Trafikskadornå professor Carsten Welinder bar [ $' Stockholms-Tidningen «(s) dis-| kutera$ frågan om minskning av statsutgifterna. Fullt riktigt fast- slår han att man måste angripa de stora pösterna om man” skall | nå väsentliga resultat, t, ex. för svaret, socialpolitiken, utbildning. en och vägväsendet. Dessa wmt- : giftssummor råder. det emeller- tid stor enighet ont > Allt tal' om" . skattesänkning måste” : enligt vår mening bli de- magogi, , eftersom, vi inte. bara ” bundit oss för. stora utgifter långt ån å framtiden utan också kom- mer” in på andra områden, söm kommer "att kräva enorma re- 20005 så svårt- "skadade att de ”invalider, betyder det på. tid år en -avtappning av .- arbetskraften L på ca 40.000, en hög siffra med tan- ke på att tillskottet av arbets- kräft "blir "ytterst - i . obetydligt. i framtiden. Till 'saken' hör också att, de dödade" och; skadade till stor, del består, av unga männi- skor som borde ha en lång pr : duktiv ålder framför 'sig. :'. " En "utväg i kampér mot :tra- fikolyckorna” vore'- en” utgallriig av körkortsaspiranter. . ; genom k IV Tid- ningen I har redäktör Bertil Berlz man: tagit ipp just det 'proble- met 'och/ menar att då psykolo? 1 setmve rs ae än AA en RA Dragkampen K den. indisk vapénstilleståndslinjen längs Kash- : mirgränsen au brakat samman ge- nom ömse: fr indiska och: på-' - ki med starka Yruppenheter, - villa : ningar, -har- Indien och idess nord: liga tvillingstat Pakistan onekligen kommit mycket nära krigets. av: grund” Genom ' brittiskt ingripand hindrades sen 'krigisk utveckling" somras'i' det sy k, Rann of Kutch en temporär paus i det allt. mer. spända; konfliktläget.. Den ' allra: ati bli avgörande för den. vidare händel- , seutyvecklingen. Närmast: går - frå- konflikten "om Kashmir att leda " till öppet krig?. Efter att den s. k: fc I mött "varandra i regelrätta drabb. ! - området, men. det ledde endast till: - | gan ' till "Pakistan: Kommer .detta. a land att öka och intensifiera sin! i åter till en" uppmaning att ge sig Aktuell - kom Svenska regeringen lyssnar nu ut och ' i Det är Lars Gyllensten som i en artikel i Dagens Nyheter begär att den skall erkänna. Östtyskland och dess gränser. 'Här duger det inte att. skylla på neutraliteten, får man veta. ”I valet mellan” krig | « och fred "i Europa :finns ingen neutralitet”. . Utrikesminister Nils- son torde. göra stora ' ögon; Hans definition på neutralitet kan vän- tas vara" raka motsatsen till den gyllenstenska; nämligen” att gäller | det krig och lfred i Europa, då om mentar” stamlinjer är "lika stora som intålk.: . terna av Linjeflygs hela verksam. het; Det. är. absunt att” ett' bolig Iskall. flyga” de" lönsamma linjerna . och ett annat” "dem: som! fnappt bär sig nt | rn Dagens" "Nyheter stan "Det är. först och sist tillgången på lärare som avgör vilken kåpa= citet skolsystemet kan få. Våd som krävs är en. koncentration” från skolöverstyrelsens ; och 7 statsmak« ternas sida 'på den wäsentliga frå. gan "om hur' man skall få fler där rare, hur man "skall kunna, göra giska och psykiatriska insikternå ” och” erfarenheterna” på: ett widare och : djupare” sätt - bordé införas - vid körkortstagningen, eftersom en bil i läraryrket mer attraktivt 'och kon- kurrenskraftigt med andra, yrken för wilka i stort. motsvarande ut- bildning förutsättes, Ger. man sig inte". i kast med den frågeställs surser, Tag bara. fritidskonsum- tionen! IAHt fler önskar fritids- hus, vars "byggande kräver allt mer arbetskraft och material. Följdverkningarna ” blir också T inte förr måste vi vara