"ae magen jen. 81: snett KE Fu Va Lans 1965 - tag, påstod. förbundsordförande b Ake Nilsson 'vid mietallk sen å Stockholm - nyligen. Detta . måste naturligtvis. vara en fel - aktig slutsats Uttalandet. tyder "på att hi -Nilssön inte brytt sig om att särskilt mycket sätta. sig in å wad han talade om, Det var ; väl därför som han”inte gick närmare in på ott förklara. sitt påstående, '. WVieserligen sade sig hr Nils- ” eonm ha öxerhpel på att vad han "sade war riktigt. Av allt att' dö- | dét.D M ”Ericssong fabrik | « natoa É I och för. sig kan det antas, "att företaget skulle ha tvingåts " att. betala högre löner, om”anv- - läggningen förlagts till: Stock-j : holm” Det hänger bl.” er” sämnian ; med 'att "avtalen anpassas till de | dyrortsgrupperade : statstjänste- mannalönema. Här kan det vara i på: sim plats att erinra om. att ” fackföreningsrörelsen "inte 4 " äntresserad » av - att » slopa den] : orättvisa: dyrortsgraderingen. En sådan reform har. cenberpartiet I soni bekant sedan länge varit I hamget! är "emellertid" den” lön | tglidning,' od w.s " förehöjning | utanför avtalets ram,. som. bris- 1 ten på arbetskraft ger upphov till.: Yt erligare. företagslokalise- ; "ping till storstadsområdera skulle där: givetvis . skapa ökad 'efter- frågan på arbetskraft och "resul: "den dokallserats till Stockholm " skulle lönerna ha blivit betydligt högre, tycks! hr Nilseon ha mer 2 ; man) måste komma tillrätta med för alt penningvärdet; skall kun De flesta torde vara övereng iom) detta, men det ver- 2, or "ket. världen knappast får veta n ""gonting,. rasar. för' närvarande i + Sudan, Afrikas. ifråga om ytinne- håll största land. Medan, man på |. all. världens "TV-skärmar kan be- .skåd amerikanarnas bombfällning i tnam,” "-konfliktsituationen i i a Domingo -och rasrevolten i > ning: eportrar eller" "kameramän des för ratt "råpportera öm ur. ett. omfattande negeruppror' [gå Sudans” tre sydprovinser.—.Ba ned” ay. en: k: ledning, Detta inbördes Fropikatrika pågår utan al fent .Los Angeles, så "finns varken tid: utrustad armé under arabisk-su5 |. till att i någon "mån utfylla, Här- igenom har de sydsudanesiska ne- ... gerfolken: 'på sistone fått ett ökat; - :självförtroende .och därmed "ock-, ;så en ökad, benägenhet att mot-, sätta. sig dé muhamniedanska myn-; "digheternas maktmonopol: Det sä- ger sig självt; att denna utveck- ”: ling > ej 'setts- med ' blida" ögon i ..Karthums regeringskretsar: . sedan "världen upprördes över den ”; sudanesiska' Tegeringens brutala "”utvisningsorder, riktad mot hund- ”-ratals' katolska 'missionärer, präs- ”:ter och nunnor, de flesta av euro- eiskt ursprung, . vilka arbetade |: V-bland "syd-Sudans negerstammar. -Missionärerna . anklagades: av re- lighetens si inte. i r första had idet, — "skapat den iföre Knut" Johansiok,: Nils Lindell och liga engagemanget i barntillsyns-)] "frågan är ratt "behovet. och kost 'nadsfördelninger "mellan : "kommuni och. föräldrar , inte' kan] aktigt : Mulan ot . De; mivsrande statliga Ba stim Janhj driva är alldeles för: små för att ko: det. nog. nödvändigt ”a på allvar " resa Frågan, om »detta > är + en - kommunal. uppgiff? "Så länge man s lägger huvuddelen"av-- " kostnader . för ; barntillsynsinsti> ” tutiorier på kommunerna, kom- ” mer” resultatet: att förbli. :lokalt |: » skiftande, : beroende på de. olika '.