27 angustt 1985. tsogen len I —= =1T Dt ”Linodlingens: framtid. "Det kan nämligen tänkas" att od=-. s : larna genom nya linsorter: eller, ' annorlunda ' odlingsmetoder Re dentligt viktig roll för landets ' åstadkomma en produkt, som, ätt= ed för - re klarar sig i konkurrensen me folkförsörjning och därm re klarar sig I Kon Så Beträffande hampodlingeri ter. sig framtidsutsikterna' ännu. mör kare än för linet. Hampan anses betydelsefull : för växtföljden 'och | ogräsutrotningen på de gotländ- ' ska” myrjordarna, men däremot: . har' man svårt att få odlingen .att' gå ihop: ekonomiskt. — i varje”. - fall så. länge. man inté/får fram ' sorter, som även ger utbyte i frö. ' Förbrukningen av hampprodukter i första hand snören, visar också tendens att minska. 70 Ci ög Lin-, eller hampodlingarna, kan; . inte ses som några stora' närings- grenar, . varken . för det svenska”: : jordbruket celler för samhället I : — dess” helhet.: Erfarenheterna” från : " krigsåren "visar dock att” "odlingen, av dessa” spånadsväxter”. "utgjorde . -+ värdefulla detaljer i en hårt an strängd folkför: Linodlingen har koncentrerats till södra Halland och västra Skåne med det-stora” linberedningsver- holm. som ett naturligt " tontruta På liknande ' sätt har ! flera år, inna man fick tillräck-. hampodlingen fått sitt centrum på , Gotland, där de naturliga förut= .; ”sättningarna är lämpliga för detz. . ta växtslag. : ” olika sätt visar sin njugghet gent- , emot jordbruksnäringen har nu" -även lins och hampodlingarna "kommit: 1 blickpunkten. Kansli- . chefen: Yngve Eriosson har på "uppdrag av jordbruksdepartemen=- "tet låtit utreda -de nämnda od-'' lingarnas' framtid, och även om”. han funnit flera positiva skäl för : dessa specialodlingars bibehållan-" de, förordar han dock en begräns. ning av det hittillsvarande stats stödet, -- a ken lina eller hampodlingen kan upprätthållas utan stöd; ”lika H- I "tet'som andra”slag av jordbruks- drift”. Linodlingen anses” döck ha betydelse för jordbruket om ett: . Jedi .växtföljden "samt. s ”nerierna; som därigenom ; inte-blir . helt: beroende" av "impört;” ”Utred= ningen: finner det”också” vara en | tillgång," om ”linfiber och” "linfrö "(till linolja) finns 1 landet; vid'ett ;eventuellt "avspärrningsläge,” Som "ett "alternativ . till" inhemsk < «<linod=: ling anför :man möjligheterna till ,beredskapslagring, och: man --har kostnadsmässigt. vägt.< : de: "möjligheterna mot varandra. nar: dock'utredaren med ett bibe-: | ” hållaride' av -linodlingen,' om än I begränsad ” omfattning:” Om. man övergår från två-skifts - till en-: skifts. drift vid -linbered . ket i. Laholm, skulle produktio=" nen kunna minskas från 2.000 ton till: 1.000 ton' fiber pr-år, och då” skäras ned från 2: milj: till 1, "milj kr, Utredninge för att så sker samt .att stödet; bestämmes för en femårsperiod. : + 5 |. nat :konstateräs för lärarnas ' ningsverket kommer öve de 'växtförädlande Tnstifutio vilka forsknings- och utvecklin; arbeten, som (första hand bör "> bedrivas för att på lång sikt be-' främis den svenska : Iinodlingen.; Under. avspärrningen'. å sam- band med världskriget spelade det svenska jordbruket en "utomor- våra: möjligheter att upprätthålla -- vår neutralitet. Jordbrukarna pros d de inte bara li del utan också en rad andra produkter av . betydelse för vårt näringsliv. Ett