neutrala. - Handelstidningen ce guerillakrigföring - i: Kashmir : och sätta "in' förstärkta -- truppenheter' mot: Indiens upprepade: men. hit- Lills begränsade överskridningar 3 själva Dojeringeinnnehavet un mycket. stora och kommer att "ställa enorma anspråk på ytter: ligare kupital och arbetskraft, + Professor: » Welinder , tror inte - heller . på :besparingsutredningar. Sådana kan visserligen :föreslå rationalisering av statsverksam- heten, något som dock inte'på | långa. vägar kan ge resultat som sad bilists händer är. ett” poteni .tiellt mordredskap. "Han frågar om "det; vore satt - diskriminera ' av psykiska avvikelser inte skulle få sitt körkort men" tillbakavisar detta med "att körkortsvägran. res dan, nu kan: grundas i ka: indikationer. > « Man | nte. ifrån att slår igenom i skat Det finns emellertid ett områ- de, där wi tror man skulle kunna ' spara in åtskilligt; nämligen tra” fikområdet, Uppskattningsvis tor- de trafikolyckorna kunna berälk- das till ett par miljarder om året. Förra året dödades ca 1.200 män- niskor och ett par tusen : blev . svårt skadade. Många av de sist= . da kan. alktrig i in- träda i produktionen igen. Om .. vi räknar med ca '1,000 döda och DAGENS DEBATT OM” ; SMABRUKEN nog "präglas av. "några. olyckliga 3 uppfattningar och ibland medvet:. . Jia förvrängningar; som försvårar | "möjligheterna att vinna” förstå 12 be "utanför jordbruket för en Do? litik som-både kan förbättra små: 'brukens villkor och som tar hän? -. syn till utvecklingen och” de ali männa : samhällskraven, "skriver RLF-tidsningen:, " + Att dagens struktur inom” jords bruket skulle. "vara: en: ay: orsa= kerna. till en "— enligt många. — alltför hög konsumentprisnivå på jordbruksprodtkter & är en av des- så feluppfattningar. ." "Den ”enkla sonningen är att man: i gällande prissättningssystem : inom gjord: bruksområdet ; utgår från! norm- jordbruket — under sexårsåvta- Jet basjordbruket, Man utgår” met andra "ord från. vad som "änder ], gällande förhållanden kan” qlises vara någorlunda: effektiva" och |” råtionella familjejordbruk;, från i grovt räknat 25 000 av dågeng ca 200 000 ' jordbruk,” Prisnivån ' är alltså anpassad för att ge. dessa » en som rimligt bedömd lönsam- . het — vilket man £. -ö. som be- kant inte lyckats med! Det stora antalet 'småjordbruk "Påverkar ' alltså ' inte : prisnivån i höjande riktning. Snarare kan man hävda att de många :små- . jordbruken bidragit till att hålla " prisnivån nere genom bl, a, lägre krav på förräntning och över hu- vud Rigre krav på direkta in- komster från = jordbruksdriften, Detta, liksom den av en rad ,oli- ka skäl starka bundenheten till det egna jordbruket, gör att man hållit uppe en produktion även under mycket ogynnsamma pris- förhållanden, Vinsterna av detta har 1 första hand kommit andra grupper till del genom relativt sett låga livsmedelspriser, ” Inte bara i Sverige "utan även "1 de flesta andra industriländer har man länge tryggat sin livs- medelsförsörjning till förhållan- devis låga priser genom att man kunnat lita till ett i det närmas- te = proletariserat . småjordbruk. Undersökningar som gjorts vsar klart att en övergång till stor- "jordbruk inte för Sveriges del kan medföra sänkningar i jord- brukspriserna — £, ö, troligen in- te heller i något annat mer avan- cerat industriland, Ett ofta framfört argument för en: snabbare strukturomvandling inom jordbruket är vidare att ar- : betskraften skall frigöras i snab- bare takt till förmån för de näs ringsgrenar som nu har brist på folk, fortsätter RLF-tidningen. Ar är bestickande