4 LAHOLMS TIDNING ” Tisklagen Hen 19 oktober 1905: » Aska Ad. 2 " Lärarattltyden- till: gr . reformen har då och då gett an- ledning” tll diskussioner. Grova : ”"beskyllningar mot lärare har fö- . '”rekommit — dessvärre har stund- ' + -Om inte: heller fog saknats för be- i « skyllningarna. På lärarhåll har direkt”. nedvärderande ' omdömen ; uttalais om både elever: och ar- . betsmetoder i grundskolan, - a 3 fortsättningen vara så att lärars”” det gt att lärarna ställer” . Sig positiva till "reformerna > — vil : ka, ju. till: syvende og 'sidst är framkallade .av' tidens krav. Men: statsmakterna måste å andra sidan ” se'till så att nödvändiga förutsättt »-ningar skapas för reformernas ge- nomförande.' Det kan t ex inte na åläggs administrativa uppgifter - Att övergå från urvalssko. 5 revolutionerande som "skett i ." svenskt skolliv”, för att tala med te + överdirektör Jonas Orring i skol- / + överstyrelsen — skulle medföra | : stora' svårigheter var de ansvari-. : ga > medvetna om. Man - fick också på étt tidigt stadium erfara ; hur lärarna ställde sig till sin nya ” arbetssituation. På sina håll. kri« ”, tiserade skölfolk” den bristfälliga - ""informationsverksamheten. ' : Man ” menade att lärarna borde ha fått : eft bättre utgångsläge för sina nya - Uppgifter. ".. > I-mycket kan man förstå att de besvärligheter man främst haft , Tr det gäller. lokalfrågor, hjälp= > medel och läroböcker” i hög grad, - : drabbat lärare som 1 praktiken ” har ätt genomföra reformen. Till » detta .kan läggas den ökade ar- " betsbörda som lärare fått genom Se i rent administrativa ålägganden. : .Iför det nya gymnasiet, 'och . i fackskolan, som -. startar - om ; knappt ett år, har man anledning 4 höppas. att de. brister” som. känne- gr f sna= i rast elimineras.-En- allsidig infor- : i mation kring reformerna bör även : jirikta sig till lärare om inte svå- - erigheterna 'ska " fortsätta' under överskådlig tid framöver. "73 De? nya" skolformerna, 'så helt annorlunda dem som tusentals lä- " "rare vant sig vid, kräver en heit ”ny'; lärarutbildning. Innan denna” . kan tänkas eliminera brister och . - komplettera den nuvarande ut=, . Id måste" om= 1 - : skolning tillgripa. För att det nya ” iets "och" facksk ”föd- + -slovåndor” åka kunna” Jindräs' är. " som ri "a till, fritt tillval — ”det mest : |. manslagningar är. den.: kan och bör skö= tas. av. anhan personal” Trivsel i arbetet är "också .en faktor ' som tt nå” resultat, är”den mest framträdande repre- sentanten för den ryska littera- turen. efter revolutionen, en berät- tare? . Tolstoj och" Gorkijs efter- förflutna. Hat är kn fikta kosaok; fri och livsbejakande och : med I deras starka personer. Han är indivi- dualist. Han El d. ik”, tre | ung, och de gånger av Sovjet förenar sina öden och & tjänst ten; kriget ut, och : Crigorij « slår. sig fram änomy armén tack vare sina ch sko sägar- Något Utrymme för--nya storindustrier. finns ' inte i, detta fullbyggda område, - "warför' sam- ” till hands liggande lösningen. get till strukturförbättrande [ gärder :inom : den.. norrländska massaindustrin och" "dess .skogs- " Lika självfallet är: : sig ICA, Konsum eller andra retag: kan driva sin verksamhet utan "hänsyn till de” ..ekonörniska heten. "Män kan med: inte. begära” att få behå kala buti " Men trots” detta borde det näs; något "bättre: i Nå a IBLAND | HAR DET KLAGATS. "PA MÖRGONANDAKTERNA ” "I radio, men inte den senare ti den; Pastor "Dahmén har valt" ut "dem" bra, Men oden nya” ordning :med dem som vi fått nu ären . missräkning för. många lyssnare. - Naturligtvis har: också de: : som Igår tidigt på dagen. till sitt arbe. "te rätt till mörgonandakt och få den, men. det kan gå Utan T Cbrutala ireformer, menar. "förf Aarinnan Märta Leijon, i: eri arti ” keliSvenska:' La "särskilt: för åldringar Ach ckappade, -:'Varken. f h den hjälp de behöver. för a ra, med kl. 7.15; De” Mäste hjälp med sin radio och då ska "det. bäddas och städas-på sjukhus och "ålderdomshem; I”ett” vanligt "hem är husmodern upptagen med att skicka mannen till. arbete.” Of- -ta skall det vara : matsäck. och alltid frukost. Barnen skall till skolorna och det:blir alltid, riv- start. Småbarnen måste, ha sin "> omvårdnad och mat, 0". Klockan 7.45 har wvarit en bra tid. Det är i allmänhet före ut- spisningen på anstalterna, De ini valider och gamla som finns i , familjens hem är omskötta, Hus- mor får en stunds andrum, me- "dan minsta barnet får sin' mat. "Då kan hon också hjälpa till med -.radion; Den som är nästan blind . måste ha hjälp med mycket. Den " darrhänte' eller förlamade ' kan inte klara sin psalmbok utan att få "hjälp, även om han ser, Dét «hade kanske varit ännu bättre om andakten varit klockan 8 el- ler vid samma tid. som. danskar- Ume 9.30. -. vor För alla parter skulle det kun- na ordnas: billigt och "bra om man hos Sveriges Radio spelade » in andakten kl. 7.15 och lät den gå i repris efter nyheterna kloc- kan åtta. Att det är återutsänd- ning gör ingenting, Nyheterna går i repris hela morgonen varje : ” halvtimme. Andakterna har blivit |” - mycket: kära för många lyssna- re, So or 2 i SKOGSINDUSTRIELL serviceapparatu -oljka områden. På la: plan et kan man kanske: tänka | "sig 4. sex. kommunalt "stöd i nå- lig form. för. att få. be- hålla nö lvändiga: affärer, Detta lär. praktiseras "på: en . del. . ; håll. "För en komrnun, gäller. ju att er- -bjuda. invånarna service :i.:olika former... Genom kommunalskatten :t är kommuingeälemmarna bönder och "kosacker. Michail fick närmast S '' Skogsägareföreningarna . har" ju ja också inom NOB tagit första ste; oss. en'.god uppfostran och gick. på gymnasiet," då kriget och! revolu- | tionen bragte den fall; "Från" 1920”, tjä "Enligt egen Uppgift började" Sjoc |: lochox, skriva redan 1923 och fick '| de följande åren em del-av 'sina arbeten. publicerade i i olika tidning- ar.och tidskriften Hans första re ”Berättelser från”, Dan? .. :1925.-De behandlar det ena SR som skulle. komme; sakt behärska hela diktni Och då : revolutionen kommer, kar) han äntler (heller acceptera det nya. Inom honom: finns spänning- arna mellan det gamla och det ma, och de förlösas. inte. Mot honom står som en representant för. re- il volutionen kommunister Buntsjuk, medan den yttersta högra flygeln, iulakerna, ' de rika bön bönderna, .re- Freenteras av Mitjka Korsjunov. Mellan "då essa. motsättningar. bryter Grigorij samman — han slutar ef- ter inbördeskriget som bandit. : Så rasar revolutionen över Don- stepperna” Det gamla 4 fundet går under, blod flyter, män. niskorna . lider, men; mur det tade” gamla wäxer det nys: upp. Sjckochovs storhet är att han för- mår "litterärt: gestalta detta utan dogmiatisk ensidighet, med epik Delöv - - dönkosackernas Hiktare . | Gunnar "Gunnarson. Z Michail” ”Aleranärovitj Sjolockov Loa VS man tg ifrån & la Aktuell tunn kommentar deras egendom och tillförde den na ” är Sällan har: så allvarliga: frågor diskuterats på så å lösligt underlag i nordisk försvarsdebatt, Arbetarbladet (s) om försvars- nisera - kolch har Gissuken myndigh diga direk. tiv att ta ställning till. Bönderna gömmer till stor del undan den de skall leverera till stä- spannmål, +| derna, Helt plötsligt får folket för sig att de skall rädda sina djur undan: kolchosen och börjar slakta dem — hela byn äter kött och bland - solrosomna = sitter överallt människor, sony förätit sig och fått diarré, >. Kontrarevolutionärerna spinner gina: intriger — men fer slut Avgår, det nya systemet med segern. I ”Skjörd wid Don” (svensk översättning Tidens Förlag) skild- ras så byns liv: sedan kolletctivi- Både RÖR mn mark". och "Skörd vid Don” är vitala konstverk, som id i git och sinne dör ny ån svår dr 1 hi. hans, |. OM liv: och, seder, naturen kring Don, st 1, inbördeskriget, som plöj- de. sin tlodiga fåra genom: tiden, | Bari Nödar sina fäder, fäder sina <T skoningsös kamp ' födes det nd Hive, medan det gamla ko- sacksamhätlet går under, Det är en. fruktansvärd tidy.men- också en heroiök tid, då kampen för det nya födef en övermänsklig otfervilja. ke ed hor! Sjaloch or a Ställt som” motto" för 'sitt.stora mästerverk, romanen ”Stillå = flyter DI (1-9. 'Tidens Förlag) Di en "av Jå arbete — a den.. första arigt delen: atkom 1928, den andra 1929, den tredje” "1983 ich dem Hjärde 940, Rédan'+' sina ti igar! sar visade Sjolochov & sin. fö om noggrant ”och mångsidigt RT korna, sin- behärskning av: dialogen och sin” Ed fin vanur ån lyter Don” skildrar I mö- tet. mellan "kösaiokbyrns gamla, tral dit (lå bestämda värld. och den 3 , .révolutionen. medför: pptålsten & är skenbart. idyllisk v Tjernrer "på "fälten, ide; i, glada och dok burleska" upptågen i byn, fest liga äktenskapliga trätorna, "vid ade årliga man-. ; kan ägarskiftet inté medföra. ”Ta- let 'om "ökad insikt i prisutveck- lingen”: är lika dåligt motiverat. Det finns statliga organ, som ser till att företagens priser inte blir orimliga." "Pris- "och. -kartellnämn- 'den”-har" inte" haft fågon ' anled-: ot. d ning till” anmärkning aktuella företagen... nu inträde på. denna marknad Pproduktionens omkostnader "un- "De" höga "priserna på nyprodus; cerade -bostäder beror' främst på att regeringen satt marknadshus- hållningen helt. ur spel'på detta ” ter- nödvändig" för- att hålla" bostadé- : övre och i bakgfunden' Don, som; giklummet loch knusas av vin. dlen, den bändliga steppen och ber. gens kritkamnmar. Men. under ytån finns: "motsättringanra > —! mellan de; mikia bönderna och" de, fattiga, mellan. "dem," som. håller - fast wid dejt. gamla" och - de wevoklutionära. Kriget "kastar byn mt i dessa mot- sättningams.' melström” — och. den kammer-. inte ur ur den örräf 7. | förvandlats... La siffra för männen låg på 13 prö- na. Det är betecknande at bokens hjälte är en övergångsgestalt, som vacklar mellan olika ställ ganden: han tar först a parti för det bestående, blir så 'wevolutionär, för att till bist stå i opposition till den nya ordningen. ”Stilla flyter Don” hälsades « inte - heller med . odelad tillfredsställelse. av pamtii lochov har som diktare su lj pi av. humor. Man lever mitt ibland hans bönder, ser dem livslevande ma och på Sammanirädena. Sjolo- chovs: episka. stil livas av dikta- rens Wbruitina samhörighet med det ukrainska; Jandskapet " och :' dess sz Första delen refuserades där- för att den ”saknade politisk skär- pa”, och "det var först sedan dik- taren, Serafimiovitj gett sin kollega . sitt förord! som; den unde gå. till trycket. Och då skrev fävarande l] föll för ki det, iden högt bildade" Anatolij Lu- natjarskij: ”Detta - arbete . erinrar omr idet bästa som iden ryska Titten . | raturen' har haft att a 2” Stilla Myten Don”: skildrar: ut- översättning :'Ti- dens 'Förlag)' påbörjad 1930, avslu- ad. 1932, Den skildrar koltektivi- seringen i. kosackbyn . Gremsajatjij ”Skörd mid: Don” "utkom "1959. Sodan dess har Sjolochov arbetat på en roman från kriget, ”De käma. pade för sitt fosterland”, som dock inde faj fullbordad - Hans största är ännu knuten till "Stilla flyter Don.” är. att han hör. till de stora ryska berät- | : tarnia, I en tid, då man ofta hör romanformen : ifrågasättas, har han bevisat dess - livskraft. : Han. ' har återigen märmat den till” den; stora épiken, ” gestalter är på en är | gång allmängiltiga och enskilda, 1e- vande individer. Ur: skelndets svårtydbara töcken träder de fram med -' sina' + wittriesbörd = om ' hur människorna” upplevde" en av histo- riens” störsva omvälvningar. "Öna "Under perioden. 1960-1963 kvinnörnas antal: i: verkstadsindu- strin ökat 48 procent. Motsvarande Cent,” Vidane: sysselsätter : idag 200 fler: företag - kvinnor. jämfört med 960, omtalar i ”Plats-journaben”.; i När dét gäller. att öka industrins tillgång på folk" går företagen nu- mena; bl "a in för att spetsa på hittills: outnyttjad "arbetskraft . den ' egna orten, där bostadsfrågan inte” utgör något hinder. Där kom- mer i första hand kvinnorna in' i bilden, Det finns cirka 400000 utan barn eller med barn över 16 år här; i ” landet som inte har för- värvsarbete,., > Det ' finnig många områden: inom verkstäderna "där ' kvinnlig arbets- kraft med: fördel kan, användas. Många företag har : gjort : arbets- analyser. om. visat att, syttoret få industri : inte inte kan utföras av kvin | 1272 nor, «Även fjdigare han. ju verk. | och år i verkstadsindustrin - | ti hv på vissa lättare års har [beter; inom den: mekaniska :indu- undersökt vilka uppgifter som kan utföras av kvinnor. har:lett till en i brytning har un= derlätbats.. vatt det inte längre finns” några speciella ' kvinnolöner inom: "werkstadsindustrin.. Lönerna bestäms efter det 'arbete som ut- som sina: manliga ' ar Vidare har'det "öppnats flera möj- ligheter till deltid, något: som ofta är avgörande am man skall. lyc- kas. intressera « > gifta : tesp. äldre kvinnor. att. ta. arbete, br i: < Inom metall- och verkstadsindu- strin rekryteras kvinhor främst till yrken” som Svarvane,; Cs borrare. Ma- metall eESS- [DE Jämnekee. och gjuteriarbe- I andra: branscher:- travers- « truckförare,,. avsynings- och - verkstad. - N > kare,. målare och lackerare; ' Företag ”. erfarenheter -. . område. När bostadsp na .genom "hyresregleringen auto- matiskt tillerkännes full täckning ” för” sina: produktionskostnader finns det ingenting sam stimule- rar. producenterna att hålla, kosf- naderna låga, ” : Det. är på > -hyresreglerin, område det finns verkliga möjlig- heter" att skapa” .förutsätfningar för" v' billigare. bostadsproduk i . följer. med” det moderna samhöäl- i | grund: savide . många krigen i en " "RATIONALISERING i'Transaktionen mellan Svenska Celluilosa AB och Wifstavarvs AB "skapar "mycket goda.” ningar" för industriella rationali- ”serin jar, trorJordbrukar- eningsbla : Genom”att de båda företagens ” välbelägna” i skogsinnehav: ' är : . förhållande till' varandra' kan be-1. :tydande, rationaliseringar.. åstad= också på k förutsätt- avverkningsområdet . med viss framgång prövat mekaz niserad drift och behöver för den kan skull r haft åtskilli- Svensk frukt I ga »bekymmer' att dras med till "en del beroende. på” det nordiska 'klimatets spetiélla små-egenheter a öga är”att' göra, till "en "Det har länge. stått- klart att om na hävda sig vå . ' marknaden Även på transportområdet genomförandet av önskvärda åt- gärder underlättas av det nu ak- tuella Den norrländska ”skogsindu- består bl a, av en strin het samgåendet, som i fö hål. nutidens: krav är för små. Detta del måste, kvalitetskraven -' "ställas högt ;: men: ' det' "har" "tydligen ibland ” varit: förenat: med vissa |” svårigheter att få fullt gehör för de klassningsregler som de” örga= niserade . fruktodlarna ”länsen och" till vilka bl. a den. organ ; | festmåltid, som man "den" sveriska frukten: "skall kuän- : igen; det är: inte" allt .för länge sedan ; de : syntes i. tidningarna, Men strejken är visst något" som” lett. Tror" man! Nej, strejker. före- kom" redan, för: mer, än 2000 år sÄven" om man, inte som en def" lärda, betraktar > judarnas flykt från Egypten som ett strejk- upplopp så' vimlar i alla: fall. hin atorien;: sedan: århundraden - tillba- ka av; .strejkorolighebter. och arbets- nedläggelser, - Redan år 312 f. Kr. strejkade flöjtspelarna i det gamla Rom vr, sig då på fatal” pa ' och, cansorer- na beslöt ' därför att dra in den enligt gam- mal hävdvunnen. sd "varje år bjödlr de : statsanställda fl på; både trukihandeln & givit sin an- slutning" a Den: statliga trädgårdsutredning som tu” blivit klar med sitt ytt- i | gjort ty följden + blev att dessa 1 skyndsamt och Det. skulle män emellertid inbe Ka i samlad ' trupp dreg. i väg fill staden Tibern och ingen: makt i världen kunde se- dan förmå dem; att blåsa fanfarer vid den bpfferfest som man an- ordnat till gudarnas ära för en)” lycklig utgång av fälttåget. Några |” ljushuvuden hittade då på att dra in de. tredskande flöjtblåsarna i rådsesalerij, där man: söp dem grund- ligt. fulla. På stora oxvagnlar för-|' i des de sedan skyndsamt ' tillbaka till Ram där de av folket avhå- nades: på själva Forum, ... Även vid-> byggandet av Pyra- miderna'i Egypten lär det ha, hänt t slavarna i ursinne över den dåliga behandlingen . och knappa födan gjorde uppror och vägrade 2, vilket tilltag de dock fick likta mjed livet. Också i de me deltida hantverksskråna förekom det inte sällan att man nedlade |- + arbetet, ” Maskiner .och wverkstäder förstärdes . och de gesäller gom inte var solidariska misshandlades | - ;' och : pryglades, ' + Som bekänt kommér ordet strejk av - det ”strike”, vilket "rande: vill. ge klas nin 1 officiell "sanktion, Verksamheten plus" en rad andra uppgifter skall " skötas av » eft - samarbetsorgan | 9£5 "odling-handel ” med. Tegeringstill- satt or förande. Det är ett för- slag som”. : förefaller . välbetänkt. "Detsamma gäller tanken -: att kom lettera” den redan i stor 'ut- "Sträckning på” frivillighet väg|re - genomförda: :kontrollen av : sort- the med ' en sundhettskontroll. Köpmannen) Ord på 1850-talet införlivades med svenska språket, 'Arbetsvägran i forni av strejk förekom dock hos oss långt tidigare, redan under 16—1700-talen har.vi. exempel på detta. Den. första: storstrejken iscensattes 1902 som 'en opinions- yttring till förmån för allmän rösträtt. . Den : varada- dock blott]: tre dagar, men omfattade likväl bortåt. 100.000 arbetare, Litet längs |. | varaktighet. hade storstrejken 1909 "men för arbetumns del nur]. moa ock "FE stort sett till föga l. = Inom” industrin vil man ytter ligare öka rekryteringen, .De prog- uoser som " gjorts visar att efter- frågan . på. arb under nästa femårs-period' kommer "att uppgå till cirka '70 000 personer enbart inom ' wverkstadsindustrin, ”. .. . framför sig, hör dem käbbla hem-'] : Jär alltså idé "att. se. igenom vad « | pas" för: den. fullständiga hemför- ”Att:-man numera"; allmänt | om förs.” Kwinnorna'” ham" med andra | hänid ord: samma förtjänstmöjligheter : slän; betskamrater. | eller” dönr : ordentligt, - så Det k 1 bandet fram- står fortfarande, trots den embi- tiösa utvedningen, » som ett ofrukt. bart hugskott, ett villospår i för- fattningsdiskussionen. : Man söker övertala oss att avstå från allt det ven tliga i gr — de direkta valen, enkammarsy- ö ella Och tueras, resultat av sina utredningar. beställningar skall - w' effek- Handelstidningen I Tänka « sig att kommunalpolitt. ken i Tomelilla; vars främsta in= tresse självfallet är den egna kom. munen, inte skulle bli tilräckligt lojal mot vad hertarna i Stock= holm tänker, om hen, ånte får vara med och exempelvis välja elekto= stemet, välj. dagen :— av hänsyn till något som har litet ellen iniget värde, Det är en usel affär, : Dagens Nyheter. att. de rena k inte på val- I ri Det finne ingen > anledning 1 RE hysa några allvarliga farhågor för]. et a ry, kanske inte alls dem som follwijon avsåg. Kan det verkligen vara idealet att ha' ma. rionettter ute i bygderna som wäl förstår ” och ' respekterar, toppens inbentioner? - Helsingborgs Dagblad. skulle stimmlera der: politiska viba- liteten Det” förefaller ” därför som om". motarbetandej : av de lokala småpartienna är den demokratiskt viktiga. synpunkt som enligt kom- mittén förtjänar företräde framför kravet. att riksdagen i sin helhet skall wäljas 'wid "ett och samma tillfälle. - Kan - man. tänka sig wit mera genuint