exempel härpå utgjorde odlingen av lin och hampa, som gav fibrer för textilin dustrin och frö till ol- je- och fårgproduktionen. Tone "> Både linz”och"hampodlingen åt- njöt under” krigsåren statligt s . för sin”utveckling, och detta har " 'i viss mån bibehållits ända sedan": dess, Då 'gränserna öppnades och den internationella konkurrensen - återupptogs, fick de svenska spås nadsväxtodlingarna ' svårare ' att - hävda sig, men de har likväl ibet : "gränsad omfattning levat' kvar. I en tid as statsmakterna på Tisdagen den 17 augusti 1965” liga erfarenheter, eller tillräckligt! stor, omfattning. på odlingen,” och; . man hade heller inte särskilt mo? derna metoder för” produkternas > vidareförädling.” Om man alltjämt. 4 vill ” bibehålla ”- : bör det därför vara klokt att nu'.. = bibehålla "stödet ” åt" de "nämnda. . "grödorna och 3 att. framför ; ellt . i forskningen” på. området upprätt hålles. Både ' arbetsmetoder "och ekonomiska” ” värderingar. växlar / starkt i våra "dagar, och vem "vet ' — en vacker dag kan: linodlinger 3 på en ny utvecklingstid till mötes LT jning. Det tog då ' beredskapstanken" : ”I utredningen hävdas att” var- åda "a För de närmaste fem åren rö ga "orter större än någonsin gare, Och. den väsentliga orsaken = tills att många ungdomar. inte' kan : få den: "gymnasieutbildning. de ef- - -tertraktar. är bristen Hur. angeläget "det är att man sa sar på en :'bättre personalpölitik betonade : också LR:s förste, vice | .. ordförande rektor, Gösta 'Stenvin= j "kel när. han öppnade" förbundets . skoladministrativa kufs i Sigtuna Om: "inte lärar- och .skolledaryrke én blir mer u d -kryteringen; av pedagogisk 'perso- Danielsson) ' och fiskaren ' Albert Gårbo" (Hans 'Alfredsson) gör färg- | film” om svenska : bryggor, svenska: | kräftoi' och. svenska ; stugor" på sveriska skär," "-Julglädjen'; torde” vara räddad för den svenska "biopubliken.; Svensk Filmindustri och Svenska. Ord har nämligen. utlovat 'annandagspremi- är på en ny Hasseåtage-film, som HU GÅR DET TILL?. USA har | under. ide. senaste: två:-åren: sänkt i stskatten. med. 14; miljarder -18-av. do 714 -miljarderna .— "steg Högdunsen (Ja, den utanför Ör egrund i skärgård. a heter - så!) Stockholms" "Att. angöra c en: brygga” är ar- betsamt på den andra Svenska Ord- filmen, : som enligt de båda driek- törerna och manusförfattarna inte har någon som ' helst likhet ”med deras debutfilm ”Svenska Bilder”, om man undantar ' skådespelarna. Monica Zetterlund, Birgitta An- dersson, . Lars Ekborg, Gösta Ek- man och Hans Furuhagen — samt 'Tageåhasse, förstås! — I ”Svenska Bilder” medverkade dessutom . en mängd andra kända profiler, som i ”Att angöra en. brygga” bytts ut mot fru Rolfsen, svensk revykonsts grand old Katie; ”som alltid håller till i skärgården på sommaren, och. när hon: ändå 'var: här, så tyckte vi-att :det -liksom Jåg nära till...” ”Att angöra' en' brygga” skiljer sig på: många sätt från ”Svenska Bilder”. För 'det- första är den : i | dessutom -. ör. högdunsen! I Sven Ulric Olsson '(Töger vjust ; nu. 1 spelas in .på den tilla ön! debutfilm och så har den en riktig handling, och andra repliker - och kläder. och snyggare kamera 'och svenska : kräftor! , (I ”Svenska Bilder” var det .smör- gåsbord och det är - visserligen också gott men inte så snyggt i "Någonting av handlingen i "Att angöra en. brygga” går inte att få ur de båda Svenska Ord-direktö- rerna, annat än att titeln säger det mesta och att det är dramatiskt — bl. a. med ett lik som dyker upp — och 'att Hans Alfredson spelar fiskaren Albert Garbo, som hyr ut sin stuga till paret Gösta Ekman — Birgitta 'Andersson (Lennart och Mona) "som 'bjuder ' ut paret Lars Ekborg — Monica Zetterlund (Kal- le. och - Berit): och Berits mamma (Katie 'Rolfsen).