JE ca ” lingon. . erforeshetsunderlaget ” inte LAHOLMS TIDNING "Fredagen den 10 detember. 1905 = L T ' Fredagen den10 december 1965 EL T =): n Försiktig Edenman i ev Utvecklingen mot val av mer grundskolans högstadium har aktualiserat tanken på en om- läggning av högstadiet till en mer d: ion, ” ddelade ecklesi; 2 ett svar på en interpellation av hr Larsson--i ' Hedenäset (cp). Interpellanten hade efterlyst åt- gärder som kan. visa sig på- kallade av den” iakttagna utveck- nn i ”Edenman förklarade att är - tillräckligt för en omprövning av högstadiets organisation. Ett klar- " läggande ”av samspelet mellan . grundskolan och det nya gymna- + sila skolsystemet ' måste bli en mycket betydelsefull del i detta | arbete, "Utvecklingen följs myc- « ket. uppmärksamt av skolöver- Ira. inverkan på planeringen av hög- |. ”En glad = : Jul” >» Den engelska av den vid den här stadiernas lokali vid . det "fortsatta. genomförandet = av grundskolan svarade hr Edenman att hittillsvarande riktlinjer för planeringen bör gälla. Dels vore ändringar vanskliga ett överväga |: på grund iav de betydande skill- nader som finns mellan olika re- ”gioner "ifråga om elevernas wal fostäden ofta upprepade julönskan uttrycker verkligen hela den käns- la äv glad förväntan som präglar England wvid jultiden. Årets största högtid ,'har bara två helgdagar, Juldagen. och Annandagen, och det är som om" gamla tiders festanda — då man verkligen hade tid att fira julhögtiden ordentligt — vak- nade. till div på nytt. i och på de pyntade av tillval i årskur 7 och 8. Dels måste en högsta- dieskola under alla. förhållanden ha en viss omfattning för att lokal” "och" ,Järarfrågorna | ska kunna ”Jösas rationellt och för "att den. pedagogiska. utrustningen ska kunna utnyttjas på ett rim- ligt sätt. . vr I interpellationssvaret ; berörde hr” Ederman ' inte med ett ord det arbete som redan påbörjats inom skolöverstyrelsen - för en isation, en I + ri ida” styrelsen och övriga för, " verksamhet ansvariga myndighe- « ter, Praktiska åtgärder eller för- ” slag kan fönväntas så. snart un- , derlag för säkrare bedömningar föreligger. 7 t På hr Larssons fråga om den nu påvisade utvecklingen bör få DET ÄR INTE BRA STÄLLT ' med säkerheten . i trafiken, framhåller trafikförsäkringsbola- . gen med en härvisning. till den . dystra statistiken, .. , framhåller Svenska Dagbladet Såväl av humanitära ' som - av ekonomiska skäl är det:därför » "angeläget, att kraftåtgärder sätts . in för att få en.' bättring . till "stånd, förklarar bolagen; som. för nästa år beslutat gemensamt an- slå 2,2 milj, kr, till NTF i syfte att få till stånd en intensifierad da för'traf ; Det är tacknämligt att de. ib - gavarande bolagen ökar sina in- . satser för. att skapa bättre trygg- het .i trafiken, . Den omständig- heten att de själva har ett eko- nomiskt intresse: av. att olycks- » frekvensen hålls tillbaka förring- ar: inte värdet, av. insatsen; Yt= ! terst har, emellertid alla trafikan- ter samma intresse. Det gäller deras: egen . säkerhet till liv och - lem; och det gäller också deras M plånböcker -— premierna. » har i blivit allt högre' under: senare är till följd av det ökade, antalet skador. De ansvarsmedvetna och -. aktsamma förarna får :betala för åtskilligt av det 'som trafikma- 1 rodörerna och de fartgalna stäl- : ler till med, ' < Tyvärr förslår dock NTF: s pro= ' paganda inte långt mot de många klrafter som verkar +-- . samlingsregeringeti | "en fyraårsplan,. som 7 inäebär att ” grundskola " som kan tänkas komma