Fredagen den 27 augusti 1965 - I T.= —LT, | Biocidfrågan. i pressen. | Aktuell. - kom mental fr hittills” vanligen. skett. Specialis- ter från skilda områden bör kopp- as in på förberedelserna, Det kan vara läkare, men man kan också nämna t, ex, arkitekter med upp- gift att se till att en industri” ut- formas exteriört så att den smäl-; ter in i bebyggelsemiljö jön.” För trivseln är det också, viktigt att ett industriområde har' en” este- tiskt tilltalande utformning. Här kommer t. ex, trädgårdsarkitekter- na in i bilden. Industrins män säger ofta att de inte har råd "att . Frågan om b ning i jordbruket har Ulldragit sig mycket stort intresse i pres- . sen, isynnerhet, sedan Vetérinär- medicinska" anstalten för någon tid sedan offentliggjorde resulta- ten av en del-undersökningar, wilka . påvisade oväntat höga kvicksilverhalter i kroppen hos olika fåglar. Flera tidningar av olika - politisk - riktning har äg-]. nat frågan uppmärksamhet, som i regel. warit sakligt betingad. I > fal sAnå. för 1, dock tendenser till försåtliga an- grepp; och försök att röra upp "de meningsskiljaktigheter som id liga kter, Att. härvid de ekonomiska problemen för jord- brukarna inte kan lämnas åt si- "dan-är självklart. Det gäller.na- turligtvis att med: tillgängliga fakta som grund överväga ”vilka åtgärder eller restriktioner i an- vändningen som kan vara nöd- vändiga 'mot bakgrunden av de ekonomiska värden för jordbru- ket som står på spel. Härvid be- höver, det .inte nödvändigtvis blil, fråga om ett avstående från den - ena eller andra :biocidern., Modifi- kationer. kan måhända i" många |" fall vara en framkomlig väg. Det är, "dessa "frågor, sora nu” skall Den svenska regeringen gör då och då sina utrikespolitiska utta- landen, Dessbättre är det inte ofta. :| När det sker, frågar man sig i re- gel vad den har på galejan att göra. >, Vad beträffar hr Erlanders fram- + |trädande stärkte hans gästspel hos : | Metall det -olustiga intryck man numera alltid får. Han råkar i ett slags inlärd affekt och hans små- -[ skurna polemik med andra poli- tiker är ovärdig och stötande. Kan ett sådant framträdande verkligen ste sakligt : vara nödvändigt för landets stats- tänka på. estetiska | synpunkier. ” under et året förevarit rg and minister? MN Men det kan nog” löna sig att. göra ien- del I, fordbrukspolitiska frå > MAtt "på "förhand söka mana : Men det / fram bilden” av, att ”bönder och H Helsingborgs Dagblad. gor: : : Sundsvalls Tidnij : Det. är > löjligt, Zu ” biocidfrå- gary knappast kan betraktas: som en politisk. fråga och inte ens jJordhirukspolitisk. "Sålunda : - har 1 L N att) bråka och" anklaga regeringen” . får stå för Stockholms-Tidning- ens egen fäkning. När tidningen Statsministern uttalar sig avse. värt mer diplomatiskt än stats- rådet Palme, som "tydligen sträckte Vi. har en - inflationsregering, som aldrig vill växla vid makter, ån Sydhalland: idning ig" lä ä innfä ä det dock inte frå- ligen skriver, så ' som :'skett, detta sig" längra än skinnfällen räckte Vid mäkten är Hort en a on sart d ”ärtikel st "ett uttryck för att man och detta med hr Erlanders väl- ga om växling” av .småmynt!. Det '. a en rintervju med jordbruks-| på . "Stockholms-Tidningens - .re-, : se. Vem tror r säs är inflati ingens kald, att Holmqvist,” Helt] daktion finner några dagar med .I glad över ett så föga imponera: le Papperspengarna - är vä minister. av jördbruksminiåtems -nutebliven ” "propaganda" mot ; jord- JUpptecknat av Goliar den inhopp? nu re enat och att de knycklas ihop som små: uttalanden skriver tidningen bl. i : "> Händelsti dningen. : mynt i portmonnäerna, Och ändå ”UPrömge har regeringen : sedan många. år | lätt nog I kunna överrumpla de be, och för ett ögonblick kom har av , men "danskar till språk; i många bönder och bon- |. a "Att T rusade snapphanarnia och ta Sven sig. « deorganisationer kommer att brå-| ka och anklaga "regeringen om det blir ett'beslut om: hårdare” egler är redan ” fastsl get. Är statsrådet skrämd! av fråga e—- en fråga som även. i vad] rk. "gäller de. rent ekonomiska, ast pekterna inte angår enbart Jjord-]7 Veterligi” har .' ingen" <bondeor- ” brukarna” utan” hela” befolkning- - ganisation ; uttryckt några förut- Dä oci fattade meningar ifråga om reak- tionen i anledning av de åtgär- der "&om regeringen kan komma att föreslå. Biocidfrågan är en allvarlig biologisk fråga och det "är, en självklar. sak att jordbru- OSS "andra åtgärder eller. ; eventus; ” biocider,” kräva: ökade kostnader "eller — » vilket i realiteten ger samma ef- . fekt '—' sämre 'produktionsresul- det: Hilltagande” förpackat in! när vi --- Rd te har enbart” positiva sidor; Man |: 23 "frågar; sig: ibland: 'omzdet: är: va- Tan. eller: förpackningen. sm. det. väsentligaste: tal +» Det finns folk "av. båda. önen,. som. inte: kan motstå : förpack= ningar. Om: man "innesluter. an= . qars osäljbara artiklar i ett till) 5 talaride, emballage, . så”. "kan då hända att de'får en "strykande åtgång. Psykologerna kan: må- hända förklara. varför; Här skall - bara "konstateras 'att. detta. med förpackningarna är'en fråga, som förtjänar > uppmärksamhet Folk: shed . branschkännedom' tycksnu- : méra ta för givet att "snart sagt hela vår tillvaro måste vara: påckad om. ett: antål år.” : Flertalet förpackningar är nar turligtvis: bra. Sådana ..som : un=]. derlättar transporter; och som är Fföredömliga jur: [hygienisk - syn RANGER och då blir: det be- kymmer «förs Jantbrevbäraren, som. måste »ut ur- sin. bil 'varje- gång han .delar ut: posten; "Tidningen ””Statsänställd"; har därför. krävt na skall få hö- äA och” att: kassan för! Peronliggnine skall .s osva- fö till” der. resultatet: att ' lantbrevbäraren' slopades," verk” har nämligen en :viss'svag- het : för att : lösa alla > praktiska seder;soch: sinnelag, hade' hallän- ningarne ytterligt ' svårt att finna 4 ätta under de nya herrar- ria med alla deras stränga förord- ilidgar, diyga skatter - och tvångs- av till fånga, På så kätt skulle han! både få hämnd och en vacker be- löning, Att hans förräderi skulle. "kosta många av hans kamrater livet be- de honom; ej. Sådana små- - s Alla: talade med saknad om "den gamla. goda" danska. tiden, ' och då Danrnark” år 1657" förklarade Sve- rige krig,.. vaknade: genast hoppet omen, snar återförening. som” Fän fär sedan den legendariske på par- tigängaren Sven Povelsen, även kal- lad .Sven. Göing eller: Göingehöv- dingen;”.