och det är självfallet 'ett väsentligt intresse för samhället att de till- gängliga resurserna kan utnytt- jag inom andra näringsgrenar — och detta är långtifrån alltid fal- let. Valet kan stå mellan att ut- nyttja resurserna där de ger ut- byte eller att inte utnyttja dem alls. Här har småbruket under ö- verskådlig framtid fortfarande en uppgift att fylla. De resurser, som nu finns bundna i småbru- ket i. i maskiner, byggnader, djur, jord och. framför allt. ar- - betskraft — får inte bara läggas "på sophögen”. Köp, slit och släng är inte en riktig politik när i-| : vissa människor,” öm de på grund], minuten :hesitera : 'och-- avstå. från ” vidare krigsutmanande åtgärder? : För närvarande ' kan ; intet sv: ges. på. frågan, Ingen av parterna har, denna gång vädjat om diplo- matiskt. ingripande utifrån; Både i: Washington” och i London, liksom också. i Moskva, är man. fullstän=7 digt medveten om vilka "oerhörda : öppet krig på den 'in- skulle få. men inger utom: Jen Fen och | sad ungdoms" händer” är ett! por tentiellt mordredskåp. Inte”: avvikande personer, som berusa- de ger. sig" ut: spå" dårkörningar. t varningåf, Det dorde” få stående : parter . anser. sig kunna göra annäf. än att uttala” allvarliga anses tt både Indien och Pa- äl - medvetna om den fara de framprovocerat:; Det är i New Delhi och Raval- pindi-:som"” avgörandena” : ; träffas, och både: EE den indiska” och i den paki > finns "det skadorna och allså” låta” demiita konsekvensen av sina handlingar, väivär arbeten Mar” bör” "betänka" detta inte. minst efter hr Stå SOLIDARITET PÅ OMVÄ' ÅR : FArne Geijers yrkande" på ätt de I Detta, skull förs ä skatteuttag; och varifrån orm inte från de. .välavlönad industriarbetarna, . finge, vidkännas - en utjämning? Vore det inte en besynnerlig omr "väg till den solidariska lönegoli- "tik -som -det ' talats' mycket. om : men som man inte. sett mycket” av od verkligheten. ot Men :det är alltså inte-så oj sande' att sitta i statens knä som det brukar” 5, nä kommer på tal; " Jordbrukets" utövare" är 'j större delen lågavlönade och bor- de rimligen även 'de' få "del av samhällets omvårdnad. Men med en del uttalanden ' från 'fackför- bundshåll i minnet är man -inte säker. på att detta är meningen, - Om jordbruken brukar det sägas som "om, låglöneindustriernä: : de som ' inte kan klara sig får för- svinna. » En annan reflexion” från” sam” .ma. håll rinner, också i sinnet, Om staten skall hjälpa dem som har låga inkomster så att de får det lika bra som de högavlönade, vem bryr sig sedan om att an- stränga sig." Det är knepigt i det här sam- hället, Gunnar Sträng lär ka sägt att:"Vi behöver ett subsidärt sub- |” stitut för en profitabel investe- rings Inte' för att många begri- per vad detta innebär 7 men det kanske är så EN NY LÄKARPROGNOS : efterlyserSverigegLan ds- tings Tidskrift Anled- ningen är den oroande bristen. Tidskriften skriver: på Sulkekk. . |stötning komma ' och =; menar: :de lågavlönade skulle” lyftas iupp; in . tror vilegium" för de mycket fat t 1 undanröjas” ; som källt räknar med att förr stötning komma '— och menar, de — varför då inte låta dén komma till utlösning: redan 'nu?