Bite den gu. kod 1068. : LAHOLMS TIDNING ände MT - Stockholm (TT). VN > a flitiga användandet av: lögn. här. utsätts 'för-- skarp av en en amerikansk regerings- kommitté i en” nyligen + utgiven » rapport, berättar der ständi,- risk att i pur nervositet "”kuggas” i testen och få sparken med en fläck på sig ant vara ohe- derliga. Flertalet amerikanska experter vill inte ifrågasätta att:bruket av nella läkartidningen ”Pulor " Lögndetektorn är manligt. före- kommande i USA och den kom- ther plltmen & bruk; år för år. Ett större ”amerikanskit privatföretag uppger att man fönra året ' genlom=- förde” 42.000 "undersökningar med lö tor mob 26.000 året dess- förinnan, " Även. de federala myndigheter: na är benägna ' att tro på lögnde- tektorn.' Enligt rapporten anvär- der :17 federala” institutiorvér : 512 maskiner, betjänade av 693 Penso- ner, Enbart under” första halv- året 1963 genomfördes cirka 20.000 undersökningar med - denina;' en- ligt sakkunnig expertis, högst tvi- till en lagd kostnad av i munk tal 5 mil- I: joner dollar, - » Den ständi dai en av. dessa Pjögnläder” att sätta arbetares hederlighet på prov: har förandelbt' flera fackför- bund - att hos regeringen) begära ett generellt förbud mot, dessa for mas i— Lögndetelktorn är rent g08- tycklig : i sina wutslag, i avsikt Sr lögnidetektorn, har haft en av- skräckande- inverkan och därmed sannolikt hejdat svinn och stölder på arbetsplatserna. Mein min fram- håller "att många ' arbetsgivare misskrukar dessa maskiner dels ge- nom all använda den för ofta och i klant felaktiga hang, dels > i nivå m PR "Stockholm (mm). - De svenska säljarna gör i ail- mänhet en: värdefullare insats + butikerna än sina amerikanska kolleger. ' Överhuvudtaget är det inte längre så säkert att värdet av ett' utbytd mellan marknads- förare i USA och Sverige är ode- lat av intresse 'enbant för: oss, på- pekar Lars Hall i senaste numret av: ”Ekonomen”. >. ö " Skillnad i Sättet ” a arbeta genom tabb man hyser en överdri- ver tro på deras tillförlitlighet. Hittills. har' sex uamerikenska staber i dag. förbjudit all: använd-, ning av lögndetektor, I fem andra stater överväger man: ot införa är fortfarande stora,. men diskus= sionen omhur många år USA , är. före oss när: det gäller kunnande- och :. skicklighet "inom marknads- föri ådet Har k t. fog för sig numera, ' Standarden. - I Stockholm 'T. : "Finland är det mest trångbodda landet i : Norden. Var; tredje fin- ländare bor i tvårums-lägenhet — men bara var 50:e dansk, berättar tidskriften ”Byggnadsindustrin”. det i en skrivelse från = fack- förbund, Oskyldiga arbetare föper Jordbruket har - s stort: behov av: > lantmätarna rationaliseringsverksamhet, på jord- . brukets och skogsbrukets områden är stort, erinrar. lantmäteristyrel- sen om. "Den ökade takten i "etruktur- liga företag på Jord- Oh A kogsbrulkets kade krav på in. form -' av fastighetsbildningsåtgär- der jämte däri ingående ,detalj- planläggning. Därtill kommer att lantmäteriet genom länslantmäte- . rikontoren” torde komma att få en viktig" uppgifs i att verka för att insatserna" > för jordbrukets och skogsbruket: sam- : De nyaste husen finns i ' Finland ponber : i PRE Nyheter ”under 4 | Han" han vuxit upp i en avsides "Di a har i itt bo- städer 'på 4,5' rum, ” norrmännen drygt 4, svenskarna 3,3 och finlän- darnha 2,5. Vi kan inte tävla med många", andra europeiska länder beträffande våra bostäders storlek; 1' Storbritanhien,' : Nederländerna, Belgien och Schweiz t. ex. 