i LAHOLMS TIDNING LäK Onsdagen den 1 decomber' 1965 dä. den 1 d =LT 'o Ögint mot: Motionskrävet på utredning av frågan -om frivillig tilläggssjuk- penning wid 'barnsbörd för hem- arbetande kvinnor och: kvinnor som arbetar i familjeföfetaget av- visades med bred majoritet av Från ( håll hade hr Gustavsson i Alvesta begärt sådan ändring i lagen, om allmän försäkring att också dessa kate- gorier kvinnor kunde få rättmä- tig" ersättning under ' tiden: för ” nedkomst, Socialdemokratiska 4alesmän visade ett kompakt "motstånd till förslaget — trots att det endast gällde en utredning av proble- met. Som motiv för sin ”negati- vism anförde man att lagändring- nbe 1965 ILT= kvinnorna: en skulle. medföra alltför: stora Underjodiskt I För en: i stadsbo” — en kidnings- man från I — blev Öst- : kostnader . för försäkri kollek- tivet. Fru Ekendahl (s) dundra- "dei riksdagsdebatten. på sitt 'par- tis vägnar. ” "Det är ju ändå "uppenbart att, såsom hr Gustavsson framhöll, la- "gen om allmän försäkring sätter en 'stor grupp kvinnor på un- 4 makarnas ? gemensamma' företag "kan inte tillgodogöras vid barns-? ”börd.! Det blir. en" inkomstminsk- ning "för företaget och familjen., "Och bortsett nu från denna'ka- tegori | kvinnor har man anledning "undra: "vad ” " socialdemokratiska partiot egentligen "värderar ; en : ibetand - kvinnas '- - insatser! DEN INDIVIDUELLA PRO-'. - GRESSIVA BESKATTNING. ENS kOLL som Utjämningsinstrument bör- jar bli -utspelad, hävdar D a g- ” bla det, Sundsvall (s): > "> Den effekt som tidigare nåddes är numera i stor utsträckning neutraliserad. För den angeläg- na utjämningen måste andra me- toder till. Därför är vi inte hel- till. I yviga tal iovordas 'hon, men :J]: när det gäller" att åtnjuta samma rättigheter som medsystrar i för- värvslivet .. får. hon ' erfara ” att hennes årbete r av noll och ing- et. värde: Är 'det-så: socialdemokraterna” "verkligen Swill', ser husmödrarnhas Iqr främmande för tanken iatt mn man ändå: kopplar samman den 'progressiva skatten och lönen:— inte i den här avtalsrörelsen, men på något längre sikt." Men den ” sammankopplingen måste då syf- ta till att bevara oförändrad real- " lön: efter skatt även sedan man > har avskaffat progressiviteten helt eller; till. huvuddelen, Är. med andra ord Saco redo att disku- tera nominell lönesänkning om man slipper den extraskatt som progressiviteten innebär? Att av- skaffa den --progressiva beskatt- ningen” och samtidigt behälla -1ö neklyftor som progressiviteten bil dragit. till att skapa, kan ju inté den. syftar" ock ber lv. det hela som, en tänkta, systemet; . od texas med: Algärder; söm” fyller. de: ut- - jämnkigssträvanden, som" progres- siviteten. ha "misslyckats. med”, 'kä några 'visloner” i sina samtal med | exempelvis Saco, anser tidningen. BUBBLAN SOM BLÅSTES UPP TILL : STATSKUPPSFORMAT och vållade någon veckas” 'hys- teri och människojakt, varpå det ned” ' genom ? diverse" avdelnings- manövrer : från myndigheter; och |: massmedia; tycks nuidefinitivt: ha spruckit, « skiivér D a ge ”n i ar nya mytö manga : skildringar, förnedrand bortförklaringar och ..motbeskylla ningar, desperata hävdanden attt, man trots allt gjort en samhälls- nyttig insats genom uppståndel- sen kring den stora sammansvärj- ningen som snabbt visade sig vara — och från början bort misstän- kas vara — den lilla