>. Fönstlagent ert 18 septerber 1985 SN Höstens 2ag'I äty n vi i hård konkurrens med lager har va « narstorg” > Redbergslids IK, Bägge "många poäng som under. BOIS skatta. sig. lyckligt över. den. ganska -hyi E Fp å groda Ang mn nmersan Dh Fa (GAIS får ursäkta) är skånska Gun- hela våromgånget, Däreniot kar Varbergs! hallandslagens speciella spöke”, Då” sex höstmatcher tagit : lika a vårntdelningen, 2 ru Lä ad2 pbäng),, I den sp B: flyt ara, de g p.Det äl är ingen tvekan. om att hö ten är ' tämligen snyggt upplagd för nytt Bois-kontrakt; Efter den livs- viktiga men svårvunna segern över GAIK fick man en poäng praktiskt isar sämre i ”andra t! tänker. oss poängen: fördelade ;p 1 mot vardera Malmö och Varbergs Bois borta, två 'i i finalen mot Red= tåget: till skänks mot Ystad lälvmål). Tre poäng i de två matcherna är förmodli vad som så småningom visar sig e tyå, Tcilytikingskandidater- man närmast håller ögonen på, Frölun- da och Ystad, fyra respektive. tre "poäng under samma tidsrymd, Nu kan boisarna göra ett avgöran- de ryck, på. söndag när tydligen hårt slitna GIF Nike kommer till | Påskbergsvallen. .. gen] . bergslid på. Ullevi, fasen "De kalkyletna för HBK:s del fi utsätter: dels att Frölunda tar högs' fyrå poäng mot Halmia (b), Malmö (b),. Landskrona (h);' GAIX (h) or i båda hemmamat=. gherna mot GATIK och Nike och én. sitis; att emånuens Lehnart Edgren 3 övdi |] (eft Sr ifrån sig, om akti- fell 3 "sitt inledäride" välkomst- vitet skulle dröja på ' statligt håll. ”änförånde;” en "positiv ton — 'så por F-—= Jag: betraktar kulturpolitiken tillgång ti söm eh st Sakali Pemokeaia blir fullvärdig först | till kulttr | . def -åvseehdet skiljer s sig vår tid genom detta synsätt Belt från alla äldre tider. Accep- = tferandet"åv-deri fankegängen" och arbetet på att förverkliga! den målsättningen utgör en : 7 rågång mellan då och nu/>- Dét konstaterandet gjorde fihansborgarrådet Hjalmar Mehr, 3 - Stockholm; I sitt inledande snförände under debättdagen i i Varberg på-måndagen, då man samlat kommunalmän och i även en rad allmänt intresserade Kring utställningen i Rikssa- ått stanna Kvar. Liksvål” som social vårdslagens paragraf nr 1 ställer : krasså krav på ' kommunerna för; omsorgén om lekamligt väl för våra ' gamla; sjukä och andra," borde kom- > munerna ållmänt tera en mö? I som senare” fedövisad ”utställnins | gen'häde svårt att hitta aggressiva - 'argument för en debatt! ? Ni = har en utomordentlig” chans att var och en på sin ort ta” 'hembygds- - Men den, uppläg "var inte detsänima som att debatten kom av sig och inte heller som att evene= manget bl ”törktigt.. Tvärtom, kons ferensen :z om dragit! ett .70-tal till. fästningen ”— blev? fela. vägen | mycket stimulérande. Nu är Hjal- |- mar Mehr personligen mycket in- tresserad av frågeställningarna och . både när. han ägnade. uppmärksam- het åt inledande hi: | tiv och när han: ”diskuterade- proc blemneå ” sådana de: tecknar sig för" Varbergs Bois - (b) = och i" gina. -återståendé;. "Landskrona (bj, GAIK " (b); Redbergslid (h),. "| Halmia (h) och Nike (b). Slår des= sa (optimistiska?):tips in blir det "+ len målskillnadshistoriä mellan Boll= Ilahbb å Mot "den bar Bois-kedjan :-möjligheter' att äntligen bjuda sin publik: lite trev- "ligheter. Nike spelar 'en öppen, of- sfensiv fotboll "(modell Landskrona) ioch kan. bara deff bemästra -och : Ystad, Just nu har För Bois del ger samma ”tendens= tips” .slutsumman : 20 poäng enligt följander” Nike (h) 2,: Gunnarstorp . ide skånska ' spjutspetsarna är: för- . jutsättningarna för en rolig match loch kristen seger 'stora.' Bois bru- kar trivas med motståndare av den modellen. F.