é N er Mel s LAHOLMS TIDNING Regeringen 0 ge a den 16 de ber 1965 LT= = Senare års utrikesdebatter : ck Sydafrika mot en skärpning av. den inter- Ila "attityden : mot Sydaf- den! ka riksd varit skilt livli; ar "med; verkliga meningsbryt- ningar mellan regering och op- position. Den. debatt som här- omdagen utspelades i andra kam- maren i samband med att utri- kesministern besvarade en rad rede och" enkla - frå- de olika wutril 1 4iällställnt har inte ti rika. Varför. gjorde t ex. inte svenskarna själva några an- strängningär för att få em, så- dan ändring av den afro-asia- tiska resolutionen att man" kun- -de stödja "den? Det verkar nu som om det blott var genom danskarnas aktivitet son någon- ting över d taget hände; Man tiska problem blev ett välgöran- |. de undantag från denna' regel. Höstens utrikesdebatt blev sär- skilt livlig genom sin anknyt- . ning till det rykande färska ma- terial som regeringens ”vinglerier i Sydafrikafrågan utgjorde, " Bakgrunden! är som I bekant att Sverige ”i sista stund. bestämde sig för att stödja en resolution i FN:s ' generalförsamling ” innebä- . rande en stämpling av den sydaf- rikanska raspolitiken så som va- rande ett hot mar världsfreden varför man, i. konsekvens med detta borde vidta ' ekonomiska tvångså . Denna”r härstammade från det afro-asia- tiska blocket i FN och hade fått |. "stöd: av danskarna, I sitt” ur- ” sprungliga skick ansåg sig Sve- rige inte kunna stödja resolu- tionen. men :sedan "de 'afro-asia” I tiska; staterna. efter kontalkt' med ” danskama reviderade Ske: ' instämma, - : Centerpartisten Jan Ivan Nils- son: i Twvärålund uttryckte en förhoppning... om. satt. man... nu kommit in i en period” av ökad aktivitet 'mär "det gäller probles met "Sydafrika. Vi svenskar, bör i detta läge” starkt fullfölja wår politik gentemot rasförtrycksregi- men” 1 detta” land, Vår: neutrala ställning! P övrigt får; inte” med- föra att vi "förhåller 088 passiva > när det ller iSydafrika; . : Man kan emellértid inte urnidgå att” vara: en smida kritisk mot - a regeringen för 'dess' "uraktlåten- - het: att aktivt delta i strävandena MOT oc YN N ESBULLER Nu har | vi tliger "fått ett pre- judikat, med, vars hjälp störande "bill, motorcykel-" och mmopedkör- > ning kan beivras, skriver An r- betet «En yn fer i Yad har "dömts glin till 50 kr. i-böter för att tretton, |. ånger med personbil ha: "kört så , radsrätten. och hovrätten tog sik te på den: paragraf i vägtrafik -förordningetn och fmopedförord-- ningen, som säger att särskilt un- der nattetid ska färdväg, ' hastig het. och färdsätt anpassas. så; atÉ de'som bor eller' vistas inom'o Med den här paragrafen, är således möjligt att effektivt stäv-' ja ungdomars störande, nattliga kömingar. Nu får man bara - hop- 'pas, att polisen så långt detär |. möjligt kontrollerar och rappor- terar överträdelser av den här Störningskällorna i tätorterna är tillräckligt ' stora: utan att de ska behöva ökas ge- | nom ungdomars okynne.. Allt — större: . uppmärksamhet måste ägnas trafiken i tätorterna, om det ska vara möjligt avt få bukt med alla de svåra problem, | som motoriseringen skapat, Och särskilt viktigt är det att redan tidigt lära de unga att ta hänsyn. Sädernag centrala delar ska inte « ha den terror, som hänsynslösa ungdomar utövar, när de roar sig med sina motorfordon, FRÅGA ÄR. oM VI NÅGON ; GÅNG. HAFT oc så jättelika samhällsproblem framför oss som nu. I det läget