| Tkgin a den 7. december" 1985. > - LAHOLMS TIDNING H ela blocket a ' (Forts. från sid. 1): SE ev vid minskas med 100—120. "Nästa tidpunkt då samman- läggning kan genomföras, är "den 1 januari 1969. Sammani läggni avses nämli fö- .rekomma endast vid årsskiften efter år, då allmänt val äger "rum: "Sett i stort bör det" Jugnt kunna påstås, att en 'ombild- ning till nya kommuner i över- Ilse med indeloi planen är av påtagligt värde "både för att trygga en kom- munal. självstyrelse med me- - ensstä skapa förutsättningar för kom- .munens' effektiva fullgörande av sina uppgifter. Utifrån det påståendet blir den naturliga slutsatsen : att ett. snabbt, ge- nomförande av den nya kom- munindelningen ” är önskvärt och 'står i god samklang med kommunernas egna intressen; I block, ' där man ännu inte på allvar börjat fund och att antalet kommuner där- | ningsfullt innehåll och. för att : Premiär för. SIAB: S nya oljeanläggninig | 1: Halmstads . hamn ?: Det var premiär på lördagen för en ny stor cisternanläggning i Halm- stads hamn. Södra Sveriges skogs- ägares: förbund med dotterbolaget Skogsägarnas Industri AB hör till södra ' Sveriges .storförbrukare av olja." För att kunna lagra olja för en längre tids förbrukning har SIAB nyligen låtit bygga två nya cistern- anläggningar, .en' i Karlshamn och en i Halmstad. Cisternen i Karls- hamn som rymmer 14.300 'kubik- meter betjänar Mörrums massafa- brik och Fridafors pappfabrik med en sammanlagd årsförbrukning av c:a - 30.000 m3.' Den togs £ bruk i mitten av november, — + "Ånläggningen i i Halmstad rymmer 20.000 kbm och är avsedd för skogsägarnas pappersbruk Ströms- .täsbruk och sulfatfabriken i Delary, som. tillsammans förbrukar något över. 20.000 m3 olja pr' år. Pre- -Kreditstöd till jordbrukets. vattenvärd : Av byrådirektör. Börje Ohlsson, Lantbruksstyrelsen” 2 sofa För att hindra ' vattenförorening genom pressaft, urin och gödsel- vatten kan den enskilde lantbruka- ren ofta tvingas till betydande in- vesteringar. Lantbruksstyrelsen har "på uppdrag av k. mit och i samråd med statens vatten- inspektion undersökt - möjligheter- na ätt bevilja statlig kreditgaranti till kostnaderna för sådana an- läggningar ' vid jordbruksföretag som syftar till att förbättra -'vat- tenvården, Styrelsen lade den 5 oktober i år fram ' ett förslag till utvidgning av de bestämmelser som nu, gäller, . : Bestående enheter . kan redan nu få stöd fre - Det finns redan nu möjligheter att lämna kreditgaranti och i viss utsträckning statsbidrag till såda- na anläggningar enligt bestämmel- serna” i 'rationaliseringskungörel- sen. Vidare kan lån beviljas. från jordbrukets” maskinlånefond ” vid miärlasten till hal d gen kom som sagt i lördags. med . grekiska -20.000-tankern Captain Xilas. Lasten var på 9.500 kbm. AB 'Th Schéle skeppsmäkleri represen- terades av direktörerna R' Chris- ti och Allan Öfverberg, och na bl tläggn är det därför rede att så- dana överväganden kommer "till stånd, | Man bör därvid komma ihåg att : indelningsplahens tanke är sam- om ing av hela blocket till en kommun. : Detta betyder inte » något förbud mot partiella lös- ningar, där endast en del av bloc- ket går samman, Men även om " sådana dellösningar. ibland fram- står som naturliga, kan det gene- rellt sägas att den lösning, som i första . hand- skall "övervägas, är samtidig sammanläggning” av kela blocket, +. Mycket - starka - principiella "och praktiska skäl talar för sådana to- tallösningar. Det kan