” elt alldeles bestämt intryck . klyftan kvarstår. Egentligen ut- " olika slag som kommit att:spela - oms både när livsmedelsindustrin tanke på de fördyringar som blir I Måndag den -19 deeemkor 1968: 4 , När omsättningsskatten höjdes den 1 uli i år förutsattes att människor med låga inkomster i förening med stor försörjnings- . börda skulle hållas skadelösa här- ' för. Men har denna riktiga och goda tanke förverkligats? Det är nog inte många av dessa särskilt Bårt drabbade som vill skriva un- der härpå. Nu får emellertid fi- nansminister Sträng tillfälle att närmare belysa frågan i riksda- gen eftersom en gotländsk riks- dagsman. med hemvist i center- partiet härom, ' ' . Den dyra. omsen en - interpellerar hr Sträng” " - LT Måndag den 13 deceniber 1965 LT = | nn . Pa ie . tar på sig att köpa en burk kon- serverad färskpotatis råkar i en ännu underligare situation. Han . får ge över 2 kr för en halvkilos= - burk, och det ger hr Sträng över -" 20 öre i skatt medan potatisodla- ren får nöja sig med hälften. ” " Dessa exempel ger i ett nöt-; skal omsättningsskattens underli- . ga verkningar. Genom sin kon-" N struktion blir den en fördyrings='.|. faktor som givetvis hårdast drab- bar den som har låg inkomst och » hög försörjningsbörda. Den avig-. sidan bör snarast rättas till. Elle vad tycker hr Sträng? + "ve oc 7 Denne, hr Nils Franzén, ut- vecklar en del kritiska tankegån- gar när det. gäller omsättnings- skattens verkningar, framförallt på livsmedlen. Genom . sin. konstruktion drabbar 'omsätt- ningsskatten samma vara vid fle- ra tillfällen. De förpackningar av en allt mer framträdande roll i-| tivsmedelshandeln berörs t ex av köper dem från tillverkaren och när "den slutliga produkten säljs till konsumenten. I längden mås- te denna ordning var orimlig med resultatet främst då för barnfa- miljer. med. stor förbrukning ' av livsmedel. .Interpellanten undrar nu om finansministern överväger någon ändring .av den indirekta beskattningen så att en rimligare verkan ' nås, I samband | härmed gör han en, del intressanta re: flexioner när han tar upp ”omsen till kritisk granskning, Han påpe- kar. bl a att.den nuvarande om- sätlningsskatten på tio procent in- nebär att staten tar en större del ur barnfamiljens samlade hus- hållskassa än jordbruket. Den del av hushållsutgifterna som går till jordbruket stannar nämligen vid 8,4 proc. AN En 'del 'exempel på hur”dessa relationer verkar nämns, Ert 'burk ärtor, som kostar: 1:16 kr 4 han: deln,, ger staten 'ca -12 öre ' i oms medan den' som odlat. ärtorna' får nöja sig med 7 öre, Den som kös- REON längre sikt en stagnerande lev- nadsstandard som följd. När det talas om -att effektivt "utnyttja våra produktionsresur- ser, i. vilka den mänskliga ar- betskraften dock: alltid. kommer att.vara en viktig del, så är det så långt ifrån enbart jordbruket som tål att granskas. 7 « ” Tvärtom är det säkert orätt- ' vist att det sätts i främsta skott- . OM MAN VILL PRÖVA NYA - VÄGAR vbn fd när det gäller bil- och bensi beskattningen" kan man t.ex, tän- ka sig en uppdelning i. nytto- resp. , ” icke-nyttotrafik,"': skriver RL'F-ridningen oc: Till nyttotrafiken kunde då bl.a.” räknas yrkesmässig passagerar- och .godstrafik, företagens tran- sporter, skolbarnstransporter. och bilinnehav nödvändigt för att få del av en: rimlig samhällsservice och för att bibehålla 'en lönsam sysselsättning, Denna bilism bor- de alltså. skonas från ytterligare skattebelastning, medan > övrig bilism- skulle" betraktas som mer nöjesbetonad och därför beskattas särskilt! >” i i het , vore att en regional"; beskattning avpassad "alltefter: de krav, som bilismen ; ställer” på 'samhällsin-. ' såtser i olika. former.” Man skulle