-uppträdde - med : fullmakt av. lehnsi hnsmanden . Hol; ofredstid? dyker. det all- p en mängd. skumma indi- vider, 'äventyraré” utan” heder och samvete; - och: sådana i fånns- det även! Tr friska "orsa "på: öd trött, ::men den” ruggigé ryttaren drev ideligen på "honom. Man såg, ”. vänsterfön- "kommer" Ju | hare med frånstötande: utseende. och: rrande: lömska: ögon, : i -vår- dagslag mest känd "under namnet Tjyva-Lasse:: Före 'kriget tillhörde han" det - följe. av: odådsfolk; som alltid: bråkade finnas på åsen, fien sedermera. hade :han "slutit sig Hill snappharna] ai hopp: om: att Än ade- ras sällskap: ki li | mer: äneljes sen tid hadé "den stränge. Magnus. Durell; hörre, till Wallén, ' Dömestorp,'; Tigerhoyi och" läntdomare + "Halm- stad, . order" om ”att.; slottets inventarier” och lyrbarheter skul- le: forslas ditupp.: Men: på - vägen lev . ti tvagnarns> omringade "Detta distrit Frågan är likväl, om inte" re: Poem. £ (genom att. slopa ' 'packningarna på vissa områden s - finns sken burkar och tuber som kostar lika mycket som in- nehållet i- dem, Deras ' uppgift är inte bara att innesluta varan, de skall också hjälpa ., till sälja den, I och för sig är detta acceptabelt, men nog tycks fäl- tet vara fritt för tämligen ohej- dade utsvävningar. ++ Utvecklingen måste stävjas, an- , ser tidningen, och våra köpva- nor länkas in på områden som inte gör varorna onödigt. . dyra. mv: S. SMÅBRUKARPROGRAM "gav säkert "många ' en : tanke "ställare. " Resignerade röster be rättade om. bekymren inför fram- tiden.. Det är inte lätt att byta yrke när man har: tio. år kvar till..pensionsåldern, 'eärskilt . om det "inte finns "nägra' jobb ”att byta till, skriver E ski I s- "tuna-Kuriren” (Up): Möjligheterna att dryga ut komsterna med arbete vid sidan om jordbruket har också min- skat. Det gäller i stora delar av SVERIGES KOMMUNISTISKA 3 är mitt uppe i en sensationell . noterar. N'o r.r- -ländska Socialdemo- av” en" skara Snapphanar, som), tog : | allt i'beslag. Masse, som. var med, -lyckades" smussla "undan en sil]. verbägare ; för egen ' räkning, och ” Sök SN underdånighet: prättöm, "Vär" en lång mager gyn-12£ h | — Också m saker räknade han: icke med, ' I + å L slott hol — Ditt pris? Ut med språket karl! — Är silverniksdaler för mycket? — Ingalunda, när det gäller” en sådan fångst. Jag skall själv vara tio "I med vid attacken, ty det lyster mig storligen att se denna rebell och uppviglare, som det talats så på hölls krigsråd under presidium av greve Per Brahe, riksdrots, viks- råd, lantmarskalk, herre : till Vi- singsö, överste för Smålands ryt- tare och förutvarande guvernör .i Finland, Det var en lång, kraftigt byggd man, allvarlig, värdig och lugn,' en adelsman ut i fingerspet- fö AS särna.' Till; krigsrådet hade de -för- | nämsta officerarna kallats, och det var: slottskommendanten,. : min. .Northman-Croneburg, hade: ordet, Benja- jag, minna :Ers Höggrevliga Nåde "I på, att läget är svåra prekärt och snar action” äv nöden; sade" han. — fVår mådiga konung, Hans Ma- jestät: Carl Gustav ligger kvar -i Danmark med -våra bästa trupper, och "någon snarlig succurs är icke att förvänta från det hållet. I Skå- ne har Urup och Gyldenlöwe land- stigit” med., starka ' armecorpser. Upper på- åsen ligger den. vrakfå- ven: JGöing 'odh lurpassar med 3 apphanar;,.| och". nytt - folk löper” honomi.' immerfort : till, Eja, om" em';såvisst” hade den mannens reputatz!: . Hela-;Sydhalland står i = fyr och - flamma, och insurrectio- h nen sprider. sig som eld 'i torrt gräs. Får: detta" continuera, 'så är vi alla snart om halsen, och: därför yrkar: jag på, abt vi slår till utan att: töva och: likviderar snappha- neföljet: medan tid är, Periculum in mora! å ikt, hördes över- stens lugna" stämma. — Men att ge sig Iditupp på måfå är som att sticka huvudet i ett ivarggap. och Sverige har