om EEE i H : - H ” NS ” . b | somanvå Md - . . ; 1965 4 : LAHOLMS TIDNING iMärilagen den 80: 307000 1905 —= LT Måndagen den 30 | august 1965" 5 LT. Mer konsumentupplysning i Det är sannerligen inte lätt att : " vara konsument i våra dagar. Dels ”är pengarna odryga, men dels är ' - det 'också svårt att välja, vad man skall. köpa för pengarna, All sk . konsumentupplysning ' till trots tycks vi likväl i stor utsträckning - .tköpa grisen i säcken”. "=" I Det: är inte så” att vi saknar rådgivning, då vi vill handla, Re- ” en är högröstad och mång- :facetterad, och överallt ropas' det - ut: det här är bäst, det här är . billigast, det här är nyttigast, . "roligast, starkast eller modernast! . rapporter ,.om . kaffedrickningens'' HA .. Problemet är bara att många av "de där rösterna ljuger, även om ” det'stundom sker omedvetet. Det hjälps inte att man stöder rig på + auktoriteter och s k vetenskap- - ga fakta." Till -och med dessa tycks växla från tid till annar, ! i Tidskriften Råd och rön, som "utges, av Statens institut för Kon- ” gumentfrågor, presenterar i sitt senaste nummer en kvalitetsun- dersökning... av . tröstnappar - för ' spädbarn (det finns dåliga och rent av livsfarliga produkter I den . branschen)," och” så konstaterar .man att: Baby skall ha' bra napp! : Jaså? Låter det så nu? För ba” ”ra några år sedan påstods det från . kända 'barnläkares sida att tröst- napp åt småbarn var rena. fördär- har visserligen vuxit genom åren, men det' arbetar alltjämt unde knappa förhållanden, både "eköno-. : : miskt och personaltekniskt. Insti-' tutet -.har också haft, betydands svårigheter . att sprida -utogjord rön till den stora allmänheten. De! bör därför så mycket som möjligt” - ligga i vårt eget intresse att- lära > först och köpa sedan, I annat fall. " blir vi nog lurade också i framti den, To ” billigare I än vi i vårt . visserligen ” högrationaliserade ' men dyra ”land kan göra, Det gäller också "tid om man på industrihåll vill "gå med härpå. Man ' kan förstå att industrin gärna ser att livs- » medlen -är så: billiga som: möj- & ligt. ' Det hjälper till. att. hålla lönekraven nere på kort sikt. «;. Beroendet av:andra länder har . sina nackdelar antingen det: gäl” ler mat eller industrivaror, "inte bara" prismässigt utan också av "en rad 'andra" skäl; beredskaps- politiska och andra. - : "DEN NYA SKOLAN . "Över.. "den. progressiva. peda- gogikens - superheliga > ko, "den " sockelfria katedern'". och: de nya vet; Nappen var oh och :den skulle förstöra barnets gom | och blivande tandställning. ' "På samma sätt-har det varit vå M mänga andra områden. Under för- '| : I krigsåren fick vi ofta lära oss, hur farligt det var att dricka kaffe, Av ; "kaffe blev man nervös, fick för- : störd " mage och: en rad andra krämpor. Så kom krigsåren med kafferansonering, och då blev kaf- fet plötsligt hälsosamt, Det. gav värdefull . stimulans åt nerverna, satte fart på blodomloppet och var, gärskilt' för äldre personer .syn- nerligen: "livsviktigt, ' När: »kriget tröt och kaltet kom! tillbakäj: 'det : emellertid samma :.visa' Igen, Provinslalläkarna ” skrev 3 sina, . vådor, och konsumenterna stod,ö än en gång rådvilla, = ov Hur är det förresten, skall kafe' fe kokas eller 'bryggas? -Därom tvistar både experter 'och' vanligt folk, " och "alla ' tycks". kunna 'dra fram argument och bevisa att just déraså