-:'Det är - | alldeles uppenbart . vilken 'orsaken -|b lär: till: ner I Pak nuvarande till- på, tatt" Kashmirs folk - skulle: få N ge ns gav: sig ett ja. förhandla om "Kash- nad" är. föregångare om” RAR illus regerings- teten ingen verk. ligy rörelsefrihet längre: Han i har er - i . Eller kommer Pakistan -S i sista : NE vögtidligt mi parlamentet att icke "förhandla om Kashmirfrågan. -Om hamn svek detta löfte till. sina "egna landsmän och anhängare, --komme : han sannolikt genast att: sopas undan och er- sättas äv andra,” krafter,. je "I : Pakistan råder enli nätionella : observatörer > Ale på långt när. samma upphetsade folk- opinion som” i' Indien och -. icke samma glödheta. hat" mot mostån- daren.” President” Ayub Khan har m'a oc större' "handlingsfrihet, men: "skulle"han ge "upp spelet nu, så -vorg det liktydigt med; att Pa- kistan för alltid - avstod. från sina anspråk beträffande Kashmir, vilka La och: i7 första hand -tar- sikte "i det Indiska Den enda hoppfulla ljuspönkten hittills är det faktum, att Pakistan t. v. licke satt in några” av sina re- guljära arméstyrkor :i de pågående gränsbataljerna. Först" den dag så sker, katy Iman säga, att Pakistan definitivt låst fast sig i sin attityd och. att ett öppet krig förefaller oundvikligt. . ” Det -är en minst sagt "paradoxal situation .somy inträtt, : internatio- nellt sett, .enär . både . Indien och Pakistan är medlemsstater i ,.det brittiska samväldet. :Det har från London meddelats, att premiärmi- nister . Wilson : vill. försöka sig. på en fredsmedling,- och om så sker, kan” man -blott innerligen hoppas |. att han skall lyckas, trots att ut- sikterna ' ter sig minimala. . NPS : rätt att. emn' folk självt bestämma om .sin statstillhö- righet och politiska framtid, i' en- lighet "med. vad FN en gång re-|. alla kommenderat. "Pakistan har" under årens" lopp: spelat: ut- så : gott: "som alla sina -trumfkort i konflikten om Kashrnir, och 'därigenom. ökas" ris- ken nu, Jett "Ayub Khans:regering anser'sig nödsakad att tå risken av ett öppet krig; även” om det kom- mer :att- bringa olycka - och elände över miljontals ' människor både - i Indien och" Pakistan / åt att civilpropesser de"mycket rika. . denna” bakgrund; som, fackförbuns den .sett sig tvungna! att, skapa! fri rättegång | [medlems/partens? begäran = : "Försvarets fabriksstyrelse har nu lyckligt och väl. etablerat ' sig :i Eskilstuna” och problemen med en del anställdas lörier han också lösts på lyckligt sätt. Genom: sboegst temat. skulle många : anställd Tönesänkning och därmed - "själv- fallet inte önskat flytta med ; ;vers 'ket.> från Stockholm; + H :, För betyddi dj der en period med starkt. ”uppåt= s gående konjunkturer "och en därav betingad ' stark : expansion. ligger |? "| sannolikt åtskilligt av” förklaringen "till att många väljare tror att det är regeringen" som skapat "det väx- » |] ande välståndet.” Det gamla talei sättet att man vet vad man har men. inte våd. man får är tillämp- ligt också i detta sammanhang. ; städerna av undersökta ' tio” än: der, till. det inte helt överraskan- de :men, knappast "direkt: .smick= rande resultatet haren” andersök- ning kommit; "Endast Frankrike] har: lägre. rumsenheter. ...Holland | ' ligger i topp "med, England .när-]. mast, Däremot är Sveriges andel i lägenheter 'med : 7: centralvärme mycket hög jär ört, med; då "flesta andra. länders... sas äl ker wilken bely- gg. bostad: kan” ha, det - uppenbart: att "det = satså på nyå linjer som: inte ge=]" nast kan väntas bära sig, så 'måste hol t få överta; SAS:s "inrikes- mån flyttningen; bl. a dyrare: bostäder — "och i" mwvilken: mån I linjer, dvs”. Stockholm-Göteborg, nadernia i stort skulle vara mindre i. Eskilstuna: kan. inger, bevisa, 's St Ach ol Malmö och -Stockhol : Det- ohållbara > i' vingen? isävil de” aniställdas löner stod ;i «öppen. dag. » Regeringen: tvingades” "godkänna "det: statliga krav på jett lönelyft' som kunnat förordnas -till” å räde. vil: il ket: :erfarenhetsmässigt varit till mot | gagn för sakens behandling vid de! olika domstolsinstanserna.”;- Ibland har: det. även hänt :+' om ”organi- rättshjälp 1a...: medl framhåller", Sveriges... Kommunal tjänstemannaförbund (SKTF) ' i: ett yttrande till "TCO över betänkan= det ; » ”Rättegångshjälp”:; MON : Med de” -mångåriga erfarenh förbundet” har, av.” problematiken kring "fri -rättegångshjälp :och nu- varande” .processregler kan "vi med tillfredsställelse hälsa det. nya lag- förslagat :välkommet' och ' uttala: en förhoppning 'om att det snart måt- te::bli: genomfört 'i. praktiken så att vissa allvarliga brister i om ”likhet. infö lagen SKTF vänder sig: emellertid. mot att. Jagförslaget innehåller en” be- stämmelse om att. endast imedlem förordnas ' till rättegångsbiträde, I remissvaret heter det om förhållande:” i | sationer på bl. a. arbetsmarknaden har fått heltidsanställa juridisk ex- nas "rättsliga, intressen bl; a: vid domstolsprocesser. "Då - förutsätt- ningar i, övrigt förelegat för fri RE IM ten "behöver IS med en ny . bundets. styrelse. bl.a. framhållit i sitt yttrande över U 63. - ” En sådan undersökning- beliö " ver sättas i igång omedelbart. FRIVÅRDSHOTELL Mn « vill kriminalvårdsstyrelsen ir in- rätta för att lösa bostadsproble- men) för. villkorligt — frigivna. Arbetarbladet ifråga- - sätter att det kan vara rätta vär gen: -Det kan gå i en storstad, där hotellet'inte snart lokaliseras och Än ve i = .t Om tillgå skor, undersköterskor, " sjukvårds- biträden -och :sjukgymnaster — uppräkningen + skulle - kunna kompletteras med ” ytterligare |]: personalgrupper — - således inger]. bekymmer, så är det ändock 'den bristande tillgången :på> läkare som är den allvarligaste frågan. Även om den totala tillgången På läkare. ökat genom universi- tetens' vidgade kapacitet, så sva- rar tillgången inte > på långa vägar mot efterfrågan. '. - Den . prognos ' över behövet av läkare som gjordes i början av 1960-talet och som i stort sett lig- ger till grund för riksdagens be- slut : om: utbyggnad av utbild- man h med - vid - > mt. de som bor där'kan förbli anony> ma. Men t, o. m.,' om man räknar - med så- pass stora städer som . Gävle och Uppsala har denna a- nonymitet upphört. Det sprider sig snart vilka som bor på det . hotellet "och "straffstämpeln” "sätts på vederbörande, Det under- lättar inte åter 1 möjligh av "advokatsamfundet skall" kunna | - detta H < Ett stort "antal: -intresseorgani- : pertis för att bevaka medlemmar- |- ya : : beräkming; "vilket " landstingsför sati tristen -inte förordnats som rättegångsbiträde >= att han” däre- mot istället under förberedelse och I huvädförhandlingarna nödgats” per-| advokat - sonligen «biträda "partens vid i talans' utförande. idgning av jälp — Med den stora na? till, rä som föreslås förefaller det förbun= det vara ett omotiverat”steg' bakåt i utvecklingen om t.'ex. process: vana "och "allmänt lämpliga 'organi- sationsjurister nu helt :skulle :ute- stängas "från (domstolarna — även vidt. ex, ”arbetsdomstolen: —-som : rättegångsbiträde: åt part'som' er- håller : den nya. legala rättegångs< hjälj Fri resa till i huvudsak valfri /a "plats" inom. riket ' bör de värn- ”Pliktiga berättigas till vid ledig- het, anser försvarets civilförvalt- "ning. I stället för traktamente "bör. de få Portionsgottgörelse i ” förekommande : fall. Detta gäller även för Permissionsdagar och . tjänstefria dagar i anslutning till sådan resa, En framställning här- om har förvaltningen avlåtit till . regeringen i samråd med ÖB. > Det kan inte vara mer än rätt att de