'är fem rum vanligast. och Sovjetunionen, där bara en femtedel. äv bostäderna är mer än Ung:man på flykt Rune Johlanisson, uppskattad re- let Iterar i höst med bor ”Twvenne ham- nar” (18:—, LT:s förlag). . 3 Det är en" pikareskroman com heräbtar om en uhg man på flykt. bygd;' avskild från yttervärlden, trygg 'i' enstlighetens HLugnvatten, En dag får han sett bud” son blir]? ödesdigert. 'FHan kallas in till. mi litärtjänst i staden och han upp- lever gin förändrade tillvaro. med skräckkttandelde känslor. En brus tal upplevelse: driver "honom till '; en ordnas med samhållsplaneringen. "Det är. enligt 'styrelsens mening av , synnerlig sikt att fastighets- jord- och skogsbrulets : rationali- sering kan genomföras snabbt, detta bl, med hänsyn till ange- lägenhetten av” att rationaliserade jord" ock ”skogsbruksföretag" kan nyttjas såsom kreditobjekt: för att inderlätta den enskilde rukarens kapitalanskaffning i band -:med rationaliserin; känner avsmak och obehag inför något som, kommer avt hända, gör |. en fascinerande. färd genom lan- 4 nova. Hay flyg på nye, nöter nya lös flykt. Fer stöter på en mystisk främling — uppköpas re av antikviteter — och , honom följer :'han, fast han ” instinktivt det och upplever sbisarna filjöer och människor, ' När hen; upptäcker a herres': sanningar går ut människornas öden gör. han. åter och > omedvetet. medverkar 4 hans. be i betydanie omfattning - omöjlig gör eller starkt försvårar ahwänd- ningen. av "de ' rationella : skogliga " Förföljarna :är chord” nom i i hälarna när. ham finner: en fristad hos er mbgen kvinna som behandlingsåtgärder ” som: numera, är en selv: förutvättningarne föratt skogsbruket : skall lämna tillfreds- nde , ekcnomisk a. man vänta ab anspråken på farini av. f + eglez [3 om 1 honom hos sig Hos hen- tis upplever hän” saligheten. Men en senhöstdag inträffar en” "traged di” kom) kul en” : jar. jämnas” ab” Nor rge ba störst 50 år gamla. De äldsta Fusen finns" i' Österrike, Östtyskland och Fran- krike' där 'omkring - 60 pröcent fär byggda före 1918. '-Minst-trångbodda i Europa belgar : De ” nordiska » länderna ligger i mitten av skalan med Dan- mark i täten. Enfamiljshus är be- tydligt vanligare' i stora "delar av övriga: Europa" än i Skandinavien. Mer än 50 procent av bostäderna i Finland, "Norge, Irland, Ungern och ägs av "sina innehava= vu Marra sina” Ulf Cd >Bet ffande utrustning med bad-. rum; rinnande ! vatten: och we vär böstäderna” i: Skandinavien —='med undantag"av- Finland "==: relativt välförsedda: ' ! 1 '”städerna "ligger Ör Hl 2 Storbritannien; Schweiz och Sveri- gel i topp: följda" av'' Norge” och |. Danmark. I' Finland däremot har bara' 35' procent av;lägenheterna: i städerna: badrum," drygt 60 procent we och drygt: 70 procent rinnande vatten. På: landsbygden' -är"itdet däremot sämre ställt 'med bekväm. ligheten 'i: de flesta" ”länder: utom Schweiz som: även på landet har rinnande 'våtten och” we till så gott £om"100 procent” och ”Storbritanni- en” som t.' ex.”har badrum” till :75 |- ta procent, 1 i t " Sovjet bygger. flest nya lägenhe- ter, ' omkring: 12. per. 1000 invånare årligen; :-På andra plats. kommer Sverige med. drygt , 10. -Om". man däremot ser. på lägenhet stor- j 'centrationen : -till.. stora Svensk marknadsföring -- ["TOGNDETBKTORN | LJUGER! 