krävs det av ungdomen att den inte bara röstar utari att den vet varför den stödjer ett visst' parti. " Den nya generationen måste ta aktiv del i samhällsomdaningen. | . Det går icke att bara lita på dem som redan gjort två tredjedels politiskt dagsverke förklarar G ö., teborgs-Posten . Man . frågar kanske varför ma- joriteten ungdomar är ointresse- rad av politik. Svaret måste bli att de flesta av våra dagars. po- |" litiker talar ett språk som utan- för politikernas inre cirklar är obegripligt. I England är det en förlämpning av en politiker att . uttrycka sig så att den lyssnande medborgaren icke ögonblickligen fattar vad talaren säger, I Sverige förefaller det alldeles för ofta som - om politikerna lade sig vinn om att uttrycka sig så att medborgar- » na icke förstår vad som sägs. Självklart blir intresset för poli- tik då minimalt. Det är hög tid att få männi- skorna att på grund av överty- ' ”gelse deltaga" i politiska val, Det är ingen glädje med ett 80-pro- centigt deltagande om majorite- ten inte mer än på ett ungefär vet vad saken gäller: . får werkligen hoppas att den nya situationen innebär en mera ak- tiv hållning från svensk, sida, När det gällde de övriga utri- kespolitiska spörsmål ».som . av- handlades förekom det inte någ- På den fint. tecknade reseaf- fischen över [Lincoln ser man en stad med trånga gator, åldriga hus dral. Många tror att det är en den såg ut för fyra hundra år se- dan, men fastän de gamla bygg- naderna starkt - betonats ; på "af- fischen är det en trogen återgiv- ning av staden sådan den är ti dag. Den är en märklig blandning av möedeltidsstad på romersk grund och sett modernt industri och han- delscentrum, -"Twots att Lincoln ligger litet wid sidan om de stora tgenomfartsle- derna, cirka 230 km norr om Lon- och på en höjd en mäktig kate-|tjö En medeltidsstad i Sto ren bygga "Lincoln Castle, och de romerska , stadsmurarna, som på den tiden ännu fanns kvar fick jänstgöra som yttre ringmur, ”hbailey”. Det är efter denna ring- mur som gatan Bailigate fått sitt namn, har försökt erövra slottet, - Stephens och Matildas trupper kämpade tappert på 1100- talet, Kung John slogs mot baro- nerna om det mindre än ett sekel senare och striden stod het mel- lan royalister. och puritaner un- der inbördeskriget på 1600-talet. "När Cromwell intagit slottet 1644 var det slut på dess militära hi- storia. Karl II behövde pengar och sta i Storbritannien. Dess skatter är många, som t. ex, den västra fasaden, uppförd i mormandisk stil, som täcks av en enorm skä tillkommen på 1200-talet. De två rosettfönstren som strålar som två ädelstenar 'är infattade med pgam-=- malt medeltidsglas och sitten i de östra tvärskeppen, Fönstren har fått namm, ”Biskopens Öga” och ”Domprostens Öga” och hör till kyrkans klenoder. Andra kyrko= skatter är det vackra ”Änglakoret", en förlängning av katedralen från avsett som kapell helgat åt S Hugh av Lincoln (Hugh - av Amva- lon), em gång oe i Lincoln och don är det ändå lätt att I dit både med tåg och bil Newark är närmaste större knutpunkt. "ra" ingar Allmän enighet "råder i fördöman- det av den nya: regimen i Rho- desia., Med all kraft måste man verka "för. att den: blockeras, så effektivt som möjligt. - Olusten inför vad som” pågår i Vietnam : var: lika påfallande i alla Jäger ' Här måste man söka alla möjligheter att få till stånd förhandlingar, ... uttryckte säkert allas mening när han