t.ex. "kunna "tänka. sig 'en högre beskattning Ii az, 20. " Vården existerade inte, enligt de- "hända jämförelser med inkoms- NAKEN MÄNSKLIG NÖD HAR BLOTTATS | cis urövå i TV-serien : narkotikan och | dess offer, Nöden är 'inte i för- sta hand rent kroppslig utan hår både som fenomen och i orsalks- sammanhanget måhända :fränist' psykisk anknytning, Det: förbätt. rar naturligtvis inte saken — all. deles tvärtom, eftersom man ;fick 4 myndigheterna är inne på les. galna vägar när "det gäller behandlingen, Man z botar” inte psykisk sjukdom ,. sped.. fängelse, anser Arbetamwbladet De män som där iberättade om hur de hamnat -i' beroendet av narkotikan var eniga om; att för- varingen på de anstalter, där de nu vistades, var verkningslös, ras samstämmiga mening, och när da åter en gång släpptes. skulle de befinna sig i en social och psykisk situation, som skulle le- da till återfall. Låt oss säga, att också andra parten bör höras, att den fortsatta belysningen kanske kan göra bilden av de narkoti- kasjukas situation någor mer ny- | anserad. Vad: som även i så fall blir kvar, om man drar slutsatser av redan kända fakta, är i alla fall tillräckligt för att beteckna nuvarande behandling av narko- tikans offer som felaktig. Vad man här måste satsa på är inte |.. förvaring utan vård, inte fäng- else utan medicinsk vård, ' : Det är nu dags för en snabb och radikal omprövning av lag- stiftningen på detta område, Langare och smugglare” må kläm- mas åt, men deras offer hör int homma i fängelserna, =. - a INKOMSTERNA FÖR JORD- BRUKARFAMILJERNA + har förbättrats under de båda senaste åren, framgår det av nya beräkningar som. gjorts av Jörd-. bruksnämnd > in) tgrupp. Jordbrukarnas Fö- reningsblad kommente- var: i a Resultatprognosen — för 1965 måste betecknas' som betydelse- full, framförallt för att den vi- sar att den starka löneökningen på industrisidan gör att inkomst- gör beräkningarna en bekräftel- se på att jordbruksnäringens folk troligen utgör vårt lands största låglönegrupp. Inte ens brukaren i "där ju framför" allt de kost- . nadskrävande. insatserna "är -ak= . tuella '— ”och 'en'Jägre beskatt- ning i övriga delar av ” landet. Detta kunde också kombineras med; ökade möjligheter för kom- "munérna "att ta' upp direkta av- gifter för. utnyttjandet" av. gator, trafikleder, : parkeringsplätser. -m, sm Att införa! broavgifter”är t.ex. tur "ekonomisk synpunkt ; ingen tt att fördela kostnaderna allt- möta många problem när det gäl- "er. att införa" en. differentierad surd tanke, utan; ett rationellt |.. = . Enligt författningen skall all or- dination av:-handikappredskap' för- medlas "av " ortopedisk ” klinik 7 och kontrolleras av ortopedläkare: När déssa hinder är' avklarade. får ku- ”rator: Wifalk, Hand om fallen. 'Tele- ' fonledes söker .hon' komma 'i. för- bindelse med den handikappade och på detta sätt skaffa sig:en uppfatt- ' ning om vilka redskap och hjälp- "medel som behövs, « f.: 5 cn na > — Det 'är- ofantligt: svårt, att ta ställning. till '. vilka : ortopediska hjälgmedel: en handikappad behö- ver :enbart.'genom ”ett. telefonsam- tal; Inte heller är det 'så lätt för mig; att-veta' vilken sorts spisknapp nyckeltyp, eller vilken bänkhöjd .den' handik S d 3 ern 'har a re tacknämligt om landstinget" rmaste' framtiden, tar itu med - fördelni: jälpmedel till handikappade. Denna uppfattning” hävdas av kurator '" Aina Wifalk vid Kustsanatoriet Apelviken i Varberg. Hon säger vi- : dare att det vore eftersträvansvärt, att följa det exempel, som Älvs=" borgs län utgör. Där har man två specialutbildade terapeuter, som 2 besöker: de handikappade, när läkarintyget I är .4, Jen. Dessa lämnar tillräckligt med redskap "på prov, och efter en tid kommer