inom en icke alltför. av” lägsen- "framtid, + 1: ; motsats - till hr 'Edenman har. man således i Sö funnit - erfarenhetsunderläget tillräckligt för , en pubarna och hotellen verkar inte den valma, ombonade atmosfären från : Dickens dagar vara så av- lägsen. Elektricitet och television, |” och - bilar istället. för. hästdragna fordon' till trots firas ändå julen på gammalt. traditionellt manér. Julens ankomst förebådas ;som överallt 'annorstädes med julkort. Millioner och åter millioner väl- ler in i'landets brevlådor veckorna | g: före den 25:e december, "Det wvar i Storbritannien som” det första julkortet kom till, i Leith i i Skott- jand, där 'en : bokhandel år: 1841 hade ett julkort i fönstret. Två är "senare bad. Sir Henry. Cole, som ägde, ett bokförlag på Bond Street -.i;. London .' John - Calcott Horsley; att” han: skulle, rita ett kont med hälsningar som. skulle kunna. säljas vid jultiden. Det blev en bild av "en wviktoriansk 'familj kring ett"av, julmat 'dignande bord, - I etp uppmärksammat anföran. de vid TCO:s utbildningsdagar i Stockholm ' redogjorde ” överdi- glasen" höjda i en skål för julen. På båda :sidor om denna . goda syn syntes I bilder av ide välsituerade rektör Jonas 'Orring' för en tid sedan för" en förestående revi- sion . av. grundskolans. läroplan. Han erinrade "om: att. åtskilliga I» delar härav ' "måste underställas niksdagen.” "Men av "allt att döma måste . detta gälla" hr Edenman, som tydligen inte alls anser att det finns ens underlag för om” telliserar”, man köer. som, bildats äv dem som vill ha telefon, skri- : slare från hus. till'hus sjungande som - önska socialdemolratiska regeringer har. fört och för, förde också beiderpartinegeringen i Kyllingmark > i '.'den « borgerliga Töre 1970 hela :kön' av sökande "till telefonab n skall vara riktning och som uppmuntrar till > frifräsning i stället för mjuk och "> varsam k . avvecklad. De investeringar som werfordras härför skall 'möjliggö-' ; ras, Kösamhället får inte heller, Ur en bil " "Precis som Ni tycker! den - -Om sportiga, hårda tag”; Ur: en ;”bil- , recension”: "Man Har gott stöd ? både. för rygg'och lår, och stols- " ryggarna är finskålade, så. latt > OM" MAN SÖKER BEDÖMA - man inte trycks åt sidan, man går hårt i kurvorna”, . Det är i dag lika . otach it om i' detta -avseende. accepteras, Xx Detyö är, sbat: ki na,. inte ”te-' de . julgåvor. till de fattiga och : till: föräldralösa barn. se : Denna idé blev omedelbart en stor framgång; och under åren som gått har. shillioner kort med röd-, : . Hhar man. vi "Norge. : "Samifaerdselsminister re, med järnek, damer i krinoliner, dili- genser och bilder av: den ' Heliga Familjen i stallet skickats ut över världen. : : På julafton, mär barnen. går och lägger sig hänger de upp enstrum- Prydda i |pa ' med :widhängande : optimistiska” önskningar," som de hoppas skall ; |ha gått i uppfyllelse, när "de vak- | nar på morgonen — iden förut sla ka' strumpan knöligt fullproppad I av, allehanda gåvor... Innan ljuset släcks ,för.. matten .tar de en sista titt . genom , fönstret- efter: tecken på &nö "och en 'skymt av 'jultom- ten Father Christmas.” Strum- pan är alltid fullproppad på mor- gonen och det. händer att. det har snöat! >; -. England har. mång "vackra jul- hymner ' och på "städernas gator och i byarna går grupper av sång- de gamla" välkända” :julmelodierna, söm :t," ex, .'”The. Holly and the Ivy”;. ”God, Rest you: Merry Gent- leman” eller som: i norra . England, ”Herre'" We Come A'Wassailing' Ju alla katedraler.i