- Dessutom anlän- der. direktör Sven Ulric+: Olsson (Tage Danielsson och Walter (Hans Furuhagen)y till den lilla ön som fotograferas, äv Martin Bodin, / ha Förore Mhålons ikon med": med ät ehs skatteinkomster ganska sl SÄMRE: TIDER? ;Tror':ni det blir | svårare” att Jåna pengar "den närs 2. Ni.är.i gott sällskap isåfall er 60 procent av de svens- är ghoshållen- tro dj de jatistiska centralbyrån; en! ligt i Oj här 'också ' satt 'siria skulle det” statliga stödet. kunni uttalar” sig ; Samtidigt förordas att fager) "ket: .humaniserad Jördbrukarnäs. Fös NÄR BROTT LÖNAR Sia ir då FN:s : Stockholm förra veckan. Att brott lögar sig i.varje fall för sensa- tionspressen är bakgrunden till att J angelägna reformer inom krimi- nalpolitiken sätter större hänsyn till -brottens offer: : : . En smula av den finkänslighet som DN och andra tidningar -vi- sar lagbrytare skulle enligt. vår mening med större rätt tillkomma ä höriga, Är det absolut nödvändigt a allehanda intima brottsoffren? "Framstegen i kampen: för ' .mer fångvård ; bokför nal:till inte, fonter at genomföra. de in- här den Och det” fen tid: då deras arbets » Och det blir: då - En utveckling till det sämre he här” alltså kun- del. "nast "Publicerade läroplanerna för gymnasiet. och fackskolan räknar h med bidrag till att göra läraryr- | PE utomordentligt . ; "Samtidigt som" lärarens: uppgifter. ökar i antal och det. b allt mer tidskrävande att, utföra dem' har undervisningsskyldighes . ten fått vara oförändrad. Medan "inom nästan 'alla "andra yrken en 'minskning "av arbetsbördan i skett eningsbladpå plussid ett. resonemang i anslutning ti! F överst på sin. önskelista över ven brottens offer och deras an- tt nyhetsorganen vidarebefordrar detaljer.: om Skriverier av den TORTYR 1 TORTUGAL'. ” "Det är. ” skrämmande ” som nu avslöjas vid en' rättegång i Lissabon där tretton minderåriga dömts till "långvariga" fängelse straff. därför att de påståtts: ha "tillhört det portugisiska kommuz nistpartiet; betonar Expr e s- sen (fp):! p Under den åtta" månåder långa häktningstiden har: de arrestera- inda' ökat kraftigt för lärarria, Det finns all . anledning vem j Ad att ha detta i tanke:då man dis- | kriminalvårdskongress:' . i] kuterar den tilltagande” trängseln | i . framför. gymnasiets , Portar,: trängsel > förorsakad ä , bristen på lärare, ”detaljet typen var särskilt stötande efter | de ungdomarna - uj tand ppenbarli; sexualdådet 1 Uppsala i våras och | utsatts för den vedervärdigaste | det s. k. + slipsmordet i Stockholm i| tortyr: > Bland annat: har - "de juli. tvingats att stå upprätta: flera har därigenom gjorts fullkomligt skyddslös när det gäller person- dig integritet, fortsätter JF sitt re- sonemang: tens rätt att få veta hela och fulla sanningen utbasuneras nu- mera alla tänkbara detaljer som normalt med lagens rätt borde få förbli privatsak. 