ö, ligger lagen 'söder ut "väl till” över huvud taget, I mö-| .tena mot skånelagen har Bois baral''; "förlorat en match 'av åtta — mot JFK Malmö | höstpermiären, . HEK HAR (CHANSEN ; - "För "Halmstad BK sör det'onekli- gen ' betydligt, dystrare ut just; nu, "men "ett förlängt div II-kontrakt 'för anrika Bollklubben är inte ' så fjärran som en :titt 1 tabellen '&er vid handen;' Faktum 'är” att HB hår "ett "gånska' hyggligt "program (b) 0, Hi tads BK. (h) 1; GAIS (b) 0 och Frölunda (h) 6501: 1950. em: . 64.1I111— 5 9 (18) Landskrona : 6 3 3.0 11— 6 '9-(23) Halda 6 402 12-—12 8 (16) Halmiå " +,7 6 3.0 3.13— 7' 6 (18) IFK; Malmö . 6 3 0 3 14—14 ;6 (18) IFK Ystad 6 1 3:2 11-12 5. (14) Halmstad BK 6 2 13 -8—12:5 (11) GIF : Nike «, 62.13 12-17 5 (20) Varb. Bois” 61.23 --7—13 +4 (16) Göteb 'AIK-.6 114: 7—13"3 (10) V Frölunda” 610 5 5—14 "2 (13) » kvar och 18 poäng kan Täcke, dvs I VÄSTERÅS ( (Ty : I viktkastarna stal kväl FK Västerås" 'ihterhationella- » friidrotfstävlingar på Arosvallen; a på tisdagen: Arrangörsklubbens + Arvid ' Iarlos ; klämde 1med'" - hela 19,85, m vilket dock! ickec> ; kan godkännas som svenskt £es'0.!k -. kord:då'Harlos icke är'!sverisk! Ik medborgare, . Men... svenskt ire=; . ",kotd blev. 'det '1' alla. fall,:dåt ; . Birger Asplund, även han från: + IFK ' Västerås, - noterade 19,26, vilket är 14 cm bättre än hans. . eget rekord, ” "Trots de» regntungä ”Fanorna sprang Bengt Persson. 3.000 m på . utmärkta: 8.13,5... Bra resultat no- terade även Kjell Ake Nilsson, IFK Sunne, i'höjd 'med 209 och Fritz fog som. klarade 450 MN stav-: 0; . Herrä. 100 m: 1) Ove Anders- soh, Västerås IK; 11,1, 2) Lennart Blomqvist, Eskilstuna IK, 11,3, Stav: 1) Fritz Lindblom; "Väster= ås IK, 450, 2) Tapio Mertanen, Sö- .dertälje IF, 440, 3) Hans : Lager- qvist, Duvbo IK, 400, NE M Höjd: 1) Kjell Ake "Nilsson, IFK Sunne, 209, 2) Göran Brämming, IF Linnea, 190, v Viktkastning: 1) Arvid Harlos, IFK Västetås, 19,85, 2) Birger ASp- Jund, d:o, 19,26, (svenskt rekord), 3 Jan. Wilhelmsson, Strands IF, Slögga! 1) Birger "Asplund, IFK Västerås, 62,74, 2) Olle Johansson, Västerås IK, 59, 61. : :' 3.000 mi. 1) "Bengt Persson, IFK Umeå, 8.13,5, 2) Esso Larsson, IFK Sundsvall; 8.13,7, 3) Sten + Bergqvist Falu IK, 8.19, 3. — Domarelista Div. II 12/9 Halmia—V. Frölunda | linjeman:: Bertil Svenssor,” Div. IV 11/9 Falkenberg Gri- meton Kjell Andréasson. Div, V 11/9 Vinberg—Tofta Claes Franzén, ' Walldia—-Örnia ' Göran Lindström, Heberg, linjemän: Jan- E. Persson, Ake Andersson. Div, VI 11/9 Kväred— Snöstorp | Jan-Ake Söderström, Ve inge--Sko- i Ke vept in tå avser såte 7 Veinge kylteförening . ' Resultat” åv' sista” tävlingen. vandringspriserna? ; Klass ;5: 1) Lennårt Berfilsson 73 poäng, 2) Lars Erik Larsson 1, 3). ;BO”, Evertsson "20, " 4)" Bruno Åkesson 69, 5) Olof Johansson , 69. | t Klasg : 4: 1) Hilding Wylff 64, om . Inge '- Jonsson 92,. 