och. kyrkor särskilda detjänster med julhymner : och. läsning berättelsen. om - Jesu . födelse, Den berömda kören som sjunger i den utsökt wackra King's College Cha- pel ;i: Cambridge. r , välkänd för de , flesta, engelsmän - :genom / ut- sändningar i radio, eller. genom att "de; varit närvarande vid. den varje julafton återkommande guds- tjänsten, -Akustiken . är. så - perfekt Å dl detta kapell med - sina: spröda ”leverket,' som , bär ansvaret, "Tel 1y. leverket. får "en viss ' snävt till- , tagen. inslagssumma att' röra sig "med för" sina investeringar, och den ändras inte hur priserna. än ” att. verka för trafiksäkerhet som > det bör:ha varit att: propagera förs folknykterhet före MWiesel- det” "resultat som Länkrörelsen " uppnått under de 20 år den ver- ti . kat i Sverige kan" man säga, att |- ett relativt stort' antal personer lyckas helt lösa sitt alkoholpro= blem, skriver Gustav Andersson ”itidskriften Alkoholfrå- g amn Åtskilligt många fler är . det som under längre eller kor- tare tid varit helt avhållsamma: Att statistiskt bedöma resulta= tet genom att exakt ange det an- tal som blivit helnyktra för åter- stoden av Bbitt. liv, som under längre eller kortare tid avhållit "sig från spritförtäring eller som genom kontakten med grupper- na snabbt förmår bryta ett åter- fall och återgå till ett normalt levnadssätt, är helt enkelt omöj- ' ligt. Det finns ingen statistik att tillgå och de bedömanden man hittills gjort av resultaten bygger till stor del på subjektiva upp- fattningar, oftast av lokal karak- "Sammanlagt har säkert åtskil- liga tusen helnyktra år åstad- kommits genom detta frivilliga arbete och vad detta haft för betydelse i ekonomiskt avseende såväl för den enskilde som för samhället kan man ma naturligt nog inte uppskatta, Klart är ändå, " att rörelsens verksamhet medfört cola resultat även i det avseen- let, Vidare bör framhållas 'deä in- " direkta resultat som uppnås med « exempelvis en lugnare samlevnad . I många äktenskap och därige- nom en positiv inverkan på bar- » nens ut Länkarna har nu ca 180 grup- per spridda över hela landet och 12.000—15.000 medlemmar, Det "var genom . bildandet av den första - gruppen Sällskapet Län- karna i Stockholm, som idén om ”inbördes hjälp" infördes i vårt : land år 1945, Länkarnas Riks- N förbund bildades 1958. stiger, Tillträdesavgiften för tele-' fon har. 15-dubblats sedan: före kriget, .- Det är en straffbeskatwning. Me lefon betraktas tydligen som en |: 'lyxvara, :och "man bekymrar sig föga om alla gamla,” sjuka och isolerade "människor! FÖRPROCESSER MOT MISS- TÄNKTA I BROTTMÅL > reagerar Vestmanlands Läns Tidning mot och) pekar. på den behandling två misstänkta i det sk. Hökarängs- mordet utsatte för, den ene sex nast i radio och TV i söndags: - Det vore lönlöst att förneka att i pricip liknande handlingssätt ägt rum i pressen, och det var till följd av tidningars framfart "som den sk, Hagander-utred- ningen på sin tid ville lagvägen "förbjuda polig och åklagare att över huvud taget befordra upp- gifter, i brottsmål till. pressen, : innan den misstänkte infördom- stol garanterats rätt till replik. ; Hagander-lagen stoppades un- dan sedan pressen lovat pröva självsåneringens väg. Att radio och TV inte känner sig lika bundna av föresatserna om att ge även misstänkta, grips na och anhållna personer en rimlig chans att komma till tals, . det synes oss uppenbart, :- Inte heller utredare och åkla- gare tycks ha förmåga att lära av misstag på denna punkt: när TV-rutan kallar, följer man med, mer eller mindre tanklöst, högt upp i | graderna, . 