4 människor som genom t förlorat en anhörig inte skall yt- terligare drabbas genom skymfli- ga brottsrefeat: . inte är att skymfa, blir kränkning den "faktiska effekten av de häp- nadsväckande lösa reportage som ägnas brottens offer. LÄRARBRIST: OCH - En människa som blivit mördad Under hänvisning till allmänhe- Som ett minikrav ställer JF att Släch dygn i sträck och bakbundna- Hlar j gits med batonger, ... .. De ideliga processerna mot s s. ;.k. opålitliga element i Portugal har emellertid haft det göda med' sig att inte bara den utländska opi- nionen utan också portugiserna själva i allt större utsträckning . börjat vakna upp ur sin politiska "apati och inse vad Salazars dik- tatur egentligen är för något. Det är en utveckling som snart :: kan leda till nådastöten för den nu- varande Även om . uppsåtet självfallet SKOLTRÄNGSEL " Antalet avvisade framför gym- KRIMINALVÅRDEN — " Man är numera på: "det" klara med att konventionella straffme- toder” inte utgör. någon varaktig lösning på kriminaliteten, skriver Västerböttens-Kuri- re n' (fp). Fängelserna blir, ofta ”förbrytarskolor”. och: en .fängel- sevistelse kan — tvärt emot. av- sikten. —" bli inkörsporten : I livslång asocialitet: nasiets portar är i år på åtskilli- -. .. ter rorregemente. då zjud bör gårmedel: på. ndra länders! salu- som. har stort" utflöde ide' adock ära 1964 trera sig) tor: USA äntebärande: pap- É > valutåreserv skulle” fänka hela 10- iobnader men skulle få: titt ned apad. kas: kista > 're- ånad, I "Schweiz" sparar 10 "provent av all sttyskland och Frank- toickså ganska” häögt:— Sverige -vet men rnära..80 procent , deltar dock i Ungdomens. löne] sparande. Men -:kan dock: förmoda att. m nga andra a EFTA: Hela EFTA-importen från omvärlden stér under första kvar- talet, 1965 :med 5:procent jämfört med samma period förra året me- dan exporten steg med-7: procent. Importen dr infoenbonddla emellan de” under 'samma "tid "en ”öknå ng med 15 "Procent, exporten” mellan lämderna ökade "med 14. - EFTA:s . impori "från EEC. steg med 11 pro- cent, "sjuslaternas ' export till: De . procent, "Häri vill experterna ' se ytterligare ” bekräftelse på "de ne- giva: återverkningarna av att ästeuropa ä är uppå felat i dtvå ban- delsblock. - n om "de alternativ, som finns r def! gäller ' behandlingen av "främst unga brottslingar, vet man -inte -mycket. Den 'kriminologiska sforskningen har försummats, trots att "utgifterna för brottsbekämp- ningen stiger lavinartat i de fles- ta'länder! På den punkten behö- «iver -en-: omprövning ske. Om den dbrottsförebyggande verksamheten i längden skall ge några resultat, måste man veta något om olika : "behandlingsformers verkningar, > Men det är angeläget att här .Ånte anlägga. enbart effektivitets- - Synpunkter. .- Även humana be- ' handlingsformer ' kan väntas ge ringa utbyte. Erfarenheten hittills visar ungefär samma resultat av .-stränga .och humana vårdformer. Det viktiga är dock inte resultatet utan principen; att man: erkänner » samhällets ansvär även för de --rhänniskor, som. blir brottslingar, Vedergällningstanken måste för- svinna, Den utgör ingen lösning "utan är ett arv från primitiva ske- andra; "procent.: Trots” "detta öka | de sex ökade emellertid med blott en|- den i mänsklighetens historia.” färg,” och dessutom -är . det + ingen. or Bree pr nt älsnes,; Norge. Arran görer för lägret har," förutom. Vä Unga varit "SUL i Norge och Ve saiset i ”Finländ vilka är motsva- rånde orgemisationér i dessa der. Ungdomsledaré Kerstin I förek: var reseledare för. Jen del av vung-' Nes, med tåg. Distriktsungdomste- [dan Seth. Svensson, S.