vanliga föl » villelsen att, mer, ömka än svåne N das över, Denna publicistiska och juri- . diska skandal, där Radio-TV och hela pressen är medansvariga och "kollegan Expressen huvudansva- rig vid sidan av polisen, som inte bort låta sig provoceras så som skedde, "och åklagarmyndigheten, som inte bort söka rädda ansiktet så länge, har gett oss en nyttig läxa. En läxa om vådan av att lita till förstaintryck och 'även rutinerade journalisters och myn- dighetspersoners omdöme i kris- " eller indignationsstämningar. . Den västgötaklimax, hr Gran- quist nu framkallat, har .onekli- gen sina komiska för att inte sä- ga burleska och groteska sidor, skriver Svenska Dag bladet : : «Men opinionen kan inte nöja sig med ett gott. skratt på Ex- pressens . bekostnad. Saken har nämligen också sina mer makab- ra aspekter. En av de mest iögo- nenfallande är att till följd av |. den ' orimligt överdimensionerade publiciteten kring affären Sveri- ges anseende i utlandet allvarligt . skadats, En annan ännu allvarli- gare aspekt är den som samman- hänger med rättssäkerheten i vårt land, Till följd av lösa angivelser och riksdagen, hela samhällets rätts- maskineri "sattes i funktion och rikspolischefen och riksåklagaren tillstadde ingripanden på grund- val av uppgifter, som en vanlig |" åklagare aldrig, skulle godtagit, Oskyldiga människor fick inte blott schavottera i pressen utan togs också i förvar, Med all ne- servation för massmedias beklag- liga medverkan i skapandet av en lynchstämning måste konstateras att de rättsvårdande myndighe- - terna inte höll måttet. .- När . samhällets bäkerhetsven- tiler sattes” på prov, fungerade de inte tillfredsställande, Detta mås- te "bli en läxa för framtiden av Expressens :— Jåt oss i den kolle- giala — barmhärtighetens namn kalla det — godtrogenhet. ” tisk” information” om lantbruket skall - åstadkommas > har en av » Lentbruksförbundet utsedd kom- ”mitté. fått, ÅL uppdrag att utredaj! Härtill kommenterat J ord- "Det ”behov'$ som. -härlgeno skall bättre” "tillgödosés har länge in- setts på ledande. håll inom jord- "brukets organisationer, och detta |! att 'en utredning” tillsatts får: gi- vetvis: inte "tydas så att ingenting hittills blivit: gjort 'eller skall: bli gjort i avvaktan ' på de' riktlinjer - som! utredningen, kan k till. Det kan" dock sägas att förenings- ” rörelsen "är klart junderrepresen- -terad i fråga. om specialister på : informationsområdet.: I 2en: tid. då "lantbruket och Jantbrukspolitiken - är, så livligt debatterad som fal - let" varit under senaste tiden: är detta värt att lägga märke, till," ' Det kan: inte "dokumenteras. att. lantbruket ligger” illå till hos' den stora allmänheten,” men "det är möjligt. ati den ' misstänksamma eller, negativa änställningen till Den svenska Synden har! länge "varit en visa utomlands. vi har "utmålats som ett folk som lever i "sexuell lössläpphet, våra svenska kvinnor har beskrivits som kär- lekskranka blonda valkyrior som sutan? ; hämningar kastar sig i ar- marna på första bästa karlstac- kare bara han. har ett någorlwida sydländskt utseende, en: välvår- "dad :tangorabatt och ett 'eldigt temperament.. Vår frigjordhet när det gäller sexuella ting speglar sig ju också i vår moderna "litte- ratur, i 'sexromaner och sexfil mer. för att inte tala om den'ser naste avarten, den pomografiska |s litteraturen, som äv en förblindad: kritik upphöjts till en fristående konstart .med litterära kvaliteter” Sex och" Porno är dominerande] dantag genom gällande regler. De insatser en: kvinna gör t.. ex, så Lapplands | vita värld än en gång en stark upplevelsei Längre och längre österut gick färden på den snötäckta - väg. som drog fram ge- nom ändlösa "skogar, ' mellan kala arktiska. berg och. isbelagda floder och sjöar, | Vi nådde gränsen "wid Rajajoo- seppi — ett lustigt, ovanligt namn - Strax söder om den ryska ishavsstaden Murmansk har fin- ländska tekniker nyligen över- lämnat ett stort kraftverk till Sovjetunionen, Det har fullbor- dats på fyra år och är resul tatet av. ett stort och Jyckat samarbetsexperiment. N LU ” som betyder ”Josef från person — Som för övrigt många andra av de änniskor som, bor, här uppe. ls - VILLEBRAD PÅ VÄGEN. . Först en snabb kontroll av den finländske” gränsvakten " som ger mig "det nödvändiga specialpasset och: sedan ett kort uppehåll bakom tyska gränsposteringen. rångel, endast : en snabb 1L--och vägen ligger fri km genom. ryskt territorium. .-”, «Vildmarken känner inga nations- gränser. Låndskapet ' förblir det- , [samma "även. om skogarna före- faller; djupare och fjällryggarna högre, " Men annars: samma frid, Inget "buller; ingen trafik, endast ett. par : bilmöten -under -18-mila- färden. Några älgar ser vi mellan träden och. de tittar tillbaka' före- brående. Björn lär d också fin- Nas, I mes : Inte "heller" vägskyltarna ändras. De är finländska... Och war 10:e " I kilometer. sitter: en gul låda på en telegrafstolpe. ' Inne i lådan - finns en "telefon: Den. behövs "om man får- motorkrångel. : En obehaglig tanke i-den 30 graders kyla som råder. -Fbland kän det varå 50 gra- der kallt här uppe. / "Det: har' blivit : eftermiddag och dagsljuset "avtar snabbt, Vår 'cha- mufför tycker det är bra att wi kommer fram efter mörkrets: in- IJag ha varit" med fästan sedan man började bygga kraftverket och finar”aldrig på anblicken av nar. I Just” när. vägen - rundat en höjd. kän: vi. 58 Ylä-Tuloma, kraft- verket: med; nyligen överlämnat: till Sovjetunionen. Det är en kel :liten stad 'som' dyker upp ur tomma intet; ”fullbor- dat. tre mindre kraftverk vid grän- sen: mellan : - Sovjetunionen :- och projekt. iKraftverksbolaget tran Voima fick 1961 uppdrag att bygga "större delen av ett under- jordiskt' kraftverk 'vid floden Tulo- ma; drygt 70 km sydväst om- Mur- mansk : — ett, projekt. som' kosti nadsberäkhades till cirka 350: mil? joner svenska kronor: Kraftverket: = I skulle '-ha'' en totalkapacitet: på 225. 000 kW ”öch! en: årlig Snergiv” Norge planlades . ett; vida större - produktion på 830 miljoner kWt, :-Men först "måste man bygga den långa väg ' genom vildmarken som "I vi just lagt bakom” oss. Det tog . | sju månader. I november 1961 bör- ”Jjade: arbetet : på ' kraftverket' och samhället 'runt omkring. I det se- nare ' ligger nu, fyra år senare, hundratals byggnader 'och anlägg- ningar -—' bostäder, butiker, gara=- g3 biografer, kaféer och. matstäl- len.' Allt i ett !område med en ra- die på. endast cirka 3,5 km, ; "62 METERS :NIVÅ- bk SKILLNAD. H Och så själva kraftverket, . "Ylä Tuloma ' kraftverk är . byggt vid sjön Nuorttijärvi och ”sammanflö- det" mellan två floder, av vilka den "största, 'Tuloma;' flyter 'mot Barents : hav genom Murmansk, Med en ny rysk metod byggdes er en 1.300 meter : lång damm. blockslagren i flodbädden ic a lig- ga kvar och mellanru: med: morängrus som . tippades : vattnet, Nuorttijärvi har fåtts att stiga Över 30 meter — och , har blivit en av. de största sjöarna: i norr, Nivåskillnaden mellan till- loppet och avloppet är 62 meter. : Från , sjön leds vattnet till, det underjordiska ', kraftverk '- där "de stora turbinerna arbetar. Omkring 720.000 kubikmeter berg :måste röjag undan för att bereda plats för kraftverket och:dess kanaler, rör, grindförsedda intag, lo. s..v. Själva kraftverksbyggnaden är 100 meter: lång och 40 .meter hög, I byggnadsmaterialet ingick : 30.000 ton cement,' 3.600. ton” stål och 3 miljoner tegelstenar, ' . Den finländska arbets-. och ma- terialinsatsen har utgjort 75 pro- cent .av budgeten för kraftverks- . | bygget, medan - det ryska :V/O Teknopromeksport har svarat. för resten, d.-v. s. en del av :råmate- rialet samt. maskinerna: genorator rer, Kaplan-turbiner och kranar. na. i. maskinhaHen. - .Imatrabolaget har.., under .. uppbyggnadsperioden in- betalat löner: och täckt andra kost- nader för Teknopromeksports räk. Ylä-Tuloma-projektet är med and- ra ord ett utomordentligt resultat avvett. internationellt. samarbete. "KLART FöÖRE- NN ot ”TIDSSCHEMAT. ') 21 Den: "ryske chefsrepresentanten på - platsen, E:: M; Pavlov, att der första turbinen kunde mon- teras upp fem. månader före tids- schemåt..-och "att hela” kraftverket blev klart före den utstakade ti- len. S da-mellan" de finländska och ryska teknikerna "och arbetarna 'möjlig- gjorde detta : fina resultat. Vi: är mer än nöjda med oden finländska aren, ”. organ för clan arbetarrörelsen, fullbordar nu: sin femtionde sårgång : och ägnar i'Éke- naste numret: åt ' tidningens ' hi- storia.. Ori” tidningen "varit ett: med lantarbetarrörelsen från -sitt' första nummer; och ganska . mycket är skrivet om denna rörelse, är det "I relativt litet skrivet om tidningen i dess” egna, spalter, påminner nu- varande "redaktören Gunnar Sjö- kvist, som nu fyllt en Iucka.' i 3 Lantarbetarrörelsen, ja uttrycket ofrekt, Lantarbetarnas fackli- ga; politiska ” och . kulturella strä- vanden flöt samman i en kraftfull rörelse — mer påtagligt hos den- na yrkesgrupp än bland andra un- der första 'halvdelen av 1900-talet, Och: fackonganet spelade en myc- ket betydelsefull roll. . Lantarbeta- rens redaktörer har 'varit Gösta/ Netzén (landshövding), Sven Jer- stedt, Bengt Gustafsson (båda i Sveriges Radio/TV) Bo Präntare (tidningsdirektör). och nu Sjökvist. De; ger. alla. bidrag i jubileums- numret. Andra pennor är förre förbundsordföranden Gunnar Sträng (finansminister) . och nuvarande förbundsledaren, "Ewald .'Jansson. Bland medarbetare under åren som nu återkommer "märks Ivar Lo- Johansson; ' Emil . Hagström, Hel- mer Grundström, Lille-Per Börje Lindkvist” och Lars Furuland, som doktörerat på. lantarbetarnas hi- storia. . Lantarbetaren var tidigt -ute för att genom. ömväxlande innehåll, modern journalistik och gott. tek. niskt utförande bli' väl mottagen inte- bara ' av den fackligt Orga- . familjefadern utan också inslag i både veckotidni "och forna att döma! -är det just den kost den hungrande : läsekretsen "vill matas med, bön "Men följdsjukdomarna börjar: da valkyrior kommer hem från 1 sina härnadståg i sydligare nej der..rika- på. erfarenheter, men . många gånger, också méd mera påtagliga, imen mindre trevliga | från sina eskapistiska ut- .flykter, Det har.nu gått så långt att man börjat tala om en import av veneriska sjukdomar till lan- det.. Sverige toppar » VS-statisti= ken,. Melsingborgs Dags : - blad: . kvällspress och "av upplagesiff- nu: 'alltmér att märkas. Våra blon= av; hans hustru och Övriga famil- jemedlemmar. Samtidigt med sitt budskap ont organisati ion och soli- daritet bjöd den på "bidrag : av framstående författare och illustra- törer. I många hem fanns ingen annan : tidning, än Lantarbetaren av. den enkla anledn ledningen att man inte" hade" råd. hålla sig med en nyhet "Tidningen ' ruskade om i vardagen och mycket togs därför emot med protester, Men den skrevs av, folk som med li- delse 'stod mitt i kampen för sta- tarklassens frigörelse; Att: förfat- tare. : och - konstnärer, - som Albin Amelin't. ex, slöt upp å striden och medarbetade i fack tidning som möts med sådant in- tresse av de” aktiva. som Lantarbex taren gör på sitt avsnitt. Förkla- ringen ligger inte bara i den roll som tidningen spelat för höjandet av en eftersatt arbetargrupp ma teriellt och kulturellt, utan P också i att tidningen tidigt visade atp de fackliga problemen griper in i så många andra frågor, och att: det mesta som sker i samhället på ett eller "annat sätt angår fackföre- ningsfolket, . : "I dag i vårt expanderande sam- hälle, är den principen allt. mer allmängiltig, Ingen avtalsrörelse an ringsfrågor och . samhällsekonomi. Var går gränsen mellan de fack- liga och politiska ställningstagan- samarbele skapade kraftverk J na och husvagnarna: Och denna i kraftverket, .: ning.. Det nu' lyckosamt slutförda |: > påpekar |” vi har svårt . ka oss enl. föras utan utblickar på nä-|” skickligheter: och energin, tillägger han. Under uppbyggnadsarbetet. sköt- t (| Aktuell. ee kommentar - é te finländarna nästan förvaltningen av samhället kring Ylä-Tuloma. När byggnadsarbetet pågick som intensivast fanns det nära 3.000 finländare, nästan . 300 familjebostäder — i allmänhet en- och två familjshus — förutom -de provisoriska ' barackförläggningar- civilisationens mutpost i norr till- fördes inte mindre. än 500. bilar. ” Ett finländskt postkontor inrät- tades, finländsk valuta var gång- bar och. alla livsmedel kom från Finland. De anställda fick särskil- da pass och kunde resa fritt mel- lan kraftverket och finländska gränsen; De "ryska "myndigheterna beviljade dem en cirka 100 km lång :rekreationszon :—: för”: fiske, skidåkning och annan sport --"ut- med : vägen mellan: gränsen och Ylä-Tuloma, rö GOTT "SAMARBETE. Chef: för den finländska insat- sen. var Elja Kuorikoski, en erfa- ren ingenjör som' byggt kraftverk i många delar av världen. Närmast innan han tog sig an Ylä-Tuloma- projektet byggde hane ett. kraftverk i Kanada. Den intressantaste delen” av ar- betet. var dammbygget och kon- struktionen .av det underjordiska 'säger : Kuorikoski. Dammen är den största som byggts med den nya ryska metoden, Men KEN det stränga klimatet och de ark- tiska terrängförhållandena innebar många problem. '; - Jag har aldrig träffat” på-så ste- nig mark tidigare — från småsten till klippblock stora som hus. Den länga . arktiska köldperioden' gör marken så hård, att det blir: för mycket även för 'de starkaste ma- skiner, Det är också en fråga om hur mycket metallen tål av den- na kyla, Vi måste ibland stoppa maskinerna och vänta med vissa delar av. arbetet till den "varmare perioden; ' På 'en del platser blir utgrävningsarbetet: dubbelt så dyrt under den kalla. perioden som på sommaren. - Samarbetet : med ryska : tekniker och tjänstemän har gått bra och smidigt. "Vi har löst problemen tillsammans, jag tror att. båda Par- ter har haft stort utbyte av, .sam- arbetet. 'Vi' har vunnit nya: kun- "Det detlanssen talet om att hejda bilismen och de lika slen- trianmässiga åtgärderna i syfte att bromsa den. eller att helt enkelt utnyttja den som fiskaliskt objekt är resultatet av ett förenklat och onyanserat synsätt. Det är dyrt att ha bil —'den :saken vet "varje pri- vatbilist. Gör, man det ännu dyrare, kan man givetvis slå ut en del av bilismen. Mén :vilken garanti har man för att det är den onyttigaste delen som man på detta sätt ran- sonerar bort via plånboken? Ingen alls, I många fall har: den utpräg- lade. Tyxbilismen. den” största eko- åndskraften: Åtgär- «I derma Kommer ' i betydande wt- sträckning att drabba personer med måttliga inkomster, människor som med uppoffring betalar de redan dryga utgifterna därför att de be- råd att betala ännu mer, Det är begripligt om dessa personer har svårt för att inse varför de stän- digt måste fungera som hr Strängs konjunktur- ' och budgetregulato- - Svensk. : Dagbladet. Vad hr . Sträng beträffar tycker vi att han borde förstå att en lätt- nad j/ marginalskatten för mellan- grupperna har hög prioritet sedan de lägre. inkomsttagarna wid årets riksdag fått en ordentlig ,skatte- sänkning. Även om anspråken på iden offentliga sektorn är stora, måste dennas . tillväxt modereras så att inga grupper i vanliga' in- komstlägen 'får vidkärnas ' reella inkomstminskningar. under 'en tid av stark ekonomisk expansion, Nå- gon del". i standardstegringen : vill alla ha: det ikommer man inte förbi vid en harmonisk avvägning mellan : den: offentliga och den en- skilda sektorn. =" skaper. och, nya erfarenheter. "> Erkki Savolainen. . höver sin bil men” som inte har "En alltför hård centralisering får påtagliga skadeverkningar och blir till nackdel för kommuner och län, Kommunal självstyrelse och läns- demokrati är begrepp som inte ba- ra får stanna på papperet i utan . heten, I annat fall fastnar wi'i en - svårmanövrerad = och otymplig statsbyräkrati. ot . . Sydsvenska Dagbladet. Bakslag ifråga ” om kalkyler för" kostnadskrävande tekniska saker tillåtna , felmarginalen och .auto- räckligt vida 'att rymma bristerna " Sundsvalls Tidning., Det ledeunma är att skoldebat- ten, som berör . så gott som var- enda medborgare. antingen som ensak : för" » specialister . och förs ovanför :: huvudena på . "dem. det inte mycket annat att göra än att riksdagsmännen och de som arbe- tar i föräldraföreningarna skall bli tillräckligt . informerade för att venkställarna i skolöverstyrelsen. ; Ragnar Oldberg. i JES som 'saknar we: Både i fråga om bostäder "och -"sjukvårdsmöjlighe- ter måste alltså de gamla nöja sig i samhällets " absoluta bottenskikt. Är det anständigt? TN Skjutjärnsherrarna ”döminerar NA i Förbundsordförande Nils :J.' Wedin och konsulent Lars Gråby stu- derar ”Katekesen”. om I ökat samhälleligt stöd åt ungdomsrörelserna. Då fl och frivilliga ungdoms- organ inom er inte dena? Inga fi kan ske på kulturlivets område utan debatt och utan att de kulturella fram- stegen kommer ut till folket. Och hur skall vi kunna leva i en glo- bal värld utan att veta hur både grannar 'och avlägsna folk har det? Så några ord om denna tidning av författaren Ivar Lo-Johansson: :— Det är egendomligt med en tidning där man själv skrivit,. som man läst särskilt uppmärksamt, | som man ägnat sina varmaste tan- kar och även 'wvelat skänka sina uppslag. Trots att trycket och Pap. peret, för att inte tala om inne- hållet är ett helt annat, är det som om formarna genom tiden be- höll alla ens minnen kvar. Bakom årtiondenas blekta trycksvärta ser man sina egna bidrag stå där som man såg denv första gången. Pap- per och i tryck doftar av förtrogen- het. .Det är som att vandra på ungdoms marker, Jag öppnar allt- jämt tidningen Lantarbetaren med inte erfar, mär jag öppnar andra tidningar. Dess innehåll står mig fortfarande mära. Inför tidningens existens känner jag det slags vän- skap, som kommer av ett ömse- sidigt utbyte, När en gammal tid- ning. någon gång dör, kan man sörja den som man sörjer. ett rivet nen människa Det ar dad en skälvning på handen,' som jag |! alltför avlägsen framtid räkna med samhället, Styrelsen för det stat- liga ungdomsrådet, tillkommet 1959 efter en panrtimotion från centern, har rekommenderat väsentligt mt- ia vidgad epslagsgivning spår lands- Dess på od I Iitidspodlagogik | tidsverksamhet har varit oföränd- rade i många år. Det är horribelt. JAG TROR PÅ DEM! — Tror du att ungdomsrörelser- na rätt. ska kunniga minyttja : de ökade resurser som ställs i utsikt? — Jag tror så intensivt på ung- ud. taget — funnes de inte, vore wi tings. förslag a tillstyriata av Hane tingsförbundet, > sc : Frågan penictrerades frigående vid "CUF:s höstkonferens i Täll- tv att uppfinna dem! För praktiskt-demiokratisk fostran spe- lap de en' avgörande moll. Och wad anser du om en politisk ungdomsrörelse som CUF? berg med ett. 175-tal ledande CUF- ärer. ' Förk dfö; Nis JT Fredin, har som" styrelse- F gör en betydand; il na: "speciella ! och ' ofta”. möt- bjudande ” färdigheter. De i älskar, som vå? ; nogsamt. vet, att-hb väggen. Hur länge 'skall: denna "| övänliga ' korsförhörstelknik -ohäm- "| mat få odlas i TV? Finns; det ing- Jen ansvarig ledning som kan ge - | direktiv om hyfsade umgängesme- människan ' för "ätt tillfredsställa sina livsnödvändigaste behov, > Nu däremot produceras idet behov mer för att tillfredsställa produktionen. Per i-Vår tidning, Detta med iden urledyri ina ä derleken nu' för, tiden "har" "många velat skylla: på” kärnvapenproven. Experter" på meteorologi har. bara medlidsamt lett åt denna teori, Men man” börjar "verkligen undra om 'det' ändå inte” ligger" något; i ken. För något mäste, det. vara som vänt upp och ned på wår wäderlek. Och meteorologer brukar ofta ita fel när de förutsäger väder och vind, Så warför skulle de inte kunna av kärnexplostonerna? H: et i Svenska Landsbygden. — i ETT ORD = i - PA VÄGEN Välsignad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, som i Kris- tus har pröilsignat oss med gall den insats som ” bildare, dess ld: ättning 20—30 år är ädet varit med om "att utarbeta det famlagda för- slaget. Konsulent Lars” Gråby ' skol- överstyrelseni är' vice ordförande i ungdomsrådet och : - presenterade ytterst lämplig för att köra fram frågor, som. man gjort.' Dit hör miljöprobleématiken och samhäl planeringen. ' Nils J. Wedin har i rådsstyrelsen ' gjort en personligt färgad och effektiv insats, det vill jag framhåll rådets . ark anal ormfa för för lokaler, ungdomsutbildning etc. ”Katek om Tanken är att "det på längre man ställer lokaler till: förfogande utan krav på 'bankmässig rän Litet, precis som 'mu sker. od skolväsendet, - förklarade hr Grå- by i en intervju, ” ealn », m i ökade stödet röra . FRITIDSPEDAGOGIK. — "Hur stora pengar kan det Vi miste få ett genombrott i fritidsved. HM men ett är säkert: om 5—10 år|lI kommer det, hur omfattande det lä sikt bör: vara. lika självklart att|lä ä signelse, EF, 1: 3 Det är tre sanningar i detta ord, som gör det obegripligt rikt och 7 | härligt: ”Han har välsignat oss”, Han har gjort det. Det är inte en framtida möjlighet — det är en mitida, här- lig verklighet, Något jag äger. Nu, AN. andlig välsignelse i Kris. tus”, Det som jag nu äger, är inte droppar eller smulor. Det är väl- det. Att jag är fattig ridekom är så stor, att jag inte själv anar, hur myc- ket jag äger, Och ändå är det allt- Lars Gråby, pch anför riktlinjer: Det är nöllvändigt att få en Om den ”rullande sie” på 1975, blir ' real kan man förvänta dag, glad åt att den lever och inte lika ä gav 'en känsla åt t.de många att stå som människ digt behöver vara umderkastad en trång i förbund med fr erinrar Sjö 2 "Hur läses i dag en tidning som | Lantarbetaren, som ju i stor ut- sträckning behållit sin' form som -rörelseorgan?- i isk ålder. Tidningsläggens å år- gångar är som ett träds ärsringar. | Men de är oförgängli sig Hg från staten för ytterligare stöd? — 1962 års statliga ungdomsut- ska enligt direktiven. Be ion för främ- jande ' av ' fritidsliv, en fritids- nämnd med förmåga att förvalta nera tekniskt och ekonomiskt, men framförallt att stimulera det sam- i arbetet för barn, över stödet till tionerna, det gäller särskilt ung- fritidsgrupp- bildning, ts att de bleknar, behåller de ändå levnadens yra, - verksamhet 0. yt I februari nästa år wäntas dess slutbetänkande fö - familjer och äldre En sådan, nämnd bör finnas i alla nya kommunblock, Från år 1970 borde detta alltså. vara. verklighet, religga, Anslegsgrunderna. till får LL EE ”Den himmelska världen”. I och med denna rikedom i Kristus är jag flyttad ända upp i ,himmelen redan mu, Det himmelska livet är mitt, Himmelen är min, I Kristus lever jag redan där, Ja, vi borde sannerligen utbrista: ”Välsignad vare Gud”! . Tyfböra vi aldrig förgäta, - ” att all kommer Svanifrån, Dig, Fader, vi prisa och H ätt du oss allt gott Fill beskära i Kristus, din enfödde Son. i i handläggningen av högertrafiken. - resignera och leva, på, hoppet att ödandena” att" "markera; ; ; Si. missta sig även . på- verkningarna. a också måste tillämpas i wverklig- är oundvikliga i ett snabbt ex- . ” panderande samhälle. Men -.. den .' matiken i tekniken är inte till- | förälder eller 'som elev, blivit en - gäller. Men åt den saken är väl. : kunna . hålla. tummen på ögat på. ” Nära hälften Mer" 235.090 per- i soner över 65 år lever 'i bostäder med en standard som” placerar; "dem , : skämda” frågor ställa” sitt offer mat s med Producerade H misstänksamheten mot atomförsö- Nr fa andliga väls -«
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.