egen åsikt är den rätta, :- > :V. dessa saftningss och konset- v tider: brottas" ödrarna också med. det gamla problemet - vitaminer. Ena året skall. vinbärs-' saften : ångas, och, "ett annat år "skall "den kokas' för: att bevara itaml: häst. om "man skall tro exporlernas utta- landen 1 olika husmodertidningar: Försäljare av olika. slags konser= | veringsapparater, frysboxar. och kokböcker har. också gjort "goda alfärer genom att hänvisa" till de betydelsefulla — vitami " För ” klädsel. ironiserar , Stig. "Ahlgren; i en krönika i I'd un/V e ek o- ; relsens + "”trivselunders den: obligatoriska , skolan; H derproblemet kan lösas; "degat "ligger det till? med” kravet" "på att det, skall [ sen: ” diegruppens krav;.. faktiskt ..i - disciplinens - namn,” bladet;.som -prisar den "unga 'ge- nerationens': frimodighet och -re- spektlöshet, 'har "understrukit att dets inte: finns: något, vettigt” skäl | varför läraren skulle ha monop på. talförheten: . samtal" och: märkt pedagogisk" "metod: "oKurt / Samuelssons; tidnin; iden enda: som identifierar med, skolans högröstade frid- störare” och -det kastar "ett: in: tressant ljus." 'över den. lärarfient- liga -Politik, .som drivs på de: 'fles- ta. ledarspalterna:, I varje” ”ösnu- ten elev anas ombryot - till. en fr maångsrik I publi i ' att nu inte tala om "Jälkemedels-' Industrin, som varje år säljer mer eller mindre överflödiga vitamin- preparat för stora pengar,” ..d » Vårt köpande: av olika varor ökar undan för undån,'och därmed blir vi I allt högre. grad .konsu-' menter. Det är därför av yttersta vikt att vi får en så utförlig och pålitlig konsumentupplysning som möjligt, samtidigt som vi själva "håller oss på vakt, så att vi inte faller offer för smart propagan- da eller ovederhäftig information. Vårt statliga Äonsumentinstitut "DÖD AT DE SVAGA! Troligen är de industriföretag med lågavlönade arbetare som fackföreningsrörelsen vill ta död på inte så lätta att utrota, ' an-= Ser Jordbrukarnas Föreningsblad: . Säkert vore det också en stor olycka om man lyckades i sitt avrättningsuppsåt. — Det skulle kunna högst allvarligt rubba den geografiska och befolkningspoli- tiska balansen. För att inte tala . om vilka krav 1 just lokalise- ringspolitiskt avseende som det brukar ställas, när någon indu- stri av vilken många anställda och kanske ett helt samhälle. är beroende tvingas att lägga ned. Liksom jordbruket har förres- «ten en hel idel trängda indu- strier visat en påfallande anpass- . nings. och rationaliseringsförmå. ga, "Man kan inte undgå att göra Jämförelser mellan attackerna mot låglöneindustrin och vad jordbruket "blivit utsatt för: Även I det större jordbruket har 'man haft stark känning av att arbetslönerna 'pressats” upp, och för många har det inte va- "rit: främmande att genom låga produktpriser + svältvägen söka tvinga "jordbruk att' lägga ned. Det: var väl detta som - avsågs, när det på Metalls kongress 'sa- des .att staten inte bör dra sig för att ta till en styrd. avveck- a av det icke bärkraftiga jords Arbetsgtvarföreningen tror ' alt man 'inte har garanti för att i längden kunna köpa vissa induz : strivaror billigare i utlandet, och detsamma torde gälla livsmed- len: Löner och andra kostnader stiger 'också i de utländer som nu kan producera -wissa varor: bedömning är riktig: Soclaldemokraterna ' är oe tvel löst mycket ' öroade av mitten- alternativet; För dettå parti; som huvudsakligen använder sin makt till ”att' tillförsäkra" .sig . fortsatt maktinnehav — låt oss bara pe- ka på agerandet ' i författnings- - frågan: — är det "något: oerhört som sker. när: ett realistiskt. al- ternativ kommer samtidigt : som man måste ägna ökad uppmärk- samhet åt .den. vänsterkant :som fr; å ikt Id k raterna är dessutom medvetna om neder- laget i Norrland och hur ung= : domsväljarna svek vid 1964 års vål, Med den: "bakgrunden är'det ”attack Ara socialdemokraterna gör allt. för att ' söka splittra mittensamver- kan. Redan under vårriksdagen försökte man göra detta' genom att föra fram frågor, som antogs |" vara kontroversiella för centern och folkpartiet, När det inte lyckades har man lagt om tak- tiken och försöker skrämma folk- partiet. Centern framställs som "ett Storstadsfientligt, reaktionärt och idélöst parti, : Den som följt centerns äge- rande, under ' senare lår förstår emellertid "att inte heller” dessa |” splittringsförsök kommer attlyc- kas | fastslår Politisk: Tidskrift. TRON FÅ REKLAM AR SKIF TANDE : och tar sig skiftande” ut Tidningen . Köpmannen]: spekulerar över reklam .och dess förutsättningar utifrån olika” syn- punkter, . En djärv satsning” kan vända” en utveckling, - reklamen har ofta när den . planmässigt | utnyttjas visat sig vara en bety- |. . dande - faktor, ' Men det finns också. ett par. berättigade ; var- ningens ord att säga: an: ""Sen kan' det j jui "sammanhan, - "et också konstateras att ett an | 7 nat slags : reklamtro finns: den naiva Den där man offrar” skö- n > hundralappar på värdelös reklam i diverse tillfällighets- alster. Det är mycket sannolikt att åtskilliga , branschers "utövare " livsmedlen, Frågan är enieller- | "enligt hissprincipen. "Anhorlunda : obekvämt. framstår. däremot :stu--] att: det: ska. 7 vara” lugnt: .och:'stilla i: klassen |: under” pågående; lektion. : Aftön- |-1i inte - att :förundra sig: över 'om |- vär 25 år och från Karlstad. Den : Göran "Wilbelmsson,” 21 gra årsedan var de som vil- ka .gräbbar- som helst: gick i "skola, sportade och me många ”ett'oblitt öde. Hans fick MS. öran blev totalförlamad efter en "olycka, Båda måste avbryta ina studier, blev isolerade, ut inska handikap- janos” inte resa &Den. ligger långt ; från. de störa" turiststråken på" södra!" Tene- riffa: på Kanarleöarna. Letar sig någ- ra turister dit. av misstag blir, de förvånade, Dehittar ett femtiotal ut- länningar Pp den": 'Tilla plagen nere vid hamnen, "De flesta'svenskar. De flestai i rullstol. "Los Christianos hår vit en” tillflykt för: svenska handi- kappade. Där finns ett sjukhem'— Casa -Sueca,. Där håller, landstingen på att bygga ett sjukhus som skall känna. ta emot 50 MS-patienter. . gången. Där finns handikappade som liksom ans Byskhe o: Göran Wi elimsson, Slagit sign ner för gott 957 reste tre MS-sjuka ner till Los Christianos.'De tog sig ner” på 20 I Gunnär: Myrdal har , på inter- » unationella ' bygglqrskningsrådets -kongress i Köpenhamn levererat en :skarp och.” inträngande, kri- v tik av. hyresregleringen. Han på- :pekade . att. -bostadsbyggandet -i ' länder ..med hyresregler'ng inte håller "takten" med" behov ' och « växande. "standardkrav. Hyresreg- -.Jeringen . stör:. marknaden; håller tillbaka underhåll och" moderni- : peringar -av det befintliga Jbo- . stadsb ” och. "u .- svartabörsaffärer. + på marknaden, - åndet bad Hän - summerade ” enligt - press- referat ,'sin uppfattning så här: ..'Regleringarna har i vissa väst- €uropeiska länder visat sig vara kanske, det värsta. exemplet på dålig .planering, genom brist på > framsynthet och mod hos rege- ringarna", ;En av dessa länder 2 är Y Sverige. "i Ett; av, de senaste underliga ut- ' slagen «av regeringens. bostads- +. politik 'är" den” hårda + nedskär- " ningen av bygglånekvoten för - många län och orter, där ett ökat bostadsbyggande måste ingå som Tege a "människovärde tycker Hans Byskhe, 25 och Göran Wilhelmsson, 21 att. de : neriffa. Därför vill de inte, resa kem. (zext och foto: Monica Zak.) ekostnad och levde på sin invalidpension, I ett brev hem skrev de: . Vistelsen" botar gör gott. > "Det "var hyrde snari spansk hemhjälp och ordnade så att fler sjuka fick komma ner. Så små- ningom : skaffade - de "sjukgymnast, samlade ihop pengar och byggde ett eget hus Casa Sueca, " Ba DE VILL INTE RESA HEM 7 - Casa Sueca kan i dag ta e emot tio unga handikappade., De; får: stanna | en :périod . på.tre- till: sex. månader. En: sjukgymnast” och: en” sjuksyster är:fast” knutna; till Casa, Sueca, "En t är är': bara när. sexmånadersperioden ä är slut :man” får: det svårt, Ingen? vill nämligen resa hem. . "Varför? 'Det' har i viss mån 'med milt; Solen lyser, Himlen är' alltid blå, De" handikappade: kan :bada'i havet: året "runt.: Inte behöver de som i Sverige. Och "de törs ge sig ut: förullstol I byn, "trafik Los Christianos ä är ringa att vara: handikappad, Sverig SS "ALLA HJÄLPER OSS 1' Sverige har ' många :av-' oss hus.: Hemma" betraktas en männi-, ska i rullstol som 'något äckligt. i Något man inte: » vill” ha med”: att ' : göra. Och vågar man sig ut någon gång glor” folk på en som på ett. : cirkusnummer. | ri Los ” Christianos, blir! man ligt ”vanlig” igen. Och man törs 'ge' älpa. Vi bandikappade "trivs här därför att vi inte längre står atanför. Vi lever" med vad som hän-' der: i byn precis som ”alla andra. Är det” något på gång så hänger vi med vi går på bio. Vi går på åar på hemma hos (folk. För vi har fått "vänner 'här,' massor 'av goda vänner. Det är viktigt, Jag tror att vid vissa: sjukdomstillstånd betyder. ”det psykiska välbefinnandet mer än äll medicin och läkarvård. "Och; visst "har han vänner, Göran. över” håvet 'öch hamnen" med' bå-. tarna ' hann halva byn gå förbi” på gatan” nedanför. Öch alla | "hejade : Och alla stannade ö stund. ; EXISTENSMINIMUM Göran kommer. att stanna. här. Han 'bar redan skaffat lägenhet. Och han har redan börjat plugga till radiotekrniker. I framtiden hoppas han också kunna börja arbeta... Kamraten Hans Byskhe har också på att läsa till ingenjör. Han har svårare att fortsätta med sina stu- -dier. Multipel selerosen har slagit sig på ögonen, Båda har de lyckats förverkliga något som är en orea-, listisk dröm för de flesta handi- kappade i i Sverige i dag. en > ett.- naturligt. led: i en utveckling. s (Västerbottens So sv KUTiren) "> Få har ek isk möjlighet. Ba- drag till resan ner, Landstingen lämnar inga. som helst bidrag' till på Casa Sueca (vistelsen en mänskliga dumheé kostar 20 "kronor om dagen — ett ver; som" en”-enda :stor', familj. Det klimatet att-göra.' Klimatet” är giv- T sätta på sig så mycket kläder heller i . "Ändå mer har det med det mänsk=' liga klimatet att göra. Det är svårt. inga' hem, "säger Göran, 21, Många ; är dömda till anstaltliv, Många" av . oss/skjutsas från sjukhus till sjuk-" för a MET åceepterad. Man ' känner sig plöts-. sig'at i rullstol; Alla i' byn är redo ' barer Vi gör utflykter. Och vi häl-; Medan han satt och pratade ute på terrassen på Casa Sueca med utsikt skaffat lägenhet. En gång höll han ra fyra landsting i Sverige ger -bi-" si Iykostnadsputa Den summan är! omöjlig för de flesta" handikappade” : att betala. Invalidpension plus till- lägg går i regel inte upp till mer.” än 400 eller 500 kronor i månaden). ' Efter tolv månaders, vistelse utom- lands "stryks de handikappade ” ur, sjukkassans rullor. I. och med det ' upphör invalidpensionen, Inte hel-” ler får de bidrag till Täkarvård. och medicin, "u Det är därför välfärdslandet Sve= " di ficka "sh : oförsynt ' "angrepp har ”Metallarbe- Aktuell: Undras cm finansminister Sträng iår kommer alt upprepa sin upp- maning till erbetsgivarna att i lans! . dets intresse visa råg i ryggen och ] är nog en för het potatis. Att han i stället skulle sätta sig och fun- dera på, hur inflati irkeln skall kom mentär till att” beskylla en hel-lärargrupp för tjänstefel. SS N . ere SA skolvärlden." Jämfört med den viliga epoyko- logi . och : känstohämmade . praxis som fortfarande präglar den sk. loriminalvården: brytas, är nog att hoppas för myc- ket. Funderar han, så är det på hur: det” lörtaganna ken förhandla sig "till lämpligen skall överföras äg Han har redan varskott om att nya pålagor är ant vänta, j " ”Helc blad borgs” D på fältet är. ”vetenekapanna —. med all sin öppet demcnstrerade tveksamhet; och ckunnighet — vär sontligt mör "kunniga och wealis- diska, Att gynna och utnylvlja, ine förlöjliga " eller ' negligera, deras "| frågvishet 'och rerpektlöstet”" inför til snulörmuft är det EN n Det med radiodis kussionen mellan herrar Ohlin och Palme. var egentligen att den se- nare för dagen befann sig på det fensiver, . Ha hade eri viss möda alt frita sig fråm beskyllningen att ha ensidigt solidariserat sig "ol med den kommunistiska' sådan i Vietnarmkonflikten.” Att. han måkat ']i denna ”sivuation ' beror på att hans distinktioner.i gävletalet var hala.” Episoderi skall: kanske lära henom sait "kvetydigheten” kan ha arne ligen astia första staget mot em kri- minetpolitik : sem inte ' bara, föder sig själv med ark skapa återfall i boot. Sn sö set on ot Dagens. Nyheter. HN En stallig kommitté” arbetar se- tdandet. - Idiet. utnedring om den. kommer fram till. -Problemet tillhör : de möra svårlösta, 'och att helt. knäcka det torde vara" omöj- ligt-" Men : åtskilligt: kar förvisso göras: Får människorna bara "fle- ra lockande valmöjligheter, så har tare gjort sig skyldig vill. 'På er : darplats har följande salva mot |s lärarna” avfyratst.-”Hur många borgerliga balkåtsträvare har vi t. ex, bland lärarna? ' Alltför ' många har” idogt : arbetat på allt "sabotera Akalla rige' fått en koloni i Spanien av handikappade :som : lever på: €xis- Jängtar tillbaka, ; , utan att för den Popov Vinpoliken leken i: I 'en' kommentar till styrelsens uppgifter 'om' ': konsuri- tion och fylleri första :halvåret 1965 infor- säger : Nykterhetsrörelsens , mationstjänst : att den" terhetspolitiken: :: på . punkter "misslyckats. på en fastlåst beskåttning, jämsides med "ökade + réalinkomster."' ' Om" struktureringspolitiken "i, den hit- tills bedrivna formen har misslye- fylleri "under första «halvåret: 1965 iljämfört med: första: halvåret 1964 konstaterar : kontrollstyrelsen''»: att för första : gången: . sedan. kvartalet : 1956 (alltså före; ökningen ,. av >, spritk ionen > köntroll- ; : året 1965 . understryker --ytterligare gripandet i november 1956) för nu, KR nte. » Ett. ”ddtaljstudfum - åa fyllerisitt- rorna för :de olika länen” visar 'att missbruket »troget . följer förskjut- ningarna - i : konsumtionen, »: ” Stora fylleriökningar :. kan > konstateras inom” områden" där konsumtionsni- vån: ;legat:: lågt .men., sig i'stark. stegring” (t. botten,: Västerbotten,” »-Västernorr- land, Jönköpings Jän im. flyr. : Siffermaterialet från första. halv- vad hela år. 1964 visade. Den förda alkoholpolitiken" har på väsentliga punkter” misslyckats :— "om velat främja folknykterheten, rs; Utvecklingstendenserna :- olycksbådande' med.'en' fastlå skattning jämsides med ökade re- alinkomster' och med en. omstruk= tureri litik ' som, : vilket " bland varit klart, större än ökningen” av vinkomsumtionen '— 8 respektive 5 procent.” Kontrollstyrelsen ”konsta- terar att' spritökningen främst fal- ler på de ”fina” sorterna, främst eau-de vie och whisky, medan ök- ningen är ”mindre"- för brännvi- net. ”liksom för vin och öl" Starkölskonsumtionen ' har "ökat med 21 procent till 10,5 milj. liter. Det vanliga ölet med 3 procent — lättölet : minskat. med. 10. procent, Importen. av' öl visar en kraftig ökning, ' från 02 mil liter”. till 3 milj. liter! Det hela här bl' a: resulterat ä en stark stegring av 'ungdomsfylle- riet ' medan > vuxenfylleriet : ' och trafiknykterhetsbrotten i 1företer måttlig höjning”. Siffrorna : visar att pojkarna: i åldrarna: .18—20 år i städerna ökat sina fylleriförse- elser. med 33 procent, flickorna i samma ålder 27 procent, På lands- bygden har fylleriet bland pojkar- na i dessa åldrar minskat, men ökat för flickorna med 20 procent. För hela riket är ökningen för 18—20-årspojkarna. 20 procent, för flickorna 25 procent, Ökningen för hela ungdomsfylleriet under 21 år stannar vid 13 procent. Kvinnofyl- leriet har ökat ganska lite i'sin helhet, men visar kraftiga ökning- ar på vissa orter (t. ex, i Nacka från 0 till 9,.i Eskilstuna från 4 till 15 Norrköping från 16 till 25, Jön- köping från 4 till. 12, Kalmar från 5 till 10, Kristianstad från 2 till 6 Oo. S. v.). De absoluta siffrorna är små, men tendensen är klar., An- märkningsvärt är att antalet ' för fylleri omhändertagna kvinnor vi- sar, ökningar även på landsbygden. Där annars alla siffror går nedåt Gfr här detaljsiffrorna för 18—20- års flickorna: 20 procents ökning på landsbygden). "Totala fylleriet har ökat i stä- derna från 48.206 till 51.590 om- händertaganden eller med 7 pro- cent för hela riket från 54.218 till 56.332 eller med 4 procent. Antalet trafiknykterhetsbrott steg från första halvåret 1964 till första halvåret 1965 från 6.828 till 7.284 eller med 7 procent. Ökning- en torde ungefär motsvara den samtidiga av bilbestån- "svår att bekämpa men fingé man kastade pengar kunde bevaras sammantaget kastar bort både en och flera” halvmilj slikt; + => Per Rs som skulle ha en halvmiljon dis- > ponibel f för gemensamma syften. På "leka med” tanken 'att dessa bort-|' för vettiga reklamändamål så är|- det som sagt mer än en bransch | ' det, 'säger kontrollstyrelsen, ”' Inför den presenterade bilden av konsumtionsutvecklingen 'måste kontrollstyrelsen ' konstaterar att "den eftersträvade förskjutningen inom konsumtionen” = till - lättare drycker på denna punkt ("vin i stället för sprit” 2 i varje fall till- fälligt- avbrutits". or SR andra nykterhetsrörelsen -/ .sedan lång tid tillbaka hävdat, har full- ständigt" misslyckats, 10. 000. invandrar. vill. Sverige pr. år: "Stockholm (TT). ! Aden" allmänna : debatteri om svensk. arbetsmarknad i nuvaran- dej pch. framtida läge dyker talet 10.000 "upp "allt som oftast. påpe- kar tidskriften ”Fackföreningsrö- relsen”. " Siffran avser, | mettoimmigrationen för vårt land.. Det "verkar, menar itidskrifiteni, som om det vore fast- slaget att vi varje år behöver och skall få hit jdetta antal män och kvinnor tillhopa.. Det var ju. så den utländska arbetskraften bl. a, av den orsaken att befolkningens tillväxt varit så ojämn de senaste decennierna." Enligt" folkräkningen 1960 fanns det i landet 300.000 ”utnikesfödda” Personer. Två tredjedelar av dem var i verksamhet, Till i början av innevarande år har deras antal vudt till 352.000. Vi har falctiskt, propontionellt sett, de senaste åren haft lika stor invandring som det stora i drinegsk Franlkril om man undant dess ”repalrie- rade”. Under 1950-talet var netto- invandringen som mämnts av stor- leksordnången: 10.000 per år. Sta- tistiska centralbyrån har också i sin bedömning av den framtida befolkningen amvänt detta tal som underlag. Ålders- ' och: könsför- delningen i prognosen är densam- ma som under basperiodent Man hear räknat med 5630 män och 4.370 kvinnor varje år :franv. till är 2000. - : CA för det ; de- cerniet kan. den hypotesen be- traktas sonv ”hållfast” i den me- ning eg den är ett minimum, om mar dömer efter nettoinvandring- en under perioden invandrade mämligen 22600 fler än som wmtvandrade, var alltså dubbelt -så stort met för 1950-talet. Nykter -— = 1 befinner | & ä under 1950-talet. Och visst behövs] - som | Pet fär i mean k 7 ett "gott stycke ; på väg. . a ess Det” heder förvisso mycket, av å och" utnyttjande. - En lämplig upplysnings- ock: rådgiv- ningsverksamhet ” " skulle kunna ändra på detta, .. +: Sundsvalls Tidning": : Slitogad « av. våra natarvänden:: sär - J . 4 enn; Rent Dokiskt- börda” på koppen efter Idennå sommar, Uno” Florén i skon ine” fom. borde ' ära ah hencgraferna” : Tevigt tacksamma, när de läser sina tal i tryck! : fe I [ETT ORD —— PÅ VÄGEN Huru skulle e en männ hava rätt mot Gud? SN kunna till rätta med henne, så kan hon z svara” honom på en sak bland "Såna han som är så vis i för- s ind och så väldig i kraft. : JOB. 9: 24, vol Vär öuds wäg är som ”allna svål De hams stackars bann viss rs gen sucka djupt och ha lust a Men till mätta med Gud, > fr vem ken väl ha- Tätb-miot = om? ”ädemn i på dig, Du kan in en sak bland busen, Ty han är 3 iu "bälte än du nt söm Kra Hä ditt bästa. Han har Kraft innen Ja dig, mär' hans stund är Det är värsta Sen ET att segla i den vatten med rodret + egen ra Är h rför:. "inte. ån. rättar med ca di da 1 honom fvitt” få styra Framtidsungdom |, o | dan” början av Fetter år med en Det iskall bli intressarst att se, vad kanske | för .tedan förut; upptagna a : . Vestmanlands äns Tidning, | i em Stopper till mun? : ed honom. vid rod- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.