q | NÄngd der; Å oldoeg 1065 7 . EAHOLMS TIDNING |. £å "MARKARYDS- BYGDEN ; . Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel, 10150 - , Rag SM a oy sö a 3 : Laholms ridning Iokalredak Markaryd, Villagatan Se - - > a ee sr i Bilstöld 'i i Markaryd "uppklarad to En "yngling som” för tillfället är | bosatt 4 Markaryd har för krimi: nolpolisen i Ljungby erkänt - att | det war hen som stal en bil, som > uti i A je "7 en'-kursbot- författad. av. experi- "> gå Per. Lindfors bok :som -födelse- dagrpresent eller julgåva. En sådan |” stod parkerad utanför Levi Carls- &ohs bil ab i Markaryd, 19-åringen hade under söndagen druckit — stora - mängder sprit. Frampå morgonkularn tog han sig för att stjäla bilen för att göra en liter Iusttur i bygden varvid bl. "a. besökte 'Axhult och ' Strömsnäsbruk, "varefter han åter- vände bill Markaryd. Då var hen ännu 'så berusad att hamn etällde | V' ungefär plats: där han Påulit den, Under]: på en Stenstolpe så att stora skä- |. dor uppstått : på "bilen. » Ynglingen saknär körkort. 3 Regeringen. har ”avslagit or de besvär Oskar Persson, Han- nabad, Markaryd, anfört över det|' av länsstyrelsen. utfärdade bygg- nadsförbudet enligt strandlegen utmed bl a Storsjöns stränder. ova guset av sl Näs han va made körde" han tillbaka bilen |", och satte den på samma I” färden hade, ynglingen bl. & kört | i ' Studiea irbetet för ör I korinrande säsong planeras nu av LSS Hallands distrikt av Lands- bygdens: studieförbund höll i går upptaktskonferens på Löf- tadalens folkhögskola. för att . -behandla en del av. de studie- - ämnen som SLS erbjuder stu- . " diecirklarna. Denna- konferens . återkommer årligen. och: det : var nu försla gången som man samlades på förutnämnda folk- - högskola. I konferensen del- tog avdelningsstudieledare och ' + andra ' intresserade, En talrik publik hade. kommit tillstädes för att deltaga i "förhandlin- . , i garna. | Distriktsordförande , Kinnared, Erling. Jo- FÖDELSEDAGAR 70 år fyller" i morgon £. diversearbe- «tare Sture Nilsson, Strömshill, Skummeslöv. ' 60 år fyller i'mongon hemmansägare "Fritjof Östring, Lejeby, Taholm. 60 år , fyller i dag fru Ebba Johans- son, . f. Nilsson Bivägen, Båstad, 60" år. fyller i' dag frå Tyra Bj rvik, f "Ohlsson, ivägen, « Båstad. ” 4 50 år De Da fyller i morgon fru Eter en Karls- son, ,.mrika til St paretjör Evald Karlsson, Hishult, 50 fyller i i än fru Elsa Svensson, Kyrkogatan, Markaryd. I VIGSEL es SI Lehclims kyikå "mellan kon- struktör Ronny Bäckström, Halm- ectad, oh May-Lis. Kristoffersson, Kärragård, . dotter till lantbrukare Ragnar istoffersson, "Kärragård. Vigtiförrättare var paster - Ola som, '. Varberg, .: och musiken mdes -av musikdirektör Erland Skegecbeng, . -Förelövsholm. : N. DÖDSFALL . Gercon : Andersson, F; ordföran- den : i. Skånes köpmannaförbund, köpmtan Gereon Andersson, åkra, har avlidit i en "ädre. av | utgårigen Funsum corda av Valdia- "68 år, a mar Åhlén: Vid' graven tog "del: POP ee ES lamhöriga ett sista farväl Sorge-|: - Ehrenfrid Bengtsson. F, "målaren | husdis tack för all hedersbevis- |: . Ehrenfrid Bengtsson, Vallberga, ” avled på söndagen i en ålder av - 82 är. Han var född i : Ysby, Ud- " dekulla, Han kom i unga år till till målare, Yrket” utövade han | bland ennat i Bdenberga och Ysby och blev så småningom sin' egen. För sju ån seden, efter att ettj; tiotal ån tidigare pansionerats, flyt- tade -han til Vallberga med