3) Krister Wuléf 16, 4), IIngvar Bertilsson 62, 2 Juhiorer: ' 1): Alf: Andersson ): + Ställningar: 1). Bruno : Åkesson ÅT, 2) "Lars Erik Larsson 45, 3) Bo Evertsson 43, 4) Lennart Bertilsson ” 5) Sven; ; Alvesson 39, Juniorbågskyttar N i Markaryd tog DM > Markaryds > bågskyttår ”délt 8 söndags 1 DM i Tranås, .Tävli arna blev: en. stor. framgång för klubbens juniorer som hemförde DM-tecknen såväl individuellt som | i lag. Tommy: Larsson 'vann; med |: 364 poäng; Krister (Bengtsson, blev fyra och Jan.'Gustavsson femma. Lagsegern hemfördes av: Marka- | i ryd med 921 poäng närmast följd av Tranås BSK som fick 599 poäng, I klassen seniorer, märkesskyt- | I tar (med sikte) - blev Bertil AH Im Markaryd fomma ” : Luften allt” sämre : förbättring krav - Den' fortsatta "urbaniseringen av det: svenska samhället tille 3 ; med en ökad energi-; gaby Olle Benj .—Genevad Lennart Svensson, 12/9 —Skottorp--Hishult '. Rune Bengtsson, "Våxtorp—Hasslöv "Has- se Magnussod, : B-lag 11/9 Walldii—Örnia: Ber- til Nilsson, Kräred-—Snöstorp Eb- be, Walldén, Veinge—Skogaby Ber- til. Larsson, .Korphult—-Genevad Le:f Wik. 12/9 Skottorp-—-Hishult Ovb Alm, Våxtorp—Hässlöv Gösta” Larsson. : !" KORPEN >" 013: onde omgången : ' Onsdag: 8/9:.. Laholm kliv 180 00 1IOGT—-Midhage Kjell Andréasson, Ruter - Press—Bengtssons Bygg. J.A. Söderström. « Köpinge kl.' 18.00 Brandkären— Karlaverken Hasse Magnusson,'. : Fredag 10/3 Laholm kl. 18.00 Nara Dycke- Statson Olle : förbrukning per person . ökar : belastningen på luften i. våra tätorter samtidigt som den att. Ystad inte går i länd med fler - Ystad « —5, - och” Bollklubben —11, |? j nivellerät”, | erbjuder... ; framställni i, engageman; RR ." Förr var: de. kulturella yttr Za nå i samhället förebehållna ett pri- viligierat fåtal: och när, dessa kul: turhärdår 'genom” omvandlingspro: Cesser) svann, försvann” också je! av detta personliga gil steg framåt och fåt fram kulter ringar "(konst I skifs tande former) i muséerna men det nya är nu.att'söka 'göra. kulturen demokratisk" i verklig mening” Den skall bli allas egendom, Detta krä- ver.:fostran och en insikt 'om att. man - - aldrig i kan: få" alla att: ”njuta av alla kulturformer — men som en målsättning möjligheten för alla att” "tillgodogöra ' 'sig.-.dem'' Kon- sekvensen ” av "den målsättningen | får samhället ta på sig och I" grundé' . skolans kursplan har, mån. : stadfäst | Det är glädjande” att. vi på detta sätt-”och tf stort ' genom ”statsmak:- ternas mycket positiva syn och eko- " nomiskå ” satsning på kulturfronten” är på väg, men omvänt måste mån, konstatera, 'att världen 4 dag istort har mycket, mycket långt fram till é "har snobbistiskt sagts "alt vi fö jär på väg'in 1 ett trist samhälle; ett samhälle; i Det:e där | sätter: att ge— allt fler' möjlighe- | fen, genom. riksteatern till exempel, genom den teater som radiö och TV och... där”. frekvensun- dersökningar visar att lyssnarska- rorna . understundom, kan räknas i miljoner." Man - talar om : teaterns kris och har' brist på skådespelare, men måste naturligtvis ägna offen- siva ' krafter åt att: motarbeta de nedbrytande -, krafterna” sådana de kommer ..till” uttryck” i' det kom mersialiserade nöjeslivet." jI dag: är:hela häll a. el