-.kommunernas. ekonomiska situa- tion, I expanderande” kommuner, där barndaghemsefterfrågan - av ” haturliga. skäl. är särskilt stor, är - kommunalekonomin i regel så . hårt ansträngd med andra ofrån- komliga uppgifter, att denna upp- gift kommer i kläm. Klagovisor och anklagelser lär inte: ändra . det förhållandet, . +" - Skall barntillsynsfrågan ryckas Jupp? ur den nuvarande stagna- "tionen, krävs 'en: allmän och all]: : ' sidig "utredning, som - vågar: ta djärva och radikala "grepp. ”Deti' sl : naturliga och riktiga vore nog, att de allmänna bidragen : till - barntillsynen på något sätt sam- mankopplades med barnbidraget, . så att alla föräldrar gavs' samma :. möjligheter och rättigheter. Men i så fall. måste vi bereda oss på "helt andra kostnader än män nu rör sie med. ligger ett utpräglat relations: | tänkand 1 tidni a .$ st närt det: "gäller". det. samhälle- | 4: vissa fall är i egentlig; mening | låga" utan snarare att företagen il -:det övre fältet. inte lyckats värja] sig "mot: 'löneglidningen.: Det. är |” it eller. rent. av riktigare ga,” ätt. det är höglönerna | via det populära relations: st, som .. "negerrebellerni; |. Serhö att före den 5 augusti ned- lägga Vapnen; har nu. för länge; i i Karthum för att utöva ”subversiv. verksamhet”, vilket gi- vetvis var ren osanning. Men ge-i "nom: denna: åtgärd bidrog " höga NY vederbörande -å Karthum själva till att bereda väg för en negereman-. cipation. I Södern, Missionärerna "var nämligen” de' enda, 'som höll : sen utlöpt, och” cbntralre i "Karthäm” "har. sedan nämnda da- tum undan för. undan: skickat mi- |; litärstyrkor ” ned” till ”den” svarta ] bötecknäs 2 som' '”ett:. .utrotnings- > krig ock folkmord”, är framför allt att" söka i rasliga, religiösa "och olikheter ":" inom "de enn fruvudfolkgrupper, som "bes Sudan, - eft. land inom vars gränser nästan halva Sverige skul- . le. .kunna. rymmas; Befolkningen — uppgår: i'sin helhet till nästan 13 Te "miljoner. Större delen 'av dessa är dt de starkt arabiskblandade" sudane-' ;. serna, som är trogna änhängare av: rätt länge: sen. Dessuton , smellan.: nord och. sy de'k Isldm "och landets kulturellt 1e-+ 3E + avsevärd kulturklyfta;: vi ken. dock | 7 / "på: negrernas rätt "och hjälpte dem >så gott de kunde i deras dagliga .. svårigheter” och ' trångmål. I våra dagar. finns det blott ett fåtal in- - hemska kristna' präster kvar, och ; khappast några oförstörda kyrko- "anläggningar, Muhammedanerna i norr; har '-gjort : ”rent : hus”. och praktiskt” taget utplånat allt vad de i kristna missionärerna” hade. byggt : upp till negrernas bästa. ', "Under 'sudahestruppernas terror har .på. sista "tiden ”minst'. 50.000 sydsudanesiska negrer flytt undan till grannländerna. Ethiopien, Ke- 'nya och framför allt "Uganda, där| de dock icke är särskilt. välsedda| gäster, alldenstund de-i stor. uti sträckning är det slags. folkmate=' rial, av. vilket guerillakrigare lätt " rekryteras... Som sådana återvän- .. der de vid'lämpligt tillfälle över > gränserna "till: sitt. hemland, där de sedan. sätter igång en motter- ror, som'inte är mindre grym och :: blodig än deras militära motstån- dares, > : '. Regeringen. 4 "Körthöm 'skullé "väl i nuvarande läge gärna: vara - När konimunisterna kom "till makten & Kina så fick 5 miljoner molråternia” Sörkligens 150" eller om; offra: sina liv: därför att- de sty- rande trodde. att de tänkte ”an- inte ' fåtld offra” sina fv i. 'slavläg- |. social, "rättvisa än om USA kan slå ned; (ommanistennas, makt > i Sydvicknam. : » sVimmorby Tidning fo S, dningen: inom. villig till vissa kompri ”an- > ses' det, men tyvärr har utveck="' > lingen på sista tiden gått så bråd- störtat,' att det numera knappast " finns några utsikter att få slut på ”. mördandet. Alltför mycket hat har. hopats på ömse sidor, och när det - nu kommit till utbrott, är det svårt ”att:se någon fredlig lösning. FN lyser” tyvärr :med . sin frånvaro' : denna inre-afrikansl& tragedi, "”Den kritiska' dagen i äktenska- pet. är . dagen "efter bröllopet. och så mästa dag och