" Gullholmen, Föreningen är en « Mannheim förvarar nämligen Kd . omkring 1875, färgen är svart och tryckta strumpan, och” inte långt s . Vvetna och "samlarnitiska fabrikens och > tionen IVOTO, som refereras Mindol den 13 deccmtjer 1963 LATOLMS TIDNING 9 Flerbarnsmammor på stöldturné X "slipper att fira julen i fängelse! Efter att ha suttit häktade i nära två månader har två " mödrar med tre resp, fem barn frigivits; sedan Polisutredning- en om deras ganska fantastiska stöldturné i det närmaste av- slutats. Kvinnorna har åkt runt ' en stor del av landet, och enligt vad "polisen" fått fram stulit varor för -ca 100000 kr, i mängder av "butiker. Stöldgodset består av ' allt från guldvaror till kläder och husgeråd. Mycket har de använt i sina hem, men en del har pant- satts, Pengarna har de gjort av med. Polisen har haft ett jätte- arbete med att återställa det stöldgods som kunnit hittas, Kvinnorna har ofta liftat på sina turnéer. - - Stöldgodset packade de efter hand ned i kartonger och skic- kade dessa per post eller järn- väg till hemorten Karlsborg. Kvinnorna = avslöjades = till slut vid en kupp i Örebro. Ätal skall vara väckt senast den 3 januari. Över en' halv miljon västtyskar Sverige som: turister 64 gästade Under 1964 spenderade 105” miljoner: utlandsturister sam- manlagt över 50 miljarder kro- nar, enligt en utredning av den internationella — turistorganisa- av Svenska turisttrafikförbun. det. (STTF) i anslutning . till förbundets årsmöte i Stock: holm. . . Sverige "har som | turistland även under ' 1965 hållit jämna "steg med den internationella utvecklingen, . som under se” nare, år stabiliserats på en cirka 10-procentig årlig ökning. . Under de fem turistmåna- . derna maj—september 1965 har antalet icke-nordiska besökare i Sverige ökat med cirka 12 Procent. Största ökningen kommer I på : holländare (23 procent), frans- män (17 Procent), österrikare I Den numera oregiströrade strömmen - av finska, danska och norska turister har” "stigit kraftigt. pemann ”Av Icke-skandinaverna? är västtyskarna fortfarande den största kategorin och beräknas "för året överskrida halvmil- jonstrecket.” / 7 ! - Därmed utgör de:- närmare hälften av samtliga icke-: skan- Flafes (16 procent) och schweizare (14 procent), dinaviska besökare: ” T Loppmarknad: och ringlekar -- pl synd enligt" Gullholmenpräst Etter predikan i i | Gullholmens.. -kyrka första söndagen i ad- vent: 28 november vände sig kyrkoadjunkt Lars-Erik Pers- son från kyrkgången till för- 'samli med ing att inte gå med i; Föreningen samhällsförening som bl. a. ta- "git sig an' sysselsättningspro- blemen på Gullholmen och se- nast beslutat be om' företräde "fö kommunikationsministern för att fästa hans uppmärk- |: "samhet på de färjor som ff, n, "trafikerar .Gullholmen, ">. Verksamheten finansieras bl. a genom lotterier, och i slu- tet, av. juli tänker föreningen -déssutom anordna lopp att döma dessa förgreningar av föreningens verksamhet som är anledningen till att kyrko- adjunkt Persson vill råda för- samlingsmedlemmarna att stäl- Ja sig utanför, Kyrkoadjunk- tens yttrande väckte en viss förvåning "bland ” åhörarna. Medl : av Föreni ringlekar och regattor.” ”Kyrkoad- junkten meddelade också att nå- got gott samarbete mellan före- ningen och församlingens präst in te var tänkbart, » Föreningen har nu "med en ”skri- velse