lam Tja [a . Alla: bör få arbetslöshetstörsäkring N , " LAHOLMS TIDNING —LT: 7 Nytt Arbetslöshetsförsåkrings- systém omfattande allmän grund- försäkring” för -alla. -medbörgare och. därutöver frivillig -arbetslös- hetsförsäkring av nuvarande slag begärs av centern i motion. CT "Den nu gällande arbetslöshets- "försäkringen bygger på i princip . frivillig anslutning och organi- serag . i branschvis uppbyggda arbetslöshetskassor ” i anslutning till respektive fackförbund. De försäkrade betalar avgifter och | Fredagen den- 4 februari: 1966 POET AT ” konstruktion” "medför att” många som ”utsätts. för. betydande are betslöshetsrisker inte kan omfat- tas av "försäkringen. Först efter stadigvarande anställning i. minst ett år inom en "bransch där. ar- betslöshetskassa.. finns har: för” säkringen ” ett / Teellt värde, Till de "grupper som. går”. miste. om försäkringen hör "arbetstagare som friställts inony' en - bransch där arbetslöshetskassa inte "+ finns, företagare" och : jordbrukare , som upphör med sin ”närlngsutövning, ; som. ännu ; inte. får nde” "anställning därutöver = finansieras försäk ringen genom” bidrag som är d differentierade i'förhållande tilll] stad arbetslöshetsfrekvensen inom vederbörande kassa. sådan! ordning uppfyller inte fe niitida krav, hävdar centern. Den” långa kvalifikationstid som tillämpas och 'anses nödvändig i ett . försäkringssystem” av denna Bortkastade pengar; - : Svenska" 'Annonsörers' Förening . Fars : ingalinida för. första” gång- en — erinrat om "det Tinga: eller obefintliga ; ifeklamvärdet hos...en del kalendrär, matriklar im, In, söm” dels” vill ha annonser och dels begär” ; sakuppgifter, vilka tagare av alla” slag i I såväl som : små. Och tyvärr hän- «> der. det inte så sällan" latt. även ganska små Iokalfirmor fastnar för förlagens feta'atfästelser och binder. sig för en, ”reklam”, som let, stora |' en bransch med arbetslösnetskas- sa och gifta kvinnor söm önskar ;Imars: visas. på Nationalmuseurn : i En? rlästanke centern” begärda. "ätredniågen" bör, tvana att. försäktingssystemet -om- fattar" dels: en allmän grundför- säkring. för alla medborgare; dels möjligheter. -till-. frivillig försäk- ilde på papperet och" endast sum- . |stor:: friskhet och det” är. natur- Det, Händer äne 8 "inte "sällan att konst- : I historiens "klassiska På: konstrond i | Stockhölm gestalter uppe ' i lever en ny aktualitet inte i kraft av sitt livsverk" sådant det: fram- trätt. för samtiden , utan på grund av "nyupptäckter. i deras kvarlå- tenskap i form "av skisser, studier : och förlagor till: de stora, kända och - konsthistoriskt . registreråde och betygsatta arbeten som ekyrat deras berömmelse. Så har det nu gått för Auguste Rodin vars ban- : brytande och" originella insats fal- lit i glömska -medan” helt andra riktningar gett sin prägel åt skulp- turen . under det halvsekel som : förflutit $edan 'hans död. Han, av- led :77-årig' 1917 : då striderna å 1870-- och ” 1880-talet. kring hans om | verk: sedan länge Var” ett” minne blott. + > Utställn: an ”Rodin > = levande” . form som fram "till "mitten av | Stockholm - bygger på okänt och nyupptäckt material, tidigare mt- Rodin: Dansrörelse a lans ställt: i Paris under' titeln' Rodin .