trivsel, - + föreföll ' till vara och bygga uppien som ” får, ungdomarna ralisk kulturpäragraf' nr 1 och" D «mer frukt än att de : Kartgallring i Av trädgårdskonsulent G Gallring. av kärtbn; Då våra Naturligtvis blir nyttan av gall: ringen störst de år, som kartsätt- ningen blivit speciellt riklig. Vartannatsårsbördighet kommer in i den. tråkiga :vartan- natårsbördigheten, som ger "mycket frukt ett år men så gott som ingen året: därpå. Åren med. en för rik- lig. fruktskörd kännetecknas också äv eh'kvalitätivt sett dålig frukt. Den enskilda frukten. blir- :under- vecklad, ,, aromfattig och alltför sur. Träderi skall inte tvingas "bära också har att samtidigt » anlägga solat" inte å y som en regulator | i den Jokala a eko=. homin, 7 Nu blomknoppsanlag för nästa år. Vi näste ha klart för oss att nästa års blömni | grundläggs redan nu, " Sex ombörd Ty På onsdagskvällen 20 september 1950 hade s/s Energi - : tagit i in' full last av kisbfänder i Svartviks hamn utanför '' - undsvall. De ombordvarande Hade mönstrat på för den- - na resa :som gick till Rotterdam. Några var ombord för första gången, ” ändra, var veteraner. på fartyget : Till en” början hadå man vackert [ väder, men i höjd med Gävle, kom man in i svår tjocka. |. ne Exakt kl 20.03 torsdagen den 2 : beptember fsjönk? Energi. Pårtre minuter hade fartyget gått i djupet med aktern före, De' sex man som överlevde klamrade. sig fast vid en av; de : kapsejsåde : livbåtarna” och kämpade för sina' liv under storm, | tjocka, kyla och hunger innan rädd-] ningen kom-efter tio timmar i form äv en" svensk. fiskebåt, 730 Jonny äv :Göteborg. Fiskebåten -lade lax- garn i farvattnen 21 distansminuter sydost om” 'Svartklubbens fyr" då tnän hörde:'skrik och visslingar från] de överlevande. - moa "AH" olyckan inträffade strax” ef- "ter kl :20' anser 'man fastslaget av det skälet att, den överlevande + ma-l trosen.' Gunther Offermann hade | ställt sin” klocka på 'precis' 20.00 när han. blév avlöst på torsdags- | "kvällen. Klotkan stannade "på 20.06 "bär Offermann? hamnade i vattnet efter olyckan, , "De överlevande fördes i land på Skeppsbron £' Stockholm strax före! kl 21 på fredagskvällen, Några ' av! "dem .: var ”skådade och : chockade, Bl.a. var, Offermann nära . kollaps. k De fördes” till Serafimerlasarettet |; 'och Karolinska sjukhuset." ve :: "i Redan samma" kväll om” d | i. överlevande. "togs i "öm" hand! I” ”Stockholm''ansåg nian” att: det: egendomligt ' att'. .S/e»b i Energi skulle ha stött på en mi? 'naidé berördå farvattnen, .; ' / Fartyget. stod 1950 i Lloyd IN 'gister under: Cia de' Nev Estoco .SÅ, uppgavs segla under panama- "flagg och hade som ägare dispo- nent Arved Mägi och sjökapten Jo- hannes ' Mänder, : båda estländare, Fartyget vår: byggt 1898" av ett varv i Flensburg, : Enligt . "uttalande ' av disponent Mågi ett” par dagar efter "olyckan skulle. Energi . ha råkat ut för ' en ionen med i uppbyggnaden. Vi har | i ”vårt land fått in kompassriktnin- 'gen och. -den. här utställningen. är ett led len (opinionsbildning, 0) Kommunerna har; ett avs Swahn, svensk: medlurgare av. est fen var: oc > ' Befälhavaren.' Avgust Woksejo. 