vänt sig till domkapitlet, som man ber: inskrida som- medlare, Någon formell anmälan. mot kyr- koadjunkten är det inte fråga om, Gullholmen har vänt sig till sin styrelse och upprörda velat att kyrkoadjunkten skulle 'an- mälas för domkapitlet, : NI Sedan dess har, föreningens ord- förande redaktör Lars Åhrén wva- rit i kontakt 'med kyrkoadjunk- ten, som bekräftat sitt tidigare wt- talande och vidhållit sin stånd- punkt — församlingsmedlemmarna bör hålla sig utanför Föreningen För ar: kyrkoad- junkt” Perssons personliga inställ- ning men vi ifrågasätter det lämp- liga i att en personlig uppfattning framföres till församlingen :i 'så- dan form som här skett, heter det i skrivelsen... Föreningen ber dom- kapitlet vädja till kyrkoadjunkt Persson: att ändra sitt ställnings- tagande och låta församlingens |? medlemmar få veta detta i samma form ' som han uttalat sitt fördö- mande över Föreningen - Gulihol- Gullholmen med. dess. lotterier, Mens verksamhet, .. nåd," underhållning, - danslekar och : .regattatävlingar vid tre gullholmsdagar. Det är av allt (Forts. fr, sid; a. tid tillbakavisat "med anmärkning- en avt drötiningärna av Spanien har inga ben, Strumpsamlingen i anorna till den mekaniskt tillver- kade str « Likväl betyg samlingen ” .sin "vördnad. för den handgjorda strumpan — den äldsta Pläsen i museets ”galleri” som om- spännér. 120 år är en vit strumpa som omkring 1850 ingåvt i en ung flickas” hemgift, > "bröllopets årtal var broderat på strumpan med pär- lor och det var den enda prydna- den.: Strax intill finns den första mekaniskt: framställda . strumpan av -bomull-mattflor, den tillkom" broderingen består av små blom-' Oppar, '- Redan då var ombyte bästa rege- tingsprogram: fem år senare ha- de ' "Ringelstrumpf” ringad strum- Pa, svart och vit eller i fyra fär- ger, - redan. slagit igenom, ” Tio år senare ” fanns , den . fantasirikt färefter kom den tid då em Pen Hi järta klappat hårdare då han fä syn på ea handbredd bit skotsk-- rutigt på sin tillbeddas ben strax över kängan,. Modet dikterade för omväxlingens skull randigt på längden som följts av ymnigt jac- Gard-mönster, : Jacquard-strumpar efterträddes av den genombrutna svarta petinet-strumpan som på sitt sätt gjort historia: denna strumpa påstås ha fört fram Paris' can-can till. framgång. Företaget tillverka- de 1910 en strumpa av spetsar — en. finmaskig vit eller svart väv av vent sike med insättningar av Bryssel rysselspetsar, priset - för . detta ”spetsfabrikat” var motsvarande. "Det var inte av en slump som strumpfabriken under dessa år ut- förde jleveranser till” furste och bl. rna av gah "Idag räknas drottningen Fabiola av Belgien och de skandi- naviska : kungahusens kvinnliga | Missförhållanden Lå : Berlin ry: H ” Sovjetzonens jordbruk är' fort- | farande långt efter Västtysklands I avseende på effektivitet, Svårig- heterna i sovjetzonen vid detta års skördearbete gjorde missförhållan- dena i jordbruket tydliga igen. Inte heller fördelarna stordriften sedan tvångskollektiviseringen. våren 1960 åstadkommit "har, kunnat: utjämna denna skillnad i nämnvärd grad. . Enligt Deutsches Institut fär Wirtschaftsforscehung i Berlin tycks nu 'de svåra bakslagen efter 1960 vara. övervunna, ' Men". huruvida skördeutbyten ytterligare kan steg- ras eller till och med kan komma upp till de västtyska resultaten. be- ror