7 KE med amgrikansk? el av : De amerikanska företaget a i tre” avseenden ett enklare utgångs- läge än sin svenska motsvarighet. För det första har det möjlighet att på lett aktivt sätt nå fram med sina "reklambudskap till. k terna via TV-reklam. För detl andra tycke amerikansk handel vara fastare organiserad, - - Kedjor" av - olika slag och 'fri- villigt: samarbetande : grossist. : el- ler detaljhandelsgrupper har över- lag em tämligen fast central diri- gering, vilket gör att ett fåtal sälj- kontakter" kan vara tillräckligt för ”Dubbölseende" Je S Bolgäner att; ni ;redan. konsulterat .ögonspe- cialist på grund, av. detta” dubbel- l cket återstår. sannolikt i öra, « men: dock. skulle. jag ltation .' hos an -nå--en betydande: wol : butiksdistributionen,., « Vä vär otvivelaktigt på väg åt "det hål- let även'i vårt land, men praktisk erfarenhet wisar att det ä ännu. åter- 'står : mycket, : innan: enskilda ' i de- ”taljister : "kommit så långt - i sitt tänkande;.vatt : ide ; är.; villiga .att överlåta: sina beslut. rörande mär- "kesvarusortiment helt till centralt de ialister...::. .: En "tredje : skillnad är: att kon- 'butiksen- heter nått avsevärt .mycket. längre t USA än i vårt land. Detta med- för ökade :möjligheter att ;centralt dirigera: det "personliga iljarbetet på "fältet: och, därmed försäkra - si om: en: hundraprocentig 'butiksbe, arbetning inom ' den: volymmässigt intressanta” delen av detaljhandeln. I -allmänhet tycks de. amerikan- ska” företagen. ha lagt ned. betyd- ligt + större . energi.; på . « fapporte- rings" voch kontrollrutiner,. än. vad som' är: vanligt -i. vårt land; Det finns : ;förmodligen få. punkter wdär våra marknadsförare har. så .myc- ket utt. lära sig av sina amerikan- ska: kolleger som just. i.detta av- seende, heter det, fux Ze frlelen, ”Hallandsfa; arare” "Tja PRATISIS UR EEE. föga lockande 3 = i Tan IUM Gad för rallänninga lh VN Dent länkta”” ”Hallandsfa= a .s; rarnas förening”, som skulle ha ' ildats'i Halmstad. på lördagen "såsom ' en' underavdelning ;; till . den:-ca-600 medlemmar ; stora: :Dansk-skånsk i förening, : kom .. inte: till'.stånd. Ingen kom. till det möte "vid vilket män, väntat :- "sig att den: speciella .hallands=:' lek mätt 'i antal rum har norrmän" |" nen fått största anfalet. rum” till förfogande. : av; förändringarna od 5 stnukbun, : understryke 1 handling och en ny lykta 7 "Det är” en "på en gång” egön- domlig och” . engagerande roman korn vatt Svaret ökar Här berg da "spörtmål ':' torde kommå "att övervägas "av 'de' saldcunsniga: som tillkallats för att utreda. nktlna- > jerha för den” framnida skogspoli- diken, oc ww Då et gäller . lantmäteriets medverkan dä den pe strukz ligt jatt enbart lita till a da lämnas” förrättningsonga- nas” "och lantbruksonganisationens skogliga expertis. För att k Rurie Joh ham skrivit, Han avslöjar : stert. kunnande - när : det gäller att kildra stämningar, ker faktäner och miljöer. Där kom- mer. hace må .|ringem över. aniikvarieutredningens betfinkonde: ms = NN hället ' Cd -tag, men. han hann inte underrät d ide inbjudna: om det: hela. ; Han. | ide. :ö inte" i förväg under ittat didemi 'om'.lokal "och: klockslag : för dd mötet; bara meddelat fogen för det- skulle konstituerats, Den dl ie ledaren" i "Halland, målaremästare Sperling B Harplinge, och de tio andra. hal- länningar 'som inbjudits till mötet, får, vänta till 18 september, då” ett ' ” inte medicineras ” ”på sned”, h neurologisk' specialist bl a för klar-< görande besked angående orsak och mekanisra bakom detta dubbelseen?” Ia [I 4 "ur ; Maria” Det preparat signaturer uppger .har -— i varje fall -tills' vi-: dare, — ;icke blivit registrerat>:så-.