4 + "SOLGÅVAN : TILL BLINDA bino "3 900326 I hå 1. 5 tioner. 'i England, som hör' julen till, och , deras ursprungliga be- iydelse' har: kanske många gånger gått förlorad, men de är lika kära I debatten - om > korumtvånget har: många .ängsliga' röster höjts för att” det skulle vara väsentliga . andliga” "värden, som får” stryka "på foten samtidigt med att det »obligatoriska .korum > försvinner. Sådana röster är förståeliga, när "de kommer från sådana, som står "ett sammanhang, där man sedan - århundraden " är van vid att kristendom! är en fråga om kom- ”mendering,' mer eller mindre, Det är betydligt mer betänkligt, när kömmendering | ill gudstjänst försvaras av frikyrkliga företrä- . dare,':som : borde vara de sista att kombinera" gudstjänstutövning och tvång." Bakom denna tvek- samhet att ge religionsfriheten rum, torde ligga nedärvda före- "ställningar om att det är något särskilt med krigsmakt och mi- litärväsende. Den nya ordningen kommer .säkert att medföra en välbehövlig avromantisering och en befriande saklighet, där den "kristna kyrkan kommer att kun- na koncentrera sig på att tjäna den enskilda människan och hen- nes bästa, och vara något mer befriad , från ' de militära 1ulis- serna. Den nya linjen kammer | gas att understryka, att också den "värmpliktige är en vanlig män- niska, som inte behöver möta re- Jigionen i någon annan form än andra människor, Vi tror att det ären. hälsosam reform både för krigsmakten, den. värnpliktige soch den kristna kyrkan, | "(Veckoposten) ändå. Numera är det . väl oftast = i byarna på landet som man fin- ner de "allra äldsta sederna' bäst bevarad le. : - . I det idylliska Dunster i Somer- set bränner byborna wed av ask, en sed som är mer än tusen år gammel, Innan de begav sig mt på slagfältet brukade krigarna 4 det gamla kungadömet Wessex, omkring år - 878 göra upp eldar av askgrenar att värma sig wid under natten, De hade upptäckt att ask var det enda trädslag som i” brann i färskt. tillstånd. Man fort- sätter med' detta' bruk, men det ”” som brukar följa är av an- nat slag— man slåss i all vänskap. lighet om flickorna, när dansen skall 1 börjar ” " västra: "England: pppträder ”, lokala' förmå; på tor och värdshus uppför I . sI trakter. kring Cotswold-höjderna: visar man en scen. med två män som slåss, och hur en läkare återuppväcker den dödade. Varför byborna i några av” byarna i ' Hämpshire klär. sig i fågelskrud, när de går rumt till husen sjungande julsånger är höljt i dunkel, men det är en gammal tradition - som. "levt kvar : igenom tiderma; En: annan. tradition vars” ur- sprung gått förlorad "i: historiens dimmor: är seden att göra -”kyss- kransar” bestående av gröna gre- nar ” dekorerade . med mistel. och ljus," som "hängdes - på en fram- stående” platg i det jul dk igländ" ce - pies”, vedbrasor och » glade utanför värdshusen är alla till för att göra julen glad och festlig, men julen i England är framförallt en religiös högtid. Varje kyrka t. ex. har en julgran behängd med gåvor till sjukhusens invånare och föräldralösa "barn, och vid mid fton: går prästen och kören under sång ge- nom kyrkan fram till den upp- ställda julkrubban, där en julbön däses, >. Julgranen | började förekomma i England under 1800-talet, när drottning Viktorias make, mrins Albert. lät dekorera. en gran åt sina barn. Nu är det få hem som inte har en liten glittrande gran placerad i fönstret som en häls- ning till förbipasserande. =. Som tack för all hjälp under