inte minst på om stordrifts- strukturen skall kunna utnyttjas på bättre sätt och den mänskliga ar- betskraften skall kunna insättas i större .omfattning och på ett mera ändamålsenligt sätt. Produktionen skulle kunna stimuleras främst ge- nom ett förbättrat löne- och pre- miesystemi Berlin-institutet upp- ger tre skäl för det sovjetzonala jordbrukets efterblivenhet: jordens otillräckliga försörjning med göd- "och .bönd brist- fälliga utrustning med - maskiner, har tvångskollektivise- ringen fört med sig stora svårighe- ter i a på or; tionen och arbetsvillighet. Den otillräckliga "användningen av gjdningsämnen är främst han- delspolitiska orsaker ansvariga för. 1964 fanns för första gången ett impontöverskott på kväve samt en inom —sovjetzonens jordbruk ökade importer i intérzonhandeln, och detta medgav en avsevärd för- bättring av försörjningen i Sovjet- zonen. | Skillnaden - : mellan sovjetzonens och Västtysklandg jordbruk visar sig emellertid framförallt i utrust- ning med: maskiner, i synnerhet med traktorer. Sovjetzonen har per ha odlingsareal bara ca en fjärde- del och per ha åkerareal bara ca en femtedel så många traktorer som Västtyskland. Vad spannmål angår skördades i runt tal 36,4 dz per ha i Västtyskland 1964 jämfört med 22,0 - under åren 1935/39, i zonen däremot bara 27,0 dz gentemot 20,6 under tiden före kriget, Beträffan- de rotfrukter, potatis och socker- betor kunde zonens jordbruk 1964 inte' ens' uppnå förekrigstidens ut- byten medan i Västtyskland skör- den av potatis per ha stigit till 144 procent och av sockerbetor till 120 procent, - : Liknånde är "situationen beträf- fande animaliska produkter, "Först och främst fattas kraftfoder. Ut- slagsgivande för utvecklingen i zo- nen var de starka fluktuationerna i foderförsörjning av egen. produk- tion. Den: åtstramade valutasitua- tionen medgav dessutom inte'några importer. Beträffande. nötboskap, inkl. kalvar låg slaktvilterna med -[en femtedel eller en tredjedel un- der de . västtyska. Köttutbyte per slaktat djur var vid svin 40 pro- cent mindre än i Västtyskland och vid nötboskap nästan | 50 - "procent mindre. er kraftig ökning av fosfat-importer- na, till väsentlig del en Ev av : Martin” Hansen [| Stockholm (TT) Annil, Svävfärkosten. väntas” erövra 'svenska vatten made av storleken, bullarproble- befinner sig endast i början av sin Det borde inte dröja vinter heten med hänsyn till väntade re re- lativt höga översynskostnader etc, ”Kjoltekniken” befinner sig än- medlemmar -till den traditi kunder, "Samlingen innehåller också som-= liga besynnerliga skapelser: strum” Pan vars enda prydnad är den "av= siktliga” löpmaskan, den återigen handbroderade strumpan, och SI vw 4 ligen den strumptyp som skapa för kjolen. Eker duh varit mer eller. mind- tenvägar på Män Stockholm — Västerås med mellanliggande hamnstäder och skriver civilingenjör Olle Ljung- Enligt brittisk fackpress är bl. a. Nordörederiet starkt intresserat av svävare för trafiken på Gotland. Flera projekt till svävartrafik i ö d - och! inom olika svenska re statist inom a höjdes ' strumpan sedan dani får inte bara har ben utan också för visa dem så att säga till ka - skådespelarens fack som aktivt in skärgårdsvatten torde även före- jr råder ännu osäkerhet om en hål del frågor "kring Ppassagerar- S nu relativt j sin linda, många för- bättringar kan