t. ex; inte vara rationellt att en kommun, som nybildas . genom sammanläggning 1967 redan; efter ett par år — in- "nan ' förvaltningen kanske ännu hunnit stabiliseras-, skall bas” av ännu en sammanläggnings. procedur. : Därtill. kommer att. den genom : partiell > sammanläggning nybildade kommunen också skall "ha att bedriva: ett nära och ar- betskrävande., samarbete med" deln kvarstående kommunerna -'. ibloc- ket. Detta ar - ybt a över si- ”drab-'| Halmstads ' hamn - företräddes ' av hamncehefen Sven Tengnäs, Den nya cisternanläggningen . understryker ytterligåre Halmstads stora betydel= se e för direktimport av olja. SN kommunal enhet. Erfarenheten wisar att. det finns ett påtagligt behov av att hela för- för en & sammanläggning effektivt leds och samordnas, Det är av mycket stor vikt att den förhållandevis knappa tid, som . vanligen. står till förfo- gande, blir väl utnyttjad. I med- vetande” härom räknar (kommun förbundet med att vidga sin ser- vice i sammanläggningsärenden' till att' mera generellt kunna omfatta biträde med den nödvändiga sam- delsearbetet; a . Beträffande: samarbete" mellan självständiga k ommuner i ett kom- munblock framhålles att intill dess sammanläggning : sker . ett' så nära samarbete som möjligt givetvis bör etableras, . Den mormala 'mäålsätt- ningen för detta samarbete torde böra vara att bereda marken för a möjligheterna att snabbt. nå fram +» till (en ny effektivt fungerande Från.Las' (Forts. fr. sid. 8) - vv 5 Las: Palmas vinter betyder blommande mimosor vid alla gator och -julrosor och hibiscus längs älla vägar, berättar makarna. Visserli- geli "regnar det då och då men dagstemperaturen håller sig i alla "fall kring 20 värmegrader. +.” > Vistelsen i Las Palmas har blivit én minnesrik 'upplevelsé inte bara tack vare värmen och de härliga -baden, Den vänlighet som där.möt- 1e oss från "alla håll var alltid lika stor och hjärtlig. Alla” hade tid at stanna till: och räcka en hjälpan= de hand åt personer, som på grund av nedsatt rörlighet hade svårt att förflytta sig själva, Brådska och stress är främmande” begrepp för befolkningen, ...”1 morgon”. är" ett. vanligt uttryck när något skall 28 rås. ..som- en svensk skulle anse - brådskande: Med förmågan att ta allting lugnt förenar de en sinnets förnöjsamhet - som : man. verkligen kan avundas dem. Befolkningen :i. stort är fattig, arbetslösheten om- fattande och inkomsterna låga. Men livsmedlen är också ofantligt bil- liga. Frukt får man nästan gralis Eller vad sägs om 27 öre kilot för tomater och 70-80 öre: kilot för bananer. Byggnadsverksamheten ä är enorm men det är. egentligen: mest ' hotell som uppföras. Tydligen. räknar man med att den turistinvasion som växt ut så väldigt. skall. fortsätta "att öka, Svenskarna är de; talrikast förekommande under fjolåret besöktes Las Palmas av 66.000. Detta har också haft till följd alt befolkningen lärt sig en hel del av sig t ex" mycket väl förstådd på - svenska, t.