- som medicinskt ' preparat; godkänt av .medicinalstyrelsen., Det återfin-. nes: ej: heller. i. gängse; tillgänglig | 12115 Försvarsadvokaterna, SVENSK TV. - rg Hos Kerarna'i i 40—1 miljen Pingvi "trafiken! a debatt om hur vi genom <samarbete hem—skola fiken., 20.00 Lucy show. 025 Sommartid. för annat. Båten — en. pärla” värd att vårdas; . 20.55. Rösta. om lönen” — dela på »; vinsten.: Erie Forsgren ' besöker "en -amerikansk fabrik" med koo- ”:perativt delägarskap, Före 22.05 I konsthörnan, "Ett ro; kom Karl-Axel (Pehrson, a fan " fiskespel, ' 2220 Nyheter." : 22.30—23.10 . György: Ligeti: Aven- Kförteckning över fi parat.;,;: ? pe mfjockis 265” Nej, kära«signat vid 15: års ålder. bör- man idefiniss tivt "inte. äta avmagringsmediciner; ; Däremot undvika bröd. ock. söts ker, potatis och feta såser,..Inga av- magringstabletter i världen, hjälper, om man fortsätter äta dessä saker; ”tures' för tre Sångare och sj 20.20: 20 Viera omanden. der ” - d vildhesten" velkommen till må Dan: mg do Minska 'därför, ned, på allt :onödigt.|22. i. maten," Ät (omväxlande - och gott som, förut, men med. mera! grönsa= ker "och frukt. Deltag i- gymnastik, "jazzbalett', .eller.; annan motion, så ”Y An Många flickor är jet i er ålder ovanligt, fylliga bl a beroende : på | den hormonella utveckling,. som. dust, .pågår;; och." denna. utveckling «bör men; fit. 'gurent.. kan ; ändå ämplig diet, PLidande 50.år” Signaturen till. rådes: konsultera invärtes ;specialis för. den. besvärande : :krampen. ' 'Den' benkramp ni lider av är uppenbärli- gen så omfattande och svårartad, att ni måste behandlas efter personlig k läkarkontroll.” behandling ”U de” "Den ren. blivit .ordinerad , syftar : till” ett underlättande av.s hjärtats arbete och förbättrad : cirkulation. inte" minst? i lungorna, . ”öBesviken” en medicin ni eri lit har 'dels smärtstillande effekt" i viss utsträckning,' men dess främsta verkan avser'att hämma den pågår. nytt möte skall hållas i" Halmstad i syfte att få till stånd föreningen, Enligt ordföranden i Danskiskånsk' zD: ening ”redaktör” Karl Erik: Weg=" ”Berup, "Malmö, "så" bestämde "den: | på fredagen att uppskjuta, mötet e as. förening. egen flägga, 4 en rödgul:.så= Idan; som man: anser mer :represen= tatiy för Skåne, Blekinge och: Hal- | av. samma art som dem ni beskri-” | ver, finner .man en : :nedslitning av; k . lederna.. Ibland. finnes i i den tidigare ende Jedinfl en. Juli 1965” Diminal dupig ä ett mycket "starkt sömnmedel, som ”ab- .solut ej, får intagas i 'störré doser än vad som ordinerats, Utan tvekan kan: "döden: följa efter en hög, dose ”Axet” I en del fall med besvä .sjukhistorien skador och olydkshår- delser,: som skadat, den nu. drabba de leden; "Det är därför mycket svårt ' vatt utan personlig: kännedom ,om. € bygdens I boolean smet be attunnifg av D får "den" förkortade ” arbetsveckan I kapi All följt att jsbe Aningen Be-| och - den fritids ing "är ;att. den; kyrkliga från em stor dagstidning väl till pass. Men ' utöver detta besitter han en mycket speciell” författar= begåvning för edt Sammanfoga fan- ”Iriosi; mentism.” mystik och" drama- tik till en' enhét; &om fängsla och €nagenar, KE ov Ri sträckning tillbringar” fngalnlsallonenr anpassats efter ibe-: helger : på ” tandsbygdern.: Socken- kyrkan kommer därigenom" att nås! av försemlingsbor och andra: En | aetivering : av 'ktulturminmesvårdlen! ; lom., samarbete med de dvs heten ' skall drivas "nationellt! och kontinuerligt behövs ett. antal. fast anställda 'skogliga experter som är - förtrogna med - lantbmäteriverksam- heten; och disponibla. vid id: punka å -fastighetsbildnin Proces- gen, . 