- Älvsborg, ordnade tillsammans med tiotalet ungdomar en : bussresa till: lägret, denna. resa gick över Oslo upp ge- nom Guldbrändsdalen till "Dombås därifrån” slingrade vägen” vidare Pp mil ” . Ben "Römsdalsfjellen," ' en verkligt” imponerande ”vackei na- ände till Andals” tur, och "ju längre” norrut läger- "Mänchen (LT). Det här :sändarröret av. den västtyska ' Siemensfabriken väger bara 11,5 gram och har en tänd- stickas' storlek; Det var det här lilla röret. det berodde på om det amerikanska försöket med satel- liten Mariner IV skulle lyckas, ty utan detta rör skulle de till jor- den utsända bilderna om morepla= netens yta aldrig ha k i ka dammkorn.: Siemensröret ar- betar med en frekvens på 2,3 Gi- gahertz det är 2,3 miljarder sväng- ningar & sekunden. Röret är ett vanligt seriefabrikat av Minchen- fabriken och indergick blott spe- ciella belastningsprov för att full- göra "Mariner IV:s krav. Rörets oerhörda hållfasthet -beror på ett av den tyska finman' ”Feldmihle” id, — aluminium- till jorden. Ett par Teketstarter misslyckades därför. att de använ- aft oxidkeramik, som användes i stäl- Jet fö för glas och ' överträffar ' alla liers motståndskraft. da d i -| Lägerplatsen - var. förlagd i "|920 meter, rätt vp "I nes, dessförinnan hade vi fått un> En dryg. vecka i i i rymden: ; Cape "Kennedy (UT). ' - : går - enligt de .av amerikanska rymfdflygstyrelser gjorda . ritningarna, « i rymdforsk- ningens | historia under de åtta dygnen från den 19 till den 27 augusti, Då skall nämligen, den 38-årige ”veteranen” Gordon Coo- per och 35-årige ”debutanten” Carles Conrad företa en färd med [” rymdkapseln: Gemini 5. De skall .[ fullborda inte mindre än 1122 warv runt jorden innan de landar" i Atlanten utanför . USA:s' sydöst- kust, 'Åtta dyen är just iden tid NASA beräknar att den! första månfärden kommer "att ta när den blir verklighet någon : ång före 1970 års slut. - Den 19 augusti avfyras « en raket av typen Titan II som skall'föra Gemini 5 in i er bana vars lägsta punki ligger på 160 kilometers höjd och den högsta på 352, Om Cooper och Conrad planenligt stännar uppe i rymden i åtta dygn innebär det ett nytt ”längdrekord” för rymd- flygning. Den hittills längsta rymd- färden företogs av. ryssen Valerij Bykovskij som 1963 stannade uppe i fem dagar," + a Rendezvousförsök : Under denna Gemini-färnd kom- mer ingen av astronauterna att lämna . kapseln, Någon ”utflykt” i likhet med deras kollega Edward Whites från Gemini 4 blir, alltså inte: aktuell. Gordon Cooper och Charles Conrad kommer emellertid på intet sätt 'att förbli sysslolösa under den långa färden i rymden. De mest . spännande - ögomblicken under färden blir med all säkerhet de då Cooper och Conrad skall försöka manövrera sin : kapsel :i närheten aven elektronisk appa- ratur som Ke fjälva skjutit uti en egen omloppsbana. Lån Apparaturen, som består . av en mängd små elektroniska ”lådor” och som fått beteckningen : REP (Rendezvous Evaluation Pod); vä- ger endast 36 kilo Den är bl a utrustad med blinkljus och en radarsändare. På andra varvet kommer astro- nauterna att. skjuta ut REP. med en -fjäderutlösning. ; Därefter : förs Gemini ' 5. genom "en: serie: kom- ligger ca 11 km under REP:s. Kap- seln' ligger då 63 km bakom "REP men ' färdas ' något fortare... Efter att stadigt ha knappat in på REP till ett avståndCav 22- km" läggs diss. in. i-en: ”kollissionskurs” så att astronauterna" får: kontakt med REP:s radarsändare. Sändaren ger ämpulser, till:en liter atama- skin! i iGemini-kapseln. com" "upp- lyser pilolerna om de åtgärd lö Cooper och. Conrad i i Gemini. 