väntas inom: en nära framtid. De mindre svävarna för 3040 massagerare är : mycket ta distanser, 10—100 km, på många skyddade watten, i skärgårdar och på inre vattenvägar där man har iscleringsproblem på wmwintern och där meny kan erbjuda komplette- rande snabb trafik till centra av tätorter, där köerna på vägar och broar under rusningstid börjar bli alltför svåra. De fasta kostnaderna för flexibel trafik med I a )h enligt hittillsvarande erfa- griper i skådespelet. — CE Weller sjöd "På lLingre' sikt -för” de dylika lätta svävare. blir mycket hamn REFLEXER och REFLEXIONER SR Vita, mjuka, silv, errena ligger fäl- ten i dag och träd, grenar och bus- kar är klädda i vitt, Hela naturen är iförd högtidsskrud At fult, smutsigt och orent är gömt och överskylt och luften -är frisk och behaglig. Det är en. verklig njut. ning att i långa andedrag inandas .| den friska luften. : Från de vita fälten vänder jag blicken inåt, Tänk om det vore li- ka Tent och friskt och fridfullt stilla därinne i hjärta och sinne. Tankarna, känslorna lika friska och och sunda som luften därute i naturen, Oro, bekymmer fyller ofta våra hjärtan. Så har detvaritimänsk- lighetens historia även i gångna ti- der. Den testamentlige | » sångaren utbrister: ”Varför är du så bedrövad min själ, och så orolig i mig?" Sångaren ger svar på var frid och hopp och förtröstan kan vinnas: "Hoppas på Gud; ty jag skall åter få tacka honom, min frälsning och min Gud”. Avund, hjärtan och ' åstadkommer ofrid. Konung David ber: "Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande”. Synd, olydnad, överträdelse smutsar vårt innersta och skapar oro och otill= fredsställelse.' Ett kan rena våra hjärtan och giva oss frid: "Jesu, Guds Sons, blod som renar från all synd”, Om än våra synder är blodröda, så: kan de bli snövita, och om, de är röda såsom scharla- kan, så kan de bli såsom vit ull”, — Snöns tenhet ute i naturem medför kyla, reningen'i Jesu blod medför, värme, innerlighet,- godhet, kärlek och generositet. ; ov Något, som; påminner. c om snöns renhet ä är unga människors konfir- mation, Det är en fröjd för. öga och hjärta att se en skara:unga redogöra för sin kristna tro.: Som mitt vackraste ungdomsminne står min konfirmation, Djupt gripen in- ne i hjärtat bekände jag min tro, en tro som hållit genom livet och håller än inte genom min förtjänst utan av' Guds nåd. I ett kristet land borde det vara lätt att leva ett stilla--trons liv; Men det var det inte i min ungdom och är det säkert ännu mindre i dag. Tusende röster frestar och lockar de unga, röster som inte har kristen klang, röster som lockar bort från Livets Herre, - Hur lätt följer vi inte dessa frös- ter. Vi glider bort från Mästaren och 'står till slut utarmade, vilse-. förda; Det finns många unga män- niskor som är utlevade, utbrända, -innars de nåttiborgerlig myndighetsålder. Sprit, nöjen, sexlek har bränt ner dem, gjort dem lika den. späda cbädesbroddetv ute på bondens åkerfält, där frosten” bränt mer att bära någon skörd, - Vems är 'skulden? Den är äng faldig. De unga bär: själva en del av den. De prutar av på sina ide- | al, sina framtidsvisionéer om det go- da, sanna, ädla och sköna de läng- tat efter, och så bär det utför. Men skulden" är: inte. enbart de ungas, Vi äldre. har 'säkert den' största skulden. 