: ieialdemokraterna. arna, "enligt. vår |> LAHOLMS TIDNING den 14 termh. I gamltrig för” framsteg kallar' sig en grupp människor som håller på att underteckna något slags manifest,. som” från början var avsett att .-publiceras på dagen ett år före 1966 års kommunal- val men som av någon anledning kom: till allmän kännedom mågra dagar tidigare. Huruvida det är dir W MbS-or] tion som -:klivit "upp på riksplanet torde ännu vara för tidigt att uttala 'sig om, : Uppropsundertecknärna pekar på faran av ' socialdemokratins långa regerande och säger, -att det. är partistrukturen. inom op- positionen som gett anledning till det rådande tillståndet, Samling för framsteg-herramna tror, . att allt skulle bli annorlunda — till det bättre — "om 'de borgerliga partierna .slog sig' ihop. för en samlad aktion mot det nuvaran- de: "regeringspartiét. . Det finns mycket att invända mot detta resonemang. För det först "kan anledning föreligga att” varna fören uppfattning som "ibland gör sig gällande att båra man samlar sig så skulle 'det helt automatiskt bli en föränd- : ring, ett stort parti skulle man- datmässiga bli. starkare än tre "mindre, tillsammans. Detta är fel, En sammanslagning av. oenter- "partiet, folkpartiet och . högern skulla . inte ge fler mandat ;i| "andra, kammaren än ide åre. bar- terna? har' tillsammans. <> Vi tror. säkert "att de som] "sysslar "med "samlingsappeller. och upprop av "här antytt slag är "medvetna , om att det inte är "riktigt så ” enkelt. Däremot tror vwi'att de förenklar problemati- ken på ett annät sätt, De utgår nämligen från att ett stort bor- gerligt parti "skulle bli! ”slågkraf- tigare,' att det skulle: få många väljäre som hittills röstat på so-. Det är här som .samarbetsi mening, har fel: De väljare som man här vill nå skulle -säkert inte tilltalas av ett parti där det | också finns' högermän. . Dessutom skulle nog en del av de' väljare som hittills "stött ' centerpartiet. och - folkpartiet ställa 'sig främ- mande till partibildning med hö igerinslag.- Mer än 40: pröcent v centerpartiets ” väljare . är” löntfä- "gare '— "främst tillhörande 'de "lägre . inkomstgrupperna, ' Hur . ningen . åstadkommer FOLKTANDVARDSKRISEN | zZ Man, kommer; ögenstans 'med f .bygga' upp en ordning där folk- |. (tandvårdsläkarna vå varje: fall 'närmar sig de privatpraktiseran- "de: tandläkarnas inkomstmöjlig-. heter, framhåller Lj us nan: > Förhandlatna borde ha klart för sig en sak till: Den genom " "konkurrensläget framtvingade stipendie- . och studielånegi: Om samarbete skulle de reagera 0 kom” med i samarbetet? vad avser högern så ärsdet, bara den ljusblå falangen. man vill ha med att göra. Dock” finns "det anledning fråga sig hur det kan förhålla sig med Ijusblåheten hos dem som. stannar ::. kvar inom högern. > Det-. mest - konsekventa vore att de som inte står bakom den "mörkblå officiella ,högerpo- klitiken lämnade partiet, Då skul- le de tverkligen visa, att de. mer nar allvar; med. sitt tal om att de inte har något till övers för högerprofilen, Så: Jänge > detta inte; sker' måste ' man betrakta dem 'som högermän och bed "dem därefter när det gäller bor" gerligt samarbete, » - >> ' De som står "bakom Saniling för framsteg vädjar till" de inu- varande', demokratiska" 'opposi- tionspartierna, att under, det år som förestår. till: 1966 års val, undvika , inbördes tvister och i stället" ha tl: våra alla” möjlig- heter-till samarbete och sämli g. Det: är klart att man kan. vädja "om detta och för vår- del:will 'vi- säga, att "centerpartiet givetvis .inte bör söka sak med högern utan anledning. Hur utveckling- är kommer att bli. beror; i hög "grad" å' högern själv, Om högern för” till torgs åsikter som centerpartiet inte delar" skall” det förhållandet ' "självklart. talås am. Att klargöra ” gränserna ” också mot "högern' måste' vara center= partiets skyldighet både, € egna idéerna och. mot väljarna AP- kapital - "återger till närings- livet : och inte” "till offentlig" verk- åg.ver Svenska såg- riksförbund. 2 akt usd ut till nystartade” Stats- . och andra kollektivindustrier en- "man räkna med att fler och fler branschområden' drabbas 20 lag- enlig" diskrimination: på samma . sätt som övre ' Norrlands” träin- , dustrier' kommit i kläm mellan |” SSI och: domänverket: TY Det: är. främst av detta + och ""inte”av-något annat skäl, som hr 1. Hagnells förslag: bestämt : måste + avvisas, Den' dag som staten kan "riva indöstrier i egen” regifutan » ätt: samtidigt driva politik i eg- Na, syften : still förfång för andras, "den dager må hr Hagnell: gärna sätta 'igång och -bygga nytt: med AP-fonder som aktieköpare.: Men den dagen randas aldrig. "Och hur var det förresten med "andras pengar"? För föga mer än ett år sedan var det ju stöld, när några ville, att: ATP-systemet och f också skulle kom- i alltför 'många fall bara, att folktandvår- den visserligen kan besätta en hel del tjänster med nyexami- nerade tandläkare, men att valu- tan för insatserna blir sämre än , väntat, Folktandvården används "med andra ord av minga som en något förlängd praktisk ut- '" bildning, som man sedan läm- . nar så snart som möjligt efter att man förvärvat erforderlig rutin för att kunna :etablera sig som sin egen. företagare. De ränte- fria lågen och stipendierna ger "med. andra ord en arbetskraft som ännu inte nått full kapacitet, men gör ingenting för att behål- la befattningshavare i tjänst se- dan de nått den, Har ingen kommit ':på idén att göra: en ngtdsenställning mera lockande? ; HEMLIGSTÄMPLAD DRYCK? För bryggarna var det en stor överraskning — enligt vad en bryggeridirektör i - Stockholm berättade för en riksd — att det sk, lagrade svagdrickat, lättölet, blev så populärt, skri- ver 'B lå Bandet: » Det efterträdde som bekant det nästan ]bdricdkbara gamla klass I. Lättölet "har aldrig medfört några sociala besvär, givetvis och borde fått fortsätta erövra mark- nad, I våras ma äldre, från ATP-glädjen helt eller bitvis" utestängda ” männi- skor. till del; Skall nu ”andras |ami pengar"; slussas. in i 'storindustri. sektorn, så betyder det, att man tar av. medel, som till: stor del inbetalats från: mindre... företag. Nu. säger man visserligen. alt 5 a |som' ger Pekingregeringen möjlig- si marsch; mot Indien för att på I så vis: engagera" Indien"i ett farligt disk-pakistaneka + kriget jagat en. panikartad stäm- ledande, an nu sitt hopp till att er: förenad : västlig och sovjetisk ”. påtryckning både på - Indien och Pakistan. skall kunna .-få. dessa länder, att ta reson. Både Sovjet-” unionen och västmakterna har ge- mensamma. intressen . att bevaka i band med Kashmirk och. Moskva. ' För bägge dessa kinesisk ' inblandning - som skrämmande «' perspektiv, som alltid. tagit parti för Indien under; säkerhetsrådets - behandling av Kashmirfrågan,- har denna gång i likhet med. USA följt en ytterst . strikt neutral kurs och söker nu förhindra ati.en situation uppstår, het "att: ännu mer. öka; sitt infly- tande "Asien, ”T -Wäshington sticker man "icke under” stol :med. sin oro för att kriget om Kashmir kan bli lång varigt. "och att det kommer att vaga. både Indien och Pakistan i så stor utsträckning, att: Peking får en stor möjlighet. att. blanda sig: 4 spelet, > << Den; deklaration, s gen den” 8/9 utsändes av Pekings radio,. ger klart vid handen, : att Kina ställer sig på Pakistans sida och - förband ' längs. . den - indiska gränsen", norr och" nordost under påståendet att det sker som svar på indiska'g gränskränkningar.. Den av: Kinas” grannländer "kommer att av Kira betraktas som ett över- ta hotfulla . språk ger ett varsel om, att Peking står. redo. att för egna intressen utnyttja Kashmirkrigets möjligheter- och följder, ; - Enligt amerikansk uppfattning är "det: icke” "osannolikt; att kine- siska trupper ' på nytt kan” sättas tvåfrontskrig, : som : indierna i det långa loppet icke kommer att kun- na klara. " Washington > hoppas man. nu, rtvivlat, att generalsek- referare” .Thant "skall - lyckas. få igång: en. stor. fredsmedlingsaktion, innan?” ét är - för ” sent "att hejda vapenigången,' "mer tydligt är" att det: "ickesråder någon större opti- mism om” denna fredsmission, ve Pakistan har. såsom, medlem i FN-kretsar. . Där ' 7 flikten, ” och det" gäller då . särskilt USA - makter ter sig en kommunistisk- : ett : Sovjet, . till; slet Att övergrepp mot något |” grepp mot dem alla ;.+ Redan det- i . President Ayub Khan Cento- och Seato-pakten : hävdat, att USA och övriga västmakter är förpliktade' att. komma Pakistan till hjälp, men dessa pakter. in- gicks: för att. avvärja en kommu- mnistisk aggression (från Kina) och inte ett angrepp från det ”demo- kratiska” -Indien.' Så från USA:s lika litet: som från Englands sida har Pakistan någon hjälp att vän- ta. I Washington råder f£. ö, sedan länge ett djupt missnöje över den pakistanska politiken, sedan: pre Sident Ayub Khan närmat sig Ki- na: och "inlett mycket vänskapliga förbindelser . med Pekingregering- en. Utan att försvara .den indiska hållningen i- Kashmirfrågan har amerik ipiellt in- tagit den Hländvunktea. att det är Pakistan som .bär . huvudansvaret Nn Hotet från. Kina ökas bakom Kastunirkrigetf > för den händelseutveckling som resulterat i det nu ligångsatta kri- " get. Det förefaller, som .om även lr FN på något vis hade ställt sig på samma ståndpunkt -— åtminsto- ne att döma av Thants första fap- port om kriget. - I Londori bemödar man sig att ; iakttaga en mera opartisk hållning, ej minst med hänsyn till att både Indien och Pakistan ingår i Brit- .: tiska samväldet och att denna kris däri ör utgör en fara för samväl-. det självt. Ä andra sidan måste Aktuell "kom menta fo Naturligtvis. står möjligheten att| genom ökade direkta skatteuttag klara av' den mest nödvändisa den . och - upprtstningen men frågan, är då hur långt man från” kommunernas sida vågar sträcka sig. Ett ständigt stigande skattetryck : kan. givetvis : inte att varje försök från dess sida att medla i konflikten har föga utsikt till framgång. Däremot skulle möj- ligen en gemensam amerikansk- engelsk-fransk-sovjetisk diploma=- tisk aktion kunna få verkan, spe- ciellt om en dylik aktion kombi- neras med hotet qm en ekonomisk och: militär blockad, riktad - mot bägge de stridande parterna och genomförd i internationell . skala, Det är mycket som tyder på, att just detta är wad man i ledande kretsar i Washington inriktar. sig på, därest EN:s och generalsekre- terare Thants mission skulle visa sig bli resultatlös. . -I-alla händelser kommer "USA säkert att för sin del starkt mins- ka alla sina u-hjälps- och -mili- tära bidrag både till Indien och Pakistan, om icke de två staterna kan bringas :' tillbaka till förnuft och ' ordning på annat vis, Nyu yn moa i Los Angeles: .symbol för rikare konstliv "Los Angeles ' (LT). - - Kulturlivet i Los Angeles 'har verkligen ' skjutit fart på senare tid. Just nu håller . man: på att bygga ett. Music Center med ett konserthus och två: flankerande teaterbyggnader. Det färdiga stora konserthuset rymmer 3500 åhörare, Nu: vittnar också det nya konst- museet Los-Angeles County. Mu- seum of Art om den intensifierade kulturella aktiviteten i staden. Ett annat bidrag” till denna är, det ständigt ökade antalet kommersi- ella konstgallerier. Det” finns nu över::100 sådana, mer: än i någon annan amerikansk stad, New York undantaget. > Konstlivets framryckning i södra Kalifornien har skett på två fron- digt" hr" Hagnells "önskan, måste |": N ss och vi Unga imlas till. sina. riksstämmor" i "Eskilstuna sker” det i en inramning av'hög- värdiga programpunkter, -?Kul- turdagen/”.y söndagen "den 26 sep- tember bjuder At, ex.' på framträ- dånden :åv-bl. a. "Per Olof Sund- man, Bo" Setterlind, Sandro: Key Åberg och Gunnar Hahn: - På ””kultundagen” kommer även de båda författarna :-Clas Eng- ch Sigvard: Karlsson att siria” "stipendier. Programmet "redan kl. 10 med hällst ningsord” av ' förbundsordföranden Sture: Korpås » och. det avslutas” med en. visning av en. rad, ut- ställningar : samt det "närliggande centralbiblioteket. . "SLS-ledningen har lagt upp” "ett ambitiöst” program : för : studiefol- ket..b-Förbundets " distriktsstudie- ledare samlas i Eskilstuna "redan d den 22 t Da- gen efter — torsdagen den 23 — ör RLF Från dem som enligt. na skall få återlåna hälften av in” levererade medel.:men som .ald- rig fått det på grund av samma reglementes förbud mot ackumu- lering över några' år i syfte att öka. beloppet, . som kunde, utlå- nas till dessa företag! Men det är mina och ASSI:s ramavtal är riktigt, så länge. jag får bestäms "Her hur, hr, Hagnell, (frågar branschtidningen. : sön DET FINNS TECKEN SOM TYDER PÅ | I att vi närmar oss en konjunk. tursvacka, som kanske i' första hand kommer att drabba ” vissa branscher. och företag, ' skriver tidningen Företagaren Det är naturligtvis föga oppör- tunt att i ett samhälle,' där” så många människor ropar efter"bo- städer, påpeka att det är; bygg- |" nadsproduktionen, som: är. den kraftigaste drivfjädern i den in- flation, som -är en orsak till svå- 2 shandlingen av mell ölet 'av en stor annonskampanj för det vanliga ölet klass IL Mar var tydligen rädd för att tjatet om mellanölet skulle förstöra pilsnerförsäljningen. Men att lättölet faller i glömska gör ing- enting, Konsumtionen rnin- skade med' 10 procent för första halvåret 1965. Eller tror Svenska bryggareföreningen och brygge- ridirektörerna' att lättölet . kan hålla sig -uppe: utan någon re- klam vär, det meningen attn man omsider. på; grund av bristande efterfrågan skall kunna upphö- ra med lättölet? Är alltså lätt- ölet "”hemligstämplat"? : på exportmarknader- na, Hela lagstiftningen inom hy- resmarknaden och förhållandena i övrigt inom bostadsproduktio- nen har lett till en våldsam lö- samheten. Den isolering från: allt vad marknadsekonomi heter, som är med "andras pengar” somied |:. ASSI:s ramavtal: andras ' pengar å »neglidning inom l[byggnadsverk-' or för och. ESR : att "medverka 'vid ' en konferens där jord- och skogsbru- ket behandlas; Direktör ' Wilhelm > Häpnadsväckande = skildringar > löper f.n. genom pressen om hur utlänningar till orimliga ' hyror ”packas' ihop i s.k. . inackorderings- "rum; Det värsta exemplet hittills Kommer från Eskilstuna, där 11 . greker 'delar . en enrumslägenhet. Det behövs inte något större mått av? "fantasi för att föreställa sig "här det ser ut i "den lägenheten, "i all synnerhet som den saknar > moderna” "bekvämligheter. Plåga- "de grannar klagar över snusk, "stank; skrål och. småflickstrafik, se Så får det inte gå tilll Det är > nödvändigt”att. invandringen av . utländsk: arbetskraft ” fortsätter, råder : inom 'b d: en, har fått återverkningar även på andra områden av vårt samhälle. Byggnadsverksamheten tar folk från de' exportnäringar, av vars uflandsförsäljningar vårt land är så beroende, or "Det går inte i längden alt: 1å- ia svensk industri bara vara en arbetskraftsreserv' åt byggnads- industrien; Vi kan inte leva på att bygga bostäder åt varandra. men det.ö Tika nödvändigt att 1 1, ar i imarb med lokala organ, ar- betsgivare, ” fackföreningar ' och "andra sammanslutningar ser till "att nyk frö bered, Wissén Lohandlar Itrukturfrågor- na inom jord- och skogsbruket, agronom Ingvar Lindström,” verk- sam som" sekreterare i 1960 års jordbruksutredning, ' talar om lantbruket 'i: samhällsekonomin och direktör Karl Olov Andersson behandlar studieämnet Me ”Gården byter ägare”, ks Fredagen "den 2 sept. samlas studieledarna inom SLS, Centerns kvinnoförbund, Centerns Ung- domsförbund samt Vi Unga till en gemensam konferens under ru- briken ”Vår målsättning”. . Inle- dare blir t, £ studierektor' Allan |— Sundqvist, distriktsordförande 'Es- kil Jinnegård samt riksdagsleda- moten Elvy Olsson,' Efter denna konferens kommer CKF-arna : att samlas enskilt för att bl. a lyssna till docent Berndt Gustafsson som skall - tala över ämnet ”Att. söka en : tro”. Docent Gustafsson står som författare till en "studieplan med samma titel. ' Lördagen den 25 sept, "samlae de olika organisationernas studieleda- re till enskilda konferenser. CUF- arna kommer då att få en presen- tation." av årets höstkampanj som går, under mottot ”Ung idé”, Det är sekreterare Evert Bengtsson som står för detta inslag. Sam- tidigt får Vi Unga-folket reda på vad som döljer sig bakom: rubri- ken ”Lokalkuriren”. Detta ämne innebär bl, a. att studiegruppen skall göra en tidning .nnder. ar- betssäsongen. oc I Alko Sparring" på. - ot SLS. förbundsstämma hålls mån- dagen den 27 september. Man har alltså hållit kvar vid traditi | ter, "den "skapande och den mot- tagande. En ny skola av Los Ange- les-konstnärer har växt fram och motsvaras av en mvmäxande . grupp konstsamlare. En inte så liten del i denna utveckling kan. tillskrivas Kalffanien, universitetet i: Los Angeles (U. C. L.A) som ger mer utrymme åt de sköna konster- na äp. något annat.amerikanskt universitet, Där " utbildar --man konstnärer' och "utvecklar allmän- hetens sinne för konst genom att ge" god vägledning åt de många studerande som " vill. börja ' samla konst, om än i blygsam skala. Det ' är' denna utveckling som möjliggjort uppförandet av det nya konstmuseet, : Tidigare "delade sta dens - konstsamlingar. under ett halvsekel. plats med vetenskapliga och historiska - utställningar, och detta arrangemang var: givetvis otillfredsställande. När Los Ange- br utvecklades till ett :kulturellt ventrum:för södra Kalifornien stod |- det. snart klärt att man, behövde ett permanent konstmuseum. : I slutet av femtiotalet startade en grupp konstälskare med indu- strimagnaten = Norton Simon och Edward ' A. Carter, ägare till en varuhuskedja, i spetsen en kam- panj i syfte att samla' in medel till nybygget. Det : slutade 'med att sammanlagt .3000 privatperso- ner, företag och organisationer tillsköt 11,5 - miljoner . dollar ca 59,5 milj. kr.) som behövdes för att Los Angeles County Museum of Art smulle bli” verklighet, "öi en skimrande" bassäng : Staden upplät mark till tomten ”-mära tre - hektar i - Hancock Park mellaty Los Angeles centrum och den fashionabla förstaden Be- verly. Hills .— samt lovade' stå för -:museets driftskostnader; Rit- ningarna” "anförtroddes åt 'den välkände ' Los > Angeles-arkitek- ten William | D.:: Periera,: samarbetade intimt med i d lutar ekonomiskt avbräck: Det är -som |: still: de sväljas av skattebe- talarna, det måste finnas en gräns för deras förmåga, och" frågan är om man inte håller på att närma sig denna övre :gräns.. Och wad skall sedan) hända? I många kom- muner är redan ' likviditeten 4 hårt ansträngd att den inte tål ytterligare påfrestning och med den nuvarande. regeringens ”oför- sit påtryckningar '' Vad för: slags: påtryckningar? Det finns lagar och fackföreningar för son ter ett tvång. Vill kvinnan arbeta en dag, en vecka eller en månad inom den uppställda sexmånadersfristen och alltså avstå från sjukpenning under den tid hon arbetar,' bör det självfallet -vara hennes 'ensak, Det är skrock och vidskepelse. att inte exempelvis en pappa "skulle kunna ta hand: om en fem mås naders baby. Hr Aspling. och Expressen tror att kvinnorna måste skyddas' för : från ” arbetsgivare, att hävda kvinnans rätt i en så- dan situation, Det är inte nödvän- digt att" ställa: henne under för- säkringsk förmyndersk måga ati h tis ser framtiden" onekligen: ganska dyster ut. , 8 z. Helsingborgs Dagblad Till den anedvriäning av. bo- tad: knaden, som regleri litiken resulterat i,: kommer för- delningen. av: byggandet : på 'olika områden, Främst de tre 'storstads- regionerna är. missgynnade 'men även Älvsborgs län och i viss mån Hallands län tycks myndigheterna ha glömt bort. 7 Sydsvenska Dagbladet. "Det ä även. för jordbrukaren av största vikt att inde balansen rubbas i naturen. "Reducerar man fågelstammarna måste följden bli att insektsangreppen ” på utsädet ökar, Detta i. sin tur medför att krav kan komma att. ställas på ökning av ' kvicksilverdoseringen. Följden av detta blir uppenbarliga risker för folkhälsan, i... co - " Jakt och Jägare "Lagen sill ge den förvärsar tande kvinnan som fött barn möj- lighet till ett halvt årg ledighet utmärkt. Men det finns inget skäl att förvandla denna förmån ” till Stadsarkitekten som har knut. på hjärnan 1 Turinge : kommun några mil väster om Södertälje finns ett ny- styckat sportstugeområde där man inte får uppföra hus med kors- knutsstomme, dvs. den hustyp där man arbetar " med tjocka plank, den gamla timmerstugan. Det är tidskriften Sunt Förnuft som lämnar denna” upplysning. Tidskriften kan också ge besked om varför. denna hustyp inte ac- cepteras i Turinge kommun. "Svaret är att i Turinge kommun härskar ,” stadsarkitekten: -: Arne Björner och han gillar. inte knu- tade' stugor. En . av . Skattebeta- larnas, Förenings medlemmar än intet. anade. om” att man just. Turinge av alla platser i vårt av långa "land "ogillade knutade som- marstugor, köpte en sådan stuga och hemställde om byggnadslov i vanlig ordning." - Men det gick inte” alls. Fett brev ten. dr fRichard Brown och den- nes medarbetare, Resultatet av Perieras ansträng- ningar blev den magnifika symbol för traktens konstliv som idag utgörs av Los :Angeles County Museum of Art, Hela komplexet består av tre paviljonger på n upphöjd plaza. Det ligger där som en ö i en stor skimrande bassäng med spelande . fontäner. Varje byggnad är omgärdad av betong- pelare och" dess fasader ' besatta med « . Marmorplattor. Promenad. gångar täckta med plasttak möj- sig från en byggnad till en annan utan att utsätta sig vädrets makter, vilka emellertid 'i södra Kalifor- nien mestadels är mycket nådiga. Gångar och trappor leder. från plazan upp till paviljongernas hu- att förbundsstämman skall' förläg- gas till en måndag. Så har ju varit fallet under alla. de år då: stäm- man - hållits. i anslutning till cen- terrörelsens ' riksstämmor. : Årets stämma kommer att gäs- tas av forskningsassistent Åke Sparring från. Utrikespolitiska in- stitutet,. -Hr . » Sparring är ett ak- tuellt namn i: ' samhällsdebatten just nu bla. genom sina tid- ningsartiklar om Vietnam. Han är vidare en framstående kännare av den internationella kommunismen och han har bl, a. gjort en tu- dieplan i detta ämne för SLS, Efter stämman följer en stäm- mobankett som alltså bildar slut- vinjetten till studiefolkets nästan veckolånga Eskilstunasejour. vi Unga-jubileum . vudvå på ter- rasserna och i fr har man placerat skulpturer. Bland dessa skulpturer "märks verk av den brittiske skulptören Henry Moore samt Alexander Calders jättemobil med "namnet ”Hello, Girls”. Dess grant färgade metallskivor blänker i solen när de nås av windpustar eller - vattenkaskader från fontä- nerna, Från Rembrandt till . William Brice : Den - största av de tre ”pavil- jongerna är det fyra våningar höga ngalleriet, som fått namn till by; den säger stads- arkitekt Björner : att ”den före- slagna" byggnaden . är. uppenbarli- gen avsedd att imitera en gammal timmerstuga. av. allmogetyp” ' och fortsätter: ”Den gamla korsknuts- tekniken har här tillämpats - med tunna plank.i stället för timmer samt. med, överdrivna gutsprång på knutarna”, Och för den händelse någon ändå skulle: drista sig till att tycka att denna typ av stuga är- snygg. och ändamålsenlig dräm- mer han till med timmerstuga, ' med sina . tunna, nutar” - Arkitekt. Björner gillar inte någ. ra knutade stugor. alls, Faktum är att det till och med finns en stugtillverkare i kommunen; Tu- ringe Sportstuge AB, som tillver- kar den knutade s.k, Floda-Stu- gan, en stuga som inte heller får jppföras + kommunen, « Däremot ar man i kommunen AacCce; hus med korsknutsstomme om naden innehåller bl | ningsbibliotek om ca ock forsk: ett k efter' en av , Ho ward Ah I ad mitt ligger en stor ljusgård som genom sitt glastak: ; släpper in idags- ljus i alla fyra våningarna, Under molniga dagar och om kvällarna b - Söndagen” den 26 upptar, — förutom SLS kulturdag SOS 1 i taket samma - - h — drägliga förhållanden. Dit hör in- t Vi Un; stämma, Förbundet bildades vid och te: bara: kurser i ska och i samhällskunskap utan också åt- -gärder- för att hindra hjälplösa ” utlänningar att: råka i gapet på sk. hyreshajar, .: else a ad ss(Arbetsgivaren)- na i Borås kan alltså 'se tillbaka på tio in- tensiva verksamhetsår. I någon mån kommer tioårsdagen att sätta sin prägel på årets förbundsträff. Det kommer. kanske framförallt att. gälla den efter stämman. föl- jande banketten, AA mitt ligger Lytton- galleriet, även det uppkallat efter jong har reserverats för vand- ringsutställningar.: För att möta de varierande kraven är 'väggarna flyttbara. Den tredje paviljongen, Leo 'S Bing Center, utgör" centrum" museets studieverksamhet, " Bygg=" en av donatorerna, Denna pavil- |, lHeri för barn s. Buditortunt med" 600 Platser, där teater, musik ' och dans uppförs och där konstfilmer wisas, Bland de konstskatter "som "finns att beskåda i Ahmanson-galleriet märks Rembrandis ”Porträtb av Marten Looten”, "Systrarna är - William Brice Ängeles-konstngra också I Brioe. i. givetvis d som knutas i ändarna precis som|' ”pastisch pål: liggör för besökaren att förflytta fr och tättsittande ; plank” ' > | raters kalle honom! . bland dem . Har, : Dagens Nyheter . Väl nda är martyrer. Dom sitter- på 'Konserthustrappan' 'och gnager på en brödkant och säger att dom” inte fått mat på tre da- gar. Och så är dom direktörsbarn från Djursholm. . Stockholms-' Tidningen” : Något socialt eller "ekonomiskt underläge ' kan inte: modsen skylla på," De' har" det bra i Stockholm, Något "ekonomiskt trångmål trycc . ker dem icke, Men' de har en inz' neboende lust ”'att'”ställa "till nå- got”. Men var Tugn! De långhåriga H kommer efter hand att klippas av livets ljussax. Och” snytas av las gens majestät, - Fr . - Oscar "Sjunnesori i Svenska Tandsbygden Jag läste, att en trafikprofessor vid ett' träfiksymposiuni på” Bi- skops-Arnö framhöll sig själv som ett talande! -bevis. för. att- alla-är ttsöke” ”saraling" trafikbrotts- lingar. Utan omsvep ' erkände ” han, att han på väg till symposiet över- skridit : en + hastighetsbegränsning, Hur skall man bestraffa sådant? frågade han, Han "kan . väl inte "skylla på tankspriddhet?: - are -En ' amerikansk. "Undersökning visar,' att. " genomsnittsbilisten gör nio” fel "under . fem minuter, fick" man. veta, Det blir. ”etthundr fel på en "timme per bilist id genomsnitt. - Efter detta "är? man färdig att "utropa:" Åk aldrig bil! Pål i "Västerbottens-Kuriren "Dagens Nyheter lär ha” avskaffat djävulen på 1910-talet. Tidningen kommer att få en hårdare match med fröknarna, tmanlands Läns, Tidning. : Hur den äldre i generation” som haft. oseden att kalla Dageris. Ny- Keter för Madame "Andersson" skall örfara imå, lämnas ” därhän”: men skall” ”sättasi' ödet nämner DN Öing- enting om: Det står bara” vuxna kvinnor; och "då vet man fröknarna skall bli. fruar 18 eller 21:å så "vuxna mn rtiden, Det är lustigt att tänka sig "att en massa mods på Hötorget nu "skall" kallas för fruar. Fast där' är det ju svårt att avgöra. om .fruarna är fruar eller herrar, : PÅ: VÄ (GEN Följ mig! ren "MATT. 9:9. Så lyder Jesu” kallelsel sn Kort — Personligt utan någon utskjutande" knutarna så, förklaring . ell ” Stadsarkitekt Björner Har sag rande rg : och ändå te a knut på hjärnan fastslår Sunt | Miste på: Följ mig! ed Förnuft" och tillägger att Skatte. |- Inget ackorderande, Överge det betalarnas Förening rått sin med- gamla. - Guds" kallelse är tröskeln lem att' överklaga ett.. eventuellt till något. nytt. : ES från byggnadsnämnden 4) Inga förebråelser. för den synd som ligger bakom! I Jesu kallelse neger en. ström av förlåtelse. Det kl nåd" att han över huvud 'taget . FN den och en' ännu större nåd som och följer. ; tar” emot kallelsen Själv går I an före. In härförare 1 krig sitten i: tryggt förvar bakont sänder sina order till . 'soldaterna 'Jesus' han faror- n «i "döden; Själv. » Och hären föl- iten och avdelningarna, - och . kommenderas i i döden: själv före, Själv möter na äta går- ha; inner I jer efter, Se Följ mig! | ina "ej (att bliva borta, . Lillian: Lane när din n, konung kallar di 7 kallar dig till | & evig. ' Salighe et h fo dr 2 da
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.