de . svåra krigsåren skänker det norska folket londonborna varje jul: en stor julgran, som reses på Trafalgar Square. Det har blivit tradition för stora människomassor att samlas omkring den varje kväll veckan” före: jul och sjunga jul- sånger. » Londons gatorlinger verklig fest- stämning, särskilt Regent Street och Oxford -Street med sina på- kostade dekorationer,” Hela den stora - världsstaden är ett enda glittrande téeri. De isom är för- ståndiga handlar ' sina ' julklappar til till. julstämningen. att trängas med - glada > ” shoppare i ”sista- hemmet. För druiderna var misteln en helig planta, men i våra da- gar : hänger man . upp en bukett mistel på en'sådan plats'att flic- korna kan lockas stå under, den, så "att den uppvaktande" kavalje- ren. kan > utnyttja sin Ökyssrätt” under” ”ky: i Järnek; ' smällkarameller, kalkon, | ” England gör man verkligen allt för att :julen skall bli en glad boch festlig högtid, och strax därpå ' infaller det nya året, men skall man. fira nyår på traditio- nellt sätt ”—' ja. då skall man resa till Skottland, det är de kilt- klädda skottarnas stora helg." i : James Street. : Bättre utbildning: ven Vd med ny. amerikansk sl skollag Helan ne Washington (un: rt de helt nyligen 1965 års lag” om högre utbildning , som bl.a, för första gången ger behövande stu denter federala stipendier och bil- dar ;en särskild lärarkår. som skall tjänstgöra" i el kt åt fler: D; . Iråden, "Anslagen för lärarkåren har ännu ej godkänts” av kongressen, men president Johnson har förkla- rat att han ämnar, begära : första årets anslag så snart kongressen återupptar sitt arbete i januari, en begäran som sannolikt” "kommer att Nas, områden. De olika programmen in- om ramen för den nya lagen kom- mer' att kosta 2,6 miljarder dollar. " Vid undertecknandet av” lagen framhöll presidenten att universi- teten enbart: i år kommer att skri- va in. ca 140000 studenter, vilka utan . lagens : tillkomst . intel skulle halft” möjlighet at fortsätta. sina studier. - se verket en betydande uk av. den lag som godkändes av kon- gressen 1958 och som har beteck- ningen NDEA «(National' Defenée Education, Act). Den har till syfte att ' modernisera .. undervisningen och öka möjligheterna för alla att komma i åtnjutande. av högsta möjliga utbildning, Sedan dess har den flera gånger ändråts och mt- vidgats för att tillmötesgå utveck- lingen 'och de växande kraven på undervisningens område. och. 1965 års -lag om högre utbildning: får alltså ses: som en' viktig . sådan ut- byggnad; ” st EV Skuldfria lärare .: Av alla program inom ramen för -INDEA är. väl studielånprogrammet |" det som kanske betyder mest för Språkundervisningen » intensifieras ' . En annan mycket' viktig. - i den: amerikanska ' skollagen är den ständiga moderniseringen, av. un- dervisningen,' Sedan 1958 har all- männa' folkskolor och" läroverk i USA" erhållit 300 ” milj: "dollar ' för att utveckla : undervisningen i:de na språk. År 1948 fanns det endast 46 språklaboratorier i amerikanska läroverk, i dag finns det inte mind- re än. 8000, Fc : För . närvarande» undervisas i sammanlagt över .70 språk: i. 98 språkcentra vid universitet.som er- håller federalt ' ekonomiskt stöd. Under innevarande skolår har 1700 lärare och andra akademiker er- hållit federala specialstipendier för att studera 60 olika språk, som be- i god tid, men det hör liksom]- vetenskapliga” ämnena och moder-|' | Aktuell "kommentar En given fråga efter det franska valet är om väljarnas besked kommer tatt påverka de Gauljes