sade; (att en ytterligare höj- ning av ;knigsnivån i "Vietnam kan” komma att utvidga sig till en: allvarlig intemationell" kör "längre än på djungelstigen me- dan väger tillbaka mwäxer igen”, » sade utrikesministern bl. [NEN SKIFTÅRBETARNA HÖR TILL '. DEM SOM OFTA JOBBAR | när. civilförsvaret förväntar. sig ”att” ;de”skall' inställa sig till kur= ser 'och övningar. För, att. kunna :De' lokala civilförsvarsledarna - av större eller mindre forniat har inte "hittat -på dessa i tokiga be- stämmelser, Deras uppgift är ba- ra att "följa" "dem," Sannolikt be- klagar de” livligt. att höga veder- ivit ”civilför? svarslagen : med åtföljande. kom- insett det orimliga i. att folk för- Joar: sin: arbetsinkomst här de n mor. Vill man eliminera ris av, sf civilförsvaret blir: en' . tämli en impopulär. inrättning i svaret . pt :' Regeringen: bör rätteligen: an- klagas för snålheten eftersom det är. den” som. drar "upp dé ekono- miska” ramarna för civilförsva- ret, ran + Dan då REGERINGENS FULLMAKT . Enligt ; vår mening "borde inte riksdagen ha beviljat. regeringen den begärda fullmakten att un- der nm 'obegränsad -- tid reglera byggnadsverksamheten. '' skriver Svensk. Politik (cp): När riksdagen nu godkänt re- geringens fullmaktsförslag , släpp- te den därmed också ifrån sig ett lokaliseringspolitiskt instrunmvent som den enligt vår mening borde överhettningstendenser på bygg- nadsmarknåden bör man därut- betsmarknadspolitiska medel så- som "utbildning av byggarbets- kraft och åtgärder i övrigt som främjar ”arbetskraftens rörlighet, heter det j propositionen. Det är dunkelt uttryckt men det citera- de" torde innebära förord för . flyttning "av mänhiskor till de befolkningskoncentrationer: > som finns. Detta ger emellertid inte någon riktig lösning. "Utan en aktiv lokaliseringspo- litik kommer man aldrig tillrätta sl OA mentarer: och' bilagor, inte har| så snålt, som,nu; inte ri haft > kvar, Lokalt ' uppträdande | över kunna motverka genom ar- |. med de här problemen, Har man |' på regeringshåll inga andra, al- ternativ än nya fullmaktslagar är det dags för en ny regering, .. . Under iden var Lincoln eh strategisk - punkt - på - IE sktligon kan man bara se den vil bevarade inre ringmuren från in- sidan. The Lucy Tower finns kvar, ett bra exempel på hur ett nor- Street, 'legionärernas . marschväg från , London; till . York. Inte na efter romarnas största i | såg ut, och innanför murarna finns också tingsbyggnaden, bevarad, Fängelset på kejsar. Claudius, år 43 f£. Kr. order om att:en befäst stad skulle byg- gas på höjdens krön, warifrån man hade god uppsikt över 'den del av den långa sandstensåsen, där flo- den Witham bryter 'sig igenom på sin, väg .mot . Boston och" havet, Floden var. på 6 den tiden en vik- tig” transport Romarna. döpte staden «till Lindum: : Den uppfördes i den. Aypiskt ro- lära med fyra stadsportar, varav tre finns bevarade, Newport (eller Newport Archy; X norr, - i slutet på gatan Bailig; ate'. är den - enda romerska porten i Storbritannien genom wil. ken en huvudväg är dragen. West- ner av den store 1700-talsrefor- matorn, John Howard är däremot inte längre i bruk, År 1092 satte Biskop Remigius i gång. katedralbygget i det:syd- östra hörnet av. den ursprungliga romerska staden, I början såg ka=- tedralen. mer ut som en borg än en ' kyrka, och under medeltiden omgärdades katedralen” och marken däromkring — — med en tjock mur, Exchequer Gate