" ökning har. ägt rum för det " gräns. mellan :å ena .sidan . de - marxistiska partierna och å änd- i . stör Så 'är'i stort sett: förhål- B- Det noiska I :30-åriga socialist väldet” har "brutits, och en solid borgerlig. majoritet, -80 : mot 70, har pkapäts: i" stontinget.- Lång- wäårigt ' maktinneharv 'leder- alltid till hänsynslöshet - mot: oliktän- : kande, "och ? socialisterna har i hög grad begagnat" sig av sin k monopolställning. -En --undersök- ning av orsakerna till-vad som hänt har stort intresse "även i "andra "länder," "även om” förhål- landena inte direkt är desamma, "' Först" skall då konstateras, -att den : solida -stortingsmajoriteten icke "motsvaras av väljarnas rös- tetal.” De marxistiska "partierna har alltjämt 51 procent av nös- . terna bakom sig och det &r så- ledes ' valproceduren,' som - givit ett annat utslag, ' Röstökningen har. varit större för de borger- liga partierna än för regerings- partiet, men även detta har ökat sitt röstetal. En betydande” röst- vänstersocialistiska ” partiet,. men detta har det paktat ej kunnat öka antalet stortingsplatser..'Ta- Jet "om: ' marginalväljare, - som måste winnas, emedan de ibland ger sin röst till-det ena partiet, ibland till det, andray' har" visat sig oriktigt ” på en - wäsentlig punkti ' Det - går "en: ' märkerad ra sidan de borgerliga partiema. - Trots öfta' stark. kritik överskri- des denna 'gräng i mycket! ringa kning ' på tid. = Vä- ”nans och. tröghetens makt. ä är för N penmanent. upp "eina anhängare. Det är ups penbart, att detta "har ökat in! iresset "för valet 'och 'mobiliserat upp alla tillgängliga krafter på ett” "sätt, Bam dj varit möjligt vid ett helt! gemensamt uppträdande. Detta ären värdefull - erfarenhet även "för oss. En självklar sak har vidare! varit," "att de -borgef- Bga' ”parlierna ' under -valstriden s anfallit” varandra, ” Någon: större" hänsyn till mar: ginalväljarna 'på "ömse sidor av den' stora" gränsen behöver tyd- Ligeh' ej tagas. Det Könar sig:inte. Det är viktigare att' genom klara linjer saml ogha potentiella a an- ”y " regeringsplattform..t - -Deri skulle z ;kunnat minska”: intresse! på många hål”Ant nu; då" "majo- fiteten Wunnits; fégeringsprogram Jättare.> Det. gäller d 7 Statsdirigeringen:. på sålla: områden "kommer 'att' minska och. slöseriet : med ;'skattebetala i t "företag te ' svenskar : Pp «x Den; för... Norge; . bestämmelsen; att törtinget ; - ej kan: upplösas " och - "nya". val ut- ställa. Stortingets: makt. gentemot korvungen, : som” skulle - vädja” till” folket. i val. Denha rdet: sista ' årtiondet "har : resör utom: Norden". blivit : alltmer vänliga och varje år drar iväg neråt” kontinenten” för "att" under någon. "eller" några. veckor se" hur dét fär i andra länder, : Vi går på åker" gondol i Venedig: Den 'över- -väldigaride " delen: -av våra resor sker till Västeuropa; och även om ridån (eller”snarare tagetrådsridån). Bommen syns th, Vägen ä är E 5,- som går mellan" . Calais "och Konstantinopel, Det bör kanske ? tilläggas, att kortet är: taget inifrån en buss”. : jag "skall" här berätta om en del av mina intryck av. densamma, : : ”Utflykten lgde mum en lördag och söndag, men för vår del bör- jade det redan” på måndagskvällen vid. Westbanhof "i" Wien, I tre exemplar fyllde” vi i wisumansök- ningar, där vi bl. a. skulle. uppge moderns flicknamn och om vi ti- digare ': blivit. utvisade från Ung- ermn Två fotografier skulle också bifogas: "Klockan 5.30 den 21 au- gusti gick" reveljen och vid. sju- tiden, var det fyra fullsatta bus- den 180 ensam, ute på en stor slätt." Våra papper var tydligen i ordning, men det var :något kra- kel med våra chaufförers och det drog "ut på