politik. Den europei [digast och aktivast arbetat för denna reform hittar man inom folkpartiet och centern, inte inom Id: kratin. Det var en ung tilldrar. sig speciellt intresse. Pre- sidentens hållning på det området är wvälkänd Valrörelsen Pressade som bekant fram det vagt formu- lerade men i sak positiva utta- landet , om ' det'' brittiska - med- lemskapet i. EEC, Valresultatet måste stärka ”européernas” ställ ning i fransk politik och måste även stärka EEC-staternas' mot-|' stånd, mot. den franska obstruk- tionspolitiken, De Gaulle är vis-. serligen fortfarande 'i ledningen för sitt land och förblir det tro- ligen. Valsiffrorna, framsprungna efter en valrörelse "med Europa- frågorna som: ett väsentligt inslag, är dock, så långt ifrån entydiga för honom att Europa" kanske. vå- gar hoppas igen. en Sundsvalls Tidning | Den utredning s folkpartist som skrev en bok om ”vår fattiga politik”, det är bl; a. folkpartister som ': motionerat i riksdagen. Tidigare - debatter :i pressen har vittnat om sympatier för partistöd ända ini högern — Svenska Dagbladet' gav ett halv- kvädet godkännande av idén i början - av året, - i Dagens "Nyheter sön TR : Det kan ta ända sill åtta år in- nan man får tillbaka för mycket erlagd skatt." Först skall pröv- mingsnämnden . behandla” ärendet, därpå kammarrätten och de 'pro- cedurerna tar flera år. Den :som inte är nöjd får. gå widare, till regeringsrätten, där det ar ytter- ligare fyra år. . : För att råda bot på detta miss- "I förhållande är förvaltningsdomstols. kommittén 'sysselsatt med bl. a. detta ibl Man will förstärka kartellnämnden " på ' näri ihets- ombudsmannens uppdrag gjort om konsultfirmornas. arbetsförhållan- den och inkomster, ger verkligen en tankeställåre, I grunden är det givetvis knappheten på arkitekter och olika tekniska konsulter inom byggverksamheten som! skapat den anormala: och" otillfredsställande situationen. Man kan hålla höga '] taxor; 'man kan undvika att kon- kurrera med warann och man kan j:; till övervägande "del wälja att ar beta på löpande, räkning med den större frihet att debitera som det- ta system; ' ger. ' Konsultfirmorna har tt 0. mö konkurrensbegränsat sin egen annonsering, att den inte skalt bli. för ”reklammässig”. 7. Undersökningen wisar bilden av en "genom ” knapphetsläget nästan otroligt 'privilegierad kår- och yr- i lkesgrupp.- Det” kan inte på något | sätt wationellt' motiveras - att just arkitekter och konsulter skall kun. na skära, till sig så breda margi- naler ur byggkostnaderna. Nog bör det finnas” möjligheter för övriga intressenter "att ' pressa ner dessa marginalen, till. något skäligare ni-l, vå, - a : sVästerbotténs-Kuriren” Franklin Rocsöbelt + betecknade en gång mågra av sina motståndare som ”yes but-fellows” — . princi- piella reformvänner som alltid hade "ett" ”mien”. "Vi tycker" oss” "se en. mängd ”yes but-fellows” i par- tistödsfrågan. , Det finns inom op- positionen ' en "bred majoritet för ett tämligen generöst statligt stöd döms som mycket. -betydelsefulla. > rUsis åt partiverksamhéten; De som ti- OY sista oumret för året äv tid: ifi Cancer skriver : professo de amerikanska ungd rna, Hit- "tills har omkring 750 000 studeran- "de lånat sammanlagt ca 619 milj. :J dollar i summor 'upp till 1009 dolt lar om året per person för att ta sig "igenom . universitet, De får högst elva år på sig att betala sina skulder, men de som blir: lärare behöver endast betala Ågen. en viss procent, - Här har den nya lagen kommit in med ett tillägg som har stor be- tydelse