sin - maka. Han" ägnade sig helt åt sitt arbate 'och sin familj och del- taz inte i föreningsliv eller annat |, offentligt arbete. Han sörjes . när- |, megt av makar Rva, dottern Em- | ' my, änka efter framlidne lantbru- |' karen ' Sture Lindkvist, "Hishult, | i: dottern Ulla-Britt, gift: med mar |:i skinis; Kjell: Andersson, Mönster- Ås samt av sonen Göte. målare il. fom : BEGRAVNING od Br högtidlig ”sorgeakt ägde i söndags rum i Skummeslövs Y- ka, då stoftiat efter fru Italia Pers- sony ' Båstad, vigdes till" den "sista lr ' vilan, Kietarn var i förväg placerad], : i'koret. Preotaveremde var emed-]| : mästare Viktor Nilsson, Hagslöv |' och ibelkelitarbetare Nore Hermans- |: - son, > Hemmreslövs 'strandbad;, ' Vid j'- ingången sjöng kanter Johannes |; Andlrsscn. solo Herre, lär oc be- tänka av Albert Runbäck. Akten Änfadides "med ps. 553: 1—2, "var- j'. efter " kyrkoherde "Samuel Adrian, |: Båstad, höll. griftetal och förrättade jordfästningen: Denma följdes av pe. 500:5, Officianten' sjöng be- gravningsmässan och ” akter” slöt med gås: sjöng sclo ” Färdemannens: psalm |: av' Hannikainen : och spelade: vid ning framfördes av officianten, som också höll börs, Fek sjöngs ps. 21:2, Tidevarv 'kommia, Många vackra, oe 395; 3. ' Kantor : Andersson |; -' konfe= Distriktsstudieledare Sture I . hanssen och distriktssekr Barbro Berndtsson. .'; rensen med att hälsa välkommen, varvid han särskilt vände sig till ett.par representanter för Liberala studieförbundet, som i år. för förs- ta gången deltog i den. gemen- samma konferensen, SLS har näm- ligen.i samarbete med nämnda för- bund utgivit ett studieprogram' ge- mensamt, Hr Johansson gav en ex- posé över dagens program. och ut- taladé sin glädje över att konferen- sen'. kunnat förläggas till Löftada- len och tackade också skolans led- ning för tillmötesgående samt un- derströk betydelsen av ett gott sam. arbete mellan länets folkhögskolor och . studieförbundet, Han ' riktade därefter ett' välkommen, till repre- ste a 'sson, distriktsordf Erling Jo- . sentanterna för de olika avdelnin- gårna samt tl dagens talare och Pressen, - n "Därefter var man | färdig att böra. H ja föreläsningar, som inleddes av rektor Helmer Åkesson, som berät- tade om Löftadalens folkhögskolas tillkomst, Han erinrade . om att byggnaderna en gång i tiden upp-. fördes för restaurangrörelse, men att dessa sedermera övertogs av Gällivare kommun och användes . under flera år som barnkoloni. Där= efter förlades Malmfältets folkhög- skola hit, som disponerade lokalen under 5 års tid. När dess nya folk- högskola blev färdig i Kiruna flyt- "verksamhet i stort, .. . blir föremål för cirkelstudier under; dagen, ' Han nämnde därvid ' något::' "staten och kommunerna, om kom- - muni . VS > nal självstyrelse på landstingspla- . nena, Man hann också att vidröra. studieorganisationen och hur stu-, . . Dis ikisstudieledaren "Sture Ivars Vv ." ring om de olika studieämnena och. DE ä tdi : omväxlande studieprogram; där" det; . (finns : möjligheter för varje cirkel: - blommor prydde + 'båren.. Lr. Halmstad, där” han utbildade” sig TT I så ålskade Gud världen” för progr 5 och Ett mwadioprogram, som-.. samlar | intervjuer, Utgångspunkten för mycket stora skaror lyssnare, är Per Lindfors presentation av and- liga sånger, betitlad ”Så älskade Gud världen”. varje fredag mellan klockan 14.30 mor, ca at —L15.00 på på med andli- | : —— ga. sånger, . ett . oemotsägbart bevis | Na sv testa sees su på vårt folks uppskattning av pro= em : grämmet med' andliga sånger, I den stona lyssnanskaran dinns bå- de unga och. gamla, både. kvinnor och ', män, Stunden. med andliga | sånger är. särskilt efterlängtad' av 1,300,0000 lyssnar , kursen 'har varit att göra en fram- ställning som inte förutsätter kän- nedom om några. fakta -på detta "Washington (LT) Å inger hi of . trafikflygplan Morgondagens skall kunna föra 200 personer från Europa ' till New . York "på : drygt: två i timmar.” mellan : 2400 : och '3 200 ' De beräknas” göra” > km/tim. bveljädfaliken Pyromanen, oa ommåde, Kursboken kostar 22 kro- Men innan då 'tas'i bruk: återstår en” del' kinkiga problem att .lösa. De 'är' emellertid inte så svåra som dem man stod inför vid övergången nga es frog : (Forts. från sid. 1)". från propeller- till jettrafik.: 20 Inte minst i'Sverige förs 'en het debatt för och. emot' flygtrafik : överljudsfart." ” Många hävdar att sjuka (och : eljest .aveidesiagna, ty sångerna lyfter de lidande och en- samma över tid och rum och plå- gor. Programmets halvtimme svin- ner fat. Visst stannar toner och |' ord kvar i lyseniamnas inre; men intrycken tonar småningom bort. Per Lindfors har gått igenom ma- nusen, till dna program och sam- Jat dem till en bok. I derna. bok skildrar han hur de mest omtyckta Sångerna kommit Will. Han berät- tar också om -sångernas författare och kompositörer samt -om vad den framfönda sången har betytt för «dem faen örekat den De flesta av oss har skett nå- gon sjuk eller ensam anhörig el- Jer värg som 'vi kan glädja med att gåva "kommer tatt bli högt upp- skattad och. förskaffa 'oss- gott an- seende. och "stärkta . » vänskapsband. Per Lindfors 2 Så: älskade. Gud världen, EFS-förkget. "Häft. 22 + i Na i "Den stora a utvandringen N heter en radioserie som: börjat |. dem 3 oktober: Den vill skildra den svencka emigrationen till USA unider åren 1840—1923. Bakgrunds- med sä material av: olika slag till pro-l. ven, — brev; bilder, statistik : dades vid. förra branden. +. I, samband. med köpet 1960 höjde: mannen '; försäkringarna : till 97.000" kronor och under de två följande” åren . ökade han på skyddet så att 'för- säkringarna vid . första .bran- - den' uppgick "till. 187.000. Av dessa" fick han ”ut ' 95.000." = De återstående byggnaderna stod oförsäkrade. efter. bran- : den och fram till i mitten 'av > juni i år då' mannen försäk- rade dem för 45.000 kr. Två -. månader efter .det försäkring- "en. höjts brann det alltså igen men mannen har inte fått ut något av det senare beloppet. Kyrko. - . (Forts. fr. sida 1yro någonsin samlats... till; .konfe "rens, Initiativet. togs "på -upp NRA OA och kartor .— finns ich Den stora utvandringen som Sve= riges Radio: har, givit ut. (16:—). 5: Atomernas värld”. cos, ” kallar . Radioskolan en seri atomer och kärnenergi, som fstar- tat den '3 oktober. Serien olnfat- tar 20 radioprogram och löper un-' der; två - terminer: ' Till --program= " men :hap Sveriges Radio givit ut mentalfysikerna Ingmar Bergström och "Lennert Eriksson- Atomernas v värld från materia till kärn= enenrg; vilken ingår. fakta, illu- strationsmatenial gm för sikaliska bakgrund. : -Boken kan Jä- - helt fristående från program= sen + utförlig H -att:diskutera-metod' och käll " problem i modern kyrkohisto. risk. i forskning. "maning av Nordiska rådets främst" inom der" moderna session -Å.somras; "i. samhällslivet; - -Konf ' uppgift var|j Vissa universitetsorter i Norden Det - gällde främst ' gemensamma "problem "inom .