1:e styrman ' Madis -Jöutsi, andre styrman Leo : ”Hansen,. .donkeyman- -nen: Alexander Matt och: kockan Elfriede Kuppak,' samtliga; estlän= "däre;' 'ähdre maskinisten 'Gunther Warner, och ”eldåren Gerhard Zypa. tyskar, - lättmatrosen ” Erik ' Herra- "nen, finländare, matrosen Dempsey "Sjönk på tre minuter | | sa rä ddades rn ch mässpojken "Olav bosatt. 1 nisk? "börd, . Tähevälli, . estländare, Stockholm. . Zz : okia Loser ” De-sex räddade var eldarna Ernst Gloe, '50 år, 'och' Hermann Kuchel, 32” år, "och matrosen Gunther' Of- férmarnin, : 21” år, ' samtliga tyskar," matrosen Påavo' "Mäkilå, 24 år; fin=” ländare, - övermaskinist 'Joharines” | Timmerman, - 52 år, estländare samt Johannes Raag, estländare, | Thant medlar NEW. YORK (TT-AFP) - FN:s generalsekreterare Thant. flög natten till onsdagen till. Asien för” att "söka få slut på striderna i mellan” Indien ' och Pakistan. Båda länderha' har gått. med på att ta [emot Thånt, . Generalsekreteraren väntas an- lända till: Rawalpindi i Pakistan på Ftorsdag,; och fortsätter senare, till ' New Dehli. Något datum för hans ankomst till den indiska huvudsta= ;USA-satelliterna har ej:gått c över - ; Sövje etunionen,.- ”MÖNCHEN (AEP) an "Den tyskfödde ' och amerikanske I rymdforskaren, ledaren av de ame- rikanskå månexperimenten, "Wern-' her von Braun, har i Märchen be- .sökt' den där pågående interha” (tionella trafikutställningen och mot- : tagit den tyska utmärkelsen ”Kom- . passrosens pionjärkedja : med. bril- : jantnåP”, I sitt tacktal berörde Wernher von Braun de ryska” på= ståendena :' om ' de ” amerikanska rymdexperimenten ' som skullé tjäs | na som spionage, I synnerhet har ryssarna förmodat detta om den se- - naste Gemini-färden. ”Rymdfarkos- ten med Cooper och Conrad har aldrig , gått över en enda centi- möter” av Sovjetunionens territo=, rium” "sade von Braun; ”Inte heller, har någon annan bemannad ameri-' känsk. satellit någonsin berört rymc] den över ryskt område. Alla satel-|: liter, som startade från Cape Ken- nedy . som ligger: vid 28:e bredd-!. av : des klimatiska "förhållandena i bostäder" och. ärbetslokaler hår väckt 'ppmärksamhet - berättar ”Byggnadsingenjören”. Undersökningarna gällde” FC städs- och 45 kontorshus i Ziärich. del radiatorer (värn Foch 45 genom i betongen: inbygg” a: värmeslingor. Det framgår av -'undersökningen ätt 'det' sistnämr- da Värmesystemet avvek från det första .i tre viktiga — avseenden. "ökade levnadsstandarden stäl Dels>war lulttemperaturen” något ler högre krav på luftens kva- litet, understryker luftvårds-- nämnden hos regeringen. ' 5 'Det växande intresse för luftvårdsfrågor, som konstate- - rats både från allmänhetens, . kommunernas , och industrier-, 4 högre, i genomsnitt 0,8 grader, dels var tehiperaturen hos de ytor som avgränsade rummet avsevärt hög- re, "nämligen. för väggar. '19 och för, golv 3,4 grader och slutligen var. den relativa fuktigheten i all- mänhet' lägre. ; Vid förfrågningar hos" alla dem som, bodde eller äårbetade i an- givna" fastigh visade det :sig, nas : sida, möjliggör från nämnd sida att den pågående luftförsämringen St2 :och att åstadkomma . bättre . förhållanden, förklarar 'nänmn- ; den, " . - Förutsättningarna härför är | + Benj da Bertil Nilsson: : «Köpinge kl, :18.00 Soåskivan- HLC Ragnar Svensson. . - Nyby kl..1800 Sten: Jacobsson-- : lNertid att den ges.sådana : .Fesurser att dess: förpliktelser : "som ledande centralt organ i luftvårdsfrågor . kan uppfyllas, ', Bröd. "Olofsson J.E; Persson, heter det, . hade -vä pa att 37 procent” klagade över för stark Wärme i lokaler med inbygg- då värmeslingor mer erdast . 