LAHOLMS TIDNING 4. den 7 —=LT Stöd åt faniljedaghem” styrelsen föreslår att familjedag-. . mammorna ska' få 20 kronor-i ersättning, d v s fem kronor bil- ' ligare, men” so så. heter det i” I a socialdomökratiska kret- ” sar fortsätter kampanjen mot fa- miljedaghemmen. Senast har en kvinnlig . skribent i socialdemo- kratiska studentförk skrift Libertas | utgjutit sin ilska 2 över familj Socialstyrelsens förslag om stats- "anslag till denna del av dag- het ice pkribenten. SM . Liknande "tongångar har hörts från bl a LO-organet Aftonbla- det, I rättvisans namn skall dock erkännas, att andra och tongivan- de "röster på regeringshåll även gjort sig gällande, röster som häv- dat nödvändigheten av familje- daghemmen.' : | + I den prekära. si ation” vi. be-. finner oss, har familjedaghemmen i' många fall kunnat lösa allvar- liga problem på sina håll. Erfa= '- ”renheterna från denna verksam- " het har varit goda," vilket själv-" fallet inte hindrar att den kom- munala kontrollen över dem fort=' sätter. Detta kan ske med önsk- , värd kontinuitet och styrka såvitt , gocialstyrelsens , förslag om stats-' os anslag godtas av de makthavan- de. Ett sådant ' samhälleligt stöd | har vid upprepade. tillfällen "be-- gärts från centerpartiets. sida; Sö-" . cialstyrelsen har av allt att döma - tering” och kontroll av hemmen. Slutsatsen blir sålunda, att kost- . nadsskillnaden blir ringa eller in- gen alls.” Men : vart. tog : inves- ” teringskostnaderna vägen — de. som är :oundgängliga och de svå- raste för kommunerna ' gär det gäller att uppföra daghem? I de kollektivistiska och socialistiska - kalkylerna spolas de bort —'de : är tydligen obetydliga 'mot' den . " olycka: som" ” skulle drabba" het a” het om Jet gav. sitt stöd åt fomiljedag” » hemmen. ” | : Efter: långa och sega förkand” lingar «satte general de Gaulle i. dets tid- till. Jb, 1963 stopp för Eng- 2 rjati av år stopp för Eng detta måste man Om dera 7 | lands försök att bli "medlem av 'denwr gemensamma marknaden EEC.. På många håll ansågs detta vara! ett -definitivt nej. Så länge de Gaulle var Frankrikes statschef skulle England förbli utestängt från handelsgemenskapen på den : nettsmöte med. sina ministrar, a » det finns vissa tecken som tyder? på att de "utgjort. ett: binder för närmande” . : mellan / Storbritannien och - den '- ; europeiska” "kontinenten, nu är på. De socialdemokratiska "skriben- "väg, att Iminska!! ” Att släppa: in "terna anför vidare infektionsris-" Stort i å den' ken i de vanliga d h som, rknad r ”ett' problem, som ar; t. Men varje "vet lå t 1 positiv rikt- att barnen :riskerar att-bli smit- tade var de. än leker med, ra rater. , M Vad som dock är "Väsentligt när. det gäller” sjukdomsfall är, att i | ett familjedagheni kan ett barn” ; bli bättre skyddat, man har lätta- . "re att smidigt -isolea ' det ' från. andra barn där, Och vad som är ; "" varit lyhörd för dessa gar och det. finns' sannerlig "för kravet (2 fv : Enligt nämnda socialistiska” kesätt- är de vanliga, daghemm: "att föredra framför familjedag- " hemmen, Varför?.Jo, barnen mår bättre av att under moderns bor- ' tovaro vistas i ett kollektiv. Och vad bättre är, där finns också en" ur mammasynpunkt mer kvalili- ' cerad personal till” förfogande. Alltså, en för barntillsyn. bättre lämpad personal äntom 'en all-' ' deles vanlig : mamma kan vara! Denna personal = liksom and- ra: yrkesgrupper -— är säkerligen. fog ti spå 8 mån om att-utföfa sittarbete”på . de vanliga daghemmen att deras, "fortsatta" verksamhet" är "värt allt: » stöd. Inte- bara - för! att så långt: möjligt avhjälpa ' den "fortgående : k. : bristen” på :daghemsplatser