'Permingsnikna 'står en mångfald "läromästare : och bjuder sina tjänster, Räck dem inte :han- den, unge vän! Gör du det, är du snart. fången i deras falska när. Hur mången mor — och far; med för den” delen -— har. inte..gråtit bittra tårar över barn vilka vand- rat på vilsna vägar. Hur länge skall vår ungdom, få” förödmjukas, förs medras, kränkas genom pennin - snikna skalkars draksådd? -: Föräldrar ber för sina barn och mången blir räddad, Envar. som kan bedja må slå en bönering kring vår svenska ungdom. Bön föränd- alltid påtagliga resultat av bön och förbön, men 'det:ligger sanning i orden: ”En många böners — och tårars — son kan inte gå förlorad". En. vild son bekände på sin sjukas mig som berg”. — En "präst berät- tar om-en ung kvinna; som kom tidigt hem. från: danstillställningen i: folkparken ' en söndagseftermid- dag och sade till sin far: ”Jag får ingen ro till att dansa. Far kunde låta bli att bedja för mig”, — Myc- ket förmår en rättfärdig mans bön, när den bedes med kraft. > "priskare, kroppar — friare anda, fastare muskler — frommare håg, - Herre, hur dagarnas skiften sig. b giv oss av livets vällande våg! i Rakare hållning — renare sinnen, rikare tankar — raskare spänst, vårliga löften och soliga minnen, . tag det och bruka det tallt i din tjänst, > co: Sundare vanor — sannare ”fröjder, segare viljor — stramare tukt, för oss mot frihetens flammande höjder, fra es bjud oss att bära blomma och - frukt”. . | Advent, ankomst, väntan. Ad- ventstiden är förberedelsetid för fi- randet av Jesu födelse. I våra kyr- kor har vi olika färger för varje tidsperiod av kyrkoåret. Adventets färg är violett, samma färg som mest trafikerade lederna torde en något större svävare med plats för 75—100 personer även bli attrak- tiv. - | Den större mera sjödtigliga svä vartypen i storleksklass 100—160 passagerare och ett måttligt antal personbilar, " kiv, split, själviskhet orenar våra |. - pojkar och flickor framme i koret |. . > av' den späda brodden, så att den I "I blivit tillspi logiven och inte” kom- rar förhållanden, Vi: ser väl inté | bädd: "Min faders böner omringar' | : 1515 15—15. RR ooh i N 640 Magda 'Tagliaferro "spelar + fransk pianomusik, 7.00 Nyheter. - 7.05 Barnens adventskalender. : fastetiden. Genom denna enordning vill kyrkan ange grundtonen i i den- na del av ky Den ta färgen anger att advent är en bots- och förberedelsetid för att möta ju- len — glädjefesten. När-vi bereder tänker vi över vad som kan glädja honom, Vilken gåva är lämplig att ge Jesus, då vi bereder oss att fira hans dag? Låt oss lyssna till en sångares ord: - : X 4. ”Säg, vilka offer vi honom. må ringa, vad han begär för att bliva oss « huld? skön Pärlor från haven, juveler från jen, blommornas doft eller finaste guld? Ack, det är han, som är rik över alla, Oss att välsigna han endast. begär. Hjärtat begär han, o låtom ass falla ned för hans fötter, vår Frälsare Det är en mängd saker och ar- beten: vi skall ordna och bereda i adventstid: inköp, rengöring, bak- |. ning, paketinslagning och mycket, mycket” annat. Och säkent! unnar Gud oss allt detta. Men allt detta ger inte den 'rätta, den verkliga |; julstämningen. Det är våra sinnen som skall -stämmas ' och förberedas till julens budskap. och fest. Det är detta adventstiden är avsedd till. De fyra adventssöndagarnas, bud- skap kan sammanfattas i dessa två ord: Jesus kommer! — Herren kom- mer