för undervisningen i områ- den där medelinkomsten är sär- skilt låg, Enligt 1965 års lag får lärare i sådana områden 15 pro- cent av sina studieskulder avskriv- na varje år så länge de stannar på sin post. Om man således stannar som lärare i ett sådant område i sju år —'eller under tiden flyttar till ett annat: liknande område — blir man helt skuldfri, . Den nya lagen innebär också att lån för" första gången beviljas till studerande enbart på basis av be- hov, medan man tidigare: bedömde ansökningarna på grundval av både behov och studieresultat, -- I enlighet med den nyligen un- dertecknade lagen skall ca 70 milj. dollar anslås årligen till federala stipendier för behövande studenter. Genomsnittsstipendiet . - beräknas komma att ligga på: omkring 500 dollar. Man räknar med att ca 140 000 "sådana federala stipendier kommer att utdelas under de när- maste tre. åren, Till den ”nationella lärarkåren” (National 'Teachers Corps), som upprättas enligt den nya lagen om högre utbildning, skall första året anslås 36,1 milj. dollar och det andra 647 milj. Kåren skall bestå Jen av 6000 lärare som på begäran av de lokala dighet sän- al Lars-Gunnar Larsson, Umeå, i en artikel, att strålbehandlingens ut- "Strålbehandling mot cancer - gör behandlinge: ” med j d partiklar, Från botateoder och li- neära accelerator kan man erhålla strålknipper; av elektroner, dd V, S veckling 'de sista d l- rakteriseras av förbättrade fysika- lisktekniska hjälpmedel, förfinad behandlingstekmik och ökade kli- niska och "biologiska kunskaper om mormala vävnaders och tumö- Irers reaktion på joniserande strål. ning. >, Ser w wi först 4 på de fysikalisk. tek- niska : hjälpmedlen har utveckling- en. gått utomordentligt snabbt. Fram till 1940-talet fanns i stort sett andast två hjälpmedel för. att åstadkomma joniserande - strålning för terapeutiskt bruk — det ma- turligt förekommande radioaktiva ämnet radium och röntgenbehand- lingsapparater med ' en” maximal rörspänning på cirka 200 kilovolt, Med dessa hjälpmedel lades grun- den , till : strålterapins utveckling, men "medlen å i fig själva hade myc- ket 'stora begränsningar, Det var i regel inte möjligt -att. åsta tillräckligt stora stråldosor i djupt liggande itumörer, och. även wid behandlingen av ytterligare belägna | 5 tiklar, där elektronenma har mycket hög energi. Om ett - sådant strålknippe användes för behandling får man från hudytan och ett stycke inåt i kroppen en mnästan homogen stråldos, På grund av elektroner- nas begränsade räckvidd i wävna- den avtar sedan stråldosen mycket snabbt, vilket gör att underlig- j gande vävnader nästan helt undgår bestrålning. Ett av de fundamentala proble- men inom strålterapin är hur be- handlingen tidsmässigt skall ge- nomiföras d. v. s. hur ofta man bör lång tid den totala behandlingens genomförande . skall dragas - ut. Detta problem; som i hög grad sysselsatte pionjärerna inom stråls terapin, har under de sista åren fått ökande aktualitet både genom den . expes strålb och genom nya kliniska försök, gen mot cancer har i stor utsträckning. stött den strål- både den onödig bestrålrina av omkringlig- gande normala vävnader. : De s. .k, millionvoltsapparaterna har i dessa avseenden medfört och koncentrerat preparat av. ra- dioaktiv kobolt och genom elekt- riska maskiner som van de Graaff- riktade, välpegränsade knippen av röntgen- och sk betydligt större djupveri än hos strålknippet från. en vanlig skall das till ekonomiskt eftersatta om- Et annat värdefullt framsteg ut. stora