-: inconnu; ” ”Den'." okände : Rodin”. Dess' rena skulpturinslag omfattar en rad intressanta delstudier och skisser "till de berömda stora ver- ken och därtill evt stort antal teck- ningar; + laveringar' och” akvareller där. man ;ser "de ursprungliga ' for- efter en ny "dimension i konsten | för "att tolka människans situation i en helt ny och vidgad värld, vidgad: både utåt rymden och inåt mot hennes inre: Ibland tycks väl sambandet vara tämligen bräckligt men det är ändock en märklig merna, "inför modell mariskt.. utförda.” : Dessa "ögonblic- kets "annotationer kännetecknas av ligt 'att :de' koncentreras på rörel- sen .som' alltid intog: em. central plats i" Rodins 'verk.: Och hans i I konsthistoriska ; insats : var ju att frigöra den” mänskliga gestalten från 7 den . -Svulpturala Posen och fjänst, som "man hopbadar när 'gtundprincipen' om | -återlån; ;fastställdes.: : Detta. framgår Säedänen I uppgick Genom "att. Vitalning krävs förl blir. i d (AE tilll drygt 546 miljoner kronor el- | ler 54 Procent totalt.'; När: det publ "ifråga ofullständig och dess värde 'öretag som. gjort till uppgifter. i "dylika - -- publikationer syns ha "Faståt sett. klokt beslut, heter det, "' Det -kan "tillfogas ätt ”svarsfor- | mmulären | ibland: visat sig .innes |: hålla” försåtligt. dölj ä ” att "bedömning" av vittn en besvärlig historia, - Svenska Dagbladet Vittnerna minng inte alldeles vad |” de upplevde, de. var inte inställz . da på objektivt studium av hän- delseförloppet, de råkade i affekt TO.S.V, Möjligheterna till fel och ” missvisande « framställningan : är legio. Det finns en speciell ve- tenskaplig disciplin som sysslar! med "hithörande" ting,” nämligen vittnespsykologien, ' Dess. mest kände företrädare i vårt land är professor Arne 'Trankell,- vilken uppträtt I! uppmärksammade rätts- fall och spritt vittnespsykologisk visdom inför domare och nämnd. Av en märklig tillfällighet be- fann sig just denne hr Trankell k speciella. initgrtill mer än 11 mL skriver Glen återlånen; från tredje" fon-. joner kronor eller, 01: procent i av fondens otala, .omslutnir rättar en "sedelärande histor Tyskland, i under Hitlers fö i ; Hitler - ville stimulera bostads- ' byggandet; och, föreslog ”: därför sin 'ekonomiske trollkarl Schacht att man skulle stimulera 'produk- .tionen av ljusare och modernare lägenheter genom att ge subven=- fn för. avarje fönster i de ny-' Det skul- "på Hötorget, precis i händel nas centrum, då det stora bråket vid ens > vi d stration bröt ut, denna händelse som just i dessa dagar får sitt rättsliga "efterspel inför Stock- Kalms rådhusrätt: " Vilken lycklig slump var det inte som förde den” vittnespsyko- logiske experten rakt till tumul- tet, varigenom han själv blev vitt= ne, Och vilken "vinning för rätt- visan att få denna enastående möjlighet till en för missvisning garderad beskrivning av vad som förekom. Hr 'Trankell skyndade” sig att skriva en artikel, Men nu visar det sig att vittnespsykologen Trankell och författaren .'Tran- kell är två helt skilda personer, låt vara sammanboende i ett en- da fysiskt subjekt, Skribenten Trankell "lånade visserligen auk- » toritet av virtnesgsykologen och professorh — Trankell men eljest uppträdde han så helt skilt från denne som rätt gärna kan tänkas, Vid rättegången på Slug gen . läste advokaten Persél P Je enligt Hitlers beräkningar kos- ta 80 milj. Mark pr år: Schacht var betänksam och undrade var man egentligen skulle . ta. pengarna. Men Hitler hade en lösning till hands, "Det är så enkelt så”, sa- de han, jag tar bara en skatt för varje nyproducerad lägenhet. Den skatten ger 100 milj. Mark. Mel- lanskillnaden behövs för att täc- ka arbetet 'med subventionerna och skattterna". . När professor . Dahmén talade om Omsäktningsskatt. på vår stat- ligt subventionerade: bostadspro- duktion glömde han visst bort den "där mellanskillnaden,” kom- mentera? Företagaren.. ” DET: "GÄR INTE ATT KLARA H : BOSTADSBRISTEN - våra "värsta sociala = enbart” genom ökat . byggande, skriver Svensk Politik (cp). Det fordras en kombination av olika åtgärder: - Bostadspolitiken ” och lokalise- ca några rader ur artikeln, som He handlade en åtalad Polismans förfaringssätt. "Är det upplästa riktigt", » frågade han, "Avsikten "med artikeln var inte