. TAGGTRÅDEN HAR I ston. 4 .. skilt "ifrågavarande landshövding , « finner tendensen extra . oroande nogen Ben £ skär 2065 205 - 4 = =LT- | Måndagen den 4 oktober. 1965 ET. = felt ryliges avgav Pekingrege- "ringen en' protest mot . iska truppera.: närvaro i dena -brit=. > diska : rat, spend USA: s utrikesledning - gav ome=. delbart efter, denna kinesiska pro- test tillkänna, att t v inga ameri- kanska éoldater skulle komma att sändas från'Sydvietnam till Hong" kong på permission. 4 realiteten har Hongkong ald- -2lg tjänat som millfår stödjepunkt för amerikanska trupper, Men sta- - -den' har "sedan : många "år "varit risslonsort för skapet på "den amerikanska T:e' flottan, Pa= ' : oificflottan, som ju utgör USA:s starkaste stridskraft - 1” Fjärran männen sina i fäoelifloltan in?” tjänade löner på sprit och Jättfo= tade barflickor.' I Hongkong 1å- i ter de för billiga pengar sy' sig: skjorfor och kostymer: och: köper? kameror, transistorapparates” och souvenirer av skilda slag —' sig - själva ' till fröjd och" glädje: och =, "till stor: belåtenhet för de kine> siska köpmännen'och hantverkar.= na, Det ä är ett icke; ringa ental kl kunde fn ITA > Tårets gckeralförsämling : Resultaet ulev att somliga nyttigt;arbete alls på grund av konflikten mellan USA och Sov= fohen: om -tillämpni Sav ”ärtikel 19 i FN-stadgan, som före- skriver att den "medlemsstat för= +lorar in rösträtt” i församlingen, iffer” till" FN-organisa=" nesiska. - iljer,” i som nästan uteslutande lever. på. vad de emerikanska sjömänne n | Aj och Idaterna - 2 BOM : Östern, Uppsk vh ; lär den "amerikanska marinen genom des" ; sa ”Hongkongpermissfoner tillföra ” + den brittiska kolonin'ca 250 miljo=" permittent-turister. En "icke job tydlig” del: av: dessa" dollarinkom: .ster "transfereras' sedan "vidare. form. av ändel: till TANDLÄKÅRBRISTEN ocH "DESS KONSEKVENSER” -"för den allmänna tandvårds- försäkringen diskuteras av 'G ö- teborgs-Tidningen & anslutning” till tandläkårdrgani- satiohérnas remissvar: ' Hur man inom några år. skall kunna genomföra en reform ' som bland; annat förutsättter en kraf- "tig utbyggnad av folktandvården är en gåta, Ty det är ju inte stor ;mening med att bara skapa en ny :oformlig . kö. i folkhemmet . av människor. som inte har möjlig- | ” het att få de löften infriade som försäkringen; innebär. Detta skall 'inte ses som ett argument mot: en" - "allmän - tandvårdsförsäkring. Reformen är önskvärd och nöd- 'vändig, Men den bör inte ome- delbart. råka i vanrykte därför att den under "lång tid bara kan bli en reform på papperet, Allt pekar på att Ibe- ärlden därigenom”, att: upp, sitt krav. på att SVR som äromdagen,' har börjat. samhet . under betydligt "än fjol< fattiga släktingar L detkt nistiska" Kina.” Dessa västliga 3 vas futatillskött av hårda dollars] ä är” för den kinesiska regimen en' väl-. - ”försämling 3 Förra > höst. årete.å ket ;pessimistiskt på. många” Håll: kommen hjälp, som" -underlättar "och spåd om värl dess nödvändiga varuinköp från ||. tionens snara död förekom. I höst. kapital - Men k | är stä i relativt p Å egen > kinesbefolkning ” ser - doc! trots allt med ganska föraktful blickar på de jättelånga, men en ligt deras” åsikt ' barbariska ' o dumma amerikanska soldater 'och: matroser, som "inte kan hitta" på > mera intelligenta sätt att göra av med:'sina surt förvärvade penga -Under år 1964' besöktes: Hong kong av 113.000 sådana amerikan ska" ”turister”,. och dessa gjord av-med över 200 miljoner dollar: på sätt som ovan nämnts. Skull nu. dessa amerikanska marinsol: dater plötsligt helt fö från "efter vapenvilan mellan Pakistan Ygch fadien - i