2 Det. 2 är ” mycket engeläg alt ha tillgång till sådana" experter "som, utan Ilröjsmål kan utföra i asti. 4 dr urey . d de skogliga delnioment. 'Styrelsen har. därför. med" anlitande ' av: vakans- medel och medel för tillfällig per- Eönad : -funinid nödvändigt” att an- ställa viss skoglig personal. .. - S a genom. inidreden? genom . satt. de :; fö hiow.' De små församlingarna behöver nu 4. Ika Kyrkomötet: soch de kyrkliga: in i sjöcker "Runt om i landet kommer,, att iordriingställas särskilda körbanor. På dessa' får bilisterna ' under sep-=. fember: och wviutobler,. på kvällarna; prova ' nt 'Ihur fort ide kan köra wid möten” med. andra' bilar, utan att ”köra över”: fotgängare i plast som. ställs ut på Vägen, Loch. ”Bilistena - får köra : med: sina STR TATA FÖRBUD 1: SVERIGE "= > 2 "NOT. -KAFFEDRICKANDET yck. katten Man” vet att ö kakets historia sig” den tillbaka" i tider] och "att ' deni' första: kaffe- busken: växte ! på + arabisk. "mark. I: Sverige började - kaffet :winna, Hä på 1700-talet, -och dt I åricka det "dag! nöjet skull. Till sist förbjöds katler helt.: Men. svenskarna då 'dricka kaffe i smyg, och (kaffe- smuggling blev en synnerligen ”lö- rande" och populär . sysselsättning, Först tretton år senare, 1769 åter- kallades. den. del av. förordningen som: avsåg åtal. av fiskaler och djfomstolar' vid bruk a0otdevaruförieekningen från 1688 nämna . bland medikamen- g -kaffot disk tidskrift”, | LO Sverige ' mötte " talet stora svårigheter" i början — liksom" i' det övriga Europa. År 1746: hade kaffedrickandet & vårt land tagit sådana .'- ; att skungen . f i lägga Dn vundeligaré - kassa”, guns kaffet Hill en bör- av och tlyttjande av "kaffe. - Senare under året förklarade Kungl, Maj:t att emedan” ”Lurefidrägeri med thenna vara svårligen. kan 'före- kommals,' så skulle äfwen imföran- |" det "i" riket vara" lofligt." Kaffet skulle blifwa belagt med den tull gällt. De under beslag och i Mar ektd egria | ilar och ja med att. Föra i 60 km:s” hastighet. Skulle" någon klära” provet ”att inte dockan” får han" nästa gång” mied' lägre fant. Av förarna över 90 -priocend inte” provet "och får sedan köra med 50, 40 30 km:s | fart, så att'de: verkligen 'prövår. ut millen'dfant con är- den högsta de kar hålla wid möten med andra bilar , i mörker: utan ' att alt "se. hur mycket säkrare det. är att uppträda med weflexer i mörk. ret än Utan; Pla: + kommnier vämligen. ibländ att utrustas medi reflexer. För fotgängarna 5 nå streras också att en'r d ] mynd | finna nya: former, för: detta stöd: köra” ”påf Jar : viktiga upplysnitgar om andliga och rävar, här att in.De stora'insnåtser och ekoniomis-, ka: kostnader gom de små försam- lingarna ;gör - för tatt « vårda .sina kyrkor : skulle ; kunna: stödjas genom bätre "servicemöjligheter från» -kultunmintreavården. fortsät- 4er. : v 2 Soma tbat. Då vå i de; lävtill - delarna av. vårt. fd skulle en målmedveten samverkan mellan "de kyrkliga" myndigheterna sochiV det "kulturminnesvåndande centralorganet kuniva >, främja jen populaniserinig: av; vården om kul turminnesmä na, "anser, domia= pitlet. : an . Om (de Kyrkliga mi öesmörkena samsas". balktrunnigt' kande ge inflytande på vårt: Tand, om from- hetsriktningar, " sve mndervis- ning," sociala, ”förhåll