5 - Ytterligare ; Ett nytt. blad skrivs, om "allt kommer att en; och "astronauterna (NASA) . upp-|använda "olika metoder: | rapporterade att | tåg, plicerade manövrer. i er bana som |: nin pa GUT Ar osdervousförsök a ry flygning- göras. under nmer alt var "gång. "Världens "största . ana NM Me ”synprovtavla” Lå : Bland de många experiment ul sföra Cooper och Conrad uu ingår det. hitills mest omfattande å världen, ivå enor- utlagda i”väst- "synprov« vänder sig ”nämligt ma psynprovtavlor” Vag ra "Australien o -""Tavlorna” "läggs uu: od schack- | brädsmönster. p" : de ' båda platsers na, vilka utgörs” "äv plana områ en på flera kvadratkilometer som 5 relativt fria från växtlighet, I någ- ra av de mörka rutorna finns vita markeringar som pekar 1 rolika riktningar och astronauterna ekall alltså från sin minst sagt höga I position avgöra i vilka riktningar de :plika markeringarna pekar. oc Paniken .på detta ”"synprov”-Mupp- stod när Gordon Cooper efte 563 curyka ima färd i Mercuryl pe under! flyg- ningen kunnat urskilja hus, » lastbilar "och tom 3 skor- tenesrök. en : « Rapporten blev "mycket "omstridd, Många vetenskapsmän . påstod. att en människa inte kan uppfatta så små "detaljer från en omloppsbana kring jorden som ligger på 160 kilometers höjd eller högre. Flera astronauter har emellertid” sedan dess rapporteras" iakttagelser lik- nande de Cooper sade sig ha gjort. a ina vr SNS a - «c> Bränsleteller ” : Gemini 5 blir: den farkost som som , strömkälla. Det. 'är av, stör: röna : bränslecellernas .. eftersom de är mycket lätta, hållande till den mängd ström de producerår,. Vid en framtida färd till" månen" måste” komponenterna i "Apollo-kapseln” vara så lätta som möjligt, i ER RA Må : Cooper och Conrad kommer dock att: medföra "en "uppsättning 'kon- .ventionella batterier som, omedel- bart kan; tas i bruk om sbränsle- r färnor tf rabörd Nej, Cooper och Conraä kommer 7 inte "att. hä någon "passagerare, med. pi långa rymdfärden. Den tredje hjär- nan är en liten idatamaskin på 26,5 kilo” scm 'skall bistå astronauterna med informationer som x den samlar i sitt: ”minne”. D ra som inte: är stör- skall vidtas” N; under”, REP . astronauterna eventuella > kursjusteringar "med hjälp ' av iblinkljusen ” från ' REP. Cooper och Conrad manövretar nu re än katt dew får rum” i ervanlig "hattask »voch :som -inte »drars mer ström. än: en vanlig selödlampa, ber; i strejkade datåmaskineri "strax in kapseln i samma oml som REP. Avståndet är då några meter, men "astronauterna. avfyrar några raketer som ger kapseln en extra ”skjuts” till ett avstånd av endast sex meter från REP. , nan astr James McDivitt och . ntrådet & almod fåren c SE deltagarna kom: blev - det kallare och kallare | luft och snö låg "må samtliga fjelltoppar runt omkring. | en mycket vacker dalgång intill fjor- den med höga fjälltoppar. runt om