att berätta den objektiva sanningen utan ati ge uttryck för min indignation och att skapa affekt bland dem som läste artikeln", svarade hr Trankell, Är de upplästa me- ni med sanningen”, frågade advokaten. "Det vet jag inte om deä är", blev svaret. iken En aktivare: lokaliseringspolitik .kan: minska efterfrågetrycket i bristorterna . och leda till ett 7 bättre utnyttjande av samhällets resurser, Den nuvarande pölitiken präg- las av ryckighet, bristande pla- nering, kostnadsfördyrande igång- li hör nära sättningsrytm, och snedvridning ; Eenom hyresregleringen. Om vi skall kunna få en lösning av bo= I: stadsfrågan i Sverige inom en rimlig did, måste. vi förutom en aktiv : lokali Allt enligt rätt -l uppmärksamhet .: ; svepan de, men ” lav februari på Moderna muséet :i "I Gabo- och "den i. förtid" boriryckte Junge - Yves. Klein har man grup: I Perat "ett "uppbåd . av : europeiska, dens eller" tomheten, : som strävat litik få till) stånd en jämn ökning av bostadsa. över hela landet, b henne fri. och rörlig, Därmed lösgjorde” han också kraf- är. underligt att tänka 'sig att den unge ryssen Naum" Gabo-Pevsner redan åren före. Rodins död wand- rade :i: de norska 'fjällen "och filo- soferade." över en helt ny skulptur som, skull bygga på "frånvaron av dansände: mäns- och teras: till sådana arbeten som Bor- garna från Calais, statyn över Hoz noré 'Balzac,' Br Helve- pr ling av skådare och drömmare man mönstrat "i utställnnigsloka- lerna på Skeppsholmen. Tyvärr ger mig. utrymmet ingen möjlighet att gå närmare in på ens ett fåtal av”. dessa. satelliter kring den be- römda ' trion. ; - Kasimir ' Malevich "tillhör be- römidheterna - bland de . modernis- tiska pionjärerna men för en stör- re publik har hans verk inte varit tillgängligt och man kan gott kalla honom: ”okänd” 'så som en konst- när wilken bara är ett ”namn” förblir okänd 'till dess man kom- mer hans werk inpå livet. Det är möjligt Hu för den svenska konst- pul > då: Malevich på Moderna muséet representeras med över 50- talet. gouacher, oljor, collage och teckningar i blyerts, kol, krita, som belyser hans utveckling från 1907 till: 1924 då de kyliga kulturvin- "i ”Sovjetunionen blev :över- tera med arkitektur till sin' död 1935 när den 'stalinistiska politiken definitivt kvävt . alla tendenser. till frigörelse. av den ryska. konsten ur:den sociala realismens' grepp." -Den" "ryske, modernisten "var läm ligen” jämnårig med de stora re- volutionärerna i. Paris på 10-talet och tog. intryck av kubismen: men också 'av den italienska futurismen innan han” 1920 hemmar i "Ryssland teeporten "och: mycket annat. : Och" med "en . alldeles, > ; särskild teckningarna, m läggning, .. 1sen ” fångats." träffsäkra linjer som: i kvinnogestalterna - clivas av nnlig Kotagenhöt, ämligen Kasimir illdnagit - sig" betydande; del”. av ”intressé iMalevich. som i r IDen sinter och yttre rymden; en - utställning” "rörande, en > universell konst” 'som pågår fram till mitten Stockholm. Kring Malevich, Naum amerikanska, och och japanska konst- närer, som.” i sitt arbete på . ett sleller annat sätt anknyter till rym- . Anonym kan det vara skönt att vara "ibland, Det tycker åtminsto- "ne två herrar i Norrland, Den ena är stockholmare och säljer bl. a. ” kulspetspennor och rakblad. Han "har lagret. i bilen för omgående ” leverans .och lika omgående be- talning. : Han' lämnar beredvilligt kvitterad faktura. .- Den andre är köparen som snällt betalar till leverantören "utanför butiksdönren men som inte ser lika snällt på transaktio- "nen när han är missnöjd med le- - veransen, Han försöker få kon- takt med leverantören men finner |5å ” endast ett telefonnummer på fak- .furan — ingen adress — och ing- > en "svarar: på telefonsamtal, På "omvägar meddelar han" sin fack- "tidning korta fakta om händelsen. - Han gör det anonymt och vi för- "står honom, Gör man affärer med "okända leverantörer får man stå ”sitt kast. Kanske man behöver påpeka det.” ” (Köpmanne nD som" 'en' ny -.variari Vav? ”moldernis- men, helt inriktad på ett avskaf- |fande, av” släveriet under motivet : somt - korisekwent> hamnade - i ilen "ytterligt förenklad form:i stil mied "vit kvadnat mot mit bakgrund. Men. hans väg «till. klarhet. över sina mål och medel var lång och gick ' från "en "färggrann: .bondsk impressionism,. som i en del dukar får 'dttöstarkt' drag "av Fernand " ILegérs - plåtstyva former," över en renodlad köbism' med inslag från , |Picasso" "och ”Braque' till en -ren- "former och färger lika |' söm ' Mondrians, Det är med: utomordentligt . intresse. man tar' dl av detta märkliga livsverk; utan: varje tvekan en stor konst- närs, och- man faller i funderingar över ' vilken ” riktning utvecklingen skulle ha: tagit inom: konsten. i vår. världsdel om inte kulturkon- Bervatismen "i Sovjetunionen så brutalt klippt av" kontakterna väs- terut - utan en samverkan kunde ha ägt rum av de många olika krafter som över hela Europa bröt fram under 102 och 20-talen och som inriktade ' sig på en radikal omvandling av konsten. : a ; Medan Malevich st: ba Jämnen för framtiden och om rå- | > : dets arbetsformer. Betecknande är | Aktuell "kom mentar- mon ox os Årets Nordiska rådsmöte' kom- mer förvisso att. få sitt eftermäle i form av en debatt om lämpliga att 'statsminister Erlander. föreslog att nästa års sammankomst borde ägnas åt mindre eldfängda pro- blem, t. ex . ungdomsproblemen. Men man kan aldrig veta — den samnordiska ekonomien kan kom- ma igen på dagordningen men i så fall från nya utgångspunkter. ter sig osäkra medan nackdelarna verkar stora och påtagliga." ”- Västerbottens-Kuriren | : oo eg Det” finns många vägande skäl . till att extra noga följa den fort- satta behandlingen av de föreslag- na pålagorna på bilägarna. Motor- organisationerna hävdar med” skär- på att om nya skatter är ”nödvän- diga "skall dessa fördelas” så: att alla medborgarna. får vara. med och ta sin del av de nya bördorna. : Svenska Dagbladet Punktbeskattni: ; tid "på "en - Det blir en ganska revolutione- nerande ' omvandling på mental sjukwårdens område sedan, lands- tingen ' trätt . till .som. huvudmän. Och den nya lagen kommer att ställa - mycket : stora krav - både ifråga 'om vårdresurser och möj- digheter till eftervård, I vad mån detta - också kommer att inverka på wutf + av våra framtida ma i Ryssland hade hans lands- man . Naum Gabo lämnat . landet redan när klimatet började frysa till och han är nu' amerikansk medborgare, Hans radikalism är kanske än mer 'omvälvande än kamratens därför att den så helt bryter med all skulptur i veder- tagen bemärkelse. sedan korstfor- mens begynnelse genom att vända ut och in. på - själva . b sjukwårdsinrättningar är ännu inte klart,- men så mycket vågar man väl, redan : säga, att de lasarett som i fortsättningen Kommer - att byggas kommer” att behöva stort svängrum ' såväl för institutioner och övriga byggnader som för öp- li pen vård och rekreation. Man får genom att ställa. tomrummet. i centrum för. skapandet. . Han är också mera svårtillgänglig, än må- laren, helt intellektuell som han är, men . man kan inte förneka den svala, matematiska skönheten hos hans: verk, främst kanske ' i hans lineära konstruktioner i rum- met, utförda i plast — till hans märkliga . bedrifter + hör att - han öppnade vägen . till." konsten : för andra 'material än de klassiska, «Den tredja av: de: stora : på. Mo- derna muséet känner vi bättre: till efter en separatutställning för någ- ra år sedan: Yves Klein, död 1962 vid 34 års ålder, ville gestalta det omöjliga, en uttryckets absoluta i I dimension: och-lyckades i de azur- blåa” dukarna från slutet :av 1950- talet ge en vision av: fymden, av tomheten... Den. enkle betraktaren blev. tämligen chockad: av - denna enkelhet in absurdum men ser man målningarna fler gånger. upptäcker man att de inte bara är ett stycke med blå färg målad yta. Här finns onekligen. något' nytt 'med rym- dens .oändlighet - fångad -.i:upple- velsen. Även de röda och gyllene dukarna förmedlar liknande men kanske inte så starka 'sensationer — men. de' där stora tavlorna med avtryck ; av: . målade 'modeller må gälla" som tolkningar av livet i form "av tecken, I men jag har svårt att' göra mig -fri från en känsla att det ligger så. mycket 'av sen- i i själva metoden a idé kommit bort på vägen. " -t ” Det” är gott : om. utställningar ' i Kungl. : huvudstaden just mu och kommer . väl att så förbli: under resten : av .. säsongen. Kanske. får vi återkomma” en annan gång till en del av de separata framträdan- dena.: De: störa. mtställningarna : på de statliga mwuséeerna tycks mig så” " betydelsefulla : att: jag behand= lat dem: för sig. Arne Lindström - FRI: DEBATT Äpropå rävjokt och småfågelskydd - or måndagens ' nummer | av Ir » I finns två artiklar: om däggdjur och fåglar. Den ena artikeln be- handlar en rävjakt, den andra om '"Iskydd åt wåra småfåglar. I båda artiklarna beskylls rovdjuren för de grövsta av brott: att döda! I ett upplyst och demokratiskt land som: vårt får alltid en mördare en försvarsadvokat, då han ställs in- för rätta. Nu ser jag mig tvungen att ställa upp som försvarsadvo- kat för- mördarna räven och rov- fåglarna. År efter år är det samma visa, och om det så skulle bli lite extra. mycket med snö en. vinter som denna blir anklagelserna mot rovdjuren än mer högljudda. Vissa personer tycks gripas av någon . sorts hjälppsykos, så fort snödfjupet stiger över en viss nivå och kylan över vissa gradtal. Visst skall vi hjälpa det vilda men "inte stjälpa! Det 'ropas på hö åt rå- djuren; - som . halvsvultna driver omkring i- markerna och de små stackars ” fåglarna flyger omkring i yttersta nöd. Är. det verkligen Nej! 1. de: sydhalländska skogarna (märk -väl; sydhalländska) trivs rådjuren ypperligt trots snö kyla, Rådjuret är ett mycket här- digt : djur som i- friskt tillstånd inte. dukar under i första taget och absolut inte med detta snö- djupet vi har här nu Så länge blåbärsris och ljung är åtkomliga är det livsfarligt för rådju- ren att äta hö. Höet är ett konst- gjort foder, som inte i vanliga fall står på rådjurets matsedel, Rå- djuren får ytterst lätt mag. och bärgat ikatarrer av dålj ö, ” byggandet, samtidigt som ”hyres- regleringen avve » > Ett led i dessa strävanden är att öka den andel av årets bostads- kvot söm är avsedd att användas och djuren ut: för dessa sjukdomar, finns ingen återvändo, De är dödsdömda. Snö och väder- förhållanden skall vara ytterst vid- riga, om utfodring är tillrådlig, om man ger sig på en konst- lad utfodring, så finns det i dag |byte.: i tning till lokali : tiken, Då kan man förutsätta ett "relativt stort bostadsbyggande ofarligt foder att köpa. Det allra bästa är att tillhandahålla djuren naturligt foder, enklast och Istinkt för djurkadaver letar sig fram hö, |omdömeslös jägare satte ned dess - bark ' och knoppar är utmärkt £fo- ilnya lagen. hinner bli helt klara tt skiner använd: "jär. ett utnyttjande av : teknikens : |utgångspunkt dels: från postverkets hoppas att k sk av den innan landstingen definitivt binder sig för nya anläggningars utform- ot HD Skälen” för” att frångå det nu- varande” samregerandet i komrmu- nerna. ter : sig | vid en. närmare delar,. söm >» skulle” kunna ” vinnas, Svenska postverket väl. 'rätionaliser ut "Stockholm (TT). ”Geherabdirektör ” Nils Hörjel poststyrelsen bemöter i postvärkels personaltidning PS. "| väsentlig och nyttig samhällssektor bör nu vara förbi! Den 'stridér f, ö. helt- mot ”riksdagens,, trafik- politiska principbeslut : om att varje kommunikationsmedel', skall ; bära sina "kostnader för att kunna .kon= kurrera på så lika villkor som möjligt. - : > Motorföraren.. (MHF). : ch - å Strykningar torde” bli nödvändiga . i de manuskript nyblivne 'statsmi- nistersekreteraren (en ibland fem) Olle Svenning kan tänkas föreläg- : ga hr Erlander. I en -”underbarns=- " intervju”. -- i- Svensk: Damtidning säga hans . uppgifter 'bl..a,. bestå . att' författa statsministerns, tal, Samtidigt redovisas . unge hr Sven- nings krav på att bostäderna : skall socialiseras, att märken skall kom- munaliseras och att byggnadsarbe- NN tarnas löner skall sänkas: I- "varje . fall ”det' sistnämnda lär man mäp, . -Ipeligen få höra br Erlander” uttala NL en valrörelse, ” - Sydsvenska. Dagbladet granskning ganska ' Svaga. De” för- sig ine Weleiergsoäen dt 1e' inte mycket”. Vi DE Kar gått” ett ' ste de. sin uppfattning eller jurister; sc inte :starkare: av att män bygger >.. tarernas ' påstående att postverket skulle. vara 'sent ute med sitt ra- tionaliseringsprogram. Elan konsta- terar att” rationaliseringen på. flera områden redan är långt driven, = : Det .har:. under årens lopp dri- vits: med stor. energi en .fortlö- pande förenkling av arbetsrutiner. na. och annan wardagsrationalise- ring. Mycket tidigt har ' maskiner tagits i bruk, Frimärksautomater och ” brevstämplingsmaskiner 7 , är svenska uppfinningar, Räknema- i "postkassornma långt mer än" vad” som är: vanligt i postvänlden ;i övrigt.. Den första riktigt stora hålkortsanläggningen i Skandinavien var på sin tid post- bankens... Motoriseris ha också ' drivits. långt. -Lantbrevbö- ringen exempelvis är i dag bilbu- ren. till 854 procent. 1. ve a - Det nya” som: nu "håller: på att hända spå : rationaliseringsområdet allra .: senaste. landvinningar med -l egen": omfattande ' och 'mångåriga forsknings- 'och försöksverksamhet, dels från forskning och experiment i länder med . avancerad teknik och avsevärt större posttrafik, Man der. Så till rovdjuren! Vad har dessa att äta då snön ligger! Inte myc- ket. Rovdjuren är av naturen hän- visade att äta kött.' Var finns köt-: tet, då marken är tjälad och kylan biter? Jo, en vis,.naturens ord-' ning har givit dem instinkt att! döda sig själva underlägsna djur: Denna naturens ordning har hän- visat dem till att med berått m döda för att själva kunna överleva.” Var, finns felet i detta! Det finns inget fel! Felet lager hos den egoistiska männis! med stor förtrytelse ser köttbitar- na slinka ner i ett rävgap i stäl let för i den. egna grytan hemma : tölj i värmen framför TV:n. Men kande mage efter något ätbart. - Räven, - den alltid ' utpekade brottslingen är åter på tapeten. Man" finner rivna rådjur i: mar- kerna; det finns frävspår runt ka- davret. Vem är den skyldige? Rä- ven! Detta präktiga re "hjon, som med generationers in- och gör sig en god måltid. -Man. säger: Räven hade förföljt rådjuret och dödat det. Spåren be- :visar detta. Javisst, låt gå för att räven förföljde och dödade rå- djuret. Så långt är bevisföringen klar. Men vad hade hänt dess- förinnan! Ingen vet detta. Men kanske var det så, att rådjuret Hed av en skada sedan j i höstas, då en hagelsvärm från en rörelseförmåga eller på annat sätt försvagat det . Var det så, gjorde räven en god gärning. Eter kanske hade rådjuret ådragit sig en dö- dande magsjukdom av det utlagda höet och därför var ett lättfångat Ännu en god gärning av räven. Eller var det kanske rent av så, att det inte alls var någon räv, . som varit framme utan en eller några stycken hundar. Det genom fällning av träd och buskar, vars finns inga - bevis för allt detta, på spisen, Efter den goda måltiden | Visst! Men det finns heller inget, på viltköttet väntar en skön få-!som bevisar, att det inte skulle i skogen stryker räven med skri-| först : nu som" portarna : börjar öppnas för en speciell för postar- betet: -anpassad långtgående meka- nisering och automatisering. | "Postverkets egna insatser i det 'nya rationaliseringsskedet ligger bl. a. på brevbärarbilens : område; , Man är också nyskapande när det gäller kassamaskiner och postgiro-| | bokföringens -- automatisering. Pål dessa fält vet man att utländska .postförvaltni att lära av det svenska postverket medan. detta måste ta vara på vad som hänt i utlandet på exempel- vis brevsorteringens område, . säger ' den som anklagar ' räven, "förhålla sig så. så till småfåglarna. Varför är det inte förunnat en sparvhök el- ler "en falk att slå i småfågel- flocken? Som denna naturens ord- ning just har samlat ihop för att erbjuda rovfåglarna mat. Det låter hårt men är förvisso sant, Små- fåglarna är ämnade att vara mat och inget annat åt rovfåglarna, Det är wvi bgoistiska människor, som tror, att fåglarna är till för oss, för att de skall sjunga för oss om våren eller för att wi skall ha|hund vid när bort från något vackert att titta på vid fågelbordet. Visst skall vi hjälpa småfåglarna med mat, men varför inte också då rovdjuren? Vill vi ha småfåg- larna kvar, måste vi (erbjuda rov- fåglarna annan mat i stället, Inte mota bort dem eller nedkalla alla förbannelser över dem, De gör ingen skada. Rovdjuren gör bara sin plikt i en natur så slösande och ofattbar, att människans in- billade klokhet om den är bisarr och skrattretande, Det finns inget att beundra hos några jägare som ”stolt” visar upp några skjutna rävar. Att döda så är inget märks ska värdigt, Beundra i stället rävarna som i AR för tillvaron klarat han med kraft, måste han Synpunk' han bland folket. len och 4 ett med vå på dem "med spekulationer” om? hur försvarsutgifterna" öka "med 7 om- kring, en kvarts miljard; En så” dan. reform; skulle innebära att” wi "Kosthadsmässigt surser som redan fétsoch en rätt- den: ekono: nu såtsas på visare - fördel "Sven Grassman, » .och: värnpliktig raktär i en förvirrad liten. män- niska; Fast foslran är inte; detsam- a ma" som : fysisk” bearbetning. kan uttrycka saken éå' att det är + ivå vänligt alla möjliga idéer för. kvin- nornas: utstyrsel, Jag har sedan länge väntat på att kvinnorna: skall gå »till: allmän - "Protestalktion.” mot de” fränska ' modediktatörernag' allt 'värre påhitt för-att' spöl "Det klägas ständigt över" diskriminering; : men- man” finner sig i vad som helst, - bara” det kommer från > Paris, 'Varfö, "inte en allmän fransk. "revolution. not - modediktaturen? Eller + är” det. "så, att alla "kvinnor, slår: vakt om spektaklet? Tacksam” för. besked! : > Pål UV.-K. köns- | ETT ORD PA: VÄGEN ” Jag kom till" de ” Abib, till dem > fång nad i Ta. strömmen Kebar, till den plats där de bodd ide; och jag satt där ibland dem i sju dagar, : " försänkt i djup sorg. (Hes, 3: 15), Hesekiel levde i det sjätte år- radet före Kristus, Detta' var den tid av landsförvisningen, karna fördes i fångenskap . deras älskade Jerusalem till Babylon. Gud uppdrog åt He- sekiel att predika för de fångna; e "predika förstå de men innan fångnas ikter, .. orättvisor. i våra samhäl.. i världen Jan förstås och Mycket djupare ' förståelse ; kan vi söker föra "oss till ra m Pas, när sig så Sven Martinson, - hom att dela deras. tankar sas +; + deras behov, deras förbi Oppninga: nederlag och deras Segrar ? om
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.