för alt stämma våra sinnen till bot och bekännelse. Gör: vi det, | skänker han oss glädje. och. dröjd och vi fåren god jul. "Öppna ditt "hjärta i bön och bot, upplåt vart heml'gt rum ' red dig att taga Guds. Son emot", > oa HS, ” (Forts. från sid. D. och. landskapsbilden i viss ; ut- - sträckning ' användas ” som 'reg- - leringsinstitut; : "Väsentligt bättre "möjligheter |” fordras dock för att man i framtiden skall kunnå' Iokali- sera” och "utforma glesbebyg- gelsen på ett sätt som tillgodo: ser de krav. den' nya natur- vårdspoliliken. ställer. på , be- « byggelsens anpassning till na- turförhållandena. Givetvis : är "det. av.stor : vikt "att 'man ef- fektivare än" hittills" tillämpar ;erbjuder, : Utomplansbestämmelser. bör "vänldas . 4 ökad utsträckning. I I tt till fritid: frå gasätter nämnden starkt om inte genom . lagstiftningsåtgärd 'utom- plansbestämmelser - gerörellt bör införas i, hela riket. "fritids bebyggelsen i tynnerligen stor om fattning kommer still stånd. utan föreslår nämnden vidare, att bygg- får het att hindra ” en”. ur allmän? synpunkt skadlig lokalisering av glesbebyg- gelse. Vidare sätter nämnden ifråga om man inte bör gå ett steg längre on. inrätta oe nytt ; planinstitut Or fr oss att fira en' god väns födelsedag NH 20.00 ' Dokument ' 65. Straff ' eller narkotikaserien handlar om sam- - hällets inställning till läkeme=- J T15 Bibelläsning | delsmissbruket och om de när- och bön av författaren Gunnar ge obefintliga möjligheterna I . Rd att ge hjälp. Reportag 7.30 Mor k Andra. a]; Roland Hjelte, Karl Axel Sjö 750 J Weinberger: Polka | blom och Ingrid Dahlberg, och fuga ur "Schwanda" 8.00 Nyheter och väderlek. 815 Småbarnskvarten, - 830 Elva nätter före jul med Lucia - Och stjärngossarna. (Från Kreo Prinsessan Lovisas barnsjukhus). 8.50 Jacques Loeillet; Konsert D- 20.45 Försvarsadvokaterna, 21.35 Politisk dagbok, Anteckning- ar förda av Lars Orup, 21.50 Aktuellt, 22.05-—22.45 Generation i kläm, Etr samtal om hemmakvinnors kom- promiss mellan familjens krav 9.35 Musikalisk underhållning med Leipzigradions blåsorkester, 10.10 Skolradio, ' 11.00 Nyheter och 11.10 Andliga sån fon; 11.40 Tätt musik. : programläsning. ser på grammo- 13.50 Lärt musik, 14.00 För oss äld ul Lussefi Nelly Krist ri usse irande, dur för flöjt och stråkork och art knad beh med. generalbas, ons behov. ” 9.00 Skolradio, DANSK TV gas Trafik i morke, 1 Frikvarter — fra Kobenhav 19.15 Bornenes julekalender, . ” 19.30 Walter and Connie, 20.00 TV-Avisen, 20.25 Ferden til Fort Doom, 6.15 Gitarristen Alirio Diaz; 6.30 Nyheter och väderlek, 6.40 M » berättar, "co cs 14.30 Lite gammalda 15.00 Riksronden, =. (repris). 15.10 Eftermiddogskonsert med Ra- dioorkestern. 15.50 Ytterst i havet, Margit Geljer berätttar från Skagen, 16.00 Barnens Bokfönster, PN 16.30 Bokmalin. (1 17.00 Nyheter. Sjö 17.10 Minns” Ni? ' 17.40 En musikvecka med Festival Strings, Luzern.' 18.00 De trolovade 21, ; 18.15 Löpsedeln,- - 18.20 Meddelanden, - Sole 18.25 Väderlek,' + ” 18.30, Nyheter, Dagens eko. 19.00 Fällor och fel. 19.30 Lyssnarposten (repris),- 20.00 Mantovanis' orkester, . 20.30 Docent Torsteri:Perre om 's. k. "ae ipulationsbehandling av ryg- 2100 'Kvällseko och Sport idag, 21.20 : Finlandia. Berlins filhanmo= "niska orkester under ledning av Herbert von > Karajan spelar Jean Sibelius tondikt, 21.30 Alf Åberg berättar om några människoöden från Karl XI: S ryska här, 21.50 Väderlek, - v 22,00 Nyheler. 