"ora "> LAROLMS TIDNING ' | $ x 10 km: 1) IFK Mora, lag 1 (Lennart Olsson, Bjarne An- dersson, Karl-Ake Asph) 1.34.55 - 2) Föllinge (Erik Jonasson, Jan Halvarsson, Ragnar Persson) 1.35.33, 3) IFK Umeå (Lennart . Larsson, Sune Sundqvist, Assar ">> Rönnlund) 1.35.59, Na 4) Sälen : 1.35.51, 5) Lycksele "1, Lennart Olsson 31.36, 2) Sunne- mo, Kjell Lidh 31.38, 3: Sälen, Bru- . no Avik 31.42. . son, Föllinge 31.35, 2) Bjarne An- . dersson, IFK Mora lag 1 31.37, 3) - Lars-Göran Aslund, Åsarna lag 2 21200. Tredje åträckan: DD Assar Rönn- s 1.35.53, 6) Asarna lag .1 1.37.12, 7) lund, IFK Umeå och Janne Stefans- "+ 1:35,53, 6) - Åsarna. lag 1; 1.3712, son, Sälen 31.17, 3) Ingvar Sand- 7) Sunnemo 137.29, 8) Älvdalen 'ström, Lycksele 3121, 4) Karl-Ake ” 1.37.56, 9) Malung 13758, 10) Berg-. Asph, IFK Mora lag 1, 31.42,- > näset 138.01 ” 1 Ragnar Persson, Föllinge" 31.44; '6) - 11) Lima 1.38.33, 12) Orsa 13834, Bengt Eriksson, Sunnemo 32.27. - .. 13) Åsarna, lag 2, 138.534, 14) IFK -. Individuellt för ryssarna: Första Mora, lag 2, 139.02, Andra sträckan: 1D Jan Halvars- ' i ”ÄRVIKA "(TT:s utsände) Favo 1 RT ONS ritirion vid Ylipås, Gua ädel "och : Britt Strandb förvä i stafett 3 > : teå och IFK Mora på platserna nä helt dominerat. damstafetten körd Redan på första sträckan körde; Ylipää så väl undan att: Edsbyn fick ledning med 22 sek före Vans- bro och Offerdal. De två sistnämn” da klubbarna föll i fortsättningen tillbaka något och i stället” började Skellefteå och Mora på andra sträc- kan den frammarsch som de sedan höll ända in i mål. Inte ens skel- lefteåflickorna som på sista sträc- kan hade Barbro Martinsson hade 5 km i Arvika, De tre gav Edsbyn en överlägsen seger. med Skellef ärmast, Edsbyn. som under 60-talet” e på 58,51 lc os i N a Det "var. i ordningen! den 11:e damstafetten som kördes på halv- milssträckan. Edsbyn ' triumferade 1961--64 'och tog nu mästerskapet för. femte. gången. Traditionella 'an= kare' i laget är Britt Strandt vY ; me ”Stordrift, långa serier, rullan=" , de totalplanering, strukturför-' : ” ändring, anpassning och data-"' " behandling är vardagsord ” för måste In passa sigt till utveckling; att man "skulle kunna Ubytija den då ' nyligen uppfunna separatorns fördelar vid mejeridrift i-större ska- la än man tidigare gjort. De första 1 föreningarna utgjorde "de moderna” föl et. . na, de experter som i hög gräd "styr den; pågående, stora oms vandlingen . inom; näringslivet, , "Om den. förändring i det avi: . Seendet som pågår, och förestår . inom .modernäringen / fick man ' en, inblick. vid. den av: Lant-' bruksförbundet. anordnade kon- >" ferensen ' ”Utveckling i sam- ' verkan”, » "som på - torsdagen > hölls på Grand, i Falkenberg ' ”.. med "deltagande "av; ett 60-tal -.Jedande funktionärer... inom. | och Gun 'Ädel. Vid tre tillfällen har Alice. Eriksson ' kompletterat trion, men i. år förekom hon i klub= bens lag numrier: två, sedan förs 15) -Hofors sträckan: ;Utrobin 31.43, och Ve- 1.41.50,' 16) "Tranemo '1.42.36, 17)" denin 31.44. Skinnskatteberg 1.42.49, 18) Modo Andra sträckan: Vaganov' 32. 143.31, 19) Storfors 14336, 20) Väl- och Arsjilov 32.16. Nm lingby, 144.13. t STRÄCKTIDERNA ta sträckan: 1) IFK Mora, 128” 1 Tredje sträckan: "Nasedkin - aii3 je och 'h Akténtjev 31. 