kring. a Den officiella - | lägeröppnin gen "| började med att: SUL:s förbunds- erdförande: Eystein Bardal, hälsa- de lägerdeltagarna välkefmna; ; sär- | skilt vände han sig till: de sven- ska och finska gästerna. Avsikten |” med läger av detta slag är bl. 4, Jat främja samarbetet mellan des- sa länder och han hoppades” att Nordens exempel "måtte smitta av sig så att alla länder skulle kunna mötas på liknande läger. a Lägerprogrammet . upptog ;bl.: a en klättring till toppen: på Nesak- | i la, ett fjäll som” reser .sig cirka dervisning i fjällvett och försfa förbandshjälp . av vana fjällklätt- rare. En av dagarna ejordes en buss- Artur ställ Rödven, en. tre—fyra.' mil från lägret,” "med andakt och vis- ning av, Rödvens stavkyrka" och besök i ett bygdemuseum. Vidare gjordes bussresa uppför Trollsti- gen, ,Dessutem: förekom Nordiskt mästerskap i friidrott, « volleyboll naturstigar an. om. M Finalen i Motionskampen och: i Nordisk Nutidsorien' ering : gick: av stapeln, Torestorps Vi Unga-klubb S, Älvsborgs, som ' rikesegrade i motionskampen, hamnade på and- ra plats i finalen efter en, knapp seger för nerrmännen. Även i No- Nu blev det'en andra placering för Trönö-laget . från "Hälsingland med seger för norrmännen! .,. På kvällarna har underhållnings- program ondnats' av lägerdeltagar- na från de olika länderna. Så var det helt plötsligt dags för avslut- ning av lägret, och "deltagare från de tre nordiskå länderna började skiljas åt inför hemfärden, en del ense om att de fått vara med på en mycket händelserik vecka, och alla hoppades att de ånyo skall träffas på |nästa års nordiskea läs ger som blir, i Finland, in "Andals< |" med bil och en del med tåg. Anal: kare, sInternational Business... Ma- chines (IBM), vars tekniker -emel- Jertid inte kunde finna, något fel på den. Men dros> därför slutsat- Sen "att det måste ha: uppstått” tt 1. Kretsen i själva kap Ett exempel må hur” myckét .I tronautenna"' uppskattade - sin data- maskin är. det mweplikskifte.. som ägde rum” mellan ' markkontrollen och . McDivitt: under: återinträdet. i atmöosfäre: - Är. ter ' de: åtta dycnen i rymdn att skvddas av en: effektiv vätmecköld från den ene hetta 5 som uppstår: Kr - Nä -Tacken Herren, ty han är ty hans nåd "varar god, . evinnerligen,'” Den : 138:é psalmen har 26 vers ser, . Var och en av dessa vetser har. olfta' imnehåll. men de: shutar alla med -t ord: Hans nåd va- rar 'evirnerligen.:-. . " Varje, dag i" ditt. liv” är också som en vers:i. en sång, Men alla dessa . dina ”- dawar ' mynmar:. ut i samma ' ord: Herrens nåd” varar evinnerligen. . Den - 136:e thalmen ala Israels historia,. om tran” om krig,» om död, om ölenvandring, om ständigt växlande förhållanden, med nva : faror och mva fender, Men 'ständigt Herrens, nåd varar eVinnerlizen. Ett . människoliv . växlar > också Varje. dag kommer med något t nytt. Har vi blivit, hjälpta igenom en svårighet, väntar oss». sinomvid er ny. Men ett är alldeles säkert: nåd varar. Guds nåd -är-det enda i ditt "liv som inte skiftar. Liksom 'alla”floder till sist mynnar alla dagar i Guds nåd, I Därför: "Tacka ' Herren! Giv, 058 din "nåd. att förkunna . sor din ärat > -Du än vår e illlykt. evkmörlig.. fartyg, . nef PS. 136:1,” ' på nytt ljuder ;det: ' ut i havet, så' slutar en Fristens
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.