdena, ' så -att kusten' även ' på "lång sikt blir så : trivsam som möjli; vf Slutligen kan det poängteras att en aktiv naturvård bör innebära ett - skydd . mot. naturens egna" krafter, Genom människors in- verkan har den ursprungliga ba- lansen I vår natur blivit rubbad, och därför får vi nu själva. hjäl- pa. till att bibehålla jämvikten, . Som exempel härpå anför den ci- terade boken de senaste årens ut- bredning av vildmink, som bl a hållit på att utrota den sällsyn=- ta lunnefågeln . vid Soteskär' I' Bohuslän, eller de många trutar och vitfåglar, vilka utgör ett svårt . gissel för andra sjöfågelsarter; ": . Det sägs I inledningen till 1964 års naturvårdslag att vår natur är en nationell tillgång, som wvi alla är skyldiga att skydda och alla dess släktingar av olika slag,| Vårda. Detta gäller Inte minst om alltjämt frodas och låter ink vår känsliga kustnatur, : vilken terna utan nämnvärda = avbrän-| en så stor del av svenska folket ningar gå till de annonserade än- damålen, De som gjort arbetet har haft roligt, och de som beta- lar för de arbetandes mödor gör det med nöje i medvetande om att pengarna går raka vägen 'dit det sägs att de skall gå, Ingen funderar på att betala någon TV-stjärna, stor eller liten, tusenlappar för att dra folk till sådana tillställningar. Men de större jippona på offentliga loka- ler av olika storlek och standard, de som t, ex. just betalar två- tusen bagis redan för en stjärna av ganska låg lysgrad, hur stor procent av vad olika föreställ- ningar inbringar blir till sist över för det vackra ändanfål, som skulle vara det inte minst vikti- Dessa ga (egentligen det allra viktigas= föreningar — som bekant i ständig : är beroende av: både för livs- "uppehälle - och rekreation. Mera debatt och ökad upplysning i na= ” turvårdsfrågor måste till, om vi . skall kunna avvärja hotet mot vå- ra kuster. Vårt folk är dock inte så litet eller vår kust så lång ett vi har råd med någon misshus-" , " te) argumentet att locka betalare med? nn När det gäller lotterier, så lär ett mönster ha utbildat :sig, som är tämligen allmänt tillämpat — och utnyttjat av specialisterna. går för varv till' ideella a undervisning och "plan 4 pianospelande ”ama- en tyska förbändsre- sive Berlin..2 100 000. | upplever n ögkonjunktur utan Jike, Den'exporberade-. 1984 instrument och "instrumentdelar' till i 'runt' tal milj. DM. :Den' "största "impor- tören "av: tyska (pianon är Sverige, därefter kommer- Norge; Frankrike; Schweiz," Nederländerna. och Italiz EN NA Ön ; Medän "det finns :ett piano i 7 procent ..av alla västtyska hushåll är "motsvarande siffra för Hölland 8 procent," Storbritannien -12 och USA 17 procent, USA och Japa äger. värld största .pianoind och vid en. filmvisning på Euro- piano hade. man tillfälle att. bilda sig en uppfattning om de japanska pianobyggarnas stora yrkesskick- lighet och instrumentens höga kva- litet, Vetenskapsmän, 2 pedagoger, konstnärer och pianobyggare från för att första gå il 4 bladet" och helst äve ett .totalbelopp av |: - 20 länder hade mött upp i Berlin | och såg z i . pianot en den” förhatliga: borgerliga” dualismen, ; 70 TR . Situationen” har helt I dagens tyska” unglomsmusiksko- symbol "för indiv + sägas i att.. de metodiska framstegen inte precis"står" i: nå- gon rimlig proportion: till "sektorns storlek, "Att kongressledningen än- bjudit föreläsare från både USA, England och Sverige "till. de ar- betsgrupper "söm , skulle diskutera gruppundervisningens "3 improvisa- tioner : och "samspelets "problem sammanhänger. nog "med ” att '.man alla former |” ianot' åter en viktig "sanningens. namn] i kommit I tyva' linan för att imp ra -på. vänner och bekanta” och på detta sätt bidra. till familjens ökar 1 I stället skall man rer örjarstadiet -samman- föra