mm. m, Även för "edt. sådant "område som vårt lands bebyggelsehistoria skul penson, som: går mot jen stillastå- ende bil” med" påslaget: halvljus, stånd från ;bilen,' under "det - att en mörkfllädd- person a utan reflex, som går wid: den” r upptäcks på oirka 125 meters av- 1ä fe mändefulla uppl kunna inhämtag |senom- er historisk Ikro- nologisk undersökning och 'kart- läggning av . : kyrkobyggnadernas och prästgåndarnas tillkomst och midare: öden, heter det. Detta krä- personens sida mot bilen, upptäcks först: på cirka 25 meters avstånd från bilen. , nat - Det, är; NIF och Psykologiska institutionen wid Uppsala univer- sitet son i samråd lagt upp mör- Per av Körningarnar är de fokala ttrafiksä- summan”. a Sammanlagt fem gånger mellan åren [M7T46—1802 utfändades förbud - dets olika Oaffé skiulle. säljas . off och kon "till med mo- afgifterna "erläggas ur : Auotions- | t isati "och. andra in + le. ac påde olika 'platserna. Alla erforderliga handlingar - instruktioner och plast- ven lertid. att det centraka or- ganiet har em stållräckligt stora per- sonaluppsättning, i : MILITÄRTEST.. : Korpralen' testade 9HA:an och frå gade: OM i . 2 Om land skjuter ut i sjö 'va kallas månne" det? >. «vo Ive Tystnad : nt = Jo, .de kallas. landtunga. Men MEN dockor tillhandahåller -NTF, som och upphävdes förbud mob svenskt jan enbart EEedG tu det gu fört även ordnat försäkring för arran- " Bemangen, >> made 6 bot fo ot om vattnet skjuter" ih i land," va kallas det?” : 7 a . —De blir” la sjötunga. fn : Denna. . gulsot,. hä. "sålunda 7 ingen« d i samband, med olika; slag av urio- ;vägsinfektioner bl a. Sannolikt bar | denna: ordination ingenting att göra, med. ev. behandling. av: sjukdomen ge, (gonorré), vilken i i regel behand- | över den gulsot ni fått veta: förelåg;. Pär ni, föddes, Alla «spädbarn hår” en gulsot under: någon .vecka” efter" födelsen beroende; på ett: fysiolo= giskt". sönderfall ;; av," blodkroppar." ting, att. göra : annan sjukdom. avi ”Lin ed "leverskada' eller ebumal kan närmast; anses; såsom, i ett. insomningsmedel,; 2 medan de båda. arnidra vordineråde : medlen har medellång duration, » Det ä inycket” svårt a ävgör utan viss prövning, om "det är Lib 28 finns? jetvivla ; riktigheten i éra” egna jakttagelser, ; Lämpligen bör ni väl "låta bl : dicinén "en tid'och'se om”"även i sdl i biverkningarna: uteblir "== ni; bör: tä. öpp det shel; kussion med sr. Jäk ”IWega 1. 1, ”Pharmato mänt stärkande medicin, som inn håller tonik. och vitaminer. 2; Vissa" speciella. hudåkommor kän . orsaka' håravfall. "Vidare - kan” detta uppträda i samband med; en lång rad andra" åkommor” mera som : ett symptom, på. ansträngning och: 2 klenhet. : - 3 "Håravfall under amningen mycket vanligt men blir sällan spé- . ciellt omfattande,. Skallighet' i sam-' band, med graviditet och emning förekommer ej. sa e it & re PNyfiken AN? Idophedrin” mot- verkar hosta och astmatiska besvär, underlättar andning och" irkulation genom lungorna : it "Undrande -—2 Det är tyvärr omöjligt att ange vad som kan lig- ga bakom den brunfärgning av sä- desvätskan, som ni iakttagit. Emel=- lertid' är det ingen tvekan om att denna iakttagelse "måste medföra, + att ni snarast söker läkare -— helst. I en' urolog :d v sa en läkare, som . sysslar med urinvägsåkommon, |1800-Lätv ta ; rium," som. framkallar de, biverk=! 2050: Bach son och E a| 19.59. Senaste nytt. - 115.159—16.05 Prärie. (repris). i PROGRAM 1 1 9.00 Morgonklang. - 11.00 Nyheter. och" [11.00 Kloch 18 En Sd : kan hjälpa förstaklassarna i frax "18.15 Småbarnskvarten:'” Programläsning, | Curt Ericson och Barbro Skinnar, 20.20 Mallorca 2 timmar 50 AV -med jet.:. Ett 'reportage"-från én . > sällskapsresa av "Birgitta. Berg- mark, 4 20.55 I laga" ordning? - kansk politiker anklagas för.- e . genmäktigt förfarande, I huvud- rollen Richard Crenna, 21.43 Aktuellt, : 22.00—22.30 'Polskt konstliv.” i dag. 3. Vi gör bla, ett besök vid den polska filmskolan- och tar del av inspelningsarbetet ' i ateljéer, " PANSK Tv 3 DIES 20.00 Aktuellt » 20.20 "Stjernefahrikken "+ Orion, - Magister K. A 'SThernBe: fora föxler om, hvordan tjerner op= ovh 20:50 Tjemnsynsteatre Kölstar 21.30 FN-film, : 22.30 Radioavis,. PROGRAM 1 | 0.00—5.40 "Natträdion,' +. 5.00 Nyheter:.- soc 5.55 Vardagsmorgon, > ” 6.00 O, Nyheter: Utländska ångartis< ter. te rr ” 6.20 : ”Morgonandakt äv an ristiernin, 2 Nyheter: och pästor”, AVD iderlek" Nicolo +: . aganini 7.00 Nyheter Andliga "sånger ' på Erammofon, 730 Nyheter, "Han föda skall sin hjord "ur ” Messias :av' Händel, « > Kerstin” Lindberg-Torlind. åderlek, M 8.30 "Vardagsmörgon. (Rep 8.39 Svt nRESUppehåll.? N 11.00 Nyheter.:u för .& Två uvertyrer, 12.25 Väderlek. 12.30 Nyheter." Luncheko, 12.45 Sjörappo 16. 50 "Min dikt - och” den ,. andres. Karl + Asplund; :: berättar ' -" oi Theophile Gautiers dikt Konsten. 17.00 Nyheter. Sjörappört. . NN 11710 "Ingrid. ”Olovsdotter-Larsson i sjunger romanser av: Ottmar ock. a ER sröniv > filharmoniska. orkester... å grammofon. . 18.20” Med telanden, .- .; "> 18.25 Löpsedeln. 57 on 18.30 Nyheter. Dagens eko. - 19.00 Nyheter och väderlek. : "Mattson berättar. "till: "Det: hemliga 21.30: Önskedikté 21.50. Väderleka 22.00 Nyheter, "11.10 "Melodirädion. 12.00 Det" ska” vi 18 40 - Sommarrepetition av -den "tyska" förtsättningskursen; " 2 BE 19.05. Kulturré daktionens aktuellå A kesterny sina. sä 21.30 Världen och vivo 22.00 Nyheter. i... 22.05 Kvällsandakt.- Pl 18.15 Melodirädiori. 18.30 Pop nonstop. 18.50" Kvällssagan. 19.00 Nyheter 'och våderlek. 19.05 Gamla skivbekanta, - a 19.20 Melödiradion,': :120.00 Kvällstoppen.' 20.59 Senaste nytt. 9. 300. 45 Skol-TV. 14.00 ”Augustifönster. (repris). 14,45 Just nu: (repris). . 18.30 Onsdagsreprisen: Skolans som-" ”marlov,. På . upptäcktsfärd i i tom- ma korridorer. ' 7 19.00 Aktuellt... 19.25 Väderlek, Himmelstrand och. Mats Olsson, aller ; I rollerna Carli Tornehave, Carl= "Åke. Eriksson, Leif ” LAN ; sö e i. | 11.10 Programläsni "11115 Musik” under sobet 17.30 En musikvecka' "med Berlins I:.-g :119.03 Predikantens hemkomst, Olle] = 16.00 FRE. . 120. 50 Onsdagskonsért Forts) 11. 1200 Gamla skivbekanta, Dagens "dikt; 15.10 Farid 16.00 För "flickor ch p 17.00 Nyheter,, Sjörappor 17.10 Andliga sånger,: «it 17.20 .-Betraktelse :; läv (kyrkoherde. ; Helge Ferrmark, Psalmer: Ca; 378:2--3,” 17.40 Em ”musikvécka 18.25 Väderlek; 18.30: Nyheters 19.00 Glimtar frå 1 [Co ”timmé "t.o.m." kl): 18.00.) 14:00” 15:30 Melodiradion;'' 15.45 Småbarnskvarten.. (Repris), | [46:00 Melodiradiort,) 17.25 Pop "65. 17.55 Löpsedel 18.00 "Melodiradion, 18.15 Regionalradion. 18.30 Nyheter. Dagens eko. 19.00 Om tyska" .;tabuföreställningar ; kåserar (Klaus'. Bölling. . 19.30. Fulturredaktionens 21.30 Med Börje Lindell 'på som- ”-miarbesök hos: konstnären Karls s? den engelske -teater« och: film- + mannen «Peter: Brook; . N 2240-2320 Claude . sDebusty-kon-=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.