17 procent i lokaler med radiatorer. Mer. än dubbla antalet människor j var fltså missnöjda med det förra Systemet, men helt allvarlig blev situationer när mari började amn- ”dersöka luftfuktigheten i. samligåi lokaler samt de berördas reaktio- ner, För, omkring hälften av de rädiatoruppvärmda men inte mind fe än-tre fjärdedelar 2v dem-som Av dessa 68 hus uppvärmdes : 2; värden hos” ufifuktighetor " på g | mindre än 30. procent. Detta be- tecknas .'som: högst. - alarmerande med hänsyn. till att modern hygien och komfort kräver en tuftfuktig- het. av inellan 40 och 50 procent. I. annat £all inträffar en förtork- ning av huftvägarna i kroppen, ett fenomen som bekräftades av: ett stört: äntal” åv de Hllfrågade, inte mindre fän 4 procents. « Det är ett bekant falktumi att Jä kare 'med öpon-, näs: och hals- sjukdomar sont specialitet i växani de utsträckning ger lufttorkan en större: skuld till den' -/ växande frekverisen , av förkylningar : än nedkylning av kroppen wintertid. De' grundar: sin uppfattning '- på symtomen ' av den karakteristiska för i av na”, i de , övre luftvägarna, vilka liksom lämnar dörren öppen för bakterier, graden, hade sina utslakade banor! ; över jorden mellan 28—30:e bredd- graderna i norr och 28—30:e bredd-' graderriä söder' om ekvatorn; Alla gick södef om Sovjetuhionens syd? Ngasté ” gränser; Helt ånnorlunda vår det. emellertid med de' ryska rymdrfarkosterna 'som' startade från trakterna vid . Aralsjön, alltid :i nordöstlig riktning. De hådde hord- liga breddgrader vid: de kanadeli' sisk-amerikanska' ' gränserna" ” och ' hade i : omlopp ' regelbundet: gått- över ' USA:s, statliga - territorium”, Wernher von Braun påpekade i sitt tal att de europeiska industrilän-' derna kan väl medverka vid rym«: dens utforskning, främst med hjälp av forskningssatelliter. ” Däremot är det meningslöst att.de europeiska" länderna försöker upprätta dyrba-. ra forskningsstationer av den typ nen. Rymdforskningens praktiska" resultat är enligt von Braun störst inom läkarvetenskapen. Rymdexpe- rimenten gav medicinzka erfaren- Seter som aldrig hade kunnat in- samlar på jorden. : Även i Sverige är undersöknings |. . ar igång för ätt elin eissler - — Jufttorkan.” a det nya re KNNONANONNEm La ahölms Tidning = —Tökaltidningen SENHOCMA NSL NE NeHe nr I mt SOLGÅVAN . TILLBLINDA - som finns i USA och: Sovjetunio- :|- | med postvägen och 1 det rådan- . Yrkesodlaren visar vägen . Yokesfruktodlaren : kartgallrar ölmera” sina fruktträd rutinmäs- sigt antingen genom besprutning med 'mågot kemiskt medel eller för hand. Ibland blir det fråga om en kombination 'av båda metoder- na, Detta kostar naturligtvis en hel del pengar, men yrkesodlaren an- ser, att det väl betalar sig. Det är helt enkelt nödvändigt om skör- därna skall bli jämna och kvali- teten hög, Kartgallringen sparar "också arz bete' vid, skörden, då frukten, stor som, liten, måste plockas. Det går fortare. att gallra kart "än plocka så gott som wärdelös och outveck- lad frukt, när hösten kommer' och