d ktiv? Men » Und då butiker för ått till. godose : gamlsc, sjukas och han- dikappades - behov. av närhetsbuti- ker ibebådade direktör Carl Albert Anderson nyligen i ett föredrag, Ungefär samtidigt blev det bes kant, allt vissa kommuner ger bu- tiksägare hyncssubventioner för att få behålla d företagen kvar, Men av vilken" led, butik kommittén rår inte ensam för sitt nödläge. Det har ju blivit på mo- det att negeningen beställer speci. än” tillgrips är. det « en osund inskränkning i konkurrens. förhållandena, som bör förhindras, Fri Köpenskap. Alkohollkin kap =3 "be hövi sett Ts ik t fö entydigare innehåll för ternver som sä ker ör r berusning, missbruk, ” måttlighet, va Ahbsolutism & är naturligtvis säkraste Stockholm (TT). T medlet" mot "missbruk, "men", vad Det - ligger en hel..del: varor. i | skall sägas '— och hur — till 'den frysboxarna runt :om å majoritet" söm: använder alkohol? : "Fil" kand; Harald Bohlin; Upps-, ; iksförburidet ' ! ögonblick att man ser allt förstört genom tb, ex, ett strömavbrott, Man räddar vad man kan, ' men "sedan? " Frysförsäkring Sedan "den: 1- oktober! förra året ingår, Srysförsälkring i den & k, inträffa "i ett : fasans |. finns "att ta' till. - skriven. på ett vappt, modémé: och > | fullständiga” hemförsälani Det dén hemförsäkring man har 'om- a Förr. under de sanaste tio ir lättillgängli "språk, När det 'gäl< ler; fackhiiberaturen torde det” inté möta: "några Större 'svårigheter : alt om” den till” ett ' sån > frysboxl allmänhet ' tecknat frysförsäkring med premien betald för ett par år, nu tycker en del tatt den kan slo- säkringens skull, Det kan man natär« med skönlitteratur och lyrik, men man kan göra. själva urvalet ”lätt- Tyvärr följer inte en upplysning med fr | da säkringsstället uppkote bax, - frysfack eller frysskåp på grund av" att. temperaturen. stigit genom'fel i frysmaskirveriet, strö avbrott « eller; anna Je säkert oförutsett, . men "man: mer. På egendom förvarad i frys-]' No 5 inte: frukta Hör: anubo= mari Den I mr ; inte Får em ir svårt att få ut bengar från, bol för det, ' Far ” Försäkringen fäker kostar matt nyinköpa det som skat - Idag vad > det dats.". Bär. som, man plock själv ersätts -med '"inköpspriset av mot- svarande" djupfryst vara vid. tiden för: skad strejka ersätts de "skadade varor- na med högst 500 kronor, en ,s. k. I lyckan känner man 'sig eit méd hela : värld i: olyckan alldeles ; "Analysera noga din nedstämdhet och du kommer att märka att den nästan alltid har sin grund i sårad egenkärlek, 7 Tore ”Leth.- Undrar just om den här skall gå igenom lättare, suckar hr Erlan- der över det socialdemokratiska förslaget i i | Finstemokratiutredning= en ” lan. Samma gäller för fisk |+ och vilt... Skulle" frysen på landet |. . som. gäller i hela € : fiende, 'värre än stormen Dimma ällvandrarens Att ”sossårnia vill ba, höga t och Högre "skatter, det vet wi äv. prak- disk och hård erfarenhet, fast kam. pen för högre skatter inte precis är inskriven i. partiprogrammet, arbottens-Kuriren. (ETT ORD ine PA: VÄGEN Jag ' utplånar dina ' överträdelser "| såsom ett moln och dina synder såsom en dimma. Vänd om till mig, ty jag förlossar dig. "JES. Va 22. sS jämförs också med dimma, Fuck "är sjömanhens värsta största fara. Hur Den som igår i "dimma, hittar inte vägen. Han 'ser bara ett kort stycke åramför sig, Och när han går, :går han tunt. Vart han än vänder sig, är det ständigt ny Himz den, hittan inte vägen Utan att veta det fgår han runt Vart han än vänder, sig, ser han bara ny Men kan scgra över dim- den - och dimman? Ing- er ven det; Det finns helt enkelt ' :Jinte mer. ”J ig utplånar dina synder såsom ect dåmsmar”. Haris Haris vtåds ol skingrar syndens täta dimma. Var är din syrid? Ingen vet det. Den finns helt enkelt inte mer, Utplånad som dimma," Stärve aa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.