icke råd att i busk- strider förlora massor av folk, det har -vi nogsamt fått lära nere i Polen. Har. du några bona: eonsi- lia arb Ce, så låt hörat « > oc Men i detsamma” öppnadeg dör- ren, och & tens livknekt Heik- när detta” fick” han 'ett ordentligt kok stryk av. Sven 'Povelseri, vilket ihan.svor en dyr, ed: på att "hämnas. z I "dag ' hade snapphanarna-: upp- bringat en :välförsedd svensk pro- viantfora nere wid Himmeslöv och gjorde nu-all heder åt maten: och dryckesvarorna. "Men. när? öl och kirsedrank flödade som bäst, smög sig Lasse undan, tog en häst och red 'i sporrsträck mot Laholm, Han visste från säkert . håll, att en svensk truppstyrka under befäl av greve Per Brahe kommit idit ned från Värnamo "och slagit : läger : | utanför staden, : — +» Om. han nu fick visa dem vä- gen moy Himmeslöv, ' så borde de ki, en grovlemmad och svartmus- kig murfinne, steg in och gjorde ställningssteg. ”. = Man härote begära "få tala Ers Nåte, Angeläket ärente! an- mälde han [på bruten svenska, . — Vad gäller det då? — Nåkon heta Sven Bolsen. ' +” — Sven Povelsen! Mort de ma vie! Fört in honom genast! > I: nästa ögonblick stod Lasse med mössan i hand, ryggen i vin- kel och ett inställsamt grin "på läpparna inför översten, som gran- de honom med en genomträng- ande . blick mr sina skarpa blå ögon. Och denna granskning tyck- tes icke utfalla till Lasses fördel. — Du heter? — Lars Mogensen, till Ers Nå- des ödmjuka och ”underdåniga Iy t om, Har vi vär fått honom i händer, så är rörelsen capute- rad. — Och de tio riksdalerna ...? "— Får Idu, och mer till, såsnart parlamentet är över, det har dul|. . mitt lord på. Men nog talat nu! —I.':. Vi bryten tupp. Låt blåsa Harm! I Med- Lasse" som: vägvisare : smålandsryttarna under natten” till anfall, men det , 1ryckades : endast delvis.” Snapphanarna hade: icke druckit mer än att de kunde -slåss, och ett rasanie handgemäng upp- stod. Sven Pavelsen, såg dock 'snart att övermakten var "för- stor, var- för han -gav signal”; till: allmän flykt” och: galopperade 'bort "med ett " hånfullt: : Paa > iGjensyn! ' som ävskedshälsning;; Han ' lyckades också - undkomma - till: ; Engelholm jämte " flertalet. av. sina män, oc Men Lasse var ursinnig. Hämnd- planen» hade misslyckats; . och be- löningen, skulle » kanske ' utebli. Dessutom" hade "ett . par. döende snäpphanar - kallat . honom” förrä- Gare "och ” Ibrodermördara, "vilket icke undgått Per Brahe... Men Las- se stegade hkwäl dristigt fram till du vänlar på din de översten: förakt- fullt och slänzde en skinnouvng till honnom: — Där har du dina: tio nksdaler :att hörja med. - >: -— - Mitt. ödnr: juka och innerliga tark! jublade Lasse... — Men sade inte Ers Nåde — — att det skulle pl: mer därtäl? >" — Det gjorde jag, och mitt ord ryggar jag ej, blev svaret, — Din förrädarlön har du” till godo. - Helt om! Lasse lydde .: — och bleknade. Framför. honom stod en bister karl -I med röd fjäder i hatten och ett rep med rännsnara i handen, Pro- fossent” I blinken begrep. han al gav till ett gastaskrän av fasa och ville fly, men ett par handfasta ryttare grep honom genast.. Och: nu hör- des åter överstens stämma, iskall, järnhård och svärdshuggsvass: — Dina kamrater, som du sänt i döden, ' och som nu ligger ' till åtel för korp kråka här i backar- full na,' var 'upprorsmän, och en upp- rorsman är också du' och därtill en usel förrädare, sämre än en niding. I matt har du förrått. dina landsmän åt oss, i dag skulle -du förråda oss åt dem, om du vann: något därmed. - Men din judasgärning har dömt dig, och 'du får äta, som du har kokat. — Till verket, profoss! . En' författningsreform bör inte komma till :som resultatet av en överbrygga ' 'partitaktiska. "motsätt- ningar. Hellre bör socialdemokra- terna få driva sin partitaktiska linje fullt ut och oppositionen hel- hjärtat engagera sig för 'en reform i vår tids" anda. Väljarna får då sista ordet. Den lösningen är aäv- gjort att föredra framför - sen . dålig kompromiss, . tes . Sydsvenska” Dagbladet. Fortsatta sludier av. mwäxtnö 1g5- balansen i "olika länder” visar, att det råder en intim samverkan mel- bästa . skördeutbytet erhålles ' så- lunda först vid en väl balanseråd tillförsel av. olika växtnäringsäm- nen. Nyaste nytt, beträffande den- ha ' wäxelverkan "utgör en serie danska försök med kväve och fos- for, vars resultat publicerats i den nyligen utkomna ”Beretning om Faellesforsög i Landbo-- og Hus- mandsforeningerne ' 1964”. - Resul- tatens. från dessa försök visar, att fosforgödslingen har stor inver- kan på kväveeffekten, Som exem- pel kan nämnas 3:e årets försök i vårsäd 1964, vari skördeökning- en för enbart tillförsel av 62 kg kwäve per ha var 1.630 kg kärna. Gavs dessutom 72 kg P-Os per ha, blev - den totala . skördeökningen 2.150 kg kärna: per ha, varav 330 kg utgör wesultatet av samspelet mellan kväve och fosfor, Vid till- försel av 62 kg N -+ 144 kg P-Os per ha: blev den totala "skördeök- ningen 2.380 kg kärna per ha vari nödlösning i syfte att nödtorftigt . - | esattepliktig inkomst. Rön sd a - säl fösfor. och kälivim ständigt: lovat att. höja penning- värdet. Permanent, löftesbrott! = = ”Mot nya, djärva mål” är tege- ringens” senaste ”hurtfriska' paroll. Det korde vara tillräckligt ' med att försöka klara ett av 'de äldsta djärva målen, att ge oss penning”. värdet åter! ve 4 H Pe ok Fåla vo Den som hyr ut sin villa behö ver inte skatta för hyresinkomsten därav. För: dem som hyr ut. sin sportstugå blir ' däremot.- hyran lan: olika wäxtnäringsämnen. : ;Det Len [Oj blir ny y riksdagsman för Värm- lands län i första' kammaren.” . Hr Andersson här såvitt vi vet alltid” varit stockholmare och hans politiska ' aktivitet har. också va- rit förlagd till: Stockholm, Men 'nu blir han vald till riksdagsman "av värmländska '- - kommunalpolitiker.! Kan någon "begripa, varför detta kallas för "det kommunala såm Ti en. borde "verkligen 3 vara mo- gen, för en bilhandelns ”Kapp-Ahl” att bryta” igenom 'bilhandelns onö- digt kostsamma och. örationella av 450 kg utgör L -I' den danska försöksredogörel- sen. framhålls, att en väl avvägd tillförsel av andra växtnäringsäm- nen" är : nödvändig," om man” skall få - fullgod verkan av: kvävegöds- ling. De danska undersökningarna av samspelseffekten utgör. en värde- 1 lettering - till 1 av de 2689 svenska föltförsök, som redovisas i meddelande mr 55 från Statens Jordbruksförsök, I dessa försök har givits olika mängder kväve till jordar med olika halt av fosfor. Jordarna indelades i tre klasser efter fosfattillståndet. Klass I ibetecknar dåligt : fosfattillstånd, klass II något bättre och klass III gott. När man gav 31 kg kväve per ha, så fick man i klass I (fosfat- örsäljni bygg d. Eftersom det måste ' innebära en betydande - samhällsekonomisk ' "vinning " att kraftigt Pressa p marginalen, bär samhället också” h resse' av att på