även om denna: är relativ / ” stigit betydligt,” För= tjänster öv" att vapenvilan. k Lill stånd tillskrives ju FN.” ' Ser mar saken ur formell Ikrättslig synpunkt” är det rik fon "lydde ordern om än un- "Eder knot för: Pakistans 'del,' Sä- ådets. beslut" hade byggts Hongkoag, så skulle 'det givetvis innebära en mycket svår påfrest--» ning på den. brittiska kronkolo hövet under en' "lång rad år : framöver kommer att vara långt större" än tillgången. Med hän- nins Britterna 7 ” själva” "upp genom. ett' föregående inten=- -- sivt< förhändlingsskede, som”: ut= . spelades dels i Indiens och Paki- stans Hävadefider och dels i FN- by "New" York; I skulle k t förmå d städerna utfördes sera : den . väldiga. ink ning, som blev följden av ameri: Iran a Ing, Ja "syn. till detta är"det förvånand att utbildningsfrågan ' inte skjuts starkare i: förgrunden ” och "att Fick Härtill '. kommer, . Staterna .. även på; "annat" "starkt engagerade” 1. -Hongkön; "så föga behandl problemet > hur den > teoretiskt "önskvärda ' målså v skall. kunna omsättas, i praktiken, ; ) "LÄNSREFORMEN ' KOMMER : ATT STÄLLA "TILL: MERA” « BRÅK ' Ve > än kommunreformen, ; "tror Dala-Dem kraten : Det framgår av. de uttalanden, > som företrädare för de mera ut- " satta länen då och då gör. Sär- ar visar stor aktivitet, ' Lahds- hövding Thure Andersson i Ble-; kinge hade härom dagen hårda; ord att säga om de, planer läns-; |- utredningen lär umgås "med, Ti- liv, Handeln mella USA och Hongkong i båda: rikti hingarna belöper sig till 400 mil-? joner dollars. per: år. Det finnes... fn omkring 250 amerlkanska fir-' mor 1. den: brittiska kronkolonin, och antalet ökas med 2—3-'värje=. - månad! En stor del av dessa fir-; mor har investerat högst betyd- liga belopp V Hongkong; och "det: - är..därför ingen ; överdrift. att; på= stå, att USA på. ett avgörande; vis: bidrager Hill att ge" den brittiska" k| -kolonin . «en, ' stabil, ekonomi. » All« denstund,: väven ; iPekingregimen'; 3 hittills, . betraktat” Hongkong” som”! ätt för Kina värdefullt: andrilngst! |]. hål ut mot den västliga världen; i så. kan; man sv. fråga "sig, varför I Sd Kina 1 nu så plötsligt . -funni det .' digare har andra Jlandsh ar, framför allt i de; "larna av landet, haft synpunkter satt > anföra. Det är samma land som har att söka få korkmunel! männen att förstå wärdet av att ; rikanska, flottans manskap. på misslon utgjort - det skapas ordentliga kommun-: enheter. De harju till en'debl - också" framgång. därmed. Det .. finns emellertid skäl. att mndra hur det skall vara möjligt att få desså landshövdingar att förstå » värdet av att det också skapas stora länsenheter, Den wmppgiften kan tydligen "bli ganska svår, ; ERSATTS : av, andra lika bra, men för människor och vilt mindre far- liga stängselanordningar, skriver RLF-tidningen: » Men fortfarande finns taggtråd kvar och fortfarande fyller den ibland sin uppgift. ' Det finns ” emellertid "dekså taggtråd kvar som: inte längre fyller någon uppgift, Och fyller: den ingen uppgift borde den plockas bort och inte få wara kvar som en fara för djur och människor, 'Är men som lanttbrukare akt- sam om naturen och den miljö man lever sitt yrkesliv i så bor- det också vara självklart att "han i mån av tid och kraft ren- sar: naturen på sådant som inte hör dit och som inte längre gör någon nytta. ; Alltså en stillsam uppmaning till alla RLF-are: Ta en titt över ägorna och plocka bort den tagg- tråd som inte är oundgängligen nödvändig. Och är den nödvän- dig så ta. en funderare över om den" inte kan ersättas med någon annan . anordning, . muppmanar RLF-tidningen. | | RÖRA PÅ SIG — MEN VART? I