piancelevern n visningen. : - plåno :: skalt "på ,älla sätt "förbereda". och "stödja + denna in, bli, av genom att. ge , pianoeleven :ur hans isö- ”och'-göra : honom "till:"en musikant. som är.i stånd. att både ackompanjera, medverka” i ”kam- marmusik av skilda slag, läsa från ] en spela efter t ; resp. imprö- Män "bejakar: med "andra ord ”pianots : möjligheter att” förs medla, : musikalisk ' t allmänbildning samtidigt : som” man "ta; från den" ytliga .målsätt gerligheten tidigare -haft > Gehöret främst : FÖRT '.I-Europianos olika arbetsutskott påpekades åter och åter vikten av en auditiv' fostran, d.v;s.en pla noundervisning' som utgår från ge- höret”i' stället för från notskriften. Samtliga deltagare var eniga om att barnen måste "börja lära sig instrumentet igehörsmässigt | och utan att distraheras av noter; När de 'väl -lärt sig orientera sig på klaviaturen och (kan spela kända melodier, inom ; .vissa..warierande ”tonrum” är det dags att börja teckna ned, visorna. - Först sedan eleverna genom egen aktivitet till- ägnat 'sig . nottecknen . bör de. lära sig spela "efter . notskriften: ” : ” Beträffande ” gruppundervisningen . [historia .. liskutera : gemensamma Problem, , -De «viktigaste ”diskus- mellan gammal och ny musik 'och den förändrade situationen för vår tids pianister, dels Pianots ställning sionsämnena var dels förhållandet gick menin; ganska isär. Det fanns lärare som inte tvekade att låta sex barn delta 'i' en grupp. ha de tillstyrktesg.” problem - kan” skärskådas :1 samar- bete. mellan: representanter. rs n sikhögskolornas.., musikpedagogiska seminarier och universitetens ;psy- kologiskar': institutioner, Även. en holländsk: begäran "om - ett inter- nationellt kontaktställe med” upp- gift "att" tillhandahålla” 'de "nyaste rönen på 'pianopedagogikens' områ- : Behovet av: fler. i kontakter 'och .utbyte' av: erfaren- heter visade sig vara lika stort i USA." som: i. Europa, varför man hoppas aft kongressens rekommen- dationer ' skall ' leda 'tilk konkreta åtgärder som -kan: hjälpa' till: att förvandla det >ärevördiga' . pianot och dess ' ”förrädiska' klaviatur” från en statussymbot till det mu- sikinstrument det "från början var ämnat alt.vara. ssu es cc 2 . Herbert Connor. | JUTE | "OQO, vilken sommar, utbrister man nu när man ser hur den :warit. Regn och åter regn och en kyla som jag. aldrig, under min lev- nad, har upplevat, med ständiga Av dessa . var emellertid ' hälften sysselsatta ' vid s. k. stumma klä viaturer.. En amerikansk pianope- i skola och hem och de nya upp- "" Ny”epok "förestår ' penningknipa — och lotteri för er förening: = tiotusei "lotter å enkrona; on går till vinster m, m; femtusen åter- står; av dem får föreningen hälf. ten (och jag garanterar den sum. ”ni inte lägga två strån i kors, ba- lotteriet”. görerna”. 4 gifter musikpedagogiken står inför. » När på 20-talet föregångaren till Å gka erbjud sist. bistånd: ”Ska wvi ordna ett femtusen går man), medan jag tar andra hälften för mitt besvär — själva behöver ra stå med föreningens namn för » Av "kronan, som vi köper lott för går alltså 25 öre till ”arran- dagog d rerade en gruppme- todik som: slående visade, olämp- ligheten ' av ' "elektroniska - instru- ment för uppnåendet av ett sång- bart och vackert anslag. Däremot är det tänkbart,” att systemet med ett 30-tal elektroniska pianon och motsvarande antal elever, utrus- tade med hörlurar, är ändamåls- enligt i samband med musikteore- tiska studier i skolklasser. . Stor uppmärksamhet: väckte de Ar 3, tra. som 1 3; ut under de senaste 10 åren; var- ken Västtyskland, England eller USA kan uppvisa liknande ”barn- minded” material. Sämst lottat tor- dd Västtyskland vara när det gäl- ler litteratur för gruppundervis- ning, medan man i.USA åtminsto- mar. som förstört = all blomsterprakt i min trädgård, Det är inte vidare roligt att se all prakten förstöras, sedan man haft ett kolosalt anbete med att fram- kalla dem, Och inte nog därmed, under maj då frukträden blom- made var det så kallt att inga bin eller andra insekter fanns, där- för blev den talrika blomningen till ingen nytta, frukten är och förblir borta, denna odrägliga som- mar, regnandet förstörde jordgub- barna och mjöldaggen frodades alldeles förträffligt på krusbären i all vätan. Tyvärr, får man säga, går denna sommaren till historien, men på sitt speciella vis, Här skva- lade. ner . omkring 150 mm. regn under juli med regn i 20 dagar, därav i samband med åska, under 5 dagar. Till och med hagel har här fallit sålunda kom här 15 mm. Economist fingranskar -: - svenska London (LT). o a. oo oc " Under rubriken ””Atomkraft i Sverige/genombrott för ASEA” uppmärksammar den inflytelserika brittiska = tidskriften '' Economist, Englands internationella nyhetstid- skrift, Västeråsföretagets mångmil- jonkontrakt för att bygga atom- energistalionen " i Simpevarp, som skall vara 'färdigt 1970. . — Denna order — den största ASEA någonsin fått” — tillåter fö- retaget att föra upp sin atomener- gisida -.till. samma” skala som sin produktion av högspänningsutrust- ning, som hittills varit ASEA:s huvudlinje. «Seve. | »— "Vad som ' är särskilt intres- sant "med Simpevarp-projektet är att reaktorn är av typen kokande lätt vatten och 'använder anrikat uran; Det mesta" utvecklingsarbetet "Sverige har gjorts. med naturligt uran, och tungt vatten,” Detta bå- ror på att Sverige. har stora för- råd av" urän. medan "landet skulle bli beroende av USA: för den an- rikade . inineralen,' Med ' naturligt uran "som "bränsle ansågs "tungt vatten, som kär tillverkas inom landet, 'som den bästa kylaren öch moderatorn. ” en ST "Men situationen har" ändrats sedan ” först" England ' och "sedan tänd atomprogrammet naturliga uran gå igenom deras anrikningsverk för «en, obetydlig avgift.. Under tiden har en miljard kronor lagts ut på det ursprung- liga tunga vattenprojektet. ' .: — Det. kan först tyckas vara ett: totalt nederlag för AB Atom- energi, att Sveriges elkraftprodu- center, när: de gjorde -sin. första beställning av ett atomkraftverk; skulle välja en lätt vatten-reaktor av, en 'typ som huvudsakligen ut- vecklats i. USA, sc ÄN Economist förklarar emellertid att dennig slutsats vore orättvis. Tidskriften citerar direktör. Curt Nicolin som förklarar att ASEA:s framgång på detta område ' inte skulle vara ' möjligt utan det ut- vecklingsarbete söm gjorts" enligt den: ”svenska linjen” — samär- betsöverenskommelser .. mellan ASEA; och , AB "Atomenergi ger ASEA tillgång : till dessa. erfaren- heter. SUM SAN - Det kan mycket väl hända, skri: ver, Economist vidare, att: rivalit ten mellan" de” två typerna av re- aktorer. kommer, att fortsätta länge än” på den ; 'svenska marknaden, Tidskriftery påpekar också att för den... projekterade: '” atomstationen blir : både bränsle" och: driftskost- naderna avsevärt mycket lägre än USA" erbjöd” sig 'att låta "Sveriges motsvarande :siffror ij. Marviken, "Hamburg (UT). sv sö Inom frukter. och grönsaker bil- har efter årslånga undersökningar ett forskarlag i Erlangen-universi- tetets hygienisk-bakteriologiska in- Undersökningsresul- u ' publicerats -av d Wi Grälls nt främjande; ämne : tt. känt. faktum; Hittills : troddes desnna, företeelse kunna" förklaras genom fufténs' inverkan på bladets yta. De: västtyska” vetenskapsimän- nen: lyckades "emellertid. nu bevisa att dessa 'substanser' +” vilka vissa” yklis] )| ingår 'produce- | a "själva. under. ett. i Med "hjälp av. de ;'apparater. undersök- sallad; :;tobaksblad,, pota- "äpplen och -sädeskorn.. I alla dessa” växter, hittades åtta farliga kolväteämnen "> förskarna. sex "av. dem ”v. än. Människan har. således ; ti der, intagit sådana i ämnen då" hon äter: frukt: och. grönsäker,; Är "så- dan. föda "ofarlig eHer. alstrår. den , stalar ”"att måg-tarm-kräfta som i:detta'sam- piska” kancerformen' under, senaste åren 'inte" alls så "våldsamt 'ö som. + rökarkancer. Utvecklingen förlöper M i: med «den stegrade medellivslängden. Även .den senaste tidens minskning kuniia förklaras; Ty för närvarande avtar: den" vegetabiliska andelen i vår föda” allt. mer. Kött/och ani- maliska ;': produkter , har: kommit kraftigt i förgrunden. ":1. = ov, En hel rad försök lämnade fors- karna i Erlangen upplysning om regr/ och hagelskurar den 2 juli i samband med åska, Sedan kom äntligen en liten sommarperiod den 15 och höll på tills mitten av damernas - vecka, som -i-år bör- jade fin-fin med högsommarvär- ine, för att senare återfalla i den- na sommars "vanliga trall.'Det blev även regn sjusovaredagen, så det betyder "enligt ' gamla märken att det skall regna i 7 veckor: fram- över. Alltså ännu ej slut på elän- dets 50 > NON EUT På rovfågelsfronten kan > jag nämna att rovfåglarna förekommer ytterst sparsamt i våra trakter, har ej sett mer än sparvhök, torn- falk och lärkfalk under månaden. I svampskogen kan omtalas, att i år är det ett gott svampår, har hittat en del. kantareller, ' men funnit gamla kända kantarellställen renplockade, men i' stället har jag funnit stora bestånd av den. läck- ra tofsskivlingen som : folk har hittat men ej vågat plocka, jag såg nämligen hur några exemplar var avnypna. och sedan kastade, varefter resten av svamparna fått stå... Annars är: den föränderliga tofsskivlingen en av: de bästa svampar . man kan hitta, Snart kommer blåmusseroner, kremlor och blodriskor, så den bästa svamptiden återstår. Karl-Johan är alltid god men i regel full av insekter; så den duger ej till mat annat än i unga exemplar. . Kancerfrämjande substanser i växt das” kancerfrämjande ämnen, det ti manhång” kan "anses" för- den: ty- | fastmer -ganska parallellt | - D av” kräftsvulster i: magen. torde nu |" 7 Fan. kolväteämnenas / betydelse äxterna, Deras egentliga funk- att. de påskyndar :växtlig- heten" Härvidlag verkar allra kraf- tigast. "benspyrenet” som" är. också ti skapsmännen "även, "undersökt animaliska vävnader, I z kände, ' de ? farliga " köl ernellertid inte" påvisas! Un apparater. ' och metoder soi växtmaterialet, =... -.På cgrund jav dessavnya: det? enligt /forskarlagets upp! ing ; genomförs <f blicket; Dessa nyvunna. r TA räftelse' från flera, enom att han. har. "lidit, : i det: han : själv >» blev .. frestad, ;k: hjälpa ' dem : som fresta: iv SP CHERBR, 2:18 Lika väl som det, är ' en” frestelse att lida. "Också ' ett.: (Guds "barn känner att han ”drages 'och lockas av sin egen begärelse”. Men ' han hatar denna begärelse,? Och" på samma. gång som han. dras- och lockas, lider hän och "kämpar. .« Under ett sådant frestelsens 'li- dande känner. man, att Satan är nära. Och även om man ropar till sin Frälsare, tycks han ofta så fjärran, NE AR Och ändå är han nära! Han har själv ' blivit frestad. Och för. ho- nom var frestelsen ett ännu stör- re: lidande. Ty han. var fullkomligt ren. Men just därför att han själv har lidit, å det han blev frestad, kan han hjälpa dem som" frestas. : Frestade själ! Han - förstår din kamp. Han har själv kämpat. Han lider "med dig och kämpar med dig. Han vill också förlåta dig, om: du 'faller. Och stå wid din sida och lyfta upp "digi -Och ”så vill. han hjälpa dig till seger; Han är din Broder, Din Hjälpare;' din Frälsare, : -Jag sjunga vill om Jesus, , -' som, blivit frestad här, ” och därför nu kan' hjälpa: den själ som frestad är. -' sarge tan - $ Me - « Gunnar..Sv t t .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.