i väster, Potter Gate i öster och en liten port wid den övre ändan av den 700 år. gamla trappan Gree- stone Stairs markerar den "gamla murens strä p Arkiteltöniskt - Ind anse många att gate upptäckt 1836 i indisk är den förnäm- vars r fhvitannien] a Aktuell "kommentar: Bora vr 7 Statsministern; och hans sam-| het, inte minst inom 3, k, ny e. Det är il nl inte ' förvånande att enats i sitt motstånd mot ett så- dant kommunalt samband, 'Afton- bladet (s) håller i det fallet med oppositionen, Tidningen erinrar om hur författningsutredningens ord- förande Rickard Sandler vid den stort sett inom vad som kallas ci- ' vilförvaltningen. ” Vi :. misstänker fortfarande att man på vissa om- råden dröjer kvar i den' atmos- fär, som Strindberg så elakt skild". rade i ”Röda rwummet” om äm- finns en arkad och ett bibliotek som ritats av den store arkitek- ten Christopher Wren. . Till de verkliga rariteterna hör den kopia av Magna Cairta som finns beva= rad i domkarpitlets bibliotek. ” Vandrar man merför de smala tycks det som om man insett detta också i Kanslihuset. Kravet på en kammare: och direkta val har seg- som |rat skriver Aftonbladet förhopp- gatorna och trånga de leder från katedralen till floden råkar man på alla de gamla bygg- naderna som finns åtengivna på affischen. Det mest idylliska hu- set är nog det som är byggt på High Bridge över floden Witham. Det är från tudortiden, och dess | baksida. är den man bör titta på. I ett vackert tinyrat hus med ut- skjutande övervåning, beläget mitt- emot porten . Exchequers . Gate är en bank inrymd, och wore det inte så att moderna butiker och Ion- tor " ockuperat 'de gamla husen skulle man mycket väl kunna tän- ka sig förflyttad tillbaka till me- deltiden. 2 H Dennis-Jones." -Iden' ' so lingång, ”men'" den är. fortfa -] täckt av. ett. -jordlager: När man 1964 höll på med grävningar för en pärkeringsplats. stötte man. på fund; 4 till strax intill det nya hotellet, . Eastgate Hotel mittemot katedralen: En del tellet. har frilagts,' antik: och 'mo- dern arkitektur 'i: bjärt ' kontrast. Under senare delen av romartiden sträckte "sig -fortifikationerna ända ner ill floden, och den södra por- ten tåg på. den plats; där den från 1400-talet stammande porten, Sto- rebowx spänner över nuvarande High 'Street,.” ” Allteftersom ro minskade ökade vikingarnas: I Lin- coln ' lever vikingarnas tid: kvar i gatunamnen som; slutar på" Kr Westgåte, Saltergate, Clasket Ga te, en härledning från det danska | ordet för gata -—-”gade”. ts cn När normanderna” ke England var men genast | klårä' med Lincolns strategiska lä: av" portens "wvakbttorn mitt :för ho-1-: flag lå Remscheid (LT) ' "Röntgens' upptäckt av X-strålar? na skedde av en'slump och inte på grund av målmedvetet sökande, Den 8 november 1895 experimen- terade ' Wilhelm - Conrad" Röntgen, född i Remscheid-Lennep 1845, på Wirzburg-universitetets .-fysikali- ska institut med katodstrålar i Hit- torffska' och 'Lenard-rör. Det är nästan. -lufttomma ' päronformade glaskolvar med två elektroder; När Röntgen anslöt den starka indukz töm konstaterade han något, över- raskander . «=. 7 Fast: röret haft ett överdrag av | svart papper flammade 'en fluore- il cénsskärm i dess närhet upp. « Det har alltså kommit någonting ut ur det omhöljda röret. Det .var ge. År 1068 lät 7 ilhelm. Erövra= visst inte någon ny upptäckt. And- Ame ;, Som Anjuter högsta' förtroende! såväl i Vita husét som i Pentagon, har un- der den senäste veckan lanserat. en ny idé i' USA:s ledande tidningar. Idén.