2... 0 ctr 22,05 Pianisten Lenne Tristan och "Sonny Rollins trio. 22.35 Melodiradion. CC. 23.00 Måndagens nyheter, 23.05 Melodiradion. ol 0.005. 35 Nattradion, nt re PROGRAM 5.35 Melodiradien, 5.59 Senaste nytt. (Di efter varje "timme t. om. kl, 184 00) 6.00 Melodiradion, 11.05 Matbörsen, ' 11.10 Melodiradion. | 11.45 Vad tycker Ni på lördag Eli- sabeth Söderström, ” = 11.50 Melodiradion; Je 12.00 Det ska vi fira!. | 13.00 Regionalradons; Öd 13.05 Melodiradiori, + 2 & 3 : 15,35 Barnens adventskalender (rec > pris os 15.45 Småbarnskvarten (repris), . 16.00 Melodiradion,:': >! 17.15 Zick-Zack, 17.25 Pop 65. :. 17.55 Löpsedeln, Mt 18.00 Melodiradion.” NK 18.15 Regionalradion, så sn 18.30 'Radiouni Statskun« bt - 2 k tok. Denna fråga är enligt / nämndens |, mening så viktig att den, att utredas närmare, ' 130-800 God "morgon, mitt herr skap! Från Luciafirandet i Djur- .gårdsskolan. , 10.05—10.30 Skol-TV. sive 14.00 FN. i vardagslag (repris). ” 15.00 Gitarristen Andri és : Segovia ”spelar (repris). ' vänner, trogna ar (repris). M : 1800-1810 Adventskalendern. ev 18.30 God morgon, mitt + herrskap! (repris). . - 19.00 Aktuellt, . 19.25 Väderlele. : 19.30 Sandy — e&n "ädel cowboy. ” Tjeckiska televisionens bidrag till > underhållningsfestivalen i-Mon- .treux. . 20.00 Just nu på "bokhandelsdiskar- na för natur- och friluftsfolk, 20.30 Diktaren och tiden: Blekplat- sen av Tarjei Vesaas, > = 22. 15-22. 30 Aktuellt, - DANSK Tv” 9.15 Julestue. 10.15 Walter 'and Connie, 17.15 19.15 Bernenes julekalender. « 19.30 Billedformeren, + +: - 20.00 TV-Avisen, = - : 20.25 Kommunen i stobeskeen.' i 19.30 Kulturredaktionens; aktuella skap, 19.00 ftyssnarfrågor " (repris ” från den 8/9). ' 19.15 Francoise Aubut spelar orgel. kvart, "oa . 19.45 Peru — guld och gerillas, Re- av Fritjof Hagl Så 20.15 Musikaliskt magasin, > > 21.00 Gunnar Ekelöf läser ur sin nya "diktsamling ”Diwan över fursten " av Emgion”, : 21.35 Svensk. Karamarkonsert, 22.00 Nyheter. a 22.05 Kvällsandakt. ' 22.10 Moderna' holländska berätra- Te, Anna Blaman, 22.40—23.15-' i Wolfgang - Amadeus Mozart: Stråkkvintett e-moll K, 516. 5 + ; ie PROGRAM z 3 18.15 Melodiradion,: - 19.00 Eftermiddagens nyheter. Där- efter: Dagens LP. . 19.20 Melodiradion, 7 | 19.30 Svenska sängartister, I Anders Börje, . 19.45 Melodiradion, 19.59 Senaste nytt, 20.00 Tio i topp (repris). 20.59 Senaste nytt. 21.00 Melodiradion, : 21.30 ' Berömda jazzvokalister I kväll? Erhel Ennis. ' 2 a 21.45—22.00 Melodiradion. I kväll: 10.05—10.30 Skol-TV. : [13.05—13.30 Skol-TV. ' - 16.30—16.50 . Soldagar med Sokra- tes. Ariane Wahlgren berättar om 21.00 Digteren og tiden. Blegeplad- sen, Er skuespil af Tarjet "Vasaas. 22.45 TV-Avisen. ' ” PROGRAM 1 H 5.50 ) Morgonandakt av pastor Kers- tin Lindqvist-Bolling. . 216.00 Morgoneko; Första upplagan. 6.15 Elva nätter före jul med Lucia : och stjärngossarna. (Från Sab batsbergs sjukhus). 6.30 Nyheter och väderlek, of Tant Jeanettes besök i Aten. 18.00—18.10 Adventskalendern. 18.30 Träna med TV (repris). 00 Aktuellt. 19.25 Väderlek.' . 19.30. Under cirkuskupolen. En stunds underhållning med Tony Hochaegger och hans elefanter . och sebror. Les Chabres med sina. 6.45 Ler Fall: Ur operetten' Der liebe Augustin, 7.00 Nyheter. 