olika vägar främja ”en "mera effektivt fungerande priskonkur- rens inom bilhandeln” Även. bran= schen själv: bör känna sig 'utma- nad. Bilhandeln' utfärdar under- betyg åt sig själv, om” "den? kan anse som normalt att arbeta, med en 30-procentig Prismarginal.” » Västerbottens-Kuriren. Vad stort sker sker tyst. "Skulle denna sentens 'tolkag bokstavligt, skulle knappast någonting ” stört Norrland men” också på många andra håll i landet, Småbruken hör ' främst :: hemma " i glesbyg- der. Där är det också glest m mel- lan: arbetstillfällena, >> =. oo + Småbrukarna tillhör; de” 'grup- per som får det sämre: när vi andra pressar upp rationalise- ' Tingstaktén'' för att få kraten Sätter man sig och summerar kan det konstateras att kommu- nistiska partiet efter Hermans- sdas tillträde på punkt | efter punkt, i yttrande efter yttrande tagit. avstånd från sig självt. På » allt. sätt söker den. nuvarande fattig jord) en skördeökning med 188 kg kärna per ha, men i klass m 574 kg, alltså 86 "kg mer kär- ' När man ökade. kvävegiven Hl 62 kg (en fördubbling), blev!” skillnaden ännu större eller Ps kg mer kärna i klass III än i klass I, Försöksberättelsen resultaten på följande sätt: tjänst, svarade Lasse, och ryggen kröktes än djupare, — Ditt ärende? >: ler väl torde det vara Ers Nåde bekant, att den arge skalken Sven Povelsen bedriver sina illslu- ga praktiker som bäst här på or- ten och drar folk från deras lag- "+" | lige herre och konung,.: et — Väl be ske nu för tiden. "Tystnaden. har blivit” en "bristvära, ” ”Byråsekreterare Folke. . Berg: : lund i D. N: | Betningen Om betningen av årets Na säde har Statens centrala frökon= r Hög- "att kommunistiska partiet under "man, när de nya riktlinjerna ut- . stalintiden var en antidemokra- tisk ,. ng. ället |- a stor omsor, t. småbruks- . måste gardera sig emot, Till och äm org å rus, försvaråt under 40-talet och 50- talet (om - Stalinmyten, muren, ryska ingreppet i Ung-| ernkrisen etc.) har han Sprung- . ”. Spekulationen är alldeles up- penbar: den kommunistiska poli- " tiken har lidit bankrutt och nu| försöker hr Hermansson finna "någon framkomlig väg och den . söker. han :så nära socialdemo- ”kratin som möjligt, menar NSD. Alldeles "riktigt — motsäger inte alls, som - NSD låtsas, att socialdemokratin såm- tidigt påtagligt befinner sig på . glid vänster ut, "för att möta hotet från hr Hermanssons: an= passningsmanöver. " et : rikakläder . den slutsatsen "drar några författare i ameri- "kanska "Hospitals", På ett Flo- vridasjukhus har man i flera år ; sysslat med experimentet att by- ta”ut:de"vita tockarna mot färg- glada: kläder och 'man har bli- vit, högeligen entusiastisk — det gäller. i: första hand Personalen på: barnkliniken, - - - Barnen blir som "förvandlade, | 22 rädslan . försvinner, ”. föräldrarna är belåtnä, liksom gjuksköter- > skorna själva och läkarna. Vis- sa identifieringssvårigheter före- kommer : meri rapporten berättar annars bara omv frid och fröjd." « De säldre läkarnas "farhågor "att sköterskor klädda: i färggla- : da plagg skulle "bli alltför fri- .: gjorda i sitt sätt, har också kom- | -mit på skam, meddelar man.. . (Läkartidningen) + - trott att översten var så som den skarnhalsen fått med sig, hanterar wårt arma folk på det jämmerligaste.. De tar från oss alls, vad vi äger och har, de plundrar oss in på kroppen och slår oss desslikes blodviten och fullsår. Hellre än - att rent förgås, vänder "wi oss nu i vår möd till Eder, ädle herre, och ber på det bönligaste: Slå - ner dem, wtrota detta fanens plågoris från jorden, och Guds välsignelse och .vår evi- ga tacksamhet skall följa Er livet igenom, Själv vill Jag, ringe och fattige man, göra så gott jag kan för att hjälpa Er. — Hur gott Kan, du göra då? — Ers Nåde, hela skaran hål- ler till vid Himmeslöv. I dag har de haft dryckesgille, och flerta- let tör nu ligga i ölrus. Med Ers Nådes tillåtelse vill jag visa Er en väg över åsen, så att ni kan falla dem i hyggen och ta Sven till fånga. — Och hur mycket skall du ha för detta? Lasse hajade till. Han hade icke klarsynt, blad. Man kan sammanfatta med- delandet i följande punkter. 1) XKvicksilverpreparat har en säker effekt, mot alla de vanliga a . m sämre :i. klass I, och skillnaderna mellan sistnämnda klasser ökas med: stigande kvävegivor”. > «sr Liknande resultat. av. en serie undantag för vissa sotsvampar. 2) Enligt nyligen utförda försök har alla tillgängliga ' kvicksilver- fria medel en mer begränsad ver- ödslingsförsök i stråsäd har även publicerats av G, Knutsson; Upp- sala, som framhåller att man inte nog kraftigt kan understryka fos- kan än kvicksilverpreparat, 3) Betning med kvioksilverpre- parat r k a är medelstarkt — mycket starkt smittat (angreppsgrad 3—5). | 4) Betning är inte nödvändig, när utsädet är svagt eller inte alls smittat (angreppsgrad 0—2). I så- dana fall har Frökontrollen ingen- ting emot, att man använder kvicksilverfria medel, Årets dationer i en förändring jämfört med. i fjol, då det rekommenderades, att allt höstutsäde betades. För att man nu skall veta, om betning skall anses nödvändig eller ej, måste analys göras. Då wi på flera håll som en följd av det fuktiga mwäd- Tue. (Forts. å sid, manhang. "Framhällas bör, att klassifice- ringen av jordarna efter deras fos- fortillstånd (fosfatklass) inte en. bart är ett uttryck för tillgången på växtnäringsämnet foösfor- utan även för andra bördighetsbestäm- mande egenskaper. Men det är san- nolikt, att fosforfaktorn wvarit av avgörande betydelse för. de. upp- nådda skördeökningarna för kvä- va i idetta stora svenska försöks- material. | Ovannämnda . rön är något att observera ' för många jordbrukare, som . trott att jordens fosfathalt inte spelar så stor roll. Man måste ed sid...7) inte med endast kväveg ha gott fosfattillstånd i jorden för att uppnå bästa effekt, Det räcker 'ödsling, + bet tydelse i detta sam- En Gud . Jordbrukspolitiken r . Än sen? trollanstalt efter samråd med Sta-|sta kvävegödslingseffekten har er- : 4 åndpunkter till socialdemokra- |' TC ' ec tid os | sleven, ...« Hu — Ävenså torde Ers Nåde veta, |tens växtskyddsanstalt "för en tid |lhållits i fosfatklass III, något säm- so längt ett han I riksdagen erkänt |.: Det. vore. "beklämmande ; om > Sjuksköterskor skall ha fär att de gudsförgätna vettvillingar, sedan givit ut ett informations-|re' i fosfatklass II och betydligt |. I ÄN ÄG Van nåds, Gud. 1 PETR:> 5: 10, ' AL nåd - -— nåd för S och för alla syndare. sölla, synder aldrig : räknar med: förtjänst och värdighet, utan som: har gjort det örskyllda . still en lag i sitt. rike smakat drop. vet. Förså ligger, framför let, Vej k, som” "kan "Gu : Nåden är 3. mi bevarar dig, Ur ä a är ju-'all nåds Gud, din Gud,. som ud, din styrka ch Ch old SE stödja, | F dag med all Guds. nåd!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.