-går”ut på, att i den händelse president de Gaulle; "skulle fullföl- år larier på att lotsa Frank- Å den atlantiska: försvars- gemenskaper, så måste USA se till; att istället Spamien, d. v. s, rege- ringen i:Madrid, bringas in i ett effektivt förbund med de västallie-" rade genom ett direkt inträde i NATO-pakten, : Det: kan: knappast "betvivlas, att denna framstöt i USA-pressen skett .Ji intimt samförstånd med Washing- toh-jégeringen, som måste hysa ett starkt intresse för att utfylla, den lucka; som. skulle uppstå i NATO och i hela den västliga försvars- strategiens uppbyggnad, därest de Gaulle 'skulle göra -allvar av sina . [planer pbå att draga Frankrike ut ur - NATO-alliansen, : Uppenbarli- gen har också i de västeuropeiska > Det <är en "ganska ' rikhaltig provkarta på tjänstgöringsuppgif- ter som man vill erbjuda de sam- + vetsömma ' vapenvägrarna, från -- brandtjänst i civilförsvaret till + sjukvård och ungdomsledarverk- istatenna en ökad förstådise inträtt för värdet av Spaniens samarbete med NATO, det häftiga ideologiska motstånd häremot,' som länge åda- galagte särskilt av Belgien och Nor- ge, har på sistone avsevärt mild- rats,” Man kan förutse, att t. o. m: dessa länder förr'eller senare kom- mer, att-uppge” "sitt motstånd mot Spaniens” inträde i Västalliansen, "därest USA skulle framställa ett klart och ; Sntydigt. krav, i denna riktning. Påfallonde och intressant är det faktum, att också paristidni Röntgon-strålarna 10: år. ra forskare före honom, har möj- ligtvis' också ' lagt . märke” till det; Men dét var Röntgen som under- sökt det hemlighetsfulla någonting och han fick reda på att fotogra=- fiska plåtar. i förpackningen där- med kan exponeras. När fysikern 20. .dar fa publicerat. sin upp- täckt "Mitteilungsblätter : der Physikalisch-medizinischen " .Gesell- schaft zu Wirzburg” hade han vis- serligen "klart : insett ' strålarnas funktionssätt men inte deras väsen, han: kallade "strålarna " "etersväng= ningar”, . Alldeles i motsats ti [ ändra. upp- finningar . som inom: vetenskapen gjort sensation spred 'sig nyheterna om'X-strålarna som en löpeld. Och när Röntgen. publicerat det första | Röntgen-fotot av sin hustru Bertas hand, blev det en: oerhörd uppstån- delse. Överallt. ttillsändé ”inan ” var- andra "”spökhänderna”. Ty appara- terna ' Röntgen "experimenterat med var så pass enkla att den-17-. -åriga läroverkspojken Friedrich Dessauer genast efter, det att - X-strålarna |- blivit : kända byggt, en - Röntgen”. apparat," es . blir beroende av; den rådande fas- ningsfullt. Och nog tycks det som om statsministern: och hans poj- kar påbörjat en reträtt och är i färd med utläggande. av 7 skylande dimridåer, ” d 1 hladet '- iska parti |b ket för. utbetalände av de kongressen oe avstånd från den anställdas löner: H i : Nu Till rätt allmän överraskning” vi- sade Statens järnvägar. vinst. för '- sitt "senaste verksamhetsår. Detta glädjande faktum blir emellertid en - smula mindre sensationellt analys, "Den visar ” nämligen, att > ala sa . koncernen i sina bödken räknat. in glädjande -— och ' : vid en ' närmare > Iden mån partierna vill använda er del av sina bidrag till tidning- arna må det vara deras ensal. Vi tror -inte att” behovet av direkta sut ioner till iden fald kratiska - landsortspressen — som ett komplement till statliga