— Ja, säger makarna” samstäni- migt, det kan inte beskrivas vad dessa veckor hår varit' stärkande och underbara. Men det är trots allt något av en upplevelse även att » återvända hem, tycker de, Borta bra... oo. on jHr "Olsson är mångårig medlem av Odd Fellow och det var på för- anstaltande av logebröder som hans » dröm .om en Las Palmas-vistelse förverkligades. Medlemmarna pglär der sig åt att de två månaderna givit makarna Olsson. vad de vän- tade sig av dem: stärkta krafter och soliga dagar att minnas i halländskt höst- och vinterrusk; Medlemmar ur logen, mötte makarna på Bull- tofta. I Fabrikör. John Svensson, Skrea, fer ävenså intryck av att ha åter- vunnit hälsa och krafter, i- solen och värmen. Det är också vad han ger uttryck för då han hälsas, väl- kommen hem av de sina. Han har samma : begeistrade ord om 'Las ” Palmas-vistelsen som sina medre- senärer, ; so ov Soliman siala handlandet. vårt språk, I affärerna gör- "man "Ett samarbete, som in- riktas på att göra ordnande bevakningen a av. förberer 2 . "anskaffning av maski. nell utrustning för spridning m.m, av spillvatten o. d. De möjligheter till stöd. "enligt " rationaliserings- kungörelsen som finns är. emeller- tid begränsade. till åtgärder vid så- dana jordbruksföretag som .. be- döms kunna bestå på lång . sikt. Mindre brukningsenheter, som inte fyller detta krav. men som ändå komma att drivas under läng- I , re eller kortare tid, kan alltså in- |." te få ekonomiskt stöd för att. lösa sina vattenvårdsproblem, -. Pressaft från siloanläggningar samt urin och - gödselvatten från djurstallar är de. helt dominerande vattenföroreningarna «från ' jord- bruksföretagen., Utsläpp av sådana föroreningar kan . bli särskilt be- svärande inom de egentliga jord- bruksområdena, Inom dessa områ- den kan såväl djurhållningen som ensileringen vara' ganska .. omfat- tande även vid mindre 'jor och. samtidigt är möjligt gödselhåntering och att "det gäller att begränsa anläggningsåtgärderna odh: därmed ,investeringarna 'så mycket som "möjligt vid dessa jordbruk, . - a Beroende på förhållandena på de enskilda gårdarna kan detalj- utformningen och omfattningen av åtgärderna för en tillfredsställande vattenvård variera starkt från fall till fall. På samma sätt kommer givetvis kostnaderna att växla: För att få en uppfattning om det yt- terligare kreditgarantiutrymme som skulle erfordras om stöd skul- le ställas till förfogande även för sådana mindre jordbruk som förut nämnts har vissa överslagsberäk- ningar utförts. De redovisade be räkningarna får dock endast ses som. mycket ' grova uppskattningar, eftersom bedömningen varit, svår att göra. ” " Resultatet av : Uppskattningarsa innebär, att anläggningar för att ta tillvara gödsel ; och spillvatten kan bli aktuella vid "ca 11000 brukningsenheter av icke långsik- tigt bestående karaktär; Detta mot- svarar ett investeringsbehov i fas- ta snläggningar” på omkring T miljoner kr, — Statlig kreditgaranti - föreslås... - FR Lantbruksstyrelsen "finner det ur vattenvårdssynpunkt önskvärt att en'stor del av dessa investeringar kommer till stånd” inom en snar framtid och ” föreslår . därför att möjligheter skapas att genom stat- lig" kreditgarantigivning "underlätta finansieringen, Detta föreslås kun-' na ske genom ' en. undantägsbe- stämmelse 'i gällande rationalise- ringskungörelse. Den skulle träda i kreft den 1 juli 1966, : om, k, mt - godtar | lantbruksstyrelsens förslag. Det utrymme som . behövs. för kreditgarantier för detta ändamål har för det första året bedömts till 3 miljoner kr; Därvid har förut- satts att möjligheter ” att "utnyttja ga fall Utredningsuppdraget har endast avsett möjligheterna att bes vilja statlig kreditgaranti till" här ifrågavarande anläggningar. Stats- bidrag har alltså inte diskuterats, Är hjälpkdass rätt Den "invatidrade arbetskraften" i vårt land domineras av från Fin- land inflyttade personer, som nu utgör ca-:70 000 på svensk arbets- marknad, Lägger man till de icke at st