de på besök, då de ser vilka redskap den handikappade " behöver; Överflödiga redskap tas tillbaka. ,. +. Mera ee rr tor. Aina” Wifalk vid Kustsanatoriet "visar : handikopphjälpmedel från den 'p ermanenta utställnin- oo : "gen." Antihalkmattan, som hon håller upp, är braäven för friska. : 2 förmedlas per telefon från kustsanatoriet: "Hallands län inom den ' ..av > ortopedisk it till lä | på | Iland emot vid måltider. Betecknande för : många av dessa hjälpmedel är; att : de är barnsligt enkla, men under- . lättande, Strumppåtagaren t ex, helt | utmärkt, består av en plastbit och två långa snören, Strumpan kränges . ilastbiteri och sedan är det bara är ju inte riktigt att skaffa sådana saker, som de inte har användning för, och" vidare det kanske, vikti- gaste, att de verkligen -får lära sig att använda redskapen, ' ne " ORTOPEDISKA HJÄLPMEDEL De ortopediska hjälpmedlen upp- delas i tre huvudgrupper. - i att dra den på benet, Kurator Wi- falk försäkrar, att även de tunnas- te nylonstrumpor går att ta på med > detta enkla hjälpmedel, ' NN + STATSBIDRAGEN |. . ” Statsbidrag till 100 procent utgår " för alla hjälpmedel, som ordinerats : av. läkare, enligt vad som ;sagts' under ordinationsrätt tidigare i ar- i tikeln. Det är "bl a därför; som ' det är av mycket stor vikt att hjälp- medeln k er till rätt använd ..1) Proteser, stödband special tillverkade ortopediska. skor samt gångredskap ' för - personer + med gångsvårigheter.. =, te sc. ta st 72) Rullstolar, invalidvagnar och invalidmopeder. - . an 3) Tekniska hjälpmedel; ägnade att påtagligt, ' underlätta. den dagliga livsföringen. Exempel: på- och av- klädni 2] del, . ; hygienisk ytterst vik- . inte vet hur de ser ut... Nn vin — Dessutom ? är det: viktigt, att . man får reda på 'hur många hjälp- "medel en handikappad hehöver. Det ; bilbeskattning. (eller. drivmedels- a beskattning), men: ; man borde trots detta kunna kräva att prob ' lemen : blir föremål för en: or- "dentlig' översyn innan man bara ' trampar vidare i 'uppkörda spår och slentrianmässigt höjer "den generella beskåttningen av bilis- meny säger RILF«tidningen, : -Dir "Lars Ulvenstam har klagat Ekonomikunskapen ör bristfällig —- i mindre företag | Vid: ' Svenska: - bankföreningens årsmöte för. ett par veckor sedan ”Ifastslog det: församlade 'bankfol- |... [ket 'med' förkrossande enighet, att det står illa till. med det ek | ovan skall förmedlas genom orto- "| pedisk. klinik medan ordination för hjälpmedel och redskap som under- lättar intagande av mat och dryck; +» Ordinationsrätten "för "1 och 2 punkt 3 skall kontrollerzs av. or- topedläkare; - ib fo "gjort: i SFS 'nr '544/1965 den 14 | nov; får ordination göras direkt av :- Enligt , beslut i - riksdagen 'kun- annän läkare och i!vissa fall även av'.distriktssköterska. Nyordningen träder i kraft den 1 jan 1966." För "Hallands del kommer Kust- sanatoriet” Apelviken. att vara cen- tralen för. de ärenden som här ovan går under punkterna ett och två. Vad som nämnes under punkt tre ning. , Det är skattebetalarna . som har rätt att kräva detta, De han- dikappade blir inte hjälpta med att ', redskapen förvaras på vindar och i garderober, där de icke kommer ' till användning. De blir inte heller Aktuell — +. kommentar: ”Mikojan har varit den ende från revolutionen som ' överlevt = alla maktskiften. Det är känt att han den senaste tiden varit sjuklig, men om det är den verkliga or saken till hans avgång är ovisst. Jämställt" med de kärvare ton- gångar som anslagits mot USA kan" förändringarna . vara upptak- ten till en ny köldkmäpp mot wäst. "> Sydsvenska Dagbladet Allt fler auktoriteter kan finans- ministern åberopa, när han i jar nuari "söker motiveringar för nya