klimat- förbättrande "åtgärder — Kommer att wara större än att LO och par- tiet även i framtiden mycket väl kan klara denna uppgift i eget in- Åresse, jos os a i Dagens Nyheter." Det förefaller som « omv vår värn- pliktsutredare, riksdagsman Bengt Gustavsson skulle ha skilt sig med heder från sitt uppdrag. Hamn har ärligen . strävat efter att ' försöka anpassa utbildningen .: efter > det moderna :försvarets, skärpta krav kroniska . bristen ”, på : arbetskraft fordrar : sträng . ushållning. med övningsdagarna. . SN Handelstiäningen. " Av största” vikt är "att fritids- bebyggelsens . planläggning ; icke I en början var: i ingen delningen, wilket hittills i dock ' omstridd. ' Visserligen : in- strömmade lyckönskningar och för- frågningar. Men det haglade också protester. Världen: fylld: av skräck över de. genomskinliga händernas skelettbild blev rädd om : sin in- tim-sfär..-”Dymedels kan" man ju se genom väggarna” — "Vårt pri- vatliv är i fara” "Nu kan vem som helst gå och spionera". — så- dana klagomål framfördes i och å Vet på sista tiden offentligt diskuterat problemet och öppet. förordat, att Spanien "bör. beredas inträde . NATO-alliansen, för det fall att Frankrike självt skulle utträda ur förbundet, Spanien skulle ' så att säga,' menar Paris-pressen, överta- ga Frankrikes roll som ett binde- led mellan USA - och Väst-Europa i försvarspolitisk mening. Mycket talar för, att dessa franska .reso- nemang grundar sig på en direkt inspiration från : de Gaulles sida. Det är ju nämligen väl bekant, att det på bilateral basis existerar ett ganska intimt och intensivt .sam- arbete mellan Frankrike och: Spa- nien. Detta samarbete . kommer otvivelaktigt att fortsätta, även om Frankrike lämnar och Spanien in- träder i NATO. På så .vis skulle Spanien komma att bli ett indi- -Irekt led, en naturlig bro, mellan Frankrike och den stora västliga försvarsgemenskapen, även sedan Frankrike själv frivilligt dragit sig ur pal akten och dess förpliktelser. Det är åtskilligt som talar för, att de Gaulle och hans regering har ett starkt intresse av att em dylik broförbindelse skapas och kommer att kunna bli effektiv, - Visserligen har de amerikanska ödpunkterna och övriga mili- samhet. P Ibristen är stor - inom många av de föreslagna om- rådena och att täta några av luc- korna med hjälp av. tjänsteplik- tiga ungdomar är naturligtvis en ” utmärkt idé. Om tjänsteplikten i vissa” stycken kan väntas bli mindre ansträngande än värnplik- ten uppvägs detta av att den blir - avsevärt längre. — 540 dagar. På den punkteh tycks utredningen i stort sett vilja hålla fast vid den nuvarande ordningen. = - +. Klokt nog avvisar man "fanken .- att de samvetsömma skall kunna - välja u-landsarbete som alterna- tiv till värnplikten. Enbart va- penvägran kan rimligen inte kva- lificera någon för de krävande "uppgifter som ”u-landstjänst all- tid måste innebära. H (Handelstidningen) tära baser i Spanien förlorat något av sin betydelse i och med att USA lagt huvudvikten ': av sin försvars- politik på kärnvapenstrategin. Ten den stora spansk-: Pp hade emellertid snart "insett 'upptäktens oerhörda betydelse, : := När en fabrikant' föreslagit för brev. allt - för stor utsträckning ' varit fallet, understryker Naturskydds- föreningen över "betänkandet om friluftslivet : i Sverige. oket "Det är även olyckligt, om” viss markägare genom särskilda” om- ständigheter — såsom genom för- säljning ' av” tomter — :får ö stora vinster av fnitidsbebyggelsen lj inom sitt område, medan; angrän. sande ägare på sina marker får hysa den aktuella Ihebyggelsens rörliga" friluftsliv,» va en. har övervägt "att tilskapa ett legalt. institut för att få till. stånd samverkan" mellan Röntgen att finansiellt exploatera Ullen (Forts å sid 7): fastighetsägare,” då fö rutsättningar ; ""(Forts. $'sid. 7)" 1965. svårt tbrotsår > . | . Skrämmande statistik a I Den > svenska brottskurvar: gör en brant stigning detta år och allt tyder på att slutfacit av 1965 kom- mer att ge en skrämmande bild av laglösheten i landet, Hittills fö- religger statistiska uppgifter för årets åtta första månader och des- sa ger en skarpt uppåtgående kur= va månad för månad under så gott som samtliga brottsrubrice- ringar. '”Förmögenhetsbrotten, bil. | stölderna och rattfylleriförseel: Ne månader att protokollföra . . «I ja- nuari anmäldes! 34 fall av våld- fär e ellers wåldförande, ir augusti . Förmögenhetsbrotten har ökat med : 10.000 från januari. till au- gusti; januari 22.210, augusti 33.910, Genomsnittligt har det I hittills be- gåtts 6.700 inbrött per månad i år. I mars då bara” 52 sådana kup na har wvisat största ökningen. I och med att polisväsendet för- statligades mid årsskiftet och i samband därmed: den nya brotts- balken trädde i kraft ersattes den tidigare kvartalsstatistilen för brott | fordon. med månadsstatistik. Man får där- |ga med: en klarare bild av ”brotts- året”, Januari och februari har hittills varit de laglydigaste månna- | und derna, I juni ökade brottsligheten häftigt för att minska något under | komm rinbasen Rota utgör fortfarande e; en i däremot blev. den hittills ' arbetsammaste ånaden för mpoli: och ät- av de egentliga cent för det a ska försva met i Medelhavet och Sydatlanten. Skulle Spanien inträda i NATO, innebär det givetvis starkt ökade utgifter för Spaniens försvarsbud- get, som landet icke utan vidare själv. skulle förmå bära, Men här- vidlag kommer antagligen i första hand USA träda till som lånegivare och stödjare, förutsatt att Franco själv vore intresserad av en dylik utveckling. av "det spansk. kanska och spansk-europeiska sam- arbetet. Men vad Franco och hans regering tänker om saken är ännu inte bekant. Den pressen har icke uttalat sig i ärendet och "licke alls reagerat mot -försöksbal- longen från ; Washington, ” - N. P, S/ P fortsäl ter den di blir 1965 vårt hittills svåraste hbrottsår. Ur det digra material Statistiska Centralbyrån presenterat wvisar det sig att polisen å februari, ' som hittills är årets laglydigaste må- fick kännedom om 23.759 [356 brott, medan samma siffra för eugusti är hela 36.856. Juni hade siffran 33.552, VÄLDSBROTTEN som faller . under strafflagens tredje kapitel, där det bl a. talas om mord, dråp, barnadråp, upp- och . vållande till såtlig annans död, har redan mu tagit sådana proportioner att siffrorna blir högre än någonsin, Närmare | par 8.000 wåldsbrott har redan stati- stikförts- — då. återstod det fyra Ides, men i a uagusti var siffran hela 123. : - + : BILSTÖLDERNA . ar också augusti nad. ct som top - Då stals inte mindre BPfnT Genomsnittet för de Öövri- månaderna är cirka 3.500. Och på tal om: bilar så greps inte mind. re än 1794 rattfyllerister i landet | från jer augusti Janwari & årets hittills ratinyktraste månad — jer säkert så att förbli - — nå 915 polisingripanden. kan nämnas att medelsiffrar; för