JUN. väg zu c Pedagostråga a - Efter ' ovannämnda . undersökning. om de finskspråkiga "barnens ställ ning i. grundskolan ' skickade Sö ut: cirkulär till. skolorna där; man förvärvsart de” familj lärarna att försöka för- marna uppgår antalet milyttede finnar till. ca 200 000. Språkproble- men utgör i många fall: ett svårt handikapp ; för denna finskspråki- ga minoritet 'att socialt och i andra hänseenden anpassa sig, till svenska förhåll Få där ta vara på spillvattnet utan relativt dyrbara anläggningar: of- tast mycket begränsade. ; Peta "Investeringarna måste. b egränsas . Beträffande de tekniska lösning- arna för att ta vara på och oskad- liggöra spillvatten hänvisar styrel- sen :till de; undersökningar. som gjorts. Det” blir 'vid mindre, jord- = väntas på lång > sikt > främst fråga 'om ' hårdgjord ' gödselplatta för förvaring av fast " gödsel och överflödig, kan befaras bli så om- fattande att det kan resultera i en förlamande tröghet i det kommu- ta rela e uppsaml behållare för ” gödsel vatten, urin och ' pressaft. Detta hänger samman med. att det stora flertalet av de mindre ' bruknings- "lenheter det här är fråga om torde hä ladugårdar :. för konventionell, i Stockholm (TT). ie Skattebetalarnas - förenings tid- skrift Sunt Förnuft hoppas att re- geringen snart tar:itu med JO:s he om att myndigheterna skall motivera sina beslut. Ett så- dant åläggande behövs uppenbar ligen; anser tidskriften, =" För fem år 'sedan ekrev' JO till valtningsmyndigheterna > ” skulle åläggas ett motivera sina beslut, Sextiotalet .. . : (Forts. från sid. 1)--.- Älstorp, Jerry och Ture Pers- son, Tormarp, Ränneslöv; me- . dan diplom I överlämnades till Astrid 'och . Hugo Bengtsson, Bökhult, Veinge, Albert Berg- man, - Vallberga, Herman ;Ja- kobsson, - Göstorp, Veinge, " Edith och Nils Jansson, Par- ken, Knäred, Harry : Johans- son;- Lya, Östra Karup, fru Ir- ma Jönsson, Knallen, Mestoc- -ka, , Maj-Britt - och ' Sigvard Jönsson, ' Hov,: Ysby, - Karlsson, , Plingshult, Veinge, Brittine .. och . Oscar. Larsson, Ahla,. Laholm, "Karl Nilsson, Stenlarsbygget, Knäred, Inga och: Åke Olofsson, Stäme, Äls- torp,.: och Gunborg. och Aron Pålsson,' Hasslöv: .Dessutonr innehar '156 leverantö. rer: gilviga intyg för senaste ber dömningsperioden, : "INOM HALMSTADS- "" OMRÅDET " erhöll Anna och Arthur Johans son, ' Tjärby, Genevad ' och Göte Mar Tö Hldst diplom II, medan Anders Anders- son, Eldsberga, Mary och Olle Jo- hansson, . Bostället, Genevad, : och Henry Nilsson, Östergård, Veinge, fick. motta diplom I I. Diplom I slutligen tildelades bl. fru Elin. Esbjörnsson, Pigga- gård, Trönninge, Lennart Gustafs- son (Gunnar Larsson), Magnilund, Eldsberga, samt Signe: och Ivar Boarp, Eldsberga, vartill 118 leverantörer innehar giltiga intyg för senaste bedömningsperio= NT a Fkn: leverantörerna till meje- riet i Kvibille deltog och fick lik- 'som sina kolleger plaketter och diplom, regeringen: och begärde att :för-. : Göte | - nofichaleras av. myndigheter! | En sådan. skyldighet nitgör. näm- ligen, framhöll JO, jen av grund- ättssä i ett demokratiskt suhälle Många har nog hoppats att myn- digheterna, ékulle ' rätta sig efter ; uttalanden : och självmant ja ge klera motiveringar "för sina beslut, ting — annat än slöhet och brist på känsla för den enskildes rättssäkerhet — hindrar mynkligheterna från att ge' skäl för sina beslut, skriver tidskriften. Den som hoppas på egna initia- tiv från myndigheterna blir" dock besviken," "fortsätter : tidskriften. Gång på gång träffar vi i olika sammanhang på beslut, som läm- "I nats utan någon som helst moti- och | : vering och om varg tolkning innebörd man därför många. gång. er: svävar "i stor ovisshet. sätta en del av den i ST en. artikel fi Dägens "Nyheter (23) : "rubricerad . Hjälpklass ' för :vl invandrare? tar redaktör Per Frit- zon, UD:g pressbyrå, upp den finsk språkiga minoritetens språkproblem till närmare granskning. I ' En" undersökning "har ”visat)' att bortåt 'hälften av elever från finsk- språkiga hem i grundskolan” place- rats” i hjälpklass : på : 1 grund: av språksvårigheter, KE - » Rätta orsaken hn "I "debatten om den finskopiåkiaa minoritetens '- ställning” har :man kunnat få uppfattningen, "att det påtagliga "behovet av undervisning i finska språket vid svenska skolor skulle -ha sin rot i den ”inhemsl finskspråkiga: .; befolkningen, författaren." Torn edalingarnas" rör- står dessa : barns svårigheter : och undvika att överföra: "dem i hjälpe. Hed ett större antal elever, från, finskspråkiga hem knyter konsul- terande pedagoger som i lågstadiet kan hjälpa klasslärarna att komma tillrätta .- med ”språkprojblemen. Samma lärare. kunde undervisa: i finska språket och i finsk'littera- tur "och : kulturhistoria ' på ;både låg- och mellanstadierna. : ” Finland har alltjämt överproduk-- tion: av - folkskollärare, ' varför, det inte kan: bli några svårig! ber att rekrytera personal. ; cv Svenskt initiativ Mitiativet till en lösning. av Sverige, hävdar artikelförfat.: taren, Man tillgodogör sig här we- sultatet av. den immigrerade fins- ka " arbetskraftens "; prestationer, utan vilka stora delar av: vårt nä- ringsliv" skulle :ha -besväranderara betskraftsproblem, och av» att. de drande finnarna fullgör:sina lighet på den ka art 'k- naden följer 'samma mönster 'som för. befolkningen i andra jord- bruksbygder,” Att antalet akademi- ker från Tornedalen ' uppvisar en markant högre procent än övriga svenska bygder med jämförbar de- mografisk karaktär förklaras -bero på den intellektuella stimulans som tvåspråkigheten. i sig själv är. . Det är ett i och för” sig i fres- sant konstaterande: ” Anledningen" till att Behov. av ä undervisning i finska uppstått är enligt artikeln alt finna hos den invandring som skett från Finland och som sker med oförminskad, in- tensitet.” id verför man lämnat "bösvären' utan: 'bifall.. Mam "säger, enligt tidskrif- ten, bara att beslutet inte är olag- ligt, "men ingenting om hur : "man Kommit fram. till den uppfatining- Pau 'de kommunala ' bolagen "ofta är tveksamma ur rättslig synpunkt | framgår "inte minst av. att kom- » Som exempel nämner tidskriften munalrättskommittén i sitt för: nå- ett Jänsstyrelse-beslut om - över- gon tid: sedan avgivna betänkande klagandet. av en stads åtgärd att; Kommunala bolag” ägnat ett ka- unala "pitel åt frågan om . ”rättsliga möj- förvaltningen på bolag. - »Länssty- ligheter för kommunerna att verka nelsen har inte ett ord att säga om genom särskilda sätesbjek” > Märoplansn a är vä iltänkt i aANSses:av. skogsexpert | dolsllat « > och H om 2 i Docent Nils Landkvist vid ”Korsnäs-Marma > "AB höll enligt BT, på fredagen föredrag i Borås: inför medlemmarna i Borås Industri= varvid han berörde av- " mattningen inom denna industri. Detta förhållande "är" emellertid v'inie av långvarig natur; menade talaren. Man. kan 'fäkna med att . produktionen snart måste öka, men' det t gäller Kivetvis: att rationali- , sera