25: piie Är "gas 'km? DD Edsbyn” lag i ov någon chans att ge Edsbyn kamp om SM- titeln. : , > (Viola Ylipä, Gun ' Ädel," Britt - Strandberg)" 58.51, 2). Skellef- I - teå 1,00.03, 3) IFK Mora 1.01.26. sta laget fått Viola Ylipää som: nys tillskott. SÄ enn Ryskorna som ställde upp utom tävlan avverkade ' sträckan 1 stor stil på 55.26, "De ställde upp den trio som förmodligen ' kommer att | försvara Sovjets färger i VM. : va "Svenska" fotbollförbundet a an- ordnade förlidet: veckoslut. en ' , kutsledarkonferens i Stockholm " med deltagande av bl a idrotts" ' konsulenten : Sune . Peterson, "> som 4 egenskap av instruktör "för : kallats att. deltaga, Han fick även 1 sammanhanget ' i: upp- - drag att i vissa delar presen " » tera riksidrottsförbundet, "Där ”redogjordes om utbilänings-. Svenska "fotbollförbundet > | + vis a blint kartlagda. 1 förhållande till. landets cirka 27.000 en ganska i blygsam , siffra men dock: ett" gott; 1 tothollsal. men : finner man anteckningar ' om; deras. personliga data och: för- hållandeny,: villa 'kunnå påver-:'” ka' utvecklingen” av. den . bli vande storspelaren. "Man redogjorde! för hur å da- gens läge cirka 500 juniorer" på 'så tagning : av '1 -[0, juniorer. Stommen till dessa ka-' talogiserade - ungdomar fås vid lo- »| kala läget, varifrån man i' allmän= ; het : rekryterar: till.; därifrån vidare till riksläger, vilket som bekant kommer: att förläggas till Halmstad i sommar, VS för disk vid ute dsl : d i i 2 I > (Forts. fr. sid. 8) The Stainers.; Men: ”glvetvis' kunde vi "inte åka” till Köpenhamn utan "ett . kontrakt,” Det var då som vi fick klart för oss att vi blivit or= dentligt lurade; Dby I « Den tyske Pmariagern” med de jättefina. köntäkterna ville impone= ra på Halmstads popfrälsta di "för regionala ' och 7 Efter en våt resa beställde han en taxi till” färjestationen.” Anlednin= gen var att: The Rolling. Stones kommit till Halmstad och ville ha (skjuts till hotellet . : ; En annan gång besökte” hån en ikaffär i Halmstad. Han behöv= programmet och: den: kursverksamheten av Tarzan Sand< berg och Bertil Lindqvist talade om distriktens arbetsplaner; under 1956. Vidare diskuterades samarbetsfrå=' |: gor, .SFF-RF-konsulenterna, ;Un- der grupparbete berördes en mängd "olika områden såsom instruktörs- och domarutbildning, teknikträning, rätta träningsmetoder, taktikunder- visning, kurser och "läger, skolfot- boll etc, : Intressänt i ' detta ' "sammanhang var att konferensen anammade det ånitlativ som togs av Hallands fot- hollförbund i samarbete med. Hal- i lands idrottsförbund då man för « ett par" "veckor. sedan drog samman den hålländska domareliten till vec-. koslutskursen i; Halmstad... Man äg- nade sig: också åt diskussion: om hur man I idrotisarbetet skulle. bli « 'A tilfälle att förnya sig så. att man ej kör fast 1 gamla uppkörda hjul- La spår utan: gör arbetet stimuleran=: de, så ret BO ye : + En. ”ävenledes intressent; sak. var den -redogörelse, om "Hishult" ishockeyklubb.” mr ing. i dag kl. 1$ på Jandisbanan, Match söndag. : | Laholms IF. "Oldboys han: kon- | - ditionslöpnirig - på idrottsplatsen" i dag kl..17,45. SON har gymna stik i dag 1 Ålstorp. |: Avresa från Vallberga 18,15. i : i Laholms; AIK. Följ a lagsspelare” samlas