olycks- smitare är Ärygt 1.200 per månad! : SEMESTERFYLLERL Juli är årets AX mö är nu långt inne i december, osedvanligt miserabelt novem. ställt till en olycks- Iz statister utöver det w; vanlig; ta trots. hastighets ne å våra wägar, Dödsolyckorna sjunkit - kraftigt, men statistinnr inom andra brottsområden visar ingen sjunkande tendens, ; Det råder i vi registrera vårt vecko hittils svåraste brottsår, en och samtidigt ta hänsyn till att'den |”... "Jatt göra" sådana - ”Jatsningar? - Etlveke > klick Rånarna tog tydligen en liten paus |' ibvention från sta- ten. precis | "som! om den varit en trafilvinkomst som allla andra. . 2 Tre av fyrå i Göteborgs bostads-" kö tackar nej till erbjudna lägen- heter. Hyran är för hög. Anbuden går widare tills man träffar på nå- gon med tillräckligt stora inlkoms- ter för att kunna acceptera, Och . den 'som har råd har det: väl be viljat.” Orkar man bara” med en en" lägenhet som egentligen kostar 800. Och” vem betalar mellanskill- ” naden? ' Jo, "det gör skattebetalar- na BL & de" som inte” själva hade råd ' att hyra mågon. lägen- het alls. Sådant kallas social bo- ”Dån som gör en ”vanlig” film i Sverige; en rolig underhållnings= film av det slag 'som "producerades för sen "del. år sedan,” blir: alltid ' grinigt medgjord i spalterna” och : i därför drar. producenterna sig: för Och klickf smärre " doktorsavhandlingar som och jämt klicken ' begriper. nä! Lt När: Robin « Hood -sutropat GÖR FILM. FÖR ALLA! freslås man: alt tillägga: " SKRIV RECENSIONER En liter; blick bakom ' välfärds. Sveriges kulisser, fick! TV-tittarna i fredagens Focus. . En såmling vinddrivna människor, 'som, skaf- . far sig 'en tillfällig sovplats i gam- la rivningshus, Männiekor utan bostad och ofta utan arbete :i ett skörda | samhälle som : skriker på anbets- kraft. Det - var ingen skillnad" ål den slummen och den som berät- tas om | från andra länder , med -Ibåde sämre och bättre möjlighe- ter än Sverige.” ; " Allt vårt välstånd still trotts mäk- tar; vi tydligen, inte :att överallt stänga mte nöden och ensamheten. besk sbismalk, när man ställs öga .Imot öga med: problem” av ' "denna art, Här är det inbte' bara en fråga om - pengar utan, också fråga om medmänsklighet på obekväm ar-, "fetstid, N : Sundsvalls" Tidning. - PA VÄ GEN skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus. —. i : « ROM. 8:38, 39. Vilken förunderlig visshet! - Ingen makt vare sig på jorden ” eller i helvetet -—-warken onda människors t och tomt livet skulle bli åt Tänk om den tid kom, då hela världen skulle sg Vart i hela skulle jag då gå? : i dagen kommer aldrig! T värsta rattfylleri: | Om jag I bara inte själv vill stänga fänad: år greps inte mindre än | till för denna kärlek, skall ingen hriförsa bart i städerna | makt kunna rycka ig bort från för fylleriförseelser. dessa var hans. le > hjärta "Ingenting 36 kvinnor och 1203 persöner un: Na öra; Körs eller. annat - mera, vare kommand” eller när, "öv Ulf Thiséus, skall mig från Guds -körldk föra, fom å Jesus Kristus-är. solar vi tror. säkert att mycket mera . | bandspojkar har lekt med tanken lav effektivitet kan uppnås även på indirekta val till en del av en linom statlig 'och kommunal 'före-' "Nya Wermlangs-Tidningen.. et [hyra på 600 kr. i månaden får man -. Talet "om wälfärds-Svenige ger en | Jag är viss. om att" ingen makt . a Medborgaren. | ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.