tiden, Solen gassade, vi sökte 'utnyttja den ringa skug- ga som bussarna skänkte oss,' och jag tyckte för. min del att det inte. bara lekamligt var lite tryc- kande ' i luften. Nog iliade det i fingrarna på en amatörfotograf som jag, men tankarna gick också till alla "olyckliga historier om . hoppats "I valet han, de misat pröv på sam- el nisterposter, - att gerherrar. Sådana ' motsättningar |' skulle socialdemolkraterna . utan - tvivel med förtjusning ha utnytt- jat agitatoriskt, Så vitt man kan bedöma av vad som hittills hänt tycks utvecklingen lyckligtvis gå i en annan riktning. De borgerli- ga är medvetna om. i hur. bög grad medan deras inledande för- handlingar drar. till sig allmänt intresse både i Norge och i helal” På ”socialdemokratiskt ' håll "Högen s fårka Höriroendet Norge — och för övrigt. också ilterna på arbetsmarknaden ' 'om- de Sverige — har många utan tviveljmisetyckas. att. lösa en uppgift där rfegeringsbildningen deras inbressen — så som frågan skulle bli en besvärlig historia |ligger. i dag — i grund och hatten med” slitningar mellan ' valets. se-lär precis desamma. an Dagens "Nyheter i [4 (om sjuklönefrågan) I Det Vggar i det damökratiska systemet, att man alltid får säkna med ett systemskifte och accep= tera oll sådant när det kommiar, » Aftonbladet H säd, - "å Flora faktorer talar för att spe- Norden, I fråga om statsminister- av animali dulktio= nen kommer tatt öka i. avsevärd fattning Familjejordt ket, som arbetsvilja — och det är. bara "att önska "lycka till forsättningen med fördelrängen, av övriga: mi- a SN - Svenska” Dagbladet Den budgetpolitik som "höger partiet förordade" under vårriks- dagen, skulle, som åtskilliga gång- batten, med ; stor sannolikhet ha fått mycket! ogynnsamma ' följder mer därför illa med verkligheten, när högern så som skedde i, dess TV-program, : utnämner = sig till främste bekämparen av prissteg- ringar och inflation, H I och för sig är varken; högre skatter eller lägre skatter något botemadel mot. inflation. För att för samhällsekonomin, Det :stäm- fäller på kt förvars las till ett enda chefen - eftertryckligb underrättas även å framtiden . måste komma att, utgöra: "kärnan. i det svenska d jordbruket; har, allt att. vinna "på en ' ökad "specialisering. - » Upplyst nångs- och rådgivningsverksämhö” : ten. bör: därför - ges ökade möj: : ligheter till. utbyggnad, En sådan utbyggnad har stora. möjligheter er klargjorts i'den politiska de- att bli ”lön . Nordvästra Skånes Tidningar I ” Radiohuset ust. nu, -ekotempel, . » borde ”nyhets- om att behovet av kvalttetshöjning är angelägnare'' än "behovet. : av breddning; . Sak- och språkfelen hos -anspråksfulla : :ekorapportöret skämmer. "desto: méy ” som ingen bestämmelse ; gökr,; att.. den” borr nyfikna turister... Jag fick nöja kan undgå "att märka” köntrasten amtliga de” nordiskå fade . och åke t ålsar från. en österrikisk turistbyrå, | mig med de kort jag tog inifrån |hejda': inflationstendenserna'. be” mit 'den utan:älla åthä korrek> . vw . som "lämnade" Wien på" väg öster- [bussen och hoppas . att ide 'blev hövs främst en Smidig, valksanm och - h boK ef i MH Styrolseskiple. De" är: inte: ller ut.”ISex -svenekiar : från" jvårt ;res- bra. / (Vilket -lväl - baflariseråd ta” tonen” i STT-nyh jieternä. '.Äv ” några 'märkvi skvärdig! heter vid" grän- sällskap var med|"i övrigt:var. det |: Men nå ä i å politik. AH” föra själva. inyhötsbödömnirigen. och ur? serna och” visst "inte”alltid”bryr”sig folk -från-”nog” hela” den--väster- "det "undan.' Nyfikna: | ängde I 3 Kapitalfillgångan. till. vi vid "fönstren många "intryck: so möjligt. Trots att vägen var. numrerad med" E'5, så" var den; inte så mycket : att |, hurra för.” "Men: trafiken: svar - inte -heller så" stårk. :Jag överdriver säkert inte +om;.; 3 : med ' trafiken” Laholm, "och 'd ländska världen, Efter :några / mils Jresar? genom bördiga : jordbruks- - | bygder. :närmade 7. Å 1088 :gränsén och: snart ' kunde vi på-ena sidan av ;vägen 'se" den omtalade 'järn- ridån eller” kanske", rättare: sagt taggtrådsridån. Med några meters mellanrum var” två” taggtrådsstäng-. sel;: c:a .4 'm . höga, uppsatta, ; och tröller: Prisset” noga, vi pe ed; sfotografier, och - ändå a beredda” på” en” lång "> gränsbommen;- går - Vä terbottens- "Kuriren ' 3 a mita icke genom Valter tsam- gående" utonr i ett fåtal” all utan genom att de olika partierna har lyckats. var för” sig 'mobilisera seg ”hemame/s Att ha genlbmisnittet att bli en sådan LIKGILTIGHETEN.FÖR . BARNBEGRÄNSNING' > | för alt på längre sit I fölknnigspuoblemiet. som hotar att funna lösas endast: ginpm” mass qlelliglösa " SN Jördbrukarnaikö ningsbladi isbuttnångg till | nelgerlingapnedseri äv visst” intres- 20 också för : de: borgerliga par Och. i rat, FN beotlatngsonisront i i Bar grad: ty us I är, +. ; I Afrika vill man bar mer folk, åch kommunismen & Sovjet : och Fjänran Östero står .. också - på oförllarliga grunder likgiltig. Här bonde kvi Jo och ov har "både" Erlander "okgh > Elrlärje" frönlisenalt > ”bingligas oförmåga tll" onichet: 'Datta' har de gjort i madivetande: hen. även haft börgerliga väl sover: "om attt död nadion och Holeviäsior mm åhörare; ha en Har mfl tallb Sea, Även hos 055 valr familj het att glida i diskustfionlens 'b bak. vgrunld, män Idlet blir fråga om U- Qanidshjölp och bistå vet upplagd men den. vär. äl ade matt senkaskåda. reg helt, Oka bontsett, från värlids- ter bas hårdast av. de mänga barnen. Prevent ivpillinet och 'plastspirallen . bar: gett :mekativit ena hjälpme- de > utan allvarliga det i hjälpa. sina vände oaför I ä de okser a AV OKT . BERREVOLUTIONEN 1955 . : då möliboken lades på hyllan; ter anledning till både dystra och ser skriver fattiga” ländlemia — Ul. " FRAMTIDENS LIVSMEDELS- : DISTRIBUTION . " Skulle enligt ett. par skiilben- ter-i.DN. klara. sig utan butiker, 'Handelstidaiagen; H jäst på: grindskolans bibliotek: och an= är a rr Me omfattning: ill. Wien wvar- jag. med. i en: två- Under :en”.semesterresa i augusti de war inte: bara höga" utan "gick dessutom ut åt 'sidorna högst uppe mest påminnande, bom . våra : Iuftbe- vakningstorn, Så . syntes också en En; sarhladi.syn' läggas nan -undervisningsmaterial, dar'.”Skol-världen". Sko äv relsen föreslår. att. man inrättar: en " ny -typ av befattningshavare £'som [skulle benämnas edet; ; Spönllana samarbalet: äredllan sulenter'..... De olika shjälpmedlen kräver också. förvisso mycket för- beredelsearbete av. .Järarna om: de de | skåll-utnyttjas på ett ändamålsen- ligt "sätt. Detta 'preparationsarbete gäller; särskilt": den. "pedagogiska funktion : hälpmedlen' skall, ha..'- Hanteringen av -bildband,. diapo- il sitiv, smalfilm,. bandspelare, språk- laboratorier, + undervisningsmaski- ner,” självinstruerande: undervis- material, etc . medför : mycket .tek- niskt rutinarbete för vilket. det + ska historien i + Jönlköpt där döldsbon. och. äldre. personer Tvär "utsatta fö bedrägerier av "He" få Hg en Vankestöllarne beträf- säten. och ” förlo det" oi ”glnlgse sättet för i hjantdh a 4 ora iden 'frlinistla inl för” att åt Iom- FO ” alla änsträngningar som och i | fonisättningen ör Höljd.-: Man kän hoppas älg det JE att ha än nuvarande hällde tikaså, bär som i USA; på symbol... Människan, skriver FK, Hål, Kjol facit skat och I en- "Kask wil en viss groil av mobott- sering, sedan gör hen uppnor. ch väl är det, egen skicklighet eller enom and att komma. upp sig; genom. av I ar, dödsboutredningår och” för- välltninigsfrågor I samband med detta, Som negel är det personer knutna till. rådhusrätterna, som utför sådana uppdrag som '”exib- tiolös. ställning, som: gör attt ”all- mänhetens förtnoentde för dei är stort, Deb”är då lätt för dem. att Öv äl . lagen. Fallet i -Jönkö- "Kopp har dödsbobedrägerlerna wa= it många. Mani kan undra, om "döt inte är dags attt ompröva hela delta system och att fästa garan- . Vien skapas: för: atb-- människor, Som'i:eltt läge då sorgen över en nära: anförvaritss bortgång kan- ske gör: att 'de mera än ennars tot » behöver förestående ' och förtro- till, inte , skall behöva hamna i rövanés don,” USunäsvallsTidaing) ”hjälpmedelkon- | skall kunna: avlasta läraren" I format,” gör allt man mås- |". : . i offerilig tjänst, ”oftlast ”. nära | PE De får då en slags of-” endafulla människor. attt ty sig ; stationen. var inte -så märkvärdig, del bevakningstorn,”. Själva tull-. minst”. hälfter : sav> bilarna: var 'ut- Tändskay': främst västtyska.” Landet vi åkte genom var mycket. bördigt, man vodlade bl.a - mycket majs men även wete,: solrosor, . vin, hum- 1e: och. någon, växt: som; jag skam ill. sägandes : inte. vet. namnet . på. Er delskador, lingar från övers tes. fortfarande till "förtjusning för "ankor. och gäss. Tillgången på arbetskraft i jordbruket var, tyd- ligen igod, men. det -drives säkert] - inte med samma metoder sori här h Stora kreatursflodkar :vak- inte” krävs "ped iskt'". utbildad arbetskraft; Här behi er verkligen ne läraren hjälp... i Fråga" är dock man "behöver räkna-:med 'hjälpmedelskonsulenter av den. kvalificerade, typ skolöver- styrelsen: tänker: sig, fortsätter tid- skriften. Det är svårt att se hur de det rent pedagogiska-metödiska "arbet tet med de olika, hjälpmedlen, Det finns ingen” anledning -att under- 'skatta lärarens förmåga att under- visningsmässigt hantera hjälpmed- len. I den praktiska - lärarutbild- ningen: behandlas : "också deras funktion. utförligt. Det går därför inte att göra någon större boskill- nad: mellan lärarens och särskilda ot 1 faen av en eller: ett par perso- - Landskapet verkade .. mera sydländskt - än .i " Österrike, och gåndarna .. låg tydligen "samlade .i byar eller små samhällen. Vimp- lar med landets färger, grönt, vitt och" rött, omväxlande med röda sådana, . fladdrade snart sagt. från vartenda hug, och vi undrade vad all flaggståten berodde , på. Mera därom senare.. En gång måste bus- sen stanna. för. att släppa över en flock gäss, wilket föranledde "Mar- git från Malmö att utbrista: ”Nä- men, det fär ju precis som i Ska- nör”, Närmare Budapest blev land- skapet :mera kuperat och .skogigt, och . där såg vi också några rätt försvarliga industrier. Jag kam inte isulen- ters arbete med att sätta in hjälp- medlen i. undervisningen; De in- satser "en hjälpkonsulent kan göra här utan att själv ha en pedago- gisk utbildning och kunskaper i de ämnen: i 'vilka hjälpmedlen 'skall användas, blir med nödvändighet begränsade, vo " Det överraskar heller inte, enligt "Skolvärlden” att" kkolöverstyrel- sen "inte. kan” Presentera några kompetenskrav eller :säga mera konkret om vilken utbildning de tilltänkta hjälpmedelskonsulen- terna skall ha. Man tänker sig att kommunerna här skall ' få > stor handlingsfrihet och anger bara i skissform att en; tre-fyra-årig ut- "> fForts & sid. 6 : något | att vi såg mer: än en bensinstation under resan till Bu- dapest (20 mil) men där var å andra sidan kö, ... Vid , ettiden : på dagen war. vi framma i Budapest, och till. skill- nad från många andra storstäder, åkte vi inte miltals genonv