dag kl:: 18.00 på: , Tegelbrukstorget "resa till BK: Göran Albjär,' "Jan! Fagerholm, [Lars-Göran '- ; Nilsson, ' Hans-Göran Ingemarsson; .. Lars-Erik Svensson, | : Allan Fagerholm, -Uno” Svensson, rs-Erik . Larsson, Stig: Karlsson, Lars” Norshammar, Kent : Häger- | ström, Lars-Göran Andersson, Hans |' Andreasson, ; Christer '. Arvidsson, Sven-Olof. Jönsson.” i får fler instruktörer I Veckostuiet den 26-27 februari kommer att” "reserveras" för en. klubbinstruktörskurs i handboll I Halmstad. Det ä är distriktsförbuns : ide ' junior- Mel 'Vegeholm y för ' match i mot Rögle ! Ölandet möter. Lundqvist 1 final UMEA (TT) > 000 LS Sporthallen i Umeå vär på tors. dagskvällen skådeplatsen för detvå semifinalerna.i SM i i de en: orgel till sin orkester, 'sa han, När han lämnade affären ha=. de han med sig .en sådan för 3.800 kronor; Några pengar betalade han givetvis "inte, Än idag har inte afs färsinnehavaren ' sett skymten av vare sig musikern, orgeln eller penz |- garna... Det är därför som Kriminalpoli- sen 'i Halmstad vill komma i kon= ,nis. Finalen och matchen om tredje : plats avgörs på fredagen. 1 Lars Ölander, KLTK—Bo Holm> jström; KLTK 6, 4—6, 6-—2, 3—6.. 16-—3. Jan-Erik Lundqvist, Malmen '—Ove ; Bengtsson, KELTK 64, OH, [8-4 Ullevi Christina :- mästarinna i . STOCKHOLM! (TT) |: i SM-tävlingarna i inomhustennis fortsatte på torsdagskvällen i Stock-- holm och: Umeå. I SALK-hallen i Alvik gick finalerna i damsingel och damdubbel och i Umeå semifi- nalerna 1 herrsingel, -' Damsingel, Final: Christina Sand- berg, ylevi-Eva Lundqvist, KLTK 6—3, 7—5. . Damdubbel; final: Katar) Pariz holdson/Christina' Sandberg, Ullevi: —TIngrid Löfdahl, Malmö/Eva Lund "fa en skiv "takt med honom. Orgeln har. näm- ligen "sålts i andra hand. till ett Popband som handlat'i god tro. ., <= Vi ger oss emellertid inte, sä=; ger ungdomarna i The Stainers or=, kester. Nu får vi försöka spela in ett nytt band som vi ska uppvak= i Stockhol .med, Dessutom har deras tidigare manager kommit tillbaka, i ;— Han ; kan" åtminstone, ordna spelningar åt oss på västkusten ;.. Skrynkelfrie tyger existerar ännu inte . Stockholm. (TT). "För en tid sedan. fick”' en kön fektionsfalbrik"'en . kostym” i 'retur.; Den var praktiskt taget ny — kun- den hade ägt: den i elva dagar — -> Halland Där, fick: man ; b a "veta, att. framtidens; jordbru-' I karé 'i vårt Iand kommer ' att bli mycket färre till antalet än' > de är i dag, att de kommer att' ..; bli hårt satsande storproducen- ter och allt, mer, .specialinrik="" tade i sin produktion; De kom- - . mer vidare att bli allt mer ser-' na vicekrävande för sin förenings- i rörelse. Rationaliseringar . och - . bildni blir". nödvän-' "1 " diga även på föreningsrärelse- : sidan, ” det är man också helt ' på det klara med, . Stordrift,: ”, bättre -' planering : och sam=' . "ordning av resurserna blir Iö-' "senord för insatserna härvidlag. " CÄven om” "man knappas: känner - J ändras och kräver anpassning.” bl h' resultatet av:att det inrät- tats'statligå analysstationer, Genom samverkan mellan flera" jordbru-. kare kunde man nämligen bringa ner kostnaderna när man utnytt- jade dåtidens nya tekniska möjlig- heter. På samma sätt är det i dag, "| när jordbruket står inför uppgif- ten "att anpassa sig till vår tids och framtidens förutsättningar och möjligheter. Det måste ske en stän- dig : anpassning till 'de förändrade förhållandena. Det gäller lantbru- karnas krav, konsumenternas krav, marknadsföringens . . organisation, tekniken, prisrelationerna och ka- pitalproblemet som ständigt för- : Rektor. Larsson förutspådde, att det i framtiden blir allt större brist På ' arbetskraft , inom , näringslivet, Arbetskraften kommer. därför re- lativt sett att bli allt dyrare, me- dan maskinerna kommer att ställa sig allt billigare att använda, / i HÖGST 70. 000 BÖNDER OM 15 AR -Hur -kommer "då : framtiden” att gestalta sig för jordbrukarna i vårt land?..Den frågan 'kunde: rektor Larsson: av förståeliga skäl inte ge något reservationslöst svar på., Hur utvecklingen kommer, att bli hän= man bevis för att teorierna kanske . inte alltid. går att! omsätta i prak- «tiken, ' Sålunda berättade en av fö- > reläsarna, konsulent Folke. Dahl, att » det visserligen skulle vara en myc- > ket god affär, att bygga en jättesi- 10.:i" Norrköping för, lagring : av "spannmål åt "lantbrukarna i hela , mälardalen och Östergötland. Men "det kan man ändå inte göra, för i så fall skulle. alla allmänna' vägar - inom tillförselområdet. under" skör- --tesilon, . ”. ” Framtidsfrågorna ' för Jordbruket belystes ur flera aspekter vid kon- ”ferenseri, till vilken” ordföranden i "jordbrukets föreningsnämnd i Hal- .; Jand, agronom Ake ;Gulander, häls ” "sade välkommen.:..; vv "son, från Lantbruksförbundet ta- T lade” om. den utveckling i samver- - .kan, som förestår inom för .-detiden. bli -bockerade av , fordon | "med spannmåslaster på väg tin jät- |” . Stafsingefödde rektor "Uno" Lars ger inte -' minst "samman 'med några. gränser för de, vinster ' man den jordbrukspolitik statsmakterna kan göra genom att "verk k hå att a sig för, Dock : heten till större enh ter så fick S har lantbruksstyrelsen räknat med, att antalet. brukningsenheter . främ till 1980 skall minska till ca 100.000: Men .den prognosen, som, gjordes för bara ett'år sedan, är redan in- | aktuell; Den sittande jordbruksut- redningen. har gjort beräkningar som visar, att 70.000 skulle vara en mer realistisk siffra på antalet jord- brukare 1980. Utvecklingen har gått snabbare, inom, jordbruket "under de senare åren än beräkningarnå visat, s me Det här sagts, att 16-20. 000 H tkreatursbesättningar, som är - : rationellt. skötta och tillräckligt ' TÅ "stora, . skulle. kunna : klara” ” mjölkförsörjningen . i” "landet, " konstaterade « rektor ' Larsson : Yr bla på tal om. de förutsä ningar,. som mejeriorganisat . nen har att anpassa sig till Utvecklingen not: "att de kvarva- rande jordbrukarna blir hårt satz sande 7 storprod " rörelsen och jordbruket, ' r Ca När föreningsrörelsen byggdes upp :så använde. man inte de nu moderna orden stordrift, större ef- fekt,. "strukturförändring och... lik- nande uttryck som motiv för. för- - eningsbildningen. Men > :man mena» de ändå samma sak. Den första me- jeriföreningen/ tillkom sålunda för > | märkbar, bl a inom;; «| nande : jordbruket” motsvaras "av. nar av näringslivet, både i vårt tionsenheterna. minskar ' kraftigt, sammanläggningarna' av företag och ' samarbetsavtalen mellan' företa ökar samtidigt, Man har inom nä nisationen 'för trång för den nöd- 3 och mor konstaterade talaren.” : VILKA FAKTORER - , ::PAVERKAR FRAMTIDEN?. >... förutsättni; agronom Nils-Bertil Wickberg från Lantbruksförbundets avdelning för driftsorganisation. Han erinrade om lativt långsamt, eller med ca 40. 