utan” ' även för att bereda mödrar, bästa . möjligheter att placera sina' barn - "sår intet san und. + tillfredsställande ” sätt. . ont om den. Men man: ra; om "den själv" vill ”gö lände" att- den. är bättre. skickad - att sköta andras barn än tive mammor, om de sistn ”mnda hade : möjligheter därtill, 'Kriap= "pastt ön mn Lika "anmärkningsvärt. fer sig vi ännu er. i avvaktan på vad det" leder s "Hur många "tusende mammor » eltet pappor har: inte upplevt 'si- » tuationer att de kommer till det - vanliga däghemmet med sitt 'snu- viga och smått febriga barn och - mötts av kalla handen? vi har in-" ga - möjligheter att ta emot ert' barn på grund ' av 'smittorisken; > Resultatet. har: blivit: att någon” " av föräldrarna måste stanna hem- "'> ma från arbetet i stället. ; amiljedaghemmen har utgjort. så "värdefullt komplenient ' till. en betryggande Femmilåd under .. sin bortovaro från” hemmet. e, ett. familjedag- . .hem, med. det fåtal barn det här ee "> är fråga, om, tar faktiskt emot ett "barn som. visar sjukdomstenden- ning; tillade han. N . Det vore synd att säga, att klar- het, är det mest utmärkande dra- get i. de Gaulles. uttalande. om, Storbritannien, men det tillhör ju dd fil. lic. Karl Lindegren Se LD : - én vänlig gest, en artighet mot H England utan någon reell bety- delse, : Alla tre tolkningarna kan vara lika: riktiga och ingen av dem be- ”hbver utesluta någon av de and-, ra, de står inte i motsatsförhållan- de till varandra. de Gaulle bru- ' kar inte ha för vana att göra po- -litiska' uttalanden utan att ha viss avsikt med 'dem. Sannolikt är så förhållandet även nu. Vilken av- sikt han. har, är hans egen hem- lighet tillsvidare, men om man . ställer hans orakelspråk om Eng- Jand och den europeiska konti- nenten , mot bakgrunden av den utrikespolitik. han låter Frankrike "föra, behöver 'en gissning om hans avsikter "inte ligga alltför långt från sanningen, 'Det är inte alls omöjligt utan snarare ganska tro- "ligt att de Gaulle vill låta' Eng- . land bli medlem av' EEC, förut- satt att EEC utvecklas efter de riktlinjer, Frankrike . under .de. Gaulle. drar upp. EEC befinner sig som bekant i ett krisläge, se- dan Frankrike spräckte förhand- om "den j ' generalens natur att tala kel åk,-när han ännu inte bestämt ett” konkret politiskt ställ. 2 ningstagande, Därför gav hans ut=" ” talande" genast upphov till livliga ' -. spekulationer om vad han egent-' "ligen :imgnade.. ; Givetvis kan det, "också olkas på olika sätt. Det kan" marknadens ” jordbrukspolitik ' i somras, 'Krisens 'orsak låg mel lertid inte alls i oenighet om jord- ' brukspolitiken utan i Frankrikes ” . vägran att acceptera EEC:s grad-, visa. utveckling; till 'ett Europas. förenta stater, , Frankrike vägrar ; att godkä liga organ föl ipresidentvalet : i' Frankrike jen "5 detember.:'de Gaulle kan: "ha - velat "lugna! den opinion på "hemmaplan, som är oroad över: politik och sin nuvarande inställ-" ning till EEC isoleras' från det övriga Europa. Han kan också ha' - velat ;lugna den opinion inom de: "mindre" EEC-staterna, som vill: n England i'den gemen- samma marknaden för: att balan- "sera det frånska -inflytandet. Ge- nersleris örd kan också tolkas som” » att Frankrike "genom sin utrikes=- |: för den . gemensamma markna-' dens' ledning, de Gaulle vill inga- lunda' slå eönder- EEC 'men han : > will att den skall vara en han=. , betar, för vad som kallas ”fäder=" neslandens Europa”, där de olika - staterna behåller 'sin suveränitet men samarbetar med varandra, '-; I ett sådant EEC skulle Eng-" land mycket väl kunna vara med- . --lem; Det var till väsentlig del frå- : gan 'om'den politiska integrationen ” argumenten när det gäller de eko- " nomiska och praktiska förhållan-' dena, En vanlig daghemsplats kosz.. "tar ca 25 kronor ver dag: "Social" ovederhäftiga artikel... som: en tjänsteman | i ten Tiden har föranlett hr -Axel|- "Kristiansson (cp) att ställa. frå-' - gan till jondbruksminister.. Holm . Gvist, om denne är "beredd att|. ta avstånd från de uppgifter, som' spritts från . jordbruksdeparter mentet, + + I avtikeln påstås som, bekant att. jordbruket under. sexårsayta- lets period erhållit mpp bill tre- dubbel kompensation för kost- nadsstegringarna, Det '. är "inte : utan ett visst intresse man av- .. vaktar hr Holmqvists . svar. I " och för sig är det inget ovanligt med ovederhäftiga uttalanden om jordbruket i socialdemokratiska tidningar, men det som gör detta . övertramp särskilt allvarligt är : att det härstammar från en tjän- 'Bos DSBRISTEN ÄR EN to DYSTER. REALITET: Pela ga privilegier. Här har det fram- för: allt gällt" att försöka föra" . hamn ; det. hånt ansträngda bo-; stadsprogram. som. 'regering. och riksdag fastställde 'i våras med den fördelning på olika byggher- : far som kommunerna : anvisat. 5 Och den . fördelningen har som nr sckor if t (CUF)... Måste det verkligen vara så illa beställt Familjetvält - på med tillgå på bostäder? Finns i; många" "människor Ir vårt land, skriver P oli tisk Tid- i AKTUELLT” 1965 - det. ingen möjlighet: att, komma tillrätta med bostadsproblemen?: "Många ställer sig dessa frågor och detta med all rätt! Tyvärr). är det ett faktum :att regeringen skändligen misslyckats med bo- stadspolitiken, Kanske" kan + det ; tyckas hårt att skylla på: rege- ringen, som haft så väsentliga saker som exempelvis moitive-:|! ringen för det kommunala : sam-. bandet att ägna all sin tid och kraft åt' Vi kommer dock. inte ifrån att regeringen har ansvaret i jordbruk för ut av samhällets. Där borde man faktiskt veta vad bostadspolitik. - . ; man dalar om, har or INRIKESMINISTER RUNE JO- HANSSON > oo. lämnade i andra kammaren på fredagen en rimlig förklaring till att riksbanken: på inrikesder mentets mer eller mindre ut- tryckliga order krävt prioritet för de: sk, allmännyttiga företagen vid fördelningen av det senaste hbostadslånet, - skriver - H a n- delstidningen . Under de senaste åren har un- gefär 80 procent av lägenheterna i flerfamiljshus byggts i allmän- nyttiga och kooperativa företags regi, 20 procent av privata bygg- herrar. Enligt planerna skulle proportionerna bli desamma i år. Fram till den 15 augusti var för- delningen av påbörjade ' lägen. heter normal, Men efter den da- gen han de allmännyttiga företa- gen haft uppenbara svårigheter att skaffa sig kreditiv, I början | av november föll 96 procent av eftersläpningen i kreditiven på de allmännyttiga ' företagen, 4 procent på enskilda byggen. Det var i det läget riksbanken kom år som gått, händelser som gått 'oss förbi eller situationer. vi inte fattat innebörden av, De stora händelser. na, 'eh olympiad, en diktators fall, rymåtnän. so som överträffar varandra t Sofiero. Pri . Från vänster prinsessan Margaretha, gift. Ambler med ” dottern Sibylla Louise, ' prinsessan "Désirée med Carl Otto Edmund " Silfverschöld, prinsessan : Benedikte' av Danmark, prinsessan Si... . bylla och" kungen. Mr John Ambler skymtar i bakgrunden; ' I "AKTUELLT 1965 möter vi ett | - en: oför- | hä na visade upp: sina "Som hjälp och ledning koraplet- teras AKTUELLT i färg av ett ut. förligt person-,; 'orts- och sakre gister. Det gör också AKTUELLT till ett. uppslagsverk, där man snabbt och. nät kan peka på en ar och hur. den glömlig statsmans död. Men vi får också -de små, intima' händelserna runtomkring oss. Inslag av lycka eller tragik, när situationen är klarlagd och de ”bästa bilderna” letats' "fram :i floden av' kortlivat saknats och produktionen här. fördyrats avsevärt, I: alltför. hög grad har bostad . AKTUELLT har till texten och bilden. Jem. tredje som och. gör urvalet än även använts som konjunktur- dämpande instrument, Då vi un- " der allra största deler av efter- krigstiden haft högkonjunktur har bostadsproduktiorveln följaktligen hela tiden legat under det ake tuella behovet. . Den. kvotering som PR mer verklighetsnära, än mer bes gripligt' för: envar: färgen. - På.de flesta av bokens uppslag öts man. av '”verklighetstrogna” porträtt” och scener, som återska- par och :fulländar situationerna i högre grad än det enklare, svart- vita reportaget, . ' i- "vits mär det gäller 'bostadsbyg- gandet har givetvis även bidra- git till: misslyckandet. Genoi denna kvotering har ju bostads- byggandet utanför de största stä- derna skurits ner med 2 (Proc. Jämfört med. 2965, LANDSKAPSVARDEN . Det är nog'sällsynt, - "skriver Jordbrukarnas För reningsbilad att så stor enighet råden om det berättigade i'vad som anförts i en motion som fallet var när. en sådan om Sol Jandsk vs ttustastiska och rentav lyriska « or- cobsomn, > Ove Lennart Strandberg: AKTUELLT 1965. K. G. Bertmarks förlag AB. 1 En departementssekre reterare i m ”dalag, - :: Bland : det. mest ärk .jondbruksd tet har : på "värda i remissyttrandena var] tal om förädlingsledets roll i jatt 'skogsstyrelsen med skärpa un- "derströk att det ur skoglig syn- « punkt inte finns anledning begä- ra att nedlagd åkerjord skall , ställas i skogsproduktionens tjänst. Frågan är rentav om inte ” det skogliga uppbyggnadsärbetet kun- "de vinna på att inte alltför stora : arealer påse en gång ställs till för- ing. Ef- tersom det skulle kosta samhäl. Jet stora belopp. att bevara ifrå- -gavarande "landskapstyper under mera museala former, tyckte "skogsstyrelsen att en viss ekono- vård häro dladi Sad. an ir misk stimulans för att nå det av dagen b Lämpligen borde, menade mo-. tionärerna, göras en inventering och undersökning av förutsätt- I lan för en ö med sitt pris- ritetskrav. Mot den bakgrunden kan emel- lertid åtgärdens dimensioner re- Det är I fråga "om att ge de allmännyttiga och kooperativa företagen otillbörli- skapsvård med beaktande av .de ekonomiska betingelser som: ra- tionell betesproduktion kan möj- liggöra inom de odlingsområden som bör bevaras. Sju remissin- stanser, "samtliga statliga organ och institutioner, var fullständi eniga om att tillstyrka; ofta ie moti rimligen kunde övervägas, berörda myndigheter ar Motiveringen för avslaget —att prisbildningen på livsmedel skri- vit att förädlingen till -bortåt 90 procent 'behärskas av ” fordbru- "kets ek iska för örelse, Det är fel/ Redan att säga att föreningarna tar hand om bortåt 90 procent av jordbrukets oför- ädlade produkter skulle vara en smula överdrivet. Förädlingen tas sedan till så stor del om hand av privata företagare att före- ningsrörelsens andel i förädlings- arbetet stannar vid omkring hälften. =" > , Man får väl hoppas att ”jord- "sig för saken och att jordbruks- » utredningen behandlar den finner: JF. rimma . dåligt med "jordbruksutskottets välvilliga skrivning, Med att tillsätta utred. . "ningar, och expertgrupper brukar "man. annars inte vara snål, äv tet har tillgång . äl bättro total överblick än den- "na ertikel ger vid handen, när för upplinjeringen av. de jord- brukspolitiska perspektiven. Jordbrukarnas Föreningsblad) skedde. Hans "Norling, Erland Ja-|-:i > Sandell, 1 Europa, som stjälpte förhand-.. lingarna 1963 Frågan är nu, om de Gaulle är mäktig nog att änd- "ra om EEC:s grundval, Romtrak- taten, och förmå de övriga EEC- staterna, som är inställda på poli- ' hans | Aktuell "komm entar ) Inte ens om man — som sogial- demokraterna mu generöst ställer i mtsikt — avskaffar såväl den successiva förnyelsen' som första tisk i tion, att pt och låter de på tom- val livet och samhället så fundamen”= j om talt viktiga utbyggnaden. av Kod a? Vi "wet ju hög utdelning å form ev” billigare näs rt och minskat antar modell av den mark= . naden, Atskilliga tecken tyder på, . att de Gaulle kommer att :segra. i Bland annat har en sådan entusiast för Europas förenta stater 'som den belgiske utrikesministern Spaak förklarat, att ett godkän- : ; | debatt, ” valen av viss del av riksdagen ske sitter kärnpunkten i hela dennå der ', vill Rd nande, av den franska stånd ten, är den enda möjligheten ätt : övervinna den nuvarande krisen : inom EEC; Goda skäl talar alltså ; «för den'- uppfattningen att de: Gaulle genom sitt diffusa uttalan- : de vill öppna dörren för Eng-'; land. att "ansluta sig till ten på : Frankrikes villkor utformad ge- - mensam' marknad. Skulle så kom-"' ma abt ske öppnar sig intressan: ta men kanske inte alltigenom be- : hagliga' perspektiv .för de övriga" ' Eftastaterna, dit ju vårt eget land : "Små faffens - 'Harnburg' (LT) ad gör: en statsman när - Han får en liten flickas rörande brev i vilket hon' ber honom om frimär- ken och berättar att hon slagit vad om en chokladkaka med sin ändå mindre bror att hon skulle få svar? Stat skickar frimärken och kanske också choklad till på köpet, Den. lilla tösen heter Margot Fie-' big och är 37 år gammal. Hennes "bror". är något äldre och gift med henne, - och, - passionerad filatelist. . | Makarna Fiebig som inte precis är rika kom för ett par år sedan på det där trickset med den lilla flic- kan och fick på detta något mindre | vanliga .sätt ihop en. frimärkssam- ling som idag utgörs av 65 000 fri- -,, | märken från hela världen och in-' nehåller 400 alldeles nya satser.” . ”Furstehuset i Liechtenstein sän- de jubileumsfrimärken och. -brev- kört 'i en stor låda som dessutom innehållit " åtskilliga finaste chok- ladkakor. ”Hotel Sacher” i "Wien, berömt ' för: sina ” gräddbakelser, skickade frimärken och .en av sina berömda ;”Sachertårtor"”.' Haile 5e- lassie, den, Helige fadern, Tchiang- ;|Kai-chek — alla! svarade. En 75- fårig australisk: journalist "gjorde kela / Sidney tokigt för ”den lilla | tösens”. skull, [sände exotiska frimärken och. ; fogade paketen foton av, sina vitt-' förgrenade släkter. : En ' japansk : | bankdirektör tillsände 1958 års ja- : | panska frimärken, redan ordnade i För, att kunna, å brevväx-, ett frimärksalbum. klara av den I negerstammar - till-: . 7 genomföras utan en krympiing av inte avstå från den ”trygghetsmar- ginal för' egen del som en indi- nebär.. Men det "kan man inte öppet tillstå, och därför söker man skydd bakom allmänna, oprecise- rade och « ä verkligheten Iogiskt ohållbara samtidigt 'med .dessa, upphör sy-|' stemet att fungera som skyddsnät] I för en sittande regering. Och där Motorföraren, : MET. > olyckor. Det är dyrt "att "ba ml: den såken. vet” varje privatbilist. Gör man” det ännu, dyrare, kan man Are äikon garanti! har "man för att: det är den' onyttigaste - delen som man på detta ' sätt ransanerar bort via plånboken? Ingen ” alls. I många fall. har den utpräglade lyxbilismen den största ekonomiska andskraften. Ätgärderna kom= ingar, sn Rn Västerbottens Kuriren. Sa H Sträng will ge resurserna till i | industrin: och bostäderna, och han säger mej till landstingens bygg- H planer för sjukvården. Det är. rätt ny alt ge industriinvesteringarna för- tur. Om bytesbalansen börjar kom- ma i fara, blir det så gmåningom inga pengar, till mågra' sjukhus- |: byggen alls. I-fråga om bostäderna kommer han inte lika lätt undan, Det. är politiskt viktigt att kunna visa upp höga siffror på nya lä- genheter, . och visst finns Idet nå- got som heter bostadsbrist, Men bristen på vårdmöjligheter för sju- ka människor är värre. Finansmi- nistenn: och regeringen borde väga de sjuka och de. friskas: I behov mot varandra: en gång vill.” Vestmanlands Läns: Tidning. "Inrikesflyget Skall betungas "med jota: hälsning från kommmunika- . lika för höjda" landningsavgifter, saligt em) 2 UU eetydande utsträckning att drabba, personer. med måttliga in- komster, - människor - som + uppoffring betalar de redan dryga utgifterna . därför att de behöver sin: bil men som inte har råd att betala ännu mer. oe hn i Nordvästra St nes Tidningar Gifta med barn kan uppnå "stora och ensamstående - - föräldrar. får skattehöjning om de ingår äkten- skap. ' Detta förhållande kvarstår trots möjligheten vill frivillig sär- beskattning. Orsaken är de skatte- förmåner som . utgår till 'ensam- stående > ibannförsörjare och som för högre inkomsttagare kan” uppgå till flerdubbelt högre” "belopp än barnbidragen. . Dessa = förmåner borde utbytas mot kontanta bidrag, Socionom; jur. fon be Ake . " >, R005, Stockholm ' mnarodi ke Gösta Skoglund. Be- slutet "motiveras 'med ätt det stat- liga underskottet på luftfarten inte får wäxa, Det förefaller som om tidpunkten för en höjning av des- sa avgifter: kunde ha, valts: med störne hänsyn. "Situationen är täm> ligen. tryckt för. inrikesflyget. i varje fall om Man frånser SAS: s resanideunderlaget. Linjeflyg drab- bades tekonomiskt” hårt av - Ängel- förlust. Var” skall företaget kom- hela världen, . med . Betchuanaland, na, Grönland och Maskat tog Mar- . got Fiebig plats som butiksbiträde, ”Av "kärlek till. min man” hon -säger,. + tv : Det största framgångarna - i: "den här internationella frimärksrazzian är: .118 svarsbrev från Ghana — där hade en tidning publicerat ett brev från fru Fiebig — samt post från Abu Dhabi, piratkusten. Ma- karna Fiebig var 'de första tyskar som fått post från detta land. Adresserna för sin brevväxling med furstar, kejsare, kommunister och kapitalister i. hela: världen -— som "Who's s ”Håns 5 Wektling lingen' med tusentals hjälpvilliga il” Gilbert-öarna, . Antigua; Fidsji-öar-' hämtade Margot Fiebig ” ur den in-' ra sig om inte. genom ' in= dragningar . som : minskar : utnytt- |, jandet ' av egna”'och statliga. an- läggningar, och, därmed ' förränt- [ningen av hödlagt; kapital? ro "Dagens ' 'Nyheler , Varför inte . pröva avgiftsfinan- sierade , broar både till Öland och Darmaik: och warför inte privata |. flygfält” med : förstklassig ” utrust- ör investeringar. | både i. broår "och varför "inte också i "flygplatser. Kräver ' inte 'efter- släpningen att vi prövar nya grepp och 'metoder, iden för närings- |! Homburg LD. s « Rakitis, sjukdomen sork NR för : | vobelspristgaren. I örofessor MWin- daus ; Davitaminets nfirakitiska ve länge sedan : vara öv har nästan: obemärkt: kommit tillbaka |' och" blivit en :fara som allvarligt tid fruktade engelska sjukan åter- vänt. Inte bara 'å: Västtyskland utan i de flesta europeiska länder undrar man hurusom sjukdomen gärder som behöver vidtas. > - Den västtyska barnläkaren pro- fessor dr F.: Käster sysselsätter gel med jess a frågor i -”Deutsche hrift”. Pro- fossan Köster har intensivt föjlt rakitisens utveckling i över 11 år. Rakitisens plötsliga stegring : åter- speglas : tydligt i statistiken för staden ; Essens barnklinik vars chefläkare peofessor Kiäster ' är. Medan -man före 1955 bara haft att göra med mutpräglat lätta fall av denna sjukdom fick man de nästföljande - åren - åter behandla antal steg- ktill' genomsmittligen 17 om året. Under tiden från och med 1962 till och med 1963 blev det redan 23 barn. Samma år intogs dessutom ytterligare sju barn som fyllt 2 år med svår rakitis 1964 Denna statistälc är varken ett när | tyskt eller ett Den är så därför att man sedan mer än 20 år tillbaka är istånd att inte bara bota utan också medels åtgär ler fullkomligt förebygga denna Sjukdom För redan under åren a till 1935 upptäckte den tyska väckts till liv igen" och vilka åt- |” barn med manifest ralkitis, Deras | med inträffade till och med två döds- u fall. Vitamin pb dnträdde då tt moka- löst segertåg. Det blev inom kort lika. populärt som idag wvitaminet C. När forskningen sen gjort upp- min D är skadlig och kan leda! £ till svåra skador på benstommen slog den allmänna hänförelsen om till raka ” motsatsen. Den” under holmsolyckan och går i:år medl... ning? Det torde” finnas” riskvilligt | både. inhemskit' och utländskt ka täckten att överdosering av vita-l:r .- nöjes : skull eller” för.” snöd ;vin- nings skull är en styggelse. Natu- ren och djuren är för "värdefulla för att man skall tillåta marodörer smyga "omkring 'och utan ansvar "| sprida, död och lidande i marker. . na.” "Hör Du något ett” "skott te — eller: ser Du något so verkar misstänkt, . så undersök" "saken och tveka, inte 'att rapportera till 've- derböranda” myndighet. vv : RLP-täningen M reformerade oss och, övergick. från fyra stånd -till: två” kamrar. : Om mar inte är sosse, vill man snarast möjligt ha en enda kammare. Men sossarna. tycker kanske, att "det är |bättre, med ”sorl i två kamrar. än "räknar med "mer « Jag tror inte, att falmännen rs skriva cirkulär till > sina: -sorlande kolleger och be "dem begära ordet, om de will sorlal > - Hur skölle det" vara med döldå ningar. med gort oi närbild ; och kanske” ökar det politiska intresset, vid den lycksalighetens tid, då allt "arbete: är: avskaffat och 'män- niskans” liv består bara av fritid. Då' skulle det vara roligt att ha lite matur kvar,' också till: priset av lite dyrane mjölk. ua nt |ETT ORD "PA VÄGEN gare ser Git gift än ett lkemedel i vitamin D. Kampen mot” rafkitis bör nöd- ta upplysningen att förebygga Bjulkddmen. Sv a som nu uppstått bland befolk. ningen i Västtyskland för domens återuppträdande 0. ' redan blivit föremål för interpellationer i parlamentet — får doseringen barn sol redan: Iller witamin D är. vars ken nödvändig eller ''tillrå Fastmer är det nödvändigt att alla barn fgen får erhålla den behöv- liga mängden av detta vitamin, - 6 -Hertel, sjuk. Imen son pro. |? flax Då fl ole Fördubbl hos sådana ling av flera år hörsammade parollen gmydot. hjälper (mycket K | a till .mig, I alla” som grep inte bara befolkningen Da arbeten 3 e också ett stort.antal läkare som | skall ag elva eden LUgade, så just under denna tid där ot sin ut- MATT. - bildning, - Endast på . det sättet | "De wälsignadg "frän 28... går det enligt professor — Kis-| Kommen ' till mig, I-alla”” Det stor fö brytare. a till mg, I alla” ou a om der ar och är I ber bida "Hm i tron. till honom år a han säger: Kom till mig, : sal Synd förlåtes dr å uten del av Spilismen. j skattelättnader genom att 'separera, måste : hållas : efter. Mjuvjakt. för . "a är det hundra år, sedan vi | kameror i kamrarna? TV-utsärd- . närljud skulle vara intressanta och : : Jordbrukarnas Föreningsblad +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.