det område av landet som får . statligt lokaliseringsstöd minskades befolkningen från 1950 till 1964 med 30 000 personer, me- dan invånarantalet i övriga riket samtidigt ökade med 683 000, på- pekar Jordbrukarnas Föreningsblad som därför att' stödområdets flytt- ningsförluster visar en brant stegring: Antalet förvärvsarbetande vi- sar en liknande kurva, De min- : sålunda sunder :50-talet; med: 34,9 » Proc, mot 27- proc.” inder: 50- " let, I övriga riket ökade: de sam "tidigt med 5,9 Proc, "Övergången från ' jordbruk" och "skogsbruk" till andra: näringsgrenar "vari jämför |. relsevis 'högre":i” stödområdet”, än i övriga riket. De i jord: och skogsbruk , sysselsatta -: minskade ket, Samtidigt ökade: 'stadsnäring- varna i stödområdet : med 163 proc: mot 12,6 proc, i övriga : rie ket. Detta wisar. att det fi ganska . stora ö igheter, överföra folk från det i'st rådet, jämfört med riket i öv-/| rigt, starkt ”överrepresenterade, : jord- och skogsbruket till. stads- näringar” inom ' området; Vad som hittills skett mötsva= rar emellertid. ingalunda behovet "och inte heller! invånarnas önsk- ningar, anser JF, Bevisen är "ota- i övriga: ri P ett "skickligt ” förhändlingsarbete Vv " generalsekreteråren - U Thänt soch i New ;York' samlade. den "fungerande" ordföranden: i säket- ed. . praktiskt " taget inte utföra? något: har "denna: konflikt |- frn bedörhdés FN:s' framtid myc- | 1 dkände den res som att FN skötte denna sck ma stt de, - båda ländernas regeringar direkt sig id Men ligt blev den rättsliga grunden för v var pehvilan. no + Det är viktigt at göra Klart för sig, att-säkerhetsrådets medlem- mar, såväl stormakterna med per- ”manent 'säte i rådet som de för bakom kulisserna har amerikansk "och framförallt rysk : tÉ energiskt stött U Thant och hans "medarbetare, " Tr ' När man ger FN äran för nå- gon viktig polltisk framgång, som viss tid: invalda medl var nu den indiskpaki- eniga sitt beslut. Endast en stat, Jordanien. lade” ned sin röst vid. ” den slutliga omröstningen 'om det -résolutionsförslag ” / "som, .. antogs. Enigheten 7 mellan” rådsmedleim-" "stanska vapenvilan, bör man inte glömma bort att FN blir vad dess : medlemmar gör det till, FN är ické "skär TJ Ah RA Holk i kolbibli Ju som en erinran am att avspän- ning är ' ett relativt begrepp, så- som också det kalla kriget var det. Dagens tendens är 'inte en- tydig. Men lika uppenbart som det är att USA och Sovjet har gemensamma intressen att slå vakt om, lika. uppenbart är . att båda spiller. tid när det "en öv lig” med ' ik del för internationell "marna ger. nyckeln till FN:s fråm” gångs Tack vare att stormakterna gick på, samma linje. blev : FN ”andlingåduglig "Avgörande | var” "egna 'polistjänst. Vad FN kar eller inte . kan göra beror 'på medlemsstater= > nas beslut 1. organisationens olika Organ, säkerhetsråd, ” generalför- inom "för hård Press, Deras motiv för att söka åstadkomma fred på den in=' "diska halvön behöver inte ha va= rit identiskt lika och är det säker- "att de bägge 'världsmakterna USA m fl. I och. "Sovjetunionen : handlade | ' dessa organ väger stormakternas ds förstånd "och ant båda utsätte ord tyngst och allra: tyngst väger såväl”! Pakistan" ; Indien | vad USA:s och: Sovjetunionens "regeringar låter sina FN-ambas+ ”sadörer ' säga. . Washington . och -- Moskwa är världspolitikens makt- centra, ett faktum som man mås- 1 "ligen, inté' heller, men ett g samt” , intresse : hade ' de . sl rldsmakterna, "att sätta stopp för "Kinas ” aggressiva” planer. I realiteten är det USA ' och 'Sov- jetunionen som tvingat fram va- penvilan : på den" indiska halvön,' inför 'deras väldiga 'maktresiurser har. de stridande: staterna krupit till körset, De: :hägge världsmak= terna 'hår emellertid ätnyttjat FN- "organisationens förhandlingsma- .skineri för att få fram det avsed- da resultatet. : Såväl” i Washi som. i: Moskwa har man bedömt båda situationen "så, att. det var bättre te "ptera : av vad man tycker. om. de. båda världsmakternas, politik. Kan de ryska och amerikanska regerin« garna samarbeta har de makt att "förhindra att någon eller några' . stater för någon längre tid sätter världsfreden i fara. Detta gäller även om Kina — än så länge får "man kanske tillägga. Samarbete Sovjet -USA "kan definitivt för- hindra ett tredje världskrig, skar=. pa motsättningar dem emellan gör jen sådan ” världskatastrof - möjlig :om än kanske I inte fe trolig, ” . "åVvs ed glömma, ' som T Lahclma kyrka och Skogaby'ka- ”"pell riktad Kyrkoherde Melcher i ltad . Håkansson ' några” "personliga; av= ”skedsord; "wilika . vi. på begäran När «jag > i: dag: avslutar prästerliga tjänst i: : Laholms . pas- torat,' vill jag, - innan jag lämnar predikstolen i denna för mig så kära kyrka, . säga ett avskedets "Jord. "I nära 15: år har det för- vara kyrkoherde |] ainnats Imfg, a här. Det "har" för! mig : varit. en | god och Tyckosam tid, Tik. påver- farenheter "och ljusa minner, där flat arbete har. skett i:endräktens teckeriv!” Mitt sinne + är? fyllt: av imhet, .: (Och: detta. tack går a | erigagemanget; i mycket "ståndare? Att - driva | : ”opinions- bildning med. hjälp av: opinions- undersökningar. är en hantering "som böt Radio tidigare äg flagrant strid med. sina .skyldig- "heter" och" jåtaganden sis, 3 först : och sist. till: Gud, som "givit mig måden watt här få äna, och som givit mig kraft och stått” mig bi-i min gärning. Även om: 15 i | år inte > är någon + lång tid, - så SN hinner stora förändringar ske både >: | för den enskilde: och församlingen: eri | Många, som då” jag kom hit, var iblend os, : har gatt im. å-evigs i f | hetens: värld och vi saknar, dem. > Vad jag 1'avskedets. stund: "kän= ner, har jag svårt att rätt ge wt- tryck åt Orden blir fabliga: Allt- mycken ' kärlek 'och' tillgivenhet, Mötts ..av .: stort : -förtroende,. och uppmuntran, ” vilket - gjort arbetet lätt. En lång rad av människor tänker jag på i dag bbch jag skul- 1e :vilja tacka. dem var . för sig: Jag tänker på mina medarbe- tare "i. kyrkang "tjänst, både" nu- "| varande "och förutvarande, kyrko- råd "och kyrkofullmältige, Kyrk ifrån ” första : stund har i jag ' rönt - Förbundet Vi: Unga kunde hål- |. la sin förbundsstämma. i Eskilsstu- na på söndagen i form av ett tio- liga för att de flesta! arbetstillfällen ' skulle vilja finna sådana i” heten' av sin hemtrakt. Arbets-' saknas, marknadsstyrelsen vill redan l till lokaliseri td, + | ånsjubileum, . Så särskilt mycket tid ägnade .maw sig emellertid inte åt Bit annat: ag ur : Häckeberga- klubben vann "Högst i markerna” meld Atlingbo, - Gotland, "som tvåa och Skepparslöv, Skåne": på tredje plats. no sn Nio stycken fackel ärken 2 för tillb. lahli skar. M Orga 1 | sysselsätter nu ca. 100.000 ungdo- mar vårje' år 'och siffran tenderar att. växa, Den framtida verksari- och till sämre ändamål lär mye ket av statens. lägger JE. = sutgiftte heten. blir då av” nättirliga. skär det som dominerar. : +: : - En, liten tillbalrablick ägnade. se förbunidsoridförander "Kart. emellertid åt när han: öphade stämman. Karl Böo erinrade om att den soröda spirande Vi Ungå- plantan fick förmånen av att växa vo i hörnet av SLS och CUF, På "I senere .4tid" har. iman även fått ett e ndefullt' samanbet - med rioda med at red -hvlla minnet, av för- hänloda företa omförande Eniks. Forshitt Väddinde. som "under verksamhetsåret gott bort. Etik stipendium på 300 kr. till en förtjänstfulla insatser I Vi Ungas verksamhet mutidelades, eos - Ungdomsledarfrågan bon | då känna sin otillräcklighet, men .:'| kom åteg. ”Kasten icke bort eder + förs stått vid mån: da ständigt ' visat stior välvilja och” förståelse” och på bästa sätt främjat. kyrkans ar- bete, ':— Vår organist, som med nit och skicklighet vårdat sig fom sin del av gudstjänsten samt kyr- kokören, som så ' ofta, liksom i dag, . med 'sina - rösters välljud skänkt högtid 'åt gudstjänsten, :— och .-. våra : kyrkvaktmästare, . som alltid - beredvilligt ' tjänat... Dem alla bringar jag min tacksamhet. - Inte minst tänker jag på lärar- na & våra söndalgsskolor, som sön- dag efter söndag, år” wefter år i kärlek offrat; tid: för” att tala Fl | löjeväckande, Är det barnens bäs: gäller: att tränga vidare mot en bestående ”fredlig” samlevnad”, . | Dagens Nyheter Ak. USA och Kina över en kam '—Jdesto, om rebellerna. i be kunna erbjuda sina barn em bätt- mindre”. förefaller det" som tfostared skulle re untdervisnång "än många: Jegiti- ma : skolor .. med lärarbekymmet. Det är inte lämpligt att kasta sten när Imeln "sitter i glashus. oo Handelstidningen med jen straffbarhetsgräns: vid 0,3 promille som övre” riktmärke vid rättsskipningén borde kunna -god- tagas. Dänmed skulle ide förkast- n upphöra "om Ett sytte med arb h politiken måste också vara att hjälpa individer är en menings- full sysselsättning —' en syssel- sättning som man av fri: vilja skulle ha valt om man haft 'möj- ligheten. . Synpunkten kan mnatur- ligtvis inte drivas ' in absurdum, eftersom: man- inte har: någon rätt att få ägna sig åt. det' man will till ekonomiska villkor” son gör att. mean. inte. kan: försörja sig. Men ' trots 'detta måste mar: så långt det går ta hänsyn till indi- vidernas" önskningar och förutsätt- mingar, även om detta inte skulle innebära . det effektivaste -utnytt- jandet av. ”arbetskraftsresurserna” Ur den "synpunkten är, varken vår arbetsmarknadspolitilk ” eller 1 M litik = särdele full 1 lödig äns > ve . RIF-dingen och effektivare att. lösa de: låg- fönevägen?. En: ordentlig. lyftning av . ortsavidraget så att det kom- Är "det ” inte "möjligen enklare avlönades problem skattevägen änl oo. liga dr hur mycket mellanäl eller . andra alkoholdrycker . som kan' drickas innan ” lagens - råmärken, uppnås och överträds. Bonnichsens, och Goldberg "undersökningar har gi- och aktualiserat kra- vet på en sänkning av nuvarande straffbarhetsgräns. : er Motorföraren, MHF. mer positiva fill dep nya skolan om de pedagogiska auktoriteterna" ville säga ifrån att en del av de nya idéerna är oprövade och; kan betraktas sm arbetshypoteser. Nu får ”läratna ” veta att de” ”skall" eller ”bör” undervisa på ett' visst sätt utan närmare 'informlatiori om skälen "I lärarfortbildningen krävs mer av tankeutbyte och mindre av auktoritativa uttalanden. - : Våra i invånare | är ' människor” som" om: tio år kan minnas ' 1 "1965 'som den! dager" de litahe mer 'å i mär- heteln av. existensminämumn pkulle lätta ” bekymren för ' många och vara ; en: inkomstförbättring, som inde omedelbart gick mill:ska - . Sundsvalls Tidning. Striden i Tostared- visar hur oförståend digheterna kan |” vara för initiativ från föräldrarnas sida. Försöken att lägga krokben för den privata "skolan börjar ' bli fick öl” De arma” människorna"; i ändra. länder. minns. kanske. (om de' är "i fivet) satt. det "var: den. ra | dagen, kriget. kom? till” byn - .eller den dagen regeringen: föll igen > Stockholms- Tidningen om diltares- eller em: målares sinnesförfattning när han” 'skapåde sitt" verk: saknar: intresse. ;Det är verket söm skall: tala Om, ska- retsen mar bringar jag ett sö hängivna "och + uppoff- rande. arbete "för missionens och diakoniens. sak,, Skogaby kyrkliga syförening," "SOM berikat : ; kapellet medverkat : till ”Jekmännens insatser i: församlingslivet. é Många konfirmander. han jag fått undervisa” un :lop] jenna; i em 'ung människas liv, "icke run- nit "dem; spårlöst förbi: Det.: är min bön; att! för dem.som lyssnat som Mariaj; vamom: vi i: dag - talat, förstått, vad som; i' livets "många- handa .: är > det. enas nödvändiga, gömt ordet. & sitt ärta och sökt och tillfällen. at också: utanför kyrk del- taga 1 deras dädje- och, högtids- stunder, lära känna - dem, ' ta: del i. deras. bekymmer . och svårig- heter, arnidliga och. lekamliga, "och där söka ge tröst 'och hjälp, ljus och" vägledning." Ofta får han wäl också med tacksamhet erfara för- bönens makt, att det som tyngde och tryckte försvann och hoppet frimodighet”, manar ' aposteln. ' Så längg Guds ord får predikas, be- höver 'vi inte misströsta, Något faller alltid) i ' god jord och bär frukt och wi har Guds 'eget löfte därpå, att hans ord icke "skall återvända fåfängt, Gud : har, lagt evigheten ' i människans hjärtan. Vårt ' hjärda är” oroligt: i oss kilb dess finner sin vila i Gud. , Jag tackar Gud- för de många Av i fram gick att förbundet under- gångna året bedrivit en allt mer- - aktiv verksamhet bland' de: ca: 100000 del i olika ik re- d som jag fårvt upp- a + denna kyrka, vilken, om Gud vill, alltjämt ka Mr att bli min f Amos” talar en: nar. Trots förbättrade -.- statsanslag utgör dock ekonomin alltjämt den stora spärren för utvecklingen. Förbundet har två instruktörer och många distrikt såknar ännu t. om, halvtidsanstälda ungdoms- ledare, Idrottsverksamheten är den mest omfattande med. ca- -:10 000 deltagare under det gångna året och där om någonstans behövs Je- dare. Utbildning av ledare" utgör en viktig del av förbundets. 'kurs- verksamhet, . Kontalten 7: med' I gmundskolan förtjänt > "+ distriktet ledare delades ut för tredje året. ' Stipen- diat denna gång blev distriktsung- i Sa Älvst borgs di- strikt, Set Svensson: En rad prisutdelning san förräti - des i under året avgjorda önättar lingar. Börringe Vi Unga-lklubb i Skåne ' hade; vunnit såväl ”"Khib- ben: och "klubban" som Vänner i världen”, .I den förstnö kom Karl Boo omvaldes ” - | . a Stämman omvaldes riks- vä men, över unga och gamla i våra fö om; att dagar skola komma, Herren skall' sända en NMunger 4 i landet, icke en hunger efter bröd, icke en törst efter: vatten, utan limav efter att höra. Herrens wordj Må | T2v vi bedja om, att sådana väckel- sens tider 'måtte I för vårt folk, för den enskilde, för våra hem och våra församlingar. Det är nödvändigt, om inte vårt folk skall bli avkristnat och gå mot fördärvet.: Må nya . möjligheter öppna sig för oss, att Guds ord kan nå ut till ellt flera, omska- pande och förnyande." Så önskar jag till sist "Guds över de. många hem- församlingar. Men Gud som .: förmår :. göra gång jua. dagsman Karl Boo till förbunds |mer, ja långti mer än allt vad vi ordförande. Antalet ledamöter i Åsbo, v Östergötland, och . Muttrå, Angermanland, ' på ' andra '- resp, skade med 21 proc. eller från |” Stockholms kin,: tvåa och Häckeberga, Skåne, trea, 3 | tredje :plats. I den senare tävlingen | ni :. I kom: Marka;: bedja eller tänka efter den kraft|. ”Stockhiolm” (TT) gina wid fönetagen skulle" wian Insedacflafl] de störta [plats fn ivald de har & än men trots allt: kan tekniken eld rig ”ensättiag "deny