FORD: ” klipper biljetterna". oa ofte Pr Måndagen. den 8 8 november 3 1965 . - LAHOLMS TIDNING ar Mycket roligt för lagom. pengar, Det är roligt att då och då träf! fas många och att dansa och glam- ma. Men även om man har utrym- men i gillesstugor och liknande så - begränsar de höga kostnaderna ' för mat och dryck naturligen både an- talet gäster och Pjudningar. ” v Varför inte i stället ' återuppta en så trevlig form av bjudning, som ett äktsvenskt knytkalas? Det behöver — utslaget på alla — inte alls bli besvärligt eller dyrt, Vär- dinnan eller festkommittén kan med fördel göra upp en lista över Halmstad är r lämplig « ort för ny: ”universitetsfilal ren motion i i Första kamma-' fen av herr Axel Kristiansson" m fl och i andra kammaren av) herr Gösta Josefsson m fl fö-. .reslås att en filial till Lunds universitet skall förläggas till Halmstad. I motionerna fram-' hålls att Halmstad är en' starkt ” expanderande stad . med; go-' da "utvecklingsmöjligheter ' ge- nom sitt centrala läge vid väst-.. ; kusten mitt emellan 'storstads-, regionerna Göteborg' och Mal- mö, Staden' har nära till såväl . Inhemska som utländska mark- nader. Goda" landsvägar. och" järnvägar ger staden utmärkta förbindelser med. hela sydvä ra Sverige. "Europaväg 6 och ” . riksvägarna 25 och 26 (Nissa= stigen) bidrar tillsammans med västkustbanan — och + järnvä-t . gen Halmstad-—Nässjö st da städer, Med "nuvarande 'köm- | munikationer skulle det € ö bli ganska besvärande, restider för stu- derande från Hallands län; om .de hänvisades till filialen i Växjö i jämförelse med nuvarande till uni-. versitetet i: Lund resp Göteborg. Motionärerna . anser. också att det kan anföras att närheten till Göte- borg .och Lund från Halmstad räk- nat. innebär en betydande . för- del genom att kontaktmöjligheteri de klassiska ingredienser | som skall finnas, och - fördela inköpen, bland gästerna, .Bördet blir vackrast. | om; : det finns rikligt. av alla sorter. Hela korvar, en stör bit kokt, skinka, en hel mund pressylta och en lever- pastej av hemlagad typ .-' allt upp- .ilagt på rustika : skärbräden” eller träfat med kniv och gaffel, så att var, och en får skära efter behag. Inlagd gill, rökt ål, tomater, salt- gurka, rödbetor, olika ostar, stora pyramider av smör gör smörgås- bordet komplett — — så. när som på brödett es co Rikligt med vackra bröd av oli- ka sorter pryder. bordet och. ger smaksensationer år påligget.. Vitt bröd, grovt. bröd, knä Borås får.g ” ymnasium: för vuxenutbildning | STO CKHOLM (TT) reslås kunna förläggas också till Gy och fackskol bildning bör erbjudas kostnads- fritt åt vuxna på åtminstone al- la orter som har gymnasium . och .fackskola för ungdom, of ednin- gen i sitt slutbetänkande, som nu avlämnats till ecklesiastik- , ministern, Utredningen har i slutskedet letts av överdirektör Birger Öhman. . Vuxenutbildningen ” föreslås ske huvudsakligen i form av deltids- studier, Utredningen skiljer på två former av organisationer: lokal hildni håld. v och vu ning med riksrekrytering. Kommu- | nen föreslås bli. huvudman för den förra. Statens gymnasier för vuxna i Norrköping och Härnösand före- lås ombildade till vuxenskolor med riksrekrytering. . Ytterligare tre sådana skolor bör upprättas och förläggas till Bor- flänge, . Borås och Kalmar, . Denna undervisningsform skall ha en in- tagningskapacitet av minst 2.500 ny- börjare år 1970. Utredningen före- slår att de fem vuxenskolorna tills vidare skall vara statliga. 2 STATLIG BREVSKOLA En statlig skolorzanisation för brevskolestudier föreslås inrättad. Den behöver inte själv producera sina kurser utan kan köpa dessa från befintliga institut, Denna brev- skoleorganisation föreslås blir för- lagd till vuxenskolorna med riks- rekrytering, och de elever som har valt att studera" enbart med hjälp av brevskolekurser skall kunna få tillfälle. att i viss mån delta i lärar- ledda & er vid, v lan, - till studierna bör ske redan från hös- ten 1966, då minst 1.000 elever skall Tnt. Ia. br Fr kunna tas in, étt antal som 1970 bör ha stigit till minst 2.000 per år. Ä ventbröd — warför inte bröd från olika. landsändar — läggs upp på em Sort fat eller tåg. Ställ fram ärbräder mled brödsågar och låt var och en skära och smaka.: '. Till ett knytkalas passar det ut- märkt att duka med papptallrikar och pappersservetiter (vi ska dansa och inte diska)." Men ' glöm inte bort : små ' trivselting . som levande na med. universitetsorterna härige- nom underlättas,” - | ljus och' blommor. I I he. -homecoming. Year förberedes:1 NU. Halland 1 Halmstadsregionens trafiknät, Halmstad är centrum i en stor- region, som rymmer omkring I » 130.000 invånare. och) Det bör vara av stor vikt att Yörläggandet av 'universitetsfilialer |: grundas inte endast på dagens si- 'tuation utan också på en realistisk " befolkningsprognos, som visar den "framtida utvecklingen.: '. Befolk- ningstillväxten inom Hallands län 'ech ' halmstadsregionen ' har 'va- rit särskilt kraftig under 1960-talet. Med den nuvarande trenden inom » befolkningsutveckiingen väntas lä- ”rets invånarantal komma att stiga från ca 175.000 till omkring 200.000 år 1975. ” Kommittén har föreslagit att en uvniversitetsfilial skall förläggas till bl a Växjö. Det' ligger därför nära till hands att jämföra Halmstads för som lokaliseringsort ' för .en sådan filial med det när- liggande Växjös. En sådan jämfö- relse utfaller helt till Halmstads fördel, : I... samtliga - reszoner inom resp ' upptagningsområde ' - visar halmstadsregionen . en större be- folkning ' än växjöregionen.:' Samti- digt. som .Halmstad är huvudort i en .region -med ett: expansivt nä- ringsliv. är staden känd som cen- -trum för ett stort fritidsområde. "Den starka tillströmningen av tu- rister sommartid kräver en speciell "upprustning av vägar, gator, vat- ten-. och avloppsanläggningar,; af färer, lasarett :m m.. Den ökade | levnadsstandarden .med.: krav på längre” fritid. medför 'en stark ök-' hing av dessa investeringar; Över! kapaciteten, hos olika servicean- läggningar och institutioner tas nu 4 anspråk -endast under några kor- ta sommarveckor. Förläggs en. uni- |, versitetsfillal till Halmstad, skulle däremot dessa investeringar kunra bättre utnyttjas. . Som motionärerna tidigare fram hållit har Halmstad inte medräknats bland de städer,” som skulle kunna vara lämpliga 'som' plats för uni- versitetsfiljaler. Om man i lämplig- het ' även inbegriper befolknings- underlaget såväl, beträffande filial- orten som beträffande resvägar och reåtider för eléver från andra om- råden, torde. Halmstad väl Kunna hävda sig i jämförelse med nämns ' PA TAGET tr Det var en gammal beprövad korduktör på "tåget. Han gick ge- nom vagnarna och'sat "Damerna kan börja titta i väskorna nu. Jag kommer tillbaka om. en. kvart. och LI cn salt. Hönd. år i alla Tuxisttrafikförbundet lanserär med början den 1 dec iå år > "en ny drive med speciellt sikte på USA, The h " Year — hemkomståret. Det går, kort och gott ut på att under detta | Y. folkhögskol redan från hösten 1966. Under första tiden kommer sådana kurser dock att kunna ord- nas huvudsakligen under den tid då ordinarie undervisning inte på- går vid folkhögskolan. Inträdeskraven till 'vuxenutbild> ningen bör vara elastiska och be- hörighet för studierna krävas bara i de ämnen som omedelbart skall . studeras. Undervisningen blir av= giftsfri, även den rena brevskole-" undervisningen i den mån den sker inom organisationen för vuxenut- bildning. KOMPLETTERINGSGYMNA- : SIUM AVVECKLAS ', " Utredningen föreslår " även att möjligheter för vuxna att studera enligt ''- läroplan för grundskolan skall skapas” inom ' organisationen för vuxenstudier, Sådan undervis- ning skall kunna ges även på hög- stadieorter som "saknar (gymnasial. utbildning. Vissa övergångsfrågor tas "också upp av utredningen. Verksamheten vid statens kompletteringsgymna= sium bör avvecklas läsåret 1966/67, Handelsgymnasiets ettåriga kurser i nuvarande utformning bör kunna : fortsätta tills vidare, i varje fall till och med läsåret 1969/70.. Utbild=- ning ' på tekniska gymnasiets 'stu- dentlinjer i nuvarande utfomning bör kunna få påbörjas i varje fall' till och med vårterminen 1969. Tek- niska gymnasiets specialkurser med. heltidsundervisning och med kom- binerad - deltids- och heltidsunder- visning — två- och treåriga kur=" ser — bör kunna finnas kvar till. dess motsvarande utbildning ordnas, : inom den lokala v' bild: d "RADIO och TV. MÅNDAG 8 november . SVENSK TV 9.05—920 Skol-TV, 9.30—9.55 Skol-TV.' 14.0 Wik Boskovsky på Berns (repris), 14.45 Niklasons (repris). 15.15 Lejdbåt (repris). | 15.45-—-16.10 Dick van Dyke show (repris). 18.30 Reporlage "från scoutlägret 1955 av Tarz-Thure Pjungdahl, 19.00 Aktuellt. 19.25 Väderlek, 19.30 Hur skall det bli med Vasa? 20.00 Aftonstjärnan. Komedi av Hjahhar. Söderberg, ' 21.05 — 3-10-åringars = upplevelser - framför TV-rutan, : 21.40 Sportextra, - 21.50 Aktuellt. 22,05-—22.50 Nya kammaren, Poli- tiskt samtal mellan "riksdagsmän- "nen Erie Krönmark (h), Ola Ull- "sten (fp), Claes Elmstedt (cp), Ingvar Carlsson. (s), Nils Wer- "ner r (k). Ordförande: Lars Orup, DÄNSK Tv. 915 Mönstermesteren, os 17.15 Kikkassen, : Sn 19.30 Oldtidsbonden, Ne 20.00 TV-Avisen. > 20.25. Klassesamfundet under : for- vandling. 20.55 Fjernsynsteatret: Hughie, Et . skuespil af Eugene O' Neill, 21.45 Beveegelsen. 22.20 TV- Avisen, " l PROGRAM 1: 8.00 Nyheter" och väderlek, . 8.15 Småbarnskvarten,” 830 Den. förtrollade "butiken. Ur Rossini-Resp! his balettsvit. Sv 8.45 Skolradio, 11.00 "Nyheter och programläsning, 11.10 Andliga sånger, . 11.40 Lätt musik. Stadeh Organisationen. '” sovabara ; De tekniska afi a i'nu- Tal, :122.00 Kl 1; 1 4 i "vocaclo dikt, Isaac Albeniz, En- varande utformning bör däremot; i. regel avvecklas i samma takt som man inför teknisk fackskoleutbild= kurser som leder till gym- nasie- eller fackskolel tens fö- ning' och den. föreslagna vuxenut= 2 bildni aa och El: ;Albaichn u ur Ibe= ria. 12.25 väderlek," 12.30 Nyheter. Luncheko! VIS Sjörapport, Lätt på grammo-= 12.58 Tid nal. Nera Tevlngshästar ? do även Na " Stockholm (0). Antalet substanser, som används för doping "av tävlingshästar, ; är mycket stort. Förutom ämnen, som - | har en förmodad eller verklig pres-.; tationsförbättrande effékt- på en frisk" häst,” förekommer ; en stor grupp ämnen med "en ' påtagligt prestationsnedsättande 'effekt.. De kan ' alltså ges för att spoliera en hästs möjligher att placera sig i ett Hemkomståret kallas året” rmed Itretton "månader och två jular. Det "pågår. nämligen från 1 dec 1965—1 jan 1957, detta för att amerikagäs- terna: skall få chans både i år och "nästa år att fira Lucia och jul i det gamla landet. Avsikten med hem- komståret är i ett nötskal att stär- ” ka banden mellan det nya och det gamla fosterlandet. Ökad förståelse ech ökad ' kunskap skapar bättre . vänner... « ; Förberedelserna för The homéco- -iming Year började för Hallands. del 'på torsdagseftermitdldagen: med en | 'semmankomst i Halmstads spar: -. banks direktionsrum: med represen- » tanter för- organisationer. som skall delta i arbetet med utformningen - av välkomnandet, Hallands turist- chef > Per-Eric Eking . preside- rade och skisserade i stora drag vad : som komma skulle, ? + I Hallands finns det speciell an: - besöka Sverige, där de var och en i sin stad eller sin socken skall "få ett mottagande och röna en uppmärksamhet som skall göra den- . "na deras sverigevistelse till något som de aldrig skall glömma och : : > > sond de sedan i sin tur skall kunna berätta om för sina efterkommande," aner eller deras" ättlingar att Sveriges: dåvarande befolkning; I vissa landsdelar 'var utvandrarflo- den än kraftigare och inte minst I Halland fanns det många armerika- resenärer, Var tredje hallänning el- ler totalt 45.000 personer utvandra- de under nämnda period. I praktiskt taget varje hem var det någon fa- miljemedlem som for till Amerika, Hallands turisttrafikförbund kom> mer att. vara kontaktorganet för hemkomståret i länet. De lokala tu= ristbyråerna i Falkenberg, Hålm-= stad och Varberg kommer: att: ut- göra .stödjepunkter för välkomst. kommittéerna i respektive områ: den. Man hoppas här på ett sam- arbete på orten med internationella "| organisationer. "såsom ”-Vasalogen, Rotary, Lions och Junior Chamber, vars riksorganisationer uttalat . sig positivt för saken. Vidare räknar man med samarbete med 'hem- bygdsföreningar, husmodersför- eningar och andra liknande :- -Orga= ledning till en svensk— ikansk -.erinran enär Halland är ett ur'ut- ;vandrarsynpunkt - speciellt intres- isent län. Under halvseklet 1865— 914 "emigrerade : totalt 1 "miljon Svenskar eller var femte Feison av ti . Målsättningen är att lå- "ta hallandsättlingarna då de åter: vänder till hemlandet känna ' 'sig Femma även om de saknar 'släk- tingar och vänner i livet på hem-- Orten. : Stockholm (TT). en "Det finns f m. skäl att tro att de bevis som konstaterats om DDT:s megativa ånverkan 'på för- mågan att lära hos djur också gäller människan, skriver den in- ternationella adökartidningen Puls. vi versitetet i USA har påträffat höga koncentrationer av DDT i fisk och fiskätande fåglar. Insektsmedel som sköljs av rån er följer med vattendrag till sjöar där det upptas av botten- | st, Därifrån I det in i emådjur, som äts av fiskar och bygger upp högre koncentrationer i varje steg av cykeln, | ; Vetenskapsmännen fann: att slammet innehåller några hundra- delar per miljon av DDT-besläk- tade kemikalier. Små vattendjur innehåller 30 gånger så mycket och fisk i samma "vatten tio gång- äckel fö rö n på: och trutar har man funnit. 27 Eånger mer .DDT älv i fisk, ee Vår förmåga. att lära | hotas. av: inscktsgift er. -så . mycket, som smådjuren: Il. Genom: försök 'med walktlar bar man funnit att deras förmåga att lära enkla konster minskat sedan de fått äta DDT i små mängder som tidigare ansetts ofarliga. Till och med en ytterst liten dos: DDT. I4ol iv föda fö att lära D:r 'Douglas James wid Arkansasuniversitetet' anser att detta har en negativ inverkan på djurens förmåga att klara sig. ' Försöken gick så till.att man lärde waktlar att picka mot en platta då denna upplystes. Som be- löning fick de "mat som ' tillsatts I hypnotika tillhörande lopp, k as det i en artikel i Svensk Veterinärtidning där en re- dogörelse lämnas för dopingunder- rv vid v Undersökningen bekostas . till största idelen av Svenska Travspor- tens Centralförbund. I sammanfatt. för att st misslyckas I de” arbete är planerat för tätförek- ning av normala urinbeståndsdelar eftersom. de isolerade dopingsub- stanserna ofta erhålles förorersade med mormalsubstanser. Den vidare åbnalysen' förutsätter "kännedom" om arten .och mängden av de normala beståndsdelarna wilka varierar. be- roende på fodret. I litteraturen, be- skrivna ' analysmetoder .' måste ,. många fall modifieras . eller helt omändras på grund av deras bris- tande känslighet. Det är planerat att. nänmare penetrera dessa pro- blem - och att slutföra -undersök- ningarna över de hittills behand- lade åtta dopingsubstansernas om- sättming. Därefter skall undersök- ningarna "fortsättas med 'andra do- ningen över undersökni bit- de + resultat I utöver de ovannämnda iakttagel- ser, tal Veterinär= serna, att det vidare fö en grupp ämnen, som inte ges för|' stionsför- att direkt påverka Pprestal mågan. De ges som läkemedel vid olika. sj "och evi illa 'ymptom kan härigenom döljas och hästen ge- nomföra det lopp, som den annars inte skulle kunna utföra. Som exempel på substanser som ges för 'att höja prestationsförmå- gan nämns amfetamin och kokain, bland ämnen som används för gativ” doping .klorpromazin och ibarbi TReruppen a slutligen bland de sjukd bu- tazolodin än salicylsyra, ' Det mycket. stora 'emtalet tänk- bara substanser ställer stora krav på analysmetodiken. Ett omfattan- rd. Våta & somrar, - spar bildäck Stockholm . (TT), " Inget ont som. inte : har något gott med sig; : våta kalla somrar spar däck åt svenska bilister, skri- ver gummifabi rikstidningen Trelle- borgs Nyheter. På torra mwägbanor slits . nämligen ” » däcken betydligt hårdare än på våta, Detsamma är fallet på vägar med Snö och is och detta förklarar del- = att däcken: slits. mindre .vinter- ti fi > Utgår man från att vägbanan är våt eller hal under 50 procent av körtiden erhåller man dubbelt- så många däckmil som om vägen är torr under 90 procent av samma körtid. Men — det finns alltid ett men — ett gott väggrepp kostar mil och goda: däckmil uppnås till nackdelen av' ett dåligt väggrepp. Den s.k. söndagsbilisten, som färdas med en måttlig hastighet av 60 km å timmen vinner mer än | med DDT. Frågan om DDT upptas fo deriautturella « födoämnes-" ljor därigenom påverk: människans förmåga att lära ligger nära till. hands och är wvärd att vetenskapligt undersökas, framhål- ler d:r James: - ' Gynna LT:s annonsörer cdA, tor mm. på ännu I 40 procent däckmil jämfört med 80 » km-bilisten. Den som kör t. ex. 120 km & timmen måste finna sig i att få ut endast 25 procent av de däckmil som 80-kmbilisten kan no- tera. Ett normalt personbilsdäck rullar 16—18 varv per sekund wid 120 km i timmen, vilket medför en jbetydande värmeutveckling, + Ut- N I nyttjas en snabb bils kan man utan svårighet slita ned en uppsättning normala personbil- däck på mindre än 1.000 mil: — Starkare motor. ; Skärpt acceleration. : VW 1300: Alltjämt i i bästa form. Volkswagen 1300 har fått står- kare motor: (50 hk) — " bättre. segdragning, , snabbare .accele- : ration. Ny framaxel — smörj- ning och tillsyn behöver bara, - göras . var 1000:e mil Ny och mera påkostad inredning.” De- frosteruttag även i mitten av instrumentpanelen. Spärr som håller ryggstöden i läge även” "vid hård inbromsning. ” : Och många andra väsentliga nyheter, som ger ökad komfort, ' ökad säkerhet och ännu bättre VW-ekonomi. . Titta in och låt oss visa Er alla VW- nyheterna och bju- da på en ordentlig . provtur. ” | I Motor AP Halland -: Stationsgatan 74 HALMSTAD Tel 11 86 90 ' +” Filial: . LAHOLM "Tel. 0430/112 85 Filial: TORUP Tel. 367 -J18.30 Radiouniversitetet '— Stats- 21.00 Melodiradion,' i 8. 209. 50 SkoldIV 13.00 "Börsnoteringar, 13.10 Skolradio, ess 14.00 För oss äldre. : 7 ” 14.30 Lite gammaldags. (repris). 15.00 Riksronden. 15.10 George” Gershwin-musik. 15.45 Moshulu, Gordon Macfie be- rättar Om. ett legendariskt far- tyg, vo 16.00 För flickor och pojka > 16.20 Göteborgs kammarkör, '' 16.40 Möte med den engelske åra- .matikern Arnold Wesker, : :'. 17.00 Nyheter. Sjörapport.' : 17.10 Stadsmatchen, vv 17.45 En musikvecka med Svjato- slav Richter, ”: 18.00 Jorden runt” på 80' dagår. 26, 18.15 Löpsedeln, . 18.20 Meddelanden, 18.25 Väderlek,: - 18.30 "Nyheter, Dagens eko 19.00 Fällor 'och fel.” 19,30 Lyssnarposten (repris). 20.00 Mantovanis orkester, '' 20.30 Reportage från ”femskifts= äventyret” vid: sulfatfabriken - i H + usum. 21.00 Kvällseko "och Sport idag. - 21.20 Franz Schubert: Tre militär- marscher. (vec Coe ata 21.35 Språklådan, , : FE 21.50 Väderlek. | ol sad 22.20 American Folkblues' Föeslivål. 23.00 Måndagens nyheter.” , 23.05" Melodiradion. 0. 005. 35 Nattradion," 6.00 Melodiradion. 11,05 Matbörsen, . 11.10. Melodiradion. 11.45 Vad tycker ni på lördag? Sten Broman: v.<v : 11.50 Melodiradion. . 12.00 Lyckolotten. 12.05 Det ska vi fira! 13.00 Regionalradion: Idag. 13.05" Melodiradion, ' 15.45 Småbarnskvarten (repris). 16.00 Melodiradion, +. 17.15 Zick-Zack, 17.25 Pop 65. 17.55 Löpsedeln. . ". 18.00 Melodiradion; 18.15 Regionalradion. 1 i i Aa . kunskap, -19.00 Lyssnarfrågor. ' 295 5 DE, en visbok av. Laci Bolde= 19.30” Kulturredaktionens aktuella rt. 19.45 Okänd kontinent. 20.15 Klingande Wien. 21.25 Moderna holländska berätta- re: Simon Vestdijk. . . 22.00 Nyheter; - su . 22.05 Kvällsandakt. ' 22.10-—23.10 Bath festival orchestra, ' PROGRAM 3 18.15 Melodiradion. ' 18.30 Pop nonstop. 18.50 Kvällssagan. a 19.30 Svenska "sångartister. I kväll: ; Alf Hanibe. 19.45 Melodiradion:. .. 19.59 Senaste nytt. 20.00 Tio i topp (repris). 20.59 Senaste nytt.” ; 21.30 Berömda jazzvokalister: kväll: The Axidentals. 21. 45—22 00 Melodiradion. TISDAG ENS av - 5; ENSK TV » 17.50 Edward German: ”]12.58 Tidssignal, £3 70 0 2 122.00 Nyheter. . "16.30 Din soldat. : 112.00 Lyckolotten. 20.55 En arab i Arvika. 21.15 Radi : 18. as Melodiradion. 18.30 Pop nonstop. "11850 Kvällssagan. " "I i19.00 Eftermiddagens nyheter. Där- 12.00-—12.25 Skol-TV. - P30—22, s Skol-TV, - 0 Mr Gregor. sg örselskadade ba d barn, 7 trollar för räna med TV (re 19.00 Aktuellt. N repris). 19.25 Väderlek, : 19.30 'Två i en kurva. 20.00 Tid för annat, | 20.30 FN-vardag, 21.00 Utanför gemenskapen. Ur den engelska serien ”The Sullavan Brothers” om en mor som inte ville skicka sina barn i skola, 21.50-—22.05 Aktuellt, é DANSK Tv 9.15 De små samfunds tid, 17.30 Byen ved vejens ende, ' 19.30 Walter and Connie, 20.00 TV-Avisen. a Eneboerne i Borroloola. tet, Igor : St bleeseroktet, : . ravinskijs 21.20 Atelier, '.: : 22.00 TV=Avisen. ' 22.10 Brylluppet, 22.30 Fodboldaandskarip Skottland —Lltalien, -- - N : ” i + | "PROGRAM 1 0.00—5.35 Nattradion, 5.00 Nyheter, :s4r > 5,50 Morgonandakt av generalsek= 6 0 Re Tore Littmarck, orgoneko,. Första upplaga 6.15 Käbi Laretei spelar. ppiagan. 6.30 Nyheter och väderlek. «. iv 16.40 Matbörsen. 6.45 Joan Sutherland slunger ita= lienska sånger. 7.00 Nyheter, Danser från Wien. 7.15" Morgonandakt av kyrkoherde Per Alex Törneskog. 7” » ' 7.30 Morgoneko. Andra upplagan. Tre la ur "Nell Gwyn' danser 8.00 Nyheter oh väderlek, : 8.15 Småbarnskvarten. +. I, 8.30 Livsmedelshygien: — hemma. ” 845 Skolradio, - >> xt 11.00 Nyheter och program S 11.10 Skolradio.'. . 11.35 Lätt musik. SR 12.00" Klockspelet. i i ”Stadshustornet. . Dagens, dikt.. ' Sandor , Konya sjunger Puccini-arlor.: 12.25 Väderlek, ; fotg 12.30 Nyheter, Luncheko- . 12, 5 Sjörapport.' Lätt på grammo- ing, 13.00 Börsnoteringar, [13.10 Skolradio. 14.00 Familjespegeln; ev 14.45 Viskvarten (repris), 15.00 Riksronden, + 15.10 Radioföljetongen. värl 1540 I rymd: ; skidrakoters "tjänst, 16.00 För fickor. och pojkär.” En 16.20 Nielsen-konsert med danska ' radions kör och symfontorkester, 17.00 Nyheter, Sjörapport. : . > 17.10 Fällor 'och fel (repris). i K 17.40 En musikvecka' med ' Svjato= 2 slav Richter, - 18.00 Jorden runt på 80 "dagar, 18.15 Löpsedeln. ' 18.20 Meddelanden, ' 18:25 Väderlek; sla 18.30 Nyheter, Dagens eko, 19.00 I -plommonstop och påräply (repris); > 19.30 Johann ” "Christoph Frederich Bach: Sonata D-dur för röjt och "cembalo, ';+ 2 « vars 19.45 Fråga. musikvetarna, : 120.30 Så föddes bomben, 21.00 Kvällseko och Sport idag: 21.30 Önskedikten, ! 21.50 Väderlek:- : : 22.05 Lyckolotten, : " 22.20 På besök bland förenlngsung- "dom i Härnösand, 23.00 Tisdagens” nyheter. 23.05 Melodiradion, ” 0. 005, 35 Nattradio: pula et 5,59 Senaste. nytt. (Därefter varje timme t. o m: kl. 18.00) 6.00 Melodiradion, 7.00 Melodiradio 11.05 Matbörsen;' > 11.10 Melodiradion.. 12.05 Det ska vi fira! . [13.00 Regionalradion: Idag. 13.05 Melodiradion, "|13.30 Söderhavet spelar upp. » [14.00 Melodiradion, 15.45 Småbarnskvarten (reps). 16.00 Melodiradion. . 17.55 Löpsedeln, :' 18.00 Melodiradion,'' 18.15 Regionalradion, . . . 18.30 Grammotfonmusik, 18.35 Tysk fortsättningskurs. ” -.; 19.00 Rapport. från Biennalen i Pa- 19.30 Kulturredaktionens "aktuella - kvart! 19.45 Werner Wolt Glaser: Björ- , lingkantat för sopran, 2 pianon "och stråkkvartett, . 20.15 Världen och vi, . 20.45 Michel de La Barre; Sonata nr 9 G-dur för öjt och gene- ralbas. ' : . Tidigt « And morgon. Radiopjäs av Malcolm Quantrill, iddagens nyheter. Där- [22.00 Nyheter. - PRE Dagens LP. : 22.05 Kvällsandakt, 19.20 Melodiradion. 22.10 Biodags. 22.35—23.30 Rysk konsert på grams mofon, - ” PROGRAM 3 efter: Gamla skivbekanta. 19.15 Melodiradion. 19.59 Senaste nytt; 20.00 Kvällstoppen. - 20.59 Senaste nytt. Är 21.00 Film- och musicalmelodier. 21.15 Melodiradion,' 21.30 I dixieland, 214 45—22.00 Melodiradion, orkan 4 N 21.20 Lasse Benny spelar dragspel, S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.