7.05 Barnens adventskalender. 7.15 Morgonandakt av. komminister - Georg Franzén, 7.30 Morgoneko. Andra upplagan, 750 iWollgang Amadeus Mozart: Rondo a-moll K. 511, 8.00 Nyheter och väderlek. 8.15 Småbarnskvarten,. 8.30 Reklamrutan, . . 8,45 Camille Salnt-Saens, Violin- konsert nr 3 h-moll op, 61, 9.20 Skolradio, 9. 2 RU . 11 yheter och pri mläsn 11.10 Skolradio, P er ing. i Stadsh 4 ", Dagens dikt, Jean Sibellus: Poh= . "jolas dotter, symfonisk dikt ef ; ter Kalevala op, 2 SM 12.25 Väderlek.. NOR 12.30 Nyheter; Luncheko, ve 1245 Sjörapport, Lätt på grammos- fon, 12,58 "Tidssignal” 13.00 Börsnoteringar, > : 13.10 Munkarnas Varnhem, 13.35 Melodier från den gröna ön, 14.00 Familjespegeln, t MAS” Viskvarten med Sonya "Hes ” denbratt.?: vag 5, 15.00 Riksronden, 15.10 Tillfälle att älska, Sissi Kal- foman. 115.40, Om rablesfarsofen I Daninark ' berättar Nils Hewe'i Hälsingborg "och .veterinärrådet" Sune Hydén "kommenterar, "vs 16.00 För flickor och Pojkar. 16.20 Svensk musik över gränserna, 17.00 Nyhever, Sjörapport, . 17.10 Fällor och fel (repris), 1; 40 En musikvecka med Festival Strings, Luzérn, '118.00 De trolovade 22, 18.15 Löpsedeln;" 18.25 Väderleki vv 18.30 Nyheter; Dagens kos " (repris). soc 19.30 Nielsen-mosaik. : " 19,45 Fråga tnusikvetarna, 20.30 Kompassen tunt 21.00 Kvällseko och Sport 21.20 Oss emellan med Yngve Stoor, . hawaligitarr, 'och Hasse Wallin, dragspel;v vev 21.30 Önskedikten. - ' > 21.50 Väderlek, ven ov itid, 22,45 Melodiradion. : 23.00 Tisdagens nyketer, at 23,05 Melodiradion, "oi 0.00-—5,35 Nattradion,” . PROGRAM. 2 |535 Melodiradion,. = ';. - timme t, o. m, kl. 18. 11. 10 Melodiradion. 11.45 Vad tycker Ni på lördag Et. . sabeth Söderström, 11.50 Melodiradion, , ' : 12.00 Piet Hein läser eig själv, ” 12.05 Det ska vi fira! : - 13.00 Regionalradion: Klag, 13.05 Melodiradion. [13.15 90 1850 (repris). . 14.00 Melodiradion, —- 15.35 Barnens adventskalender (re-. pris). 15.45 Småbarnskvarten, (cepris) 16.00 Melodiradion,, . 17.55 I 18.00 Melodiradion, 18.15 Regionalradion. ' 18.30 Gremmofonmusik, 118,35 Tysk fortsättningskurs, 19.00 Liten kvällsmusik 1. ' 19.30 .Kulturredaktionens aktuella kvart, >.< 19.45 Teaterronden. 2045 Tisdagskonsert, 21.30 Nordisk horisont. ' TISDAG 20 mätendar >: HH december 22:10 Biodags SVENSK TV 22.35—23.25 Musikalisk geografi: USA... "PROGRAM. 3 18. 15 Melodiradion. 18.30 Pop nonstop. . 18.50 Kvällssagan, 19.00 Eftermiddagens nyheter, Där- - efter: Gamla skivbekanta. 19.15 Melodiradion. = , 19.59 Senaste nytt. ' ; " 20.00 Kvällstoppen. 20.59 Senaste nytt. 21.00 Film. och musicalmelodier, [| pudlar, de musikaliska ' - na « Rastellis, balanskonstnären Marco och Scottorkestern, De ” 21.15 Melodi 21.30 I dixieland, 2145—; oa vård? Det sista programmet i - 12.00 Klockspelet i Stadsh ola fyranske meninger, | Da a visen. v DOES KE T Tito Gommi sjunger. 22,15 Lererudsendelse, sr 12.30 Nyheter. Luncheko, . NL 12.45 Sjörapport, Lätt på grammo- ' PROGRAM i fon, 0.00—5.35 Nattradion. 1258 ”Tidssignal, | » [5.00 Nyheter, ; - NH 13.00 Börsnoteringar, 5.50 Morgonandakt av v pastor Kars« 13.10 Några motiv i Ibsens dramer tin ,Lindqvist-Bolling. > be 7 (repris), . 6.00 N Försva 1 : ser läser ur Nadine Gordimers i 29.00 1 plommonstop och" paräply . 5.59 Senaste nytt. (Därålier värje 00). . —— ESDTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.