det är bråttom, med skörden, - -Frilidssyssla "för husbö. , " hovsodlaren M : Även för husbehovsodlaren, som betraktar arbetet med fruktträden som en avkoppling, kan några tim- märs kartgallringsarbete då och då ge god lön för mödan," > t > Vid - gallringen trycker. man ut karten från fruktskaftet. Det- ber tyder, "att, skaftet sitter: kvar på fruktsporren och endast = själva kerten ” ramlar”. till marken... Man kan också klippa av fruktskaften med en, trubbig sax, men det tar betydligt längre tid. - En fvärhand mellan | äpple ... "eller päronkärten -/: . När det gäller äpple och päron brukar : man : ange en :-tvärhands bredd "mellan varje. kart som 'ett lämpligt avstånd. Man' skulle ock- så kunna käga; att det är tillräck” ligt med en kart på varje frukt- sporre, Sitter fruktsporrarna myc- 'ket tätt, får” den angivna ”tumre> geln”. träda i kraft! "> Växtfysiologerna har räknat ut, att: ett fruktträd behöver.; :30-—40 blad. för att kunna mata fram en frukt:' till fullgod: utveckling, :Detta bekräftar nödvändigheten att inte låta träden bära för mycket! - "Tre fingrars bredd mellan / ” "plommonen ' ” "I fråga om plommon räcker det att lämna tre fingrars bredd eller cä 5'om "mellari" varje kärt av de ordinärt stora sorterna, t. ex. Vik- toria, Reine Claude .dSOullirnis, Czar och Opal. Däremot' kan vi lämna 1/3 fler när det gäller de verkligt småfruktiga sorterna, t, ex Bonne de” Bry. : "Genom denna ' "gallring an ä "0. m. Viktoria bli njutbar och riktigt god. "Annars är det alltför vanligt, att denna 'sort liksom må När hö art UFörst och främst tar vi bort kar-' tar 'som sitter i skuggan; eller ' på fruktsporrarnas” undersida, ” Vidare tar vi bort dem som blivit skadade eller. deformerade. Skador: genom i homträdgärden S liteten högre de Helt naturligt gallran vi inte fullt så hårt, om kartsättningen är måttlig. Är den. dessutom . ojämn, . kan vi lämna flera härdighet bättre. östa Engstedt, Kalmar - och hagelskador är vanliga f i år. gerom denna , utgallring ' d t fruktträd i hemträdgården kan va- Enbar ll vaga kartar iblir ra aktuell 'så gott som wärje år.|av skadade er 8 de kvarvaran- kattar på gres kligen finns, Gall. - hotar nar; där de ver Följden av en alltför god kart- ring € efter fler, a SN na [sättning blir att träden -> gärna ER är trädens kondition och vinter. Ej | Intensifierad” " reklam i po a? Sovjetunionen . i "1 junf I är meddelades £ Moskvå att Sovjets första Institut för tiark nadsforskning trätt i verksamhet ”för att med moderna metoder re=: da ut begreppen tillgång och efter« frågan och bidra till att det sovjé= ' tiska folket får de konsumtionsvax för; det önskar”, meddelas i "Res sumé";” = Re "Redan i december. 1964 talade rés”' géringschefen Kosygin i ett stort ' tal om ekonomin om, att det i ja=" - nuari 1965 skulle bli stora realis" sationer i hela Sovjet. . Att realisationer tillkännagives i förväg av regeringschefen är givet« vis en specialitet för länder med, centraldirigerad ekonomi, Lika gi vet är att det finns ett klart sant baäd mellan realisationerna; det so jetiska institutet för marknadsforsk. ning och ett nyvaknat ryskt intresse” för reklam, - ; Den 4 maj 1965 "stod följande att läsa 4. Pravda: ”I allmänhet tror man "att bara dåliga ; varor