värnpliktiga tilldelas den- nad fåvör. "Den ekonomiska” er- sättning de har för. att de offrar en. avsevärd . tid på en utbild- "ning till: landets nytta - är ju ganska ringa. Det är befogat att de får "resebidrag på detta sätt. För. staten blir det en relativt : En annan invändning kan ock- . så göras. Är det verkligen lämp- -ligt att även efter strafftiden sam- . manföra .. ett . klientel. på. detta sätt? Många är säkert från förs- ta dagen besjälade 'av viljan att börja ett nytt liv." - >. Men räcker den också för de . konfrontationer som blir ofrån- ! komliga på- "hotellet? - b d. utgift — åtminstone i realiteten,- även om det ser an- norlunda ut på papperet, :Mili- garanterade personalen” saknima, lön som :i Stockholm," - + Med andra om, tb färskt; prak- tiskt på nödv av att den statliga lönegraderingen fier. dyrort snarast måste avveck= Som f iksstyrelsens ledare har också ” generaldirekltören:" Gunnar Swärd, f.d högerpartisekveterare, tydligen - funnit sig wäl” tillrätta. Åtminstone att döma av pressekot från invigningsfestligheternia; i kilstuna. . - Det socia : org Folket hyllar i ett öppet: brev i Iten och främst dess huvudperson, Gunnar Swärd,” - klamalna tic + "Den. | främsta enledningen . bill denna : något . originella ; form . av både : ledare : och : hyllning anger chefredaktör Olle. Svensson , vara det. sätt vanpå festligheterna ån- leddes, -. a - : Alla dal - däribland genorsldi- rektörens hälmingstal :— och fak- ta om företaget serverades gäster ma nedan vid temkomsbten i en trev- lig broschyr Inga ltal hölls, alltså vid tillställningen, Det sparade > |åtskillig tid för gästerna till trev- ligt umgänge och tankeutbybe. -- Med andra ord sånt som man sällan upplever. . Undertecknad aldrig i sitt liv. Det myckna pra- tandet, mer eller mindre välnmveni kan — i bästa fall — göre endast ett fåtal lyssnare glada, Om "ens det. . . I Folkets trevuledare återges en hel del av innehållet i de tal som - hölls (men som fanns 'i att läsa). Sven '"Anders- (G g.s) egna principer, som ny- etablerad > Nåja, om Orsa Bu Swänds poli- tiska intentioner, numera tillämpa de inom ett statligt företag, gr tl ttelsens utlandsmission” 100 ö Mycket " här förändrats: de "se nåste hundra åren. En' av stiftel- sens» första: missionärer ' har fört utförlig dagbok. över :utresant. till Asmära i Eritrea, Resan: började i Halmstad i: den ::27.. juni 1865: : och först: den." 15 mars: 1856 var. han framme vid bestämmelseorten, Re sam tog nära nio månader timmar som "den tog .imånader för 100 "år :sedany Och "landet, till vil det "missionärerna ' reste, är i dag helt: annorlunda . än 'vad . det : var när. .de kom dit. Utvecklingen har gått: med : stormsteg: 'de .:. senaste åren.! Missionärernas + ställning: i Afrika och andra + världsdelar : är också förätsdrad..De första missio- närerna :kom : som pionjärer, över- satte "Bibeln, startade skolor, öva- de' sjukvård — missionärernas gär- ning är 'i dag densamma, men nu infödda kristna i församlingen, -Missionär L. J. Langes dagbok 1865—66 är en 'intressant läsning som / ; varmt rekommenderas till + I. J. Lange: RESAN TILL OST- AFRIKA, - Evangeliska Fosterlands- Stiftelsens Bokförlag. Inb. 10:— Kr. Värdefull bibelhandbok - Näst wårt eget land var Palesti- |: na, Bibelns. land, det land som wi som nått medelåldern fick — lära känna då vi gick i skolan. Kun- |' skapen om och kärleken till Bi- belns land finns kvar hos oss som gick i skola då seklet var ungt. En nyutkommen bok med titeln ”Bi- ur belns geografi” fyller mig med glädje. Boken ger den