valla följande dar gar. - + Utbudet av jordbrukets produk-! ; der är. visserligen 'samondnat "get: nom. "föreningsrörelseny; men , trots den ” fullständi "modell. "Detta konstaterande” görs" . dir Helge Kristers-' i: första”, delénr av” å samhällse bruket . fullständigare - än "inom å ing, understryker” d:r" Kristersson: De enskilda, jond- 7" : | brukarna; söker var - och : en "efter ; sin förmåga. under givna kostnads- och: prisbetingelser, producera : det : nöjlig Itbudet från | var, alldeles för litet!” £ reningarnas "uppgift ' är. alt. samla” upp vad” bördes tävlan detta; farbetar vårt jordbruk" efter | kursen. I det; ati konkurrensen! inom” jond=>. tt ena påverka priset; Fö: + samhälls isekonomin” berör till större delen de grundläggande förhållan- dena inom: samhällsekonomin, 'De gängse :', samhällsekonomiska "> be- greppen "utreds och -belyses för att läsaren kättare: skall kunna -till- haussen i: ” prottslighet - och” dei alltmer | framträdande hedbus- . ningen. Men” sällan "— ja aldrig —- pekas' det. på :vad.som måste anses, som, den springande punk; ten i ”hela v problemkomplexet, . nämligen den" stora: sfolkomflytts ningen - från landsbygden ; 3'och småstäderna till de växande "in- dustris äderna ]ch storstadsom" Arbetsgivaren / Hur högt förtjänstläget än lig- ger iden ena eller andra bran- : schen. finns det alltid i denna bemärkelse " ett låglöneområde, Det” är ofrånkomligt i varje sys stem' med en differentierad löne- " sättning, där . målsättningen är . att :den mer kvalificerade | ar- betsinsatsen betalas bättre än den a mindre kvalificerade, '. 4 . » Med detta vill: :inte' 'Ärbetsgi- varen förklarå lönestrukturen | på den . sakrosankt. Den far sina bri ter: : Det intressanta är emellertid bla, att de områden, som ofta utpekas som speciella låglöne- fack i den svenska diskussionen, även internationellt håller unge- fär samma position, på förtjänst. skalan relativt sett. Problemet är med andra ord inte uteslutande svenskt. Med någon tillspetsning kan det sägas, att vad som ska- knaden nin, - många "här fö. "ingenstans att bo, Eri del får: leva ett'eläns . digt barack-liv. De unga vet inte var de skall göra" av" sin fritid. Följden blir. otrivsel.' Och: dennä mycket 'sällskap kommer. alla” käl. lor att. sina. "Öknen och torget" är ika d pat den svenska låglönedebatten :| demokraterna" och ”socialdemokra- y | terria —-antas de fria demokrater- N Tr som liberal tredje kraft- efter-valet 11 september«detta år. Till de. äre- - Västtysklands folkrika te 4 [Nordshein-Westfalen, ”- : en av FDP:s längsta och mest ro- (L Jämte : ide" två stora. — ristlig- na (FDPy komma: att få hävda sig giriga politikerna som' ändrat. det- ta: partis” ansikte till: dess: fördel hör också" den 190 'cm långa "karln Willi . Weyer, inrikesminister ..: delstat Weyer är inte bara till det vtire busta politiker, 'han har också: för- stått att genom oerhörd ivaktivitet och rikedom på' politiska" 2 ideer erövra en plats i--partihirarkin bredvid ordföranden vicekansler dr Erich :Mende. Weyer 'hör till .de så kallade ”jungtirken”,jen grupppoli tiker som "under 'åren: 1956 1957 efterträtt ' de gammalliberalas gar- dé.: Weyer som: fyllt 48 år har plan- lagt. sin politiska väg med mycken omsorg och - betänksamhet, - Hans partikarriär torde: kunna. beteck- nas som nästan borgerligt solid. Han är utexaminerad jurist och blev- 1948, då 31 år gammal,. ställ” företrädande "överborgmästare = 4 i industristaden Hagen, 1950 depute- rad .i parl tet. för. Nordshei Westfalen, 1954 « väteruppbyggnads- och , "sedan fi slutligen -inrikesminister. På denna post utmärkte. han sig genom allsi- digt :erkänd energi > och . modern uppfattning . . ämbetsplikten. Grov till. utscendet och cigarrökare som hän är diskuterade han gärna med ”lastbilförare på motorvägarna 2, ister om trafik ik dgar, "höll. sina : polis- öra sig de'å kapit- |; len; sony ateslutande kommer. att möra jordtrukets förhållanden. Det- ta hindrar dock inte d:r Kristers- som från att placera in jordbruket ide samhällseko: nomiska. Tesonie= mang: han. för." . VI det i | Bsnla boddesamhället präglades." li : äl hållningen, + dynamisk älle '. har revolutionérat livsforenerna för alla; och "kanske": i. och den ostyriga kostnadsinflatio- nen - är. följder: jav.en-. "illusionismy' som ' inte. blir; mer. Ämponeranide för att den kallas planhushållni dag & är sot förhala frågar så” Fänge norkunda. Hur många miljoner har No ren i Sovjet . Under” årens lopp? |” Ett : ofta" "faktum Men för statsrådet Palme är kom- är,” att ” Sverige redan, Ämpor= fmunistisk seger mer. : garanti. för|terar Ji del :för så bet belopp som .ca 2.000 miljoner. kr. årligen. . Koneumentens ”matpengar går minjiann inde enkart och direkt till .de svenska jondbrukarna, När | den svenska - konsumenten” köper d nin livsmedel - för en 'tia, så. går. 2:50 å 3 där till betalning för der svenisi ka jördbruket ig insatser. Li är imyc- NL Dågens Nyheter” förbisett ” och smed något mer dustni och di För :märvärvänide iskerar ' vi” att fasta "4 någod en ,ent$. cirkel, ärför. avt. de, närande ”aktiviteter- na å folkhushållet inte, kan, hålla takt: med de tärande” Finansminis- terns bekymmer. är nog både sak- liga och "politiska, Att. def ' går” på tok. just inioim Iden kel av. sam hällsekonomin, där regeringen sit” ter, mid .épakarnas "måste befordra dagariia i Anett icke. ha "kommit dra mycket nä 2; : bland: nämligen också efterfrågan på. ett alb wikhakigare sortiment av liva- : mjdel och frukt som icke” produ: Ceröig ellen "kan produceras på vårt land. "Några enkla" "lösningar, ocm medelspriser, står int Det måste vard nägotiigalet:med : j ligget under... pårioden ökat från - 16,5 - ån än de skulle kurna' ge, oss lägre livs e att kännas | Västerbottens- Kuriren : annat därför att socialdemolurater-, na tidigt dektaverade” att. de idke hade några fullmakter. Trots det- tå kan” samtalen ha var 'tyttiga och avlägsnat” Idivers "missförstånd på olika håll” Men + ligen nomenitiliga importpriset | sonbilar 6529 kr — frekt och tull inräknade. : Ovanpå - denna summa lades sedan i medeltal 3.138 v t.. Våren 1965 me ålägg” fick 'general- finns skraktiga divergenser; iönderd sätt 850; ak annan. Dåssimist tror till och, med.” att den: senare ; utvägen är den: men Ibiskt, I fräräkomliga i” författnisgshrågan ;, som: det ena r 'andira partiet, ekulle hia. gjort Keniler : i socialitemolkpatisk.; press. På fredagen” 'ekingrädes all "sådan hög grad. för” jondbruketg folk. Pen- ningen; har kommit som - betal- nängsmedel och så lär det förbli. Även: om". checken . mer. och: ersätter "de ' ” pengarna” ö fet” pengarna. sån de. brännbara "samhällsspörsmålen bl, a. i'geamband med behandlingen av begreppet "integration. Em in-= |- tegrationi som "ur samhällets syn- punkt: kän få, - : allvarliga : konsek-' Vv od: den som väntas: bli. följden av den s. 'k,' bolagsförbudstagens 'slopanide. När : ett' + förädlingsföretag köper upp råverukällar. försvinner, kon- kurrensen :::om ' råvaruunderlaget, När skogsindustrin. bli ägare av en tillräckligt: stor råvarubas kan den diktera . priserna: " för. . återstoden y , artighet i umgänge" med. -'allmänheten ':' och : kämpade med sakkunniga :mot den roande föroreningen av luften .. i Ruhrområdet, "Västeuropas ; folktä- :aste industriregion.” Han begränsa- e polisens rättighet till att bruka + skjutvapen: och slog :inte' bara ett i lag för idrotten; Han är inte bara "ordförande för idrottsföreningen '; pr ' Nordrhein-Westfalen': utan också ; vakt för sin klubb. Weyer är en "av de mest uppfriskande och mest , okonventionella politiker i. Väst- 'yskland. Med sin grundsats ”Man kan överallt vädra ut dammiga imbetslokaler”. . blev han . snart skräcken för byråkraterna som ba- ra ödslar bort «tiden med omständ- ligheter. :-' -Weyer är-en t full - po- varit "fråga: om . Några ” förhand- lingar: mellari partierna, vatg dänför, inga ställningsteganden' gjorts, men allé" ätt "döma? har! mötet eh den på | synpunkten! warit nyttigt När del | tagarna träffas ” näta gång å 'ok- ; Rapporter. från Åre: om 'eträtter | --,. vågar sig past förerligt : mek, de: s-märkta piimänt;, önskemål att mins baleeasumtiorien, speciellt "hit: RR men. .knap- upphävt. sla och ett konkrrensförhållende & är Ett annat oroandie inslag när det gäller ' skogens framtid är hotet om rökningen: både > medicincka och ” .ekorpmiska, aspekter, Det finns .emledning att betona: lighetekvavet, alltför ofta bedrivs inde aktiv” .svattenpolospelare, :: "Ända till |: -; för några år sedan var. han mål- met: det enskilda ägandet. : Bolaget är "en. bestående "juridisk person och : den tfjond och skog som; .n förmodligen aldrig mer ah; bjudas ut. ; Inem' det, enskilda" jord. och igarbytem ' åt- tone vid: varje generations- IGenrono, fir kapitelstyrka och | het att beräkna lönsam. heten" på . lång sikt står "dessutom bolagat . poet: starkare ' ä t enskild . köpare. ÖB "Rik Jå "debattuppslåg MS enna första del:av" materialet för + Lantbruket i samhällsekono- mn inint! änr rik på debattuppslag, Lä- — enskilt Faller: i -studiegrup- per — får . många "uppslag och tankeställare, T allt ' kanske man inledning til de” efte följande kussionerna om or jande däs- bruket i sam- litiker,. med skarpt huvud och en någorlunda grovkornig arbetsme- tod som säkert passar till hans be- fattning. Det är inte någon hemlig- i latent opposition mot ordföranden Mende och' att många ser FDP:s. framtida ordförande i'honom. Hans popularitet är stor och om man sä. ger” om den' gärna : pokulerande FDP-politikern. i- Nordrhein-West- het att Weyer står inom sitt Parti] fin är dir. Kristerssons Mbomordentligt: värde- avhandling falens huvudstad ”Keine Feier ; ohne- Weyer" (ingen fest utan; Weyer), så är det inte någon för- siktig kritik utan en sympati-ytt- ring för en framåtsträvande Politi- ker inom- den unga generationen, rs Paul Sigmiiller ? 2 mång + dålts 'till. bolaget kommer : som "befläckar. vare sig kött eller ' ande, i det vi gelso i Guds: fruktan, a Pa till. Den dag fruktan dör, dör $jä- kes”, fa] inte mill ge' författaren rätt. kallas rudfruktig! Utan. pudeln fömhällsekonomisia pm Tält De tan -— fruktan” för Gud — ingen Ju ses från olika' sidor, Som kristendom, gelse. utan fruktan ning”. tio' bud börjar så: ”Vi skola frukta och älska Gud”.. Helgelsens, läng Dh smala" skall driver nt Kärlekens tryne e! den, vi. älska allt som befläckar 3 st fier ande, i vi bellbonk ”Låtom Oss rena oss från. allt fullborda vår höl- > 2 KOR.TI Fruktim hörn. det. kristraa "Salig är den som förskräc- säger Luther; Em dristen Framför allt ' "blir det ingen hel- fruktan. ”Arbeblen me? och bävan på” eder” ”Vi fullborda vår helgelse i, Guds fruktan, MISS ve Förklaringen" till alla Herrens ME börjar, PRE frälens "fruktan vå na, En sådär" frukten kärleken; Utan. barnets ”vespelt ör sin "fal. frulstany för att; tilloga song. dänför wena oss "skall Det år inte ”Lålom 059 diet ti tHbos dar vår Malee i. Guds froktant: " : apa om: mitt: hela Mdu allena det» förmår.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.