trista förstäder. I stället körde bussen c:a B km (på en ö i Donau, Margit- Sziget. Strax därefter war vi fram- me wid vårt hotell, Beké, som låg vid en: av stadens huvudgator, Lenin körut.: Men innan jag över- går till att skildra våra öden och äventyr i Ungerns huvudstad, först några uppgifter om: densamma. Bu- dapest består av två stadsdelar. Buda och Pest, på ömse sidor om Donau. Den är över 2.000 år gam- Jmal och har' 2 milj." innevånare, "Det skulle "verkligen inte; skada med' en "samordning av lönerörel- av. det: inflytande och ” ansvar, för den första - stora uppgörelsen, med Arbetsgivarföreni "När förbehållet "LO. ördförande, -. - direktör. S fär. 'LO:s vice” verkställande ” praktiska synpunkter, är den ' bästa, vore» det onekligen : besynnerligt om man ändå till sist skulle välja lagstiftningsvägen. Det skulle: näp- och huvudort för dess industri. Universitet och skolstad. Staden fick omfattande skador under and- ra världskriget. Den. yngre gene- ratioren svenskar minns nog. sta- den främst. från = frihetskampen 1956, Det. var. också här Raoul Wallenberg - var verksam, innan han gick okända öden till mötes. Ofta har wi hört talas om att gäster. i östzonen mottas ståtligt. och vi för vår del kan inte klaga. Hotell Beke' var visserligen av äldre datum och kanske inte så hypermodernt, men det hade 'sä- kert , hyst. många förnäma poten- tater inom sina väggar, innan vi sex repr för N son tillsammans med andra län- ders. folk. invaderade . detsamma. var det en annan guldsmidd herre, som åkte med oss i hissen. Men det gäller fnte bara ' att. bo bra, f för att trivas, helst. skall man också äta bra och den välkomst- |. middag, . förlåt lunch, som wi se- nare bjödg på lämnade inget öv- rigt att önska, . ol. - Margaretabron Budapest. 2. . för Ungerns järnvägsnät | ot Sten” ”Carkssom, | sena” som fav. TCO pch 5203 el lang statsministern är eniga om att en al lösning genom kollektivavtal från |: En guldgalonerad waktmästare 'wi- |” sade bss in ä vestibulen ' och sen vi blivit , anvisade . ett rum, ' så ls Jed. är den Levis barn” som — &tod ' skulle tjäna "taren : Iuttringen. trafiken allt osäkrare, Acceleraz tionen i ”trafikströmmen och "de övervakning, ” men ' det är också . viktigt, att människan fär sig inse ” sin” verkliga” roll &' trafiken; Bil- busar är säkert. lika farliga: väglöss "och lika irriterande, ” :-Kanske blir, trafikfostran étt väv. de viktigaste ämnena i framtidens skolundervisning. Det lönar"; sig knappast att utbilda > sig för fram? ' tiden, om : man. riskerar". att. bli överkörd, " lemlästad eller” dödad, innan. man hunnit: ut i förvärvs? livet. En "säkrare trafik är ett: li villköp' för, framtidens - samhälle. >. Carl-Erik Bellander : . I Motor rafik 3 (ETT ORD - | PA VÄGEN "Och i hån” kall | sätta sig hed och smälta silvret och rena ' det; han ' skall rena "Levi söner och : Muttra dem” såsom guld och silver: 0-2 Luttring av ”metalt är en hård process. Det beror. på att: metallen är "så . hård: i: Hg” själv. Därför måste Iden in. i' stark "hetta för att göras ,rinnande, så: att slagget kan avlägsnas, Men. utan denna luttring är. metaller tämligen vära delös. Först när slagget är pv de får Bilvret sitt rätta | Så luttran . pckså Herren barn. Också di färtan hård metall. OG sd Isn inte få ' sinj Därför: gänder hane sina” [ sin i Prövningens : j b största nåd. Det är fan. luttrar — dem honom Närmast ”Joch Honom hela sitt liv. vid smältdegeln sitter Mäs- själv, Fan. följer ' maksamt Han" låter tinte värmen = len grad för hög och. låter inte NN en brinna en" timme för fän; ser . sin bild 4 det uti .Jör. han glad, Då är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.