skattehöjningar. Nu har även pro- fessor Erik Dahmén sällat sig till skaren. Med förlov sagt verkar falla - dessa - rekommendationer en smula slentriammässiga, Det är som vanligt bilen, spriten och to- baken som skall bära våra bördor. Professor' Dahmén föreslår för all del ' också en oms på hyrorna. Uppriktigt sagt har vi svårt att följa med i den tankegången. Först sub kterna i rikligt mått hyrorna och dessa bi- drag skulle alltså finansieras med en oms på samma hyror. Vore det inte enklare att reducera subven- tionerna? Det är en annan his- toria att staten bör medverka . till att utjämna hyresnivåerna .mellan fastigheter av olika årgång. -. so on . Handelstidningen Lä "Riksbankens inhopp som kredit- dirigerare kan. möjligen, förklaras ringen själv som genom sin po- ltik, försatt. sig i Iden situationen. Då. wegeringen . så '- envist "vägrar ätt pröva. några av de recept som kritikerna. av. dess byggpolitik an- för, borde .man ha rätt att kräva : fatt "dem redovisar en bättre och mera långsiktig planering må .om- rådet. Sitt ansvar för, den- hittills ryckiga . och : kortsiktiga byggpoli- tiken kan regeringen inte 'avsvära sor ov sVästerbottens-Kuriren hjälpta om de inte får anvisni : om hur redskapen på bästa sätt : skall utnyttjas, ' -- a oas Förutsättningen för : dikappad skall få statsbidrag är, att: han/hon har en varaktig ortopedisk ' åkomma. Hjälpmedel : för tillfäl- ligt bruk, såsom -lån av kryckor': vid benbrott bestrids inte av stats- ' medel. VF ee ON : Den som :får' statsbidrag 'till dy- : rare: hjälpmedel får. skriva 'på en förbindelse, : att inte avhända 'sig det erhållna hjälpmedlet. : 1 ÖNSKNINGAR + ns — Det vore önskvärt, att länets. sjukhuspersonal fick bättre känne-. dom om vad som finns på det här : området, säger kurator Wifalk. Det«': ta för att. samhället, som vill ge : "Mannheim (LT) > 70:00 : "Också strumpor: har" sin: historia —' det blir man "underkunnig om i strumpmuseet i Mannheim. Detta museum är emellertid inte en of- fentlig institution utan' hör” till en världsbekant västtsyk strumpfab- rik; icke desto' mindre utgör det ; |lidag en av Mannheims sevärdheter, Museet har en gammal: tysk hant- verkarfamiljs samlarvurm att tac- ka för sin tillkomst, samma familj som utvecklat det lilla hemindu- striföretaget till den stora välkän- da strumpfabriken av idag. 2 - Detta strumpmuseum börjar dock sin historia inte med den ryktbara den enskilde bästa hjälp verkligen | kommer 'att handhävas: av :sjukhu- »sen ilänet.s coon NN? fas 1" / UTSTÄLLNING . . . På kust: c finns en stän- >, » | miska kunnandet inom våra mind- > fre företag, heter det i Svensk In- "Det -är klart, att "denna kritik icke: innebär kritik jmot företag- samheten, . driftigheten och -förmå- gan att utveckla ett företag, som '. alltid betraktas som ett adelsmär- ke 'ipå ide mindre företagens ägare och ledare. Renodlas kritiken blir dess fkvintessens helt enkelt ett I de, "att inte ens de högt över ”kul för- bannade fikonspråk". Bland an- nat sålundar » «vo ocotöeo Det "finns en ung kamarilla som sitter och vevar sitt nyss in- hämtade seminariesnack i spal- terna och som man åker på så -det' dåhar, när man dumdristigt och mot alla odds lejer in dem för ett TV-program... men — De' frambär sin lärdom på . ett slags' anonym rotvälska som fortbildas tills den blir sig själv nqz och når sin triumf i ett språk som utestänger i stället för förenar. Till slut sitter språket där och spelar kula med sig själv i en kokett, mallig, självgod iso- lering. Ft ar Kör iväg dem till allmänna . reportaget på en. bra landsorts- "tidning några år för att avlusas från seminariejargongen och Jåt dem inte komma i närheten av en kultursida eller ett kultur- program förrän de är. desinfice- rade, i > Detta var en hård salva .mot ” kult bbarna och kulturradi- i 40-hektarsgruppen ) upp till industriarbetarens inkomst. Ännu intressantare skulle må- terna» på servicenäringens sida vara: U - Ett av metiven för att hålla jordbrukarnas inkomster nere är ju att stimulera övergången av i till mera ”' i- va" sysselsättningar. Nu tycks man "börja få upp ögonån för att servicen drar till sig all syssel- sättningsökning och att följden därav kan bli allt mindre effek- kalerna i vissa tidningar utanför den så kallade landsorten. Frågan är nu bara, om hyggliga lands- ortstidningar vill offra sig för att klara avlusningen. Det finns an- nat att göra på tidningarna än att fungera som desinfektionsan- stalter och till råga på allt riske. ra att bli nedsmittade. ö För övrigt bör sägas, att Lars Ulvenstams språkstil i . avlus- « ningsfrågan "inte är så prydlig. tivitet i näringslivet "med på (Pål i Västerbottens-Kuriren) Y mindre företagens dugliga och upp- finningsrika ledare kan vara kun- skapsfantomer,; som är i stånd att behärska allt, som hör till drif- ten av ett företag. 7 CI . Den mindre industriens folk: t. €x. ' är i allmänhet tekniska be- gåvningar, som kan tillverka prak- tiskt taget vad som helst och hit- ta på geniala lösningar på de mest årbemästrade = ionstrukti 'O- blem.: De -behärskar däremot icke annat än & undantagsfall — vilket vore omänskligt att begära — det komplicerade område, som , heter ekonomi analyser ' och räntabi- ktetsberäkningar och därför blir den s k. ekonomifunktionen ef- tersatt i de flesta mindre företag. Emellertid har ju utvecklingen inom vårt näringsliv under senare tid gått mot hårdare konkurrens och : minskad lönsamhet, = vilket medfört" försämrade Imöjligheter till självfinansiering: Denna ” ut- veckling kommer säkerligen att fortsätta och betyder i första hand att - företagen och speciellt wvåra mindre företag, vilka i ä alltid haft brist på eget kapital måste skaffa ständigt nya kredi- ter, Co C- | Vid ansökan om lån utgår våra kreditinstitut numera "icke från fullt. så statiska synpunkter på Iåneärendet m Zkerhetst som enda och avgörande utgångs- punkt för bedömningen, som man gjorde ' förr. Man anlägger wid denna mera nyanserade aspekter och för in ä bilden företagarens person, ' företagets effektivitet och lönsamhet, branschens struktur och utvecklingsmöjligheter m. m, var- vid företagets effektivitet och lön- t är faktorer, som blir allt- -mera tungt. vägande för kreditgi- dig "utställning, där handikappade kan se och pröva de redskap som finns i marknaden. Doe | Kurator Wifalk anser det viktigt, "att den'som skall ha en rullstol exempelvis, kommer till Apelviken och bekantar sig med 'de typer som finns. Många anser en rullstol va- ra en rullstol, därmed basta. Men så enkelt är det inte. En spastiker bör t ex ha en stol med fyra hjul, varigenom risken för tippning mins- kar. En husmor med reumatiska besvär bör ha en stol med uppfäll- bara armstöd, för att mera obe- hindrat kunna arbeta i hemmet Dessutom måste hänsyn tagäs till den handikappad 3305 - och de möjligheter som bjuds för att kunna utnyttja stolen på mest rationella sätt.. NM Utställningen visar vidare toalett- stolsförhöjningar och badrumstill- inva | får valuta för sina satsningar. bröllopsgåvan ' av ' dyrbara silkes- ""Istrumpor brudens giftoman på sin . Karon Crona. « (Forts. å sid. 7) , Trivas tillsammans ' Värdet ' av regler för mänsklig samvaro kan givetvis diskuteras. Säkert kunde vi utan saknad sluta att tillämpa en hel del av det som vi i dag räknar till 6. k.' gott sätt. I varje fall borde vi' inte släpa med oss alltför mycket av etikett till en ny generation, Men de som nu är unga bör få möjlighet att diskutera igenom vilka krav de vill ställa på sig själva och vilka sam- levnadsregler de vill följa vid alla tillfällen när de har med andra att göra, d. v. s. vad det är som gör att man trivs bättre tillsammars på arbetsplatsen, under fritiden, i hemmet och föreningslivet, i det samhälle vi lever i. Trivas tillsam- mans har utgivits i samarbete med Lantbruksförbundets korrespon- d: kola, LTK för att ge ung- behör, kr are och k k d irklar ett lämpligt studiema- pare, på-' och avklädni i ; Griptången, som också visas, är ett universalredskap, som har lika mån- ga 'användningsområden som män- niskans nypor. ' BULJONGKOPP MED TVÅ ÖRON: Ett litet tips till dem, som skall köpa julklapp till en handikappad kan vi förmedla genom kurator Wifalk. Det är en enkel buljongkopp något större än en tekopp men med två öron. Den är idealisk för en handikappad red svaga händer. Den finns som. enhet i de flesta serviser och är inte särskilt dyr men ofantligt användbar. Pet emot-kanten kan sättaes på en vanlig tallrik och den användes, som namnet anger, att peta maten och 2, varens ställni Mot den- terial. Boken ger ungdomarna tips på arbet ifter och diskussi ” Birgitta Montan: Trivas tillsam- mans, 116 s. Ulustrerad med teck- ningar av Birgitta Liljefors. Häf- tad 8:—. LT:s förlag. - . Bokfilm om Churchill Böckerna om Winston Churchill är många. Liksom mycket av hans egen litterära produktion tenderat de oftast till att bli svällande och omfångsrika volymer, Det ligger i ämnets natur. Winston Churchills liv saknar motstycke i vårt år. hundrade och han lyckades under sin långa och framgångsrika kar- riär leva upp till de flesta av vår tids hjälteroller, I Winston Churchill -— mannen som vände vårt sekel (Ahlén & Akerlunds Förlag, hft 10:—, inb 16:50), b d på Life M: i na bakgrund är det uppenbart, att de mindre företagen måste börja anlita ekonomisk expertis i en helt b da utgäva, finns alla milstol. parna med, Boken är flödande rikt illustrerad med till största delen färgbilder ur Life Magazines rika | NYA BÖC KER | | äventyrliga, snillrika ' och ald, - bändelsefattiga liv, - > 0 . OME " LE ME a M port å bokform : sö an kan ha hur delade meninga. som helst om proboxning, men Su världsmästaren den = störste, vackraste och bäste — Cassius Ali Mohammad Clay, pryder omslaget till Sporten i dag (Ahlén & Åker- lund, hft 7:50) är väl ändå ett tecken på aktualitet hos den publi- kationen, Tore Nilsson har gjort ett gott jobb som utgivare av den här publikationen och har samlat goda mifubere omkring. sig. s ore Nilsson bör också få nå uppskattningens ord för Fotbollen i dag (Ahlén & Åkerlund, hft 6:—), Lanthandelns ' historia ' : I samband med sitt 25-årsjubile< um lät Hakonbolaget 1943 trycka en bok med titeln ”Bilder ur lant. handelns historia”, ett värdefullt kulturdokument från ett intressant avsnitt av vårt näringsliv; Nu har boken tryckts i en nyutgåva, dä; skildringen förts f,j situan tionen idag och kompl kapitlet om "De frivilliga samma an slutningarnas tid", Förändringar na sker snabbt i vår tid och inte minst för ICA-rörelsen är det där för av utomordentligt värde ' hit även de senaste årens utveckling inom näringen nu nedskrivits i som. nbrukskalendern m löreligger i en ny årgå fullföljer värdigt sin tradition so universalhandbok = och Praktisk rådgivare för tusentals lantbrulka re, Ti omfång och utstyrsel är den sig -lik men erbjuder ändå mån; a nyheter. Bokens text och tabell. sidor har blivit föremål eo Nannéeson. och Za Chriso arkiv. Den kan läsas som en blän- "dande kxposé av en ster manslag, 388 sidor, Inbunden 8:50, Lie för / sätta" hårt. som. extraordinär åtgärd, men det j:- ” [bör 'då tilläggås att det är rege- ram till situa- |d ningar och kompletterin, san Sransk- Ita ” Naturligtvis kommer parterna att inleder en ny' förhandlingsomgång. Men 'det blir ändå en stor skill- nad: sedan kommissionen tagit del” > ev parternas ståndpunkter blir det kommissionen som så småningom kommer att ge parterna bud att reflektera på. Prestigen bör där= - med komma att spela en mindre roll i förhandlingsarbetet. Det är heller inte wbeslutet att man kom- mer till snabbare resultat på den skulle ha' förhandlat i. månader och först därefter anmält behov - av medling. , - : n obs Gefle Dagblad . Omdömesgilla observatörer: lök nar med utt av de 25 svenska: hushållningssällskapen cirka -hälf. ten befinner sig i ett sådant läge. att de 'knappast "kan överleva.” Kvar står i sådana fall den ut- vägen watt två sällskap kan slås samman till ett. För beslut i den” riktningen utgör dock tills vidare ovissheten ; om den kommande länsindelningen ett hinder. - Nordvästra Skånes Tidningar här laget samlat så mycket erfa renhet 'att 'vintertrafiken skall kunna 'bemästras? . Reklamfrasen' om ”tåget som går i alla väder? imponerar inte, oven : : ' Dagens "Nyheter, Vi kommer nu att få två typer av universitet, Filialema får inte bli små ' dåliga universitet; sa'hr' Tde i rik 3. Iehattor Det är. möjligt 'atb.' (de inte kommer att "bli det. Men troligen” kommer” de att socialt fungera 'annorlunda än 'de' gamla ' lärdomsanstalterna, både internt och i förhållande till den 'icke-akademiska” miljön, ' "3 > Detta är i och:för sig bra. Vi välkomnar åtgärder som upphäver den > akademiska : konservatismen, minskar ' professorernas: måktställ- ing, motverkar , övervärderingen vägen att åstadkomma detta” är att "| skapa . två: sorters . universitet, Detta bidrar: kanske : bara till att. glamourisera de” gamla lärosätena : ytterligare. ' MN a LE För att. detta "ska" förhindras , behöver' de :;'4 i 3 universiteten Hr Sträng " vakar, ' och ia fall har han åtminstone vår Per- sonliga - välsignelse, . när -han— speciellt ” granska ' deklarationerna för "förläggare av uteslutande mör ' tur” "nästa år. Det tilläggs att ”verksamheten "anses 'ovanli gt uk: rativ”, : 2 En sådan skåtterazzia är säker-' ligen nyttig, och mean frestas alt till sist våga följande geniala slutz sats ' som” ett ' tänkbart rättesnöre spekulativa förläggare.” . Litteratur är inte elltid grafi, och pornografi är inte litteratur. + "ov. INte "Harold 'i Sydsvenskan, > porno-= : alltid. i t [ETT ORD Om "vårt . hjärta fördömer” 055, så är Gud större än "rt hjärta och vet allt, . oo . . Ce s1 JOH 3:20. Hur trotsigt och oböjligt kan inte ett människohjärta vara! Det kan vara hårt mot andra människor, ' men ibland ännu hårdare mot. sig självt, ' Aldrig är hjärtat när det " börjar St så igt i rösten. talar i ingens mamn, Då tiger det ånte, om man än innerligt ber det att tiga, Det håller hård- nackat på, tills glädjen och fri på igheben och åriden är jagade så trotsigt som fördöma. Då är På dörren. Och fuckanda och kallar sig en hyck” Men Gud ske (ov! Det finns en" hon är större än mårt hjärta. om får vi då fly. Vi möter ho nom i ordet, Och han frikänner där Han pekar bort från det för Ömande . hjärtat och hän "mot fistus och säger: ”Ser du där? sak har gått ä ditt ställe Din din fojd Oodning, I Kristus fr Jag Grälsning — änte 4 dig själv. 32 frågan inte efter vad ditt hjär” För For Jag fäller själv min dom. hans skull är du fri”. | dr Jesus med sitt blod DE köpte evig. änb - U Songsna' själ, hav mod, och se Guds nåd häri! fd Har verkligen inte SJ vid det ' enligt en tidnin, gsuppgift tänker eller mindre pornografisk -litterå- > för både spekulativa författare och / 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.