behöve: reklam — godä varor däremot fins" ner alltid köpare Delta är en helt' oriktig tankegång.” Reklamen skas' par för produkten ett narin, den ger auktoritet åt varan i konsu=" mentens ögon. Och den ger auk" toritet åt varans tillverkare. Nu när : varuurvalet. har utvidgats och pro= 'dukterna blir alltmer tekniska, mås=" te fabrikerna; affärerna'och de eko? riomiska regionernas organ målmedö vetet gripa sig an reklamen. Oct det finns intet skäl' att göra re= klam för, varor i allmänhet; utan för varumärken, . varans kve"itetsi' egenskaper och anvisningar om dess: - bruk?" cs "Tidningsannonser är inte "ah vänd liga eftersom det i Sovjet visserlis' gen fihns dagstidningar med mycket: stora ' upplagor; : Men ' dessa 'stora upplagor kräver mycket” rtidnings=' papper och tidningspapper : är "det ont. om; Alltså blir det inget över: till annonser, Även de stora tidnin - gärna töjer sig' med 4 sidor och på 'sin höjd kan det finrias en då an= nonser på sista sidan. Beträffande annonspriserna råder det egendom= liga förhållandet, att. anhonspriser= na är desarama obercgende av pub= likationernas "upplaga. Här". kan ': nian dock säkert räkna med en änd« : ring ganska snart, ” ? ata av den kapitalistiska > världens mest. flärdfulla yttringar, ' men"just. den" änses allmänt vara' det område,”där'” man hunnit längst i Sövjet; mi tb efter västerländska reklammått, Av; Moskvas -reklämbyrås "onisättning ligger 20 procent på neonreklamén, 2 Procent! på. skyltning i' butiks= s förister 'öch 15 procent: hör fam dioreklamen; Kostnaden uppges va= rå ca 1.120 kronor per 'minut;"TV= reklam förekommer i lokälprogråm och i program 2. Kosthaden är drygt den "dubbla" mot i radio; mer det : uppges vara svårt att komma in f Tvi synnerhet för utländska före» angrepp. av frostfjärilens. ' larver täg. Att vikariera som postpojke ' kunde på 1700-talet få besvärlte ga konsekvenser, även om man: gjorda sitt bästa. Den erfären- ' heten fick unge Michael Olofs- son erfara 1774. Han hade den' 23 november' kl. 8 på” kvällen mottägit posten i Kristianstad och skulle föra den till Vram, Pojken” var > inte förtrogen de mörkret var det inte lätt att orientera sig. På, natten kom - han till en by, som han på goda grunder antog vara Vram. Allt folket 1. byn sov, och hur han" bultade på kom ingen och öpp- rare. Först i dagningen på sön: ' dagsmorgonen lyckades han få ' liv ert av byborna. Han fick då . eiRo 200326 x reda. på, att han - kommit. till ”-- . Bioybärarens straff. > Tollarp 1 stället för till Vram.” « Posten "blev genom misstaget era - "timmar -försenad. Saken ' blev föremål för handläggning . | vid. -Posträtten. i Kristianstad, ' Posträtten hade" svårt att tå : . ställning i 'frågån, men efter tre. sammanträden kom' man till re- sultatet : att förseningen vär' att: betrakta: som försummelse;- 'obb . Michael Olofssori dörhdés till 28 dagars: fängelse på vatten och, bröd. "Domen - "triderställded Be Nneralposträttensg. : 4. ! " Btoekhi - Prövning, vilken' efter en omfäåt-' hande' Undersökning. könståtera- de; att. Pojken; som var frbllan, 17, och 18'år, maåste' anses” "Hör! : ung och icke tillräckligt. kraftl - byggd - för satt. : så kunna? uthärda + ” straffet,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.