geografiska bakgrunden till det som berättas i Gamla och Nya testamentet. Pale. Istinas folk, land, klimat, växt. och djurvärld ”beskrives. Landets tre olika områden -—' Galileen, Sama- rien och Judeen — skildras både till natur och bebyggelse Landet på andra sidan Jordan med dess int «riken är 'också. med i ”bra- i linje” med no det väl till största lycka för ho- näm själv. — 507 generidiroktör. i h 1 4 A Olle Svensson att hans ledare blev: ”bra stollig”. Men som journalist ville han ursäkta sig med att idet hela.be- rodde på att han bland. massor joreg, sluppit att, lyssna. till tärens : biljetter debi ju av SJ. Det enda resultatet av detta är att litet mera papper får cir- - kulera mellan SJ och försvaret. Rationellt är det inte. | (Sundsvalls Tidning). ett enda tal 2» Olle Svensson, Din ledare var|lan bilden, likaså Paulus missionsresor till Mindre (Asien och Rom. Ett an- tal synnerligen klarläggande kartor samt ett värdefullt sakregister av- kerhet kommer att hälsas: . med glädje av varje bibelläsare och varje lärare i såväl vardags- som söndagsskola, Den är också en idea. lisk handbok för dem som är i filfälle att tt göra en resa tillBibelns Hs " Mérill T. ”Gilbertson: BIBELNS inte” minst: "för våra ungdomar, är , återstår | " på denna lar —Luleå. Intäkterna från dessa tre : i dag |: - [tar denna: resa knappast så många arbetar de sida wid sida med de|?? ningen kan "lätt övriga planer "på att. bygga "ut skolan. stanna på som "de gör” i dag om kvinnor was" rit med och beslutat? 'Skullé:man fösa, ihop”, vilsna ' pubertetsunydo- mar. i. jättelika, komplex, ' där” de En går ' omkring :utan" att känna, var= ' | andra eller de personer med port- följ som wandrar i korridarerna?. Det. finns : » endast -tjugo kvinnor bland den: obligatoriska - 7 skolans åtta hundra rektorer. ' : Rektor: Gudrun " Lantz, Älvdalén Nu är det a varaj slut på "dc är skriverierna: 'yttrade enligt. Afton- bladet (s) "redaktionschefen på Nya Wermlands S-Tidningen Ah). till en medarbetare, "som, skrivit ; Fer än "måge, "att al presstrihet i förtsättningen.'. holm öch Göteborg, Lilcsotir då lik-. nande; ligistuppträdandena:. i. Oslo och på? olika" platser. i Engländ! är spriten" har. : spelat en sammanhanget. svenskar. : smed: "charterflyg ai landet. En semesterresa; 'sor > otillfredsst ällaindé ; försenad "> män, mathållnin g CeMler 7 bei tsåret, pretenti lysning, i É . Han står på "den fattiges I lögra sida för att frälsa hönom från dem som fördöma hans själv >= vy > PS, 4109: al: "Herre, jag är fattig! När jag rätt er över min ställning och gör upp mitt bokslut, då först får. .jag se, hur fattig jag är. När din An- des ljus kastas både över min, tro och min kärlek, mina böner: och mina upplevelser, mitt 'arbete och ina gärningar;' blir jag full av skam och outsägligt fall "Och måniga är de röster; som då vill döma" min själ. Ty jag har ju förtjänt att dömas. Mitt hjärta svarar: amen: till: alla fördömelse- mar. oeriras Men. du säger inte amen. Du ställer dig på min sida och" blir iborgensman. O, du trofaste Frälsare! Min dyra Ställföreträda- 2 ! Tack för, att det är sant, att du står på den fattiges högra sida för att frälsa honom, från dem äs som själ, slutar boken, som med största sä- [ördömer hans Ty du står ju på min'sida: Då måste alla fördömelseröster : tiga. Ty du ner "mig 'och går i mitt ställe, : Din rättfärdighet till- Tack, mig. Din'rikedom .är min. tack, "att du "står på den Re sidar- Herre, öves GEOGRAFI ; EFS-förlaget, Pris: 16 on : , un SRA I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.