framsteg. Genom apparater bel där strålkällan: utgöres av ett starkt |, + 1öra |Oxperimentella och den kliniska, Detta stöd åt strålbiologin är sä- kert mycket befogat, eftersom det främst är genom denna som man nu kan wvänta sig vwvä- givit så många rationellt grunda- de uppslag att det vore förvånan- leda till. praktiska, landvinningar. För dagens radioterapeuter är det angeläget att impulserna från den sättes & kliniska försök. För att|också underlätta detta borde i anslutning | ä itetsklinik till våra universi! er radio. - Sänd en julgåva till Frälsningsarméns sociala hat hjälpverk het, Box 5090, POSTGIRO 900480 institutioner tillskapas, vilket skulle möjliggöra ett intimt forskningssamarbete mellan strål- terapeuter, strålfysiker och strål- biologer, I tidskriften förekommer bl a, också en artikel. om immunologi, författad av docen t Eve Klein och professor Hilding Bergstrand. Det julkort, som kostar 1 kr och säl- jes till förmån för canceri = Vidare A tidduiften, bestråla tumören och över hurle de om inte en del av dessa skulle hänsy. kammarrätterna och låta skatte- målen gå midare till regerings- rätten bara efter särskild prövning: Skulle man inte också kunna tänka sig effektivare arbetsmetoder i fråga omi allt som rör skattemål? Man har en känsla av att byrå- kratiskt krångel mycket ofta sätter käppår i julen. / ons föv od Skånska Dagbladet. Kravet på ökad effe vitet ska inte bara ställas på enskild före- tagsamhet, . Inom offentlig admi- sätt som i "företagen" fortlöpande ställa sig frågan hur verksamhe- ten ska kunna göras säg fem pro-, cent effektivare än föregående år. Flera faktorer” tvingar 'det enskilda vitetsökning, men hur är det med företagen i. offentlig. regi, - t.. ex, SJ, Assi och Norrbottens järnverk? Ger de optimal - avkastning "på nerlagt. kapital?. « "Nordvästra Skånes Tidningar | SL våra domstolars första” instans: sitter. numera ” lekmän med makt ren, . Det "är en fara för. rätts- säkerheten om dessa nämndemän skall ' komma" till sitt uppdrag, preparerade "mer ' eller mindre press, . radio och TV. Vestmanlands" Läns Tidning Det finns ingenting. så farligt som teknisky kunskap, som inte åtföljs av "respekt för mänskligt liv ' och mänskliga värden. ' Att sätta "moderna tekniska medel i händema på vildar” kan "leda till katastrof." Cipolla citerar Ortega y Gasset;' när ”denne' säger att män- niskan . "blivit ” alltings herre; men inte herre över sig själv: hon. har alla gåvor, utom gåvan att använda” dem rätt. Det äp tänkvärda ord As Ev E. R. Gummerus i JF - sa tider på dagen tagit mellan två och tne. timmar att åka tåg' från Uppsala till. Stockholm, Så var det inte på den gamtbe kommuni- kationsministerns . tid. on Stockholms- "Tidningen ETT ORD PÅ VÄGEN Världen är för tomig korsfäst, och jag för världen, + GAL. 6:14, viDetta skulle vara varje kristens ”Världen är för mig korsfäst” Dess fröjder och in och syndiga lust är spikade vid ett kors. Jag frågar inte längre efter mg — den -är som död för Och ” den”, Inte na med mig. sina planer, "jag är korsfäst ' för" värl- När världen gör upp a Hill får den göra det utan" för världen. mig. Jag är som död Men ja; världen, fn lande till märlden?. ” näringslivet till ständig produkti- medvetet, av åklagarsidan genom från en solid och saklig forskare. . Den senaste veckan har "det vis" Jag räknar inte mer med världen, ” te heller världen kan räk- - 4 att till och med överrösta domar: | w nistration . måste man på samma ve AL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.