manuella. bevel ningen, fa Axel Rörström, Svenska Branidför- ; | fram "abnorma > drag> har- något” sjukt; över - sig. Forskarna, vi "En minskminig av Livekningsupp: pvekan: medföra flera och: svårare |; tekniska "hjälvraddlen. maltit få ännu | + svansföreri i jelit utt lande i ”Arbetarskyddet”. - Industribevalmning ön av gam- malt datum: och än sannolikt lika gammal dom ' industrin själv. : Mer samiidigt |omj industnin | har änd- natts har bevakningen genomgått en vadikal ändring från äldre ti- diems nabtvälct av ”gubbmodell”. vill yrkesutbilldade mwäktare; De senaste decenniernas snabba utveckling på industrins område har medfört sändelonpentraionen som skulle tett sig svindlande för industring pionjäner. Produktionen har blivit mera komplicerad, brand-, . exploslons- och olycks-] py fallsri har jökat & samma git. Dem fomtiliöpamide rationalise- ringen 'och automatiserinigern : har skapat för bränder och explosio- Statistiklern” misatr, att just. kvälls- och nafblimnannia är "stonskadonnas Denna | utivedkding har medfört att icke- bara behovet av bevak- ning > öktall, - utari även stf större ner ' känsliga "processer. och. eppa- |" nå mer: än! i. deg få ka- raktären av arbetsp läts, där de själva. känner sig göra” en vettig insats "och där | man räknar med" deras "egen medverkan "även när det "gäller . organisation, ; och ar- betsformer. - Skolans: möjligheter mindre” i att' hålla. lektioner än ia skapa lev, positivt” våverkan- de miljö, sa Västerbottens- Kurirext., Så finnes nu ingen fi för dem som äro i Kristus "Jesus, ROM, -8: 1. Hur fasansfullt att veta sig vara under domen! Ingen suck. är mera full av smärta än: denna: :”Jag arma människa! .Vem skall frälsa mig”, från denna dödens” kropp?” (Kap, 7:24), I denna suck ligger nöd, Själ förakt, hopplöshet; käns- la örtappelse, "Jag! arma kan vet då bla landet beräknas ll 10.000 mani - förbundsrådet utökades mö ” .en |som” är ' verksam 'i oss konom ljumisk hjälpmedel. Författaren nom måste alla fördömelseröster ie och en suppleant. Stäm- | tillhör äran i församlingen och ilhar änga jämförelser utt presen- Goklagelsan Thong måste alla man valde sålunda följande: sex |Kristus Jesus, ighet.” tera men allmänt sett torde den|också förbi Och så går de- (från tidigare fem). till | Dom ä evigheternas evighe ska industrin varv väl beva-]|måste äklyang Också inför mig ordinarie ledamöter i rådet: Bertil kad; Det vore. orimligt om full- |ju gömd + Kristus. tt mliöpar Westin, Elsa Persson, Uno Geid- |anter utökades från sex till sju kunde + 9. Det nom Så teristus Ett ho=- ert, Inga-Lisa Persson ' (samtliga | (personliga). : når wi aldrig eftersom bevaknings. | melge Kön. mi; ingen fördö- omval), Set' Svensson och Birger | Stämman hade sju mptioner att wäxer å samma ttaltt som! Jag är- frä 24 Jag är frikänd, Olsson (nyval). ". Antalet : supple= I behandla, > as produk byggs vidare, Jesus, - Jag "är" i: Kristus Men så 'Äv inte heller något jubel saligare än detta: ”Så. ägot nes mu ingen fördömelse för dem som” äro i Kristus - Jesus”, . Över- gången är så tvär från "sucken Ja, förståeligt gt, obegripligt, olo- på | ort och och ändå så seiligt, oo an Tänk ett ögonblida fag för- Jag gömmer mig i Kristus. Mi iv försoniane och ställföreträdare, Ho- Em i lag inskriven förbudsregel . vit ny näring åt trafiknykterhets- N ”Lörarna : på fältet skulle "pli Lektor E: Ewert Lundgreo nh . Na fiien att påverka tonårskulturen består . till j Der är fngen- tankie- förbindelse : Inget logiskt - Bg. Pa något gipligt i dett är t obe set människat Ingen fördörmel- . därför -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.