-kyrkohistorien. och den praktiska. teologin " samt: ett närmare samarbete i:framti- . den för forskningen. i. Norden: Men « också -religionssociologi och dess användning" kar :stått den utgör ett naturligtt steg i fly: gets utveckling. ' Andra 'påstår 'att de” negativa ; effekter -överljudstra- fiken. skulle komma att : medföra gör det omöjligt att .' förverkliga tanken på jättelika ” trafikflygplan som går snabbare: än ljudet. ' De hävdar att folk. i' städer. och sam- hällen "inte" skulle stå ut med'de ständiga s, k. ”överljudsbangarna”, d. v. s, de explosionsartade smällar | som uppstår när tryckvågor bildas runt. planet och sprids ut-i alla riktningar ungefär som. ringar. på vattnet när man:kastar. i. en sten. Dessutom påpekar de. att bangar- na kan anställa , stora ' materiella" skador," bl. a. genom att: fönster- rutor kan krossas och ' rappning spricker. vo", sat or Den man: som i oktober 1947 framkallade historiens första bang och alltsedan ' dess sysslat ; med överljudsflygning : — ; den ameri- kanske flygöversten : - Charles "OChuck” -Yeager '—- gästade - nyli- gen Stockholm. Vid en presskon- ferens på amerikanska ambassaden framhöll: överste Yeager att” han var övertygad” om att bangarna nder.-. i ira inte” skulle bli något. "hinder för överljudstrafikens utveckling. Han pekade bl. al på ett exempel från den lilla staden "Boron i'närheten av: Edwaärds-flygbasen,' där' ameri-- kanska flygvapnets provflygnings- anstalt är belägen 'och ' där. över- ljudsplan startar och landar. dagli- gen,.srv 4 . "Befolkningen i Böron” utsätts för "inte mindre. än: ett. fyrtiotal bangar om dagen, och de" har verk- Y'lligen lärt sig tolerera dem,. Bang- arna ;stör dem: inte mer. än när godståget dundrar fram" på den järnväg som går förbi staden. Någ- rå krossade '' fönsterrutor . eller andra: materiella "skadeverkningar är ' det "aldrig 'fråga om, eftersom vi lärt oss att kontrollera den de- faljen, underströk översten, : "Hemsökt ”spökstad” tt "I USA bedrivs 'f. n. en intensiv forskning för att komma till rätta med de' eventuella skadeverkning- ar överljudstrafiken : kan . komma att ha. I” -New Mexico kar man tr exo "byggt en ”spökstad”' på" 18 hus som är, fyllda. med mätinstru- ment av alla slag, vilka" registre- rar bangarnas "effekter vid de flyg- ningar i överljudsfart som ständigt företas i området. "Innan undersökningarna i New Mexico ' startades -i:-november ifjol gjorde amerikanska luftfartsstyrel= sen ett'expetiment "i" "Oklahoma City: som "med" förstäder "har : mer än en halv miljon invånare. Mili- tänflygplan flög, över - ' staden 'ca åtta gånger" om: dagen = fr.'o. m. februari t. o.'m. -juli. 1964, Under denna tid utsattes staden för sam- AAA grenar av. veteriskapen och då har mredar -ett.. visst samarbete, som .emellertid ännu. främst ' yttrar sig i utbyte av 'forskare,; under kortare. perioder. , Universiteten : i Lund och Köpenhamn har kommi längst i datta : samarbete. Konferensen i Båstad hår om- fattat diskussioner, föredrag, ' sek- tionsarbete, och i går bevistade men även högmässan i. Båstads kyrka. "Ett föredrag 'av professor Sverv Göransson : kan -kanecke. spe- t ciellt Det :behandlade set | Lö Det . metoder "på progr | kyrkolivets ! "ha: stor, nytta av. rön, :sov men, . men” utgör . också . underlag - kommer Ao ja :” och '- - ingår särskild hänsyn till : kyrkohisto- också i kyrkohistorien,. och -vid rien inom det mya gymnasiet i studiet av detta kan förskarna fram / nom: z andra, kyrk historia med Sverige, Ledare, för konferensen vn -har varit docent Per-Olov , Ahrén, lagt 1 253 bangar, — Mån vänjer: sig vid dem, sa- de en av invånarna vid slutet av j experimentet. Det är ungefär som att bo vid en tungt trafikerad väg. Man är inte särskilt förtjust i det, |; men man vill ju för den skull inte avskaffa bilen. — Filmer /; togs på stadens gator, i butiker och på lek- plätser visade att befolkningen tog t I mycket liten notis om bangarna. : Från detta och många andra ex- périment har vetenskapsmän och tekniker lärt att bangarnas inten- sitet' beror på en hel rad faktorer: planets" form, "vikt; "hastighet 'och böjd, terrängens böskaffénhet samt på vind, temperätur, fuktighet och atmosfäriska - sförhållanden.: = Ju tyngre planet är, ju snabbare och lägre' det går och ju högre tem- peraturen är, desto kraftigare blir bangen.” td : Tack. vare, dessa kunska, ta "Iman nu. också Järt sig. kontrollera har | tades skolan dit, varefter Hallands» läns 1 ing övertog b dernä - och förlade den nystartade folkhög- ' " skolan hit, I fortsättningen gav rek- "torn en redogörelse för skolans lokalutrymmen och ' för . skolans I ett. senare föredrag talade fil, kand Hilding Romelöf över ämnet” "PAtt söka'en tro”, '.ett ämne. som" kommande studiesäsong. Ett mycket intressant och aktuellt .” ämnet ”Staten o. kommunerna” var ämnet för fil kand Gustav Jonne-' gårds fördrag senare på eftermid- om = uppgiftsfördelningen . mellan : delni 1 > "det kc mbandet” sr sk. ; regio- .. net samt. andra samhällsfrågor u den? aktuella debatten." .;. i Efter dessa föreläsningar blev det . "tillfälle till allmän debått om 'de . i studieprogrammen aktuella ' äm-"' sat ; Viktigt . ... Riksdags «vv (Forts fr si 1) 0 | (Forts från sid. 2): lärare vara en minimitid, Med tanke på den begränsade in- som. är ordförande i lep), tagning till de ämnesteoretiska studierna inom + lärarutbild- ningslinjerna vid universiteten är riktiga prognoser av funda- mental "betydelse. oe En kontinuerlig revision av Prognoserna : blir nödvändig, vilket.i sin tur förutsätter -en .elastisk utbildningsapparat. Det nuvarande -lärarutbildningssy- steémet har en sådan: elasticitet och några av dess fördelar bör man. kunna - erhålla även i framtiden "genom att integrera lärarhögskola och universitet. För - attr lärarutbildningen "enligt ' LUS'. förslag 'skall bli effektivt krävs dels att utbild- "ningen blir attraktiv för stu- "denterna dels' att .läraryrket får .en ökad dragningskraft. För att försäkra sig. om ett faktiskt lärartillskott'som mot- svarar behovet, anser rektors- ämbetet att man dels bör på "lärarutbildningslinjerna ta ';i ett större antal än det man beräknar komma att behövas, dels bör öppna. vägar för per- soner, som efter några års stu- 'dier vid , wniversitetet finner att de skulle vilja bli lärare, att flytta över till ET berör också erbetsförhållanden. - | Bland lantbruksämnen karl näms nas: -Lantbrukspolitiken -under” de= :batt, Lantbruket i samhällsekono-' min och Gården ' byter. ägare. Det na ' skall or för. > uppnå största möjliga medlemsan=" tal, son "och. fru Barbro ' Berndtsson, ” Veddige gav en närmare .oriente- ' "lämnade ombuden vägvisning om för songen.' Man underströk vikten a att ämnesvalet anpassas till de ol ka studiegrupperna, så att största möj gå framgång 1 studierna ' kan uppnås, : "ETT RIKT STUDIEPROGHAM . SLS presenterar i år ett mycket! "att välja just det ämne, "som. bäst... passar, Utö över ett stort antal äma nen, som tidigare förekommit i i stu=. dieprogrammet, presenteras i år ett ” flertal” hya,' som vi I detta ' såm manhang” skall nämna något | om. Utom de två ämnen, som i går pre- senterades av Romelöf och Jonne-. gård, "kan nämnas sådana ämnen som behandlar Kyrka och 'samhäl- -le, Brott, skuld och straff, det sist-. nämnda särskilt aktuellt just nu, när "brottsligheten synes -:vara' ett av de stora samhällsproblemen. FN- vardag är också ett ämne som bör kunna samla stort intresse, liksom även ämnet Världskommunismen nu. Lek till hälsa är en studie- plan som författats av Astrid Pet-. tersson, Harplinge, samt Trivas till-' sammans, som har hushållslärarin- han Birgitta Montan, .som författar- inna, d ön : Bland kommunalpolitiska ämnen kan' nämnas Medborgarkunskap av fil dr Helge Kristensson och kon- sulent Olof Jonsson. LTK:s'kom- munalskola hör också till de ak- tuella ämnena; liksom även kurser i Medborgarkunskap,' « På en fjärdedel: av kartan” bec.: handlar bildningskonsulent . Bengt Andersson norrlandsproblemen som, ju är särskilt aktuella; Vidare" kan" nämnas ämnen såsom Information, anda: och trivsel, som : beh dlar let mellan människorna 'och som berör samarbetspr oblem. Triv- sel 'eller gnissel ' på arbetsplatsen överljudsflygningens > verkningar genom: att lägga dem: som grund för utformning av flygplanen ; och av den s.' k. "flygprofilen”, d. v.-s. de olika höjdlägen flygvapnet'an- vänder under sin färd. De plan som: går i transocean trafik .+ kan t.. €x. : flyga. ”långsamt'.:- och högt över befolkade områden i: och gå ned lägre samt ' accelerera över öppna havet. NY ena I STOR. ELLER LITEN - Hon: — Jag har en stor nyhet åt dej, älskling! - — Bara det inte"är en li- or. FÖR LÅNGT. - Jaså, du har slagit upp för- lovningen med Lily. «on + — Ja, jag fann” mej i mycket, men när hon gifte sej med en an- nan så. tyckte dag. det gjor I lite för långte -" Zäsr. da' ämnet bör rekommen-' deras inte minst med hänsyn att idet 1 våra dagar förekommer en hel let problem vid generationsväxling, sont man bör känna till. Skogsbru- 'kets beskattning är också ett äm- ne som har aktualitet! > + + Vidare ' upptar studieprogrammet praktiska .å »ämneri såsom Rätt vara —, 'Räbt pris, Så jag dukar, Mera grönt, 'H 1 hemmet, "Vävning, Konstsöm, med fritt sömsätt," och Knyppling. Ett flertal ämnen I jordbruks- och husdjursskötsel. presenteras . även samt ett och annat ämne om jord- brukarnas föreningsrörelse. De 'som -är intresserade av fotografering kan öka" sina + kunskaper ' genom ' Att :'smalfilma och Färgfoto 08 v. Lika- så finns ämnen som ' ger 'kunskap om Uppträdandet på scen n samt Spe- la tillsamnians, :' - ' De nämnda ämnena är endast ett axplock av vad 'som -finns i nyhe-. ter, men ” : dessutom '” finns, som nämnts, ett stort antal” andra äm-, nen-som varit, med förut, men som; alltjämt kan vara "aktuella. Det finns.” sålunda stora möjligheter att, välja 'vad som passar. : I samband med konferensen 7 ipre=' | senterades « en liten utställning I ba" tik, "som - särskilt "tilldrog sig: de Mvionliga. deltagarnas" intresse, i + Fullmo - Kd den padagogicik " fakultet. bör två ets . första . avdel- ning. . I: övrigt har avsikten varit att skaffa. direkta erfa- renheter 'av det: viktiga och - omfattande' område som de i biståndsarbetet : aktiva riks- dagsmännen har ' att: "syssla med. Meg - Ett « betydelsefullt ” resultat avresan hoppas'man a att rape porten blir.. : ningslinje utan: alltför stor tidsförlust, "=... 'En väsentlig sida av ”ömneslär- ningen fr inlärandet av vetenskap- hg metodik, ty endast därigenom hlir . utbildningen effektiv i den bamänrkelsen att den även är var- ektig Därför bör inte de olika kursmomersten vara kortare än att plats även kan beredas för voten= skapliga metoddiskussioner, » Rektorsämbetet vill som latt al- tennativ föreslå att det = ka läsåret indelas i fyra terminer, två på hösten och vå på våren med en tentamenspetriod inskjuten mellan höstens respektiva vånens tvenne terminer. H Rektorsämbetet finner att LUS' förslag på det administrativa pla= net innebär att en mångfald organ tillkommer för att realisera den nya, formen ' för ' lärarutbildning, vilket d sin tur:medför ett ökat antal sammanträden för institu=- tiomens > befattningshavare Såväl utbildningsorganisatoriska som ad= ministrativa Fypunkter talar för att! lärarht itet bildar en enhet ve : Rektörsämbetet ” föreslår därför att vid varje universitet upprättas bib tioner, dels. en, padagogisk insti- ' tution, . dels rn lärarutbildnings-. institution. ue : Den" pedagogiska institutionen bör evara för dorskningen och ut- bildningen i" pedagogik. En av professorerna vid denna institution bör. ha. inriktning på skolans spe= ciella pedagogiska problem. + Till lärarutbildningsinstitutionen knytes administrativt metodiklelto- ”Trerna i: olika ämnen, vilka dock bör placeras nill> tjänstgöring vid respektive ämnes institution och ingå i de inatitutionsgruppskolle=- : gier gom, behandlar dlärarutbild- ningsfrågor. Till länarutbildnings- institutionen bör 5 även föras utbild= ningen av lärare på låg- och mel kanstadium. ! Den samordning av utbildnings- frågor, . som. kontinuerligt måste äga .rum, föreslår . reltorsämbetet ske delg. inom . institutionernas och institutionsgruppernas räm, dels i ningsnämniderna inom respoktive" fakulteter, : : ae. . nivå Historia. för Bror, 2 + Vad sa han, då? . - b te elit" Mjud: Men hån tog upp en kam, och kammade" ner håret som Hade rest sej. ». , Ni som vill åka komfortabelt, fort, De förnämliga vägegenskaperna, salsan ++" bara, steglöst - fe FÖR SENT., : — Det tog'mej precis tem år att finna den idealiska hustrun, > Men" du fann henne' ändå? .. a, men under tiden hade jag tyvärr gått och gift mej. on ed tee or IN | HALMSTAD Ari förrkar så många valt Ford! | -Ford Taurus 20 M - > ett exklusivt märke att titta efter! | 1966 års modell även i 2 dörrars: version i som 'har stora krav på elegans och kvalitet . ' —- provkör Taunus 20 M! Med den snabba och . sea La. smidiga V-6 motorn på 95 hk (100 hk på TS NH VT modellen) accelererar Tauntis 20 M från 0— 100km/t. på 15 sek. (14 sek. för TS modellen). nade trivseln, -det generösa utrymmet för 5,” i de många detaljerna för Er säkerhet — allt detta upplever Ni själv vid en provtur. På 1966 års modell finner Ni dessutom helt fäll-- inställbara framstolar svankstöd. Ring oss i dag och beställ tid! | RICHARDS NS säkert och den ombo- FÖRD HAR RESURSER 'med vo Tel. 035/11 9040 ' de redan befintliga lärarutbild=, , N i ' i i 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.