produktionen till större enheler. ' he Colurabi "Tal' fann industrin "vara 'i . sjudande utveckling och betonade " bl'acen rad för lönsamheten viktiga - foktorer, De störa maskinenheterna behöver sålunda för" själva driften vanligtvis inte större personal 'än maskiner med mindre kapacitet,.an- läggningskostnaderna var inte mer "än 50 proc högre vid produktions- enheter ' med dubbla kapaciteten oo sv. Tal fann det inte' ekono- . miskt att successivt utbygga äldre unläggningar. Det vore bättre att spara pengar för investering i nya "stora moderna maskiner, Skogstillväxten: är lika stor i om- rådet söder om Dalälven. som norr » därom. Tal erinrade "öckså om lyckade försök med = skogsgödsling, som emellertid måste upprepas efter fem till sju år och fortsätter under hela tillväxttiden för att ge önskat re- sultat.. . Cellulosafhdustrin har starkt ex pahderat I Sverige men framför allt -Å Amerika, där Nk TT VaSäa gar lagt strings ulbygghad Föpectellt 1 British . ' i ' Rationell 'skog d ger, trodde tal, Amerika soda nöja beter till bibehållandet av sitt go- da råvaruläge; Högre löner 'där och ' långa tri ter till k der,' speciellt Västeuropa ger dock, ' svenska företag med stora måaskin-" enheter ett gott konkurrensläge, i tlän- ” VÄRÖPROJEKTET VÄLTÄNKT : « Eftersom doc Landqvist icke i sitt” för edrag nämnde något om den pla=,' nerade massafabriken i Värö, fram- kLöll han på en särskild fråga av GP-medarbetaren, att väröpl var mycket vältänkt. Inom sitt verke semhetsområde framhöll han också, atr Södra Sveriges skogsägares föra bund skulle komma att fylla en mycket stor unprift Ner skyldigheter mot det svenska sam- hället som skattebetalare, ; iv: Om Finland," som. det aviserats, sättning, kan strömmen av finsk arbetskraft vända. Vad detta skulle innebära för det svenska ' närings- livet: behöver : knappast närmare utvecklas, menar redaktöv Fritzon och anser "tillsistatt talet om total assimilering — försvensknivg — ”En utplåning av des rdrag: som med invandrarna tillföres och Då ett värdefullt sätt berikar det: -syenska "Rättvisekrav. + Redaktör Fritzons inlägg i vandrarproblematiken.. tål att tänka över. Om man inom skolan lyckas lösa problemet med språkundervis- ningen är: mycket vunnet, tr :. Det borde ses som ett”. fättvisec krav, aut barn (till skattebetalande föräldrar); som nu ”oförskyllt":får en undervisning som inte kan ge: dem chansen "till goda studieresul- tat, bereds möjligheter ' som 'deras svenska kamrater automatiskt får. : Det borde också ses som en an= kJ äelägenhet för svenskt näringsliv att genom denna. andra finska ge- "Ineration : kunna räkna ' med .kvali- ficerad arbetskraft i nära framtid. Och att också få behålla den. . Tolv. sve det ”(Foris. "sid. 17 "typ under ett dygn. är ovanligt 'mycket, 'säger man på: krimi- nalen, "Endast ett av fallén - = . det gällde en' man som hitta- des död under ett buskage. i Slottsskogen ..—. krävde 'nog- grannare kontroll innan brotts- tanker kunde: avskrivas. Det tagit "en överdos av sömnme- del, TISDA 6. 7 december ' | + cci SVENSK TV: 9.30—9.55 Skol-TV. > oo: 12:30—12.45 Skol-TV. - 13.05—13.30 Skol-TV. 16.30---16.50 Pellepennan, gumman och kluddbarnen.' 18.00—18.10 Adventskalendern,” 18.30 Två i en kurva, 19.00 Aktuellt. 19.25 Väderlek; 19.30 Ishockey, Direktsändning sudda- s > Jandskampen Västerås av andra avdelningen, :i- - 21.50 Aktuellt. bottenkrediter föreligger. i åtskilli. |" 2 18.45. Skolradio; 15.10 Radioföljetongen, . 1815 Mats OGRA! visade "sig ' att mannen hade] ; 119.225 Väderlek. srsoN Kommentator: Bengt Bedrup. 21.30 Lågsniff. Om en resa till Mal. : lorca,;: stredje " världskriget' och -Per Wiklund är. baserad på' en - Pjäs av Åke: "Hodell '. . . 22.05—22.40 Tarjei Vesaas och blek- platsen, . Ett möte med författa- , fen till nästa måndags norska fö- . reställning i. nordvisionens tea- terserie ”Diktaren och tiden”, Er DANSK Tv 915 Vintertiden" 17.30 Hvad skal vi lave? " 18.00 Fodbold: ttalien-—Skotland.. 19.15 Bernenes julekalender. 19.30 Walter and Connie, +: 20.00 TV-Avisen. >" 20.25 Festlige tider, ” : 20.55 Horisont, ' H 21.40 Hvad. morer? —i I Budapest. 2. 10 TV-Avisen, .'. kd . . | PROGRAM 10 7.00 Nyheter. "+ ta a 7.05. Barnens” adveniskalender. | 7.15 Morgonandakt av rektor Tars- ten Nilsson. -- 7.30 Morgoneko,' Andra upplagan. 1:50" Claude Debussy: ; Förspel till En fauns eftermiddag, | 8.00 Nyheter och väderlek, 8.15 Småbarnskvarten, 8.30 Reklamrutan, 11.00--Nyheter: och” rOj ar sn 11:10 Skolradio, : hs = ; ing. 11.35 Lätt musik,” 03: 4 2.0 Klockspelet i Stadshustornet, Dagens dikt. Robert. Schumann: +Ur Liederkreis. op. 39, 12.25 'Väderlek,'- "+ " 12.30 Nyheter. Luncheko. - > =+ PO Sjörapport, Lätt på grammo- 12.58 ”Tidssignal. = - SN 13.00 Börsnoteringar. 13.10 Skolradio, '. 14.00 Familjespegeln.'. 14.45 Viskvarten med Alf Hamnbe. 15.00 Riksronden.'- 15.35 Dickens' hemliga kaj " poesins frihet. : Denna film" av) 20. 15 5 Ni vardag. 21.15 Jean Sibelius. mé minnespro- : : Sf med anledning av, 100-års- - te av. 2145 Akiuellt” 22.00—22.15 1 Riksdagsnytt « från kammare, och korridorer," s DANSK” av: Fr 15 Julestue.” 19.15 Bornenes "julekalender. ut 19.30 Nerver' og- hjerne,. ' 20.00. TV-Avisen, Blandt blomster, frugt og grånt. .s. . av 21.15 Atelier, ' " 21.50 Sibelius 1. .symfonå. . 5.00 Nyheter,” 5.50 Morgonandakt av Fastor Gun« "nar 6.00 Morgoneko. . Första” upplagan, 6.15 Nathan: Milstein - spelar. >. 6.30 Nyheter och väderlek, 6.40 Matbörsen. "7 v 6,45 Giuseppe di' Stefano" sjunger < italienska operaarior, . 17.00 Nyheter. i. ie” . 7.05 Batnens adventskalender. , 7. 15 Mygonandakt.av av rektor Tors- 130 Morgoneko. Andra npplagan. 7.50 Béla Bartok. spelar. 8.00 Nyheter och väderlek, 8.15 Småbarnskvarbten,: 7 . 8.30 Sändningsuppehåll,- 11.00 Nyheter, N ss i 11.05 Matbörsen, de fon 11.10 Laga äsning. 11.15 Lätt på gramms 11.45 Vad tycker ni på Tördagt Elie - sabeth Söderström, " 11.50 Gamla skivbekanta. ” . ' 12.00 Klockspelet. i Sladshustornet, " Dagens dikt. ' ; 12.15 Södra : och mellersta Sveriget ” » Bättre : börda. man + inte , bäres + Utbildningskurser för lanfarbeta- 1225 Väder, +en skandal på 'Victorfas tid. 16.00 För flickor och ' pojkar. 16.20 Johannes Brahms; S "Sven Ulrik”, Palme I berättar om £'2 D-dur op; 13. sm 17.00 Nyheter, Sjörapport.- 17.10 Fällor och fel ons). Borg. - . 18.00 De trolovad. 1. 18.15 Löpsedeln. 18.20 Meddelanden. 18.25 Väderlek, |” 18.30 Nyheter; Dagens "Eko 19.00 Fråga musikvetarna. Sovjet. i c:a 20.45—21 00 Kvällsoko, , 21.30 Önskedikten 2 i 21.50 Väderlek. : ; 22.00 Nyheter. . rn 17.40 En musikvecka med; Kim "| 17.10 St. Petri Kantorei.' 19,30 Ishöckeylandskampen Svörigs | Besökstid, 114,45 Föräldrarnas brevlåda,” 15.00 Riksronden. . 2 15.10 Populärkonsert ? sned "Göte : | - borgs symfoniorkester." : 115.45 Är matematiken rolig? "| ve 16.00 Den flygande mattan. 16.30. Från NF till FN. (repels), 17.00 Nyheter. 'Sjörappont, ' sd 17.20 'Andaktsstund av. prosten Alex Westin, Psalmer: 48: 1—2; 48: 3. 17.40: En; musikvecka : "mod Kim 22,05 På besök: bland «dom i Landskrona. 22.45 Melodiradion? : : I 23.00 Tisdagens nyheter, '. >” 23.05 Lätt derhällning från Po- redan 1970 skulle ha' full 'syssel- so 7 00 Melodiradion, 11.05 Matbörsen. . 11.45 Vad tycker ni på Törda sabeth Söderström. 11.50 Melodiradion, : 12.05 Det ska vi fira! - 13.00 Regionalradion: Idag. . 13.05 Melodiradion, ris). ik 45 Småbarnskvarten - (röpris). 16.00 Melodiradion, 18.30 Grammofonmusik; "=." 18.35 Tysk fortsätiningskurs, ee 19.00 Polen i dag, Politisk ö » av Hans Dahlberg. , 19.20 Aktuell. polsk ? kulturdebatt ". presenteras av OBS-redaktionen = 121,50 Väderlek, ; ee Barnens adventskalender" (rer .Grammofonmusik. 22.00 Nyheter, " 23,00 Onsdägens nyhete S 23.05 Melodiradion,' = 1.00--5.35 Nattradion, ar 5.35 Melodiradion, 5.59 Senaste nytt. (Därefter värje "timme t, 0; m, kl. häl ra 11.01 Sändningsuppehåll, 6.00 Melodiradion. -' " 12.00 Der ska vi' fira! 13.00 Regionalradion: Idag. »113.05 "Melodiradion, + -' 19.40 Géza Anda spelar 24 prelu- dier op. 28 av Chopin, 20. 20 Radioteaver: Ängeln ' "på sta- [14.00 Sändningsuppehåll. 15.30 Melodiradion; .-; : i 1535 B d kal tioneni.. Radiopjäs av. Abramow:' Re 21.20 Polsk konsert, ' 21.50 Litterära profiler, H : 2. 20. Teater och film dagens Po- 22.50 Polsk jazz. 23.05—23.10 Kvällsandalt,. PROGRAM 3 pe 18.30 Pop nonstop.- 18.50 Kvällssagan. " 19.00 Eftermiddagens' nyheter, I Där- > efter: Gamla skivbel 19.15 Melodiradion.' 19.59 Senaste nytt. 20.00 Kvällstoppen. 20.59 Senaste nytt." . 21.00 Hootenanny-sångare. '. 2L15 Melodiradion. 21.301 dixieland; - 8 december > : "SVENSK TV. |: 9.00--9, 20 Titta leka lära. Morgon- « stund för de yngsta: 10.05—10.30 Skol-TV. + +. 12.00—12.30 Skol-TV. « 13.05—13.30 Skol-TV. TV ot 100 En historia till fredag (re- oo ris). 1425 Tid för' annat (repris). : 14.50—15.40' Helgonet pri). = 18.00—-18.10 Adventskalendern. - 18.30—18.45 Kvinna med blå kra- ge. .Ur skol-TV-serien | "Titta 19.00 Aktuellt. Riksdansen, Hela Sverige och modern 19.30 tävlar - i. folkdans sta Sverige, Sändningen kommer” > från "Parkrotundan i Västerås, dans, Tredje semifinalen: Meler. !. ad 15:45 5 Umåbamskyadten (öjt. 16.00 Melodiradion. 17.25 Pop 65. 5 a 17.55 Löpsedeln: . : . 18.00 Melodiradion. 7: 18.00—18.15 Västra distriktet: Väst : svensk. platsjournal, - sa 11815 Regionalradion, . 118.30 Radiouniversitetet: Stätskun- skap, 19.00 Joan Sibelius, En minneskon- sert på 100-årsdageri av tonsätta= rena födelse. Finska rädions sym- foniorkester.. - 21.00 Kulturedaktionens" "aktuella ' kva 21.15 "sa: Wohlin: gör en enkät . kring nyckelord | veten- "ska från olika områden, 21.45 Bengt Hambraeus: Konstella= > tioner II för orgel och elektro=". niska klanger;” : 22.05 Kvällsandakt. : 2210 La Commedia di Dante. Md 22:40 Tomas Luiz de Victoria: Missa O magnum ' mysterium för soli = och fyr stämmig kör a cappella, : 23.00--23.45 Statskunskap." -23.30 Lyssnårfrå= gor (repris av måndagens pros gram). « i i | oo PROGRAM 3 18. 15 Melodiradion, = : 19.00 Efvormiddagens nyheter. Där, - efter: Dagens LP, : 19.20 Dags för dragspel. 19.45 Melodiradion. : 19.59 Senaste nytt; , 20.00 Top of the pops... 20.45 Melodiradion, 20.59 Senaste nytt. - 21.00 Stjärnalbumet, I kväll: Kingston Trio, 0 0 "21.15 Melodiradioh, 21,80—22.00 Jazz på Bom. > "The ' 13.05—13.10.. Västra. distriktet! Are . :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.