000 om året. Antalet åldringar ökar, U- : I kaså : innevånarna -i- storstäderna; : medan de som bor I s k glesbyg< . 7 der blir allt färre. 1960 bodde:3F ' der, medan bara.18. procent mer, att bo där 1980, - Även - konsumtionsvånorna i hållens -utgifter: till livsmedel, .”15 . procent till. bostad, 11 Procent till kläder och 10 procent till bilkost2 poster att förglömma. Av den ök= ning av ; konsumtionen ; som "kom; mer att ske, beräknas Para 18 pro cent att komma på livsmedlen, me mer att ta, 'hela 24, 'och. bostaden, 20 pry:ent av denna ökning;. Av intresse för jordbrukarna är dock, att:det kommer att ske 'en över gång från sk lågvärdiga till hög- värdiga livsmedel. Potatis och: sill får. vika. för: kyckling och” glass, kan: man . skämtsamt : "säga id a KJ Wickberg. VR - Till bilden av den kommande au vecklingen hör ;i vidare "bl ia : fler. snabbköpsbutiker,:. fler: och. större de varor;,, större sortiment, nya pro dukter, ” produktutveckling; bättre kontroll och hygien; märkesvaror. och. bättre konsumentupplysning:" Detta för att kunna möta en hård: "konkurrens ", och ';/ starkare. kunder på den framtida varumark Å naden: Detta kräver i sin tur större satsning på "utbildning av. förtroen. demän och anställda”. och på ute tionen. "Medan - storprod Å d vs sådana som producerar minst 500 slaktsvin om. året, 1958 svarade | för 14 procent av; fläskproduktio- | 5 nen .i landet så :var. denna siffra för 1963. 24 procent, Antalet sådana storföretagare,; steg under : samma inte; länge, innan en tredjedel av hela : vår. fläskproduktion,' kommer att ske hos storproducenter.', Al «+ Denna : Strukturförändring inom tid ; från 318 till 545, Det. dröjer | stymen : var r vejält skrynklig. "trots tatt. den ' hade, sålts som -”skryn- kelfri”, "berättar tidskriften, Herr- beldlädnadsbranschen, : vid en undersök- . den I H"”and och Småland som medl sina kh SJ :qvist, KLTK; > och. reklamationnen gällde. att ko-". Det fra ecialförb, I I handboll står soni ar er och för de'p ktiska ö ningarna I i Hal d att Förutom : vår egen Idrottskonsud att föreläsa om lent, Sune "Peterson, , som kommer nisationsfrågor, "- mer : välkände ' Rune Ahrling att Sj öalt-Älmhölt avgör. placering Sjöalts 2 spelar på söndag sin sista seriematch i Skåneserien div. MM och tar sig då an det små- ländska laget Älmhults BK; Älm=' .hult ligger. något? bättre till. än Sjöalt, men Sjöalt har "under sä-' songen gjort bättre ifrån sig.än man från början kunde tro och har redan nu säkrat sitt kontrakt. Söndagens match i Sjöalt.tar sin början kl. 10.30 och torde, bli, en sevärd. och spännande . match. De båda lagen har nämligen möjlighet slag o i kom- , Enugga praktiska detaljer i;hallen företrädesvis på lördagseftermidda= gen. Distriktets egen bas Karl-. Erik Dahlberg korimer att hålla' i trådarna: när. det gäller regeltolk= ning samt förutvarande idrottskon=. sulenten "i -Blekinge. folkskollärare Kurt Fredin kommer att' tala > om: bl a ungdomspsykologi. ". Co vo. > Vidare: står träningsmetodik och ' 'målvaktstrimning. På. programmet och här kommer den för Göteborg, Västergötland och Halland gemen- samme 7 regionalinstruktören . "Roy : Carlsson att medverka? En populär avslutning: på kursen blir säkerligen besöket på den kvalmatch i hand- boll” som med all sannolikhet kom= "mer att gå i Halmstad 'vöndagen den 27, Efter matchen blir det ge- "eller olikheterna dras till vari andra” är-:det rätta sättet: att «beskriva varför två människor fattar tycke för. varandra och gifter "sig. "Snarast "är ' det :så » att kontrahenterna tror. att de - är "lika "varandra. och har li- kadana - åsikter, ' Det: framgår |- av den: sök. . makevalsunder- 'sökning som 'universitetslektor "Jan Trost och €n grupp 2-be- KK "Varken ”kaka söker maka” | "-e Materialet till 'undersökning- en har .samlats in! vid inter- sviuer; i Västerås." Närmåre 500 personer har tillfrågats.: Upp- ; gifterna . har behandlats i. da- 'tamaskin, och resultaten av de "olika . skall läggas fram under våren. "De bäggé parterna i äkten- skapet” upplever alltså likheter som egentligen inte finns: När delundersökningarna : 'ocentigt skrynkelfritt + tyg Men textilforsk- att lägga beslag på en slutlig tred= jeplacering.' nomgång och diskussion kring hän" delserna på banan, - Handboll: pin Dubbelt så så ii ust > tygsstiderande: vid Sociologis- ka "institutionen vid Uppsala universitet', gjort; -I dagarna lägger ' man . sista handen ''vid den : första” rapporten om un» 'man” har frågat. mannen" om hans egna åsikter; och hust- runs; har det visat sig att:han tror att makan : har ungefär | : samma åsikter som han själv ning att köstyrhon hade; varit i bruk samtliga elva dagar, och dess kondition . lät ana. att. den : också hade. tagits, i anspråk. stora: delar av nätterna. - i Det' films; "pilar, som. kalle ”strylktåliga” i - reklamen. - "Ingen skulle väl för den skull ge. sig på [sin vagn med hugg och slag och sedan klaga över att den inte: tån de stryk; skriver tidskniften' och menar att det är en fråga om: ny- anser : och. omdöme, . Ändå haltar jämförelsen; lite grann — om. man säger ”skrynkelfri” - måste mar väl mena just. ”skrynivelfri”? .: "; " Självfallet '.—” och . här . del »fabrikanter syndat i :sin /re- kläm. Låt 'oss "fastslå, säger. man inom Herrmoderådet, att dep. inte existerar ;. > något . 100-pr i ningen har kommit långt i försöken n sina Ayger, att lösa problemet ec Bå- de: konstfibrer och ull har numera. fått speoialbehandlingar och tills satser. som gör tygerna näst intill skrynkelfria ,—. om: plaggen , be- handlas . rätt. För fackmannen — vävaren, konfektionären” och de- taljisben är det självklart. att” man sköter. sina : r, hänger upp dem omsorgsfullt på kvällarna, lå- ter dem vila mellan använ dagarna, borstar dem; rengör. dem och ägnar dem all den vård :som inte' minst -Herrmoderådet Propa- gerar., för. > Aes Oi man föra iter att alla har det inte oriktigt att tala om kelfria plagg, och det har vävarna uppenbarligen . gjort när” de ' gatte beteckningar som 3 Skrynkselfria" på "Men "det ä är än så länge att över: skatta konsumenternas 1 och ånrtesse. AN mer adekvat be ig. Det denna - föredömliga klädkultur,? är |. : ratlonaliserbigsproblerhöd inom Svenska "Lantmännens" Riks- förbund ' berättade konsulent Folke. Dahl.i ett av föredrägen, Han tog” på a upp: frågan om de många. hal- ”ländska - ilantmannaföreningarnas | möjligheter : att. bestå :i framtiden, .Han' menade, att. man; inom, SLR- rörelsen. inte längre. kan inrikta ars betet på nä; äjongsbetjäning, »utan måste. försöka. komma” över till ra=' tionellare 'servicemetoder;. Utveck= Jingen på andra' håll i landet ' går mot. direktanslutning "av: "jordbru="., även, antalet: centralföreningar tor- de komma att.skäras. ner, . rädikalt, ; Här Som, på andra: sområden, Inom - tion till större enheter och en. föra kortning ;; "av. distributionsvägarna förbilligar varan. Därför" blir! den -' gamla "skottkärrémetoden 1: 'maga- för de berörda 'jordbruka; såg talaren... - , I. fortsättninge: arbete .Samt redovisning och: dis I nämning ; ordet täcker bättre de goda egen a hos de nya tygerna. -' kusi: av presenterade" rhgiställa ingar, je gången - "detaljerat Kaklagt) . - konsumenternas köp, Under- sökningen gér k ti gifterna fördelade på. nio hu- : vudgrupper och ett 80-tal un- dergrupper. Tabellerna publi-|: éeras i skriften” Den privata . | "och vice.iversas: asian UT a Peers Sve sho tiv | sis Att det förhåller sig sål: ALLSVENSKAN . . id kö iksi ;q De flesta försökspersonerra valde tressan Svenska” folket arislår nu KSO Do rer M 9 sar efet” 1000 lux. Men att de valde så höga | Få amn sen söm vi drygt 5. miljarder kronor till — 19-28 .. 2000 lux, Men att de valde så höga Vy UNGersOnpn K a = - sc a Tord Hallby Bora > 17-20, - ett rimlic t krav värden hänger samman ' ired - att |. nu börjar bli färdiga med, sä- utgifter för. fritid och rekrea Vikingarna—Göta .. . 16—18 gi man till de'flesta proven använde | gér lektor Trost. Detta är inte|' tion, resor oräknade. Från 1950 Göta , y . + 14. 10,0 "4 319—285 20 Vi har ånte jäst” fc en lysrörsarmatur med botten av - känt tidigare. Förut har: man | till 1964 har- konsumenternas RIK "Co M:8"1 5267-261 17 |ordentligt vär vi nog få ft.se silverfärgat raster (egentligen "en bara intervjuat den ena par-| utgifter. för rekreation av oli- Vikingarna 14 7 0 7 309—286 14 | moderna svenska kök, ser Bygg. | Kontorsarmatur), som tiktade ett ot vi ig tt) ka. slag, hobbyverksamhet, ho” H43. 1:13 7 0 6265-249 4 Itandardiseringens « cal Bygg- | milt och behagligt, icke bländande | ten. Och det:visar sig” nu att] RE v eb 20” Saab . ' 136 2 5 216-210 14-|för elinstallation Pr ommitté ljus, mot arbetsplatsen. I en spe-| man: gärna . har - en" felaktig | tellvi » under Tord . - 6: 2 6 221—248 14 ljust bör vi h ner be ubbelt så foiell del av proven användes en uppfattning om = varandras) tidshus, ökat från drygt 9;till GUIF ' 6 1 7? 281-—283 13 att kunna skalan arbetsytarna för lysrörsarmatur' med plastkupa som åsikter. . sl drygt 10 Procent av de totala Borås 80 ka, 'diska etc, riktigt bra Då ru |8av ett något bländande ljus. Då Den direkta anledni till att tgifternas rei Hellas 51 liga bely nt NU | den armaturen användes var den . Orea an re sa Det är ind -utred- Hallby 33 van iga ysningsstyrkan 150 lux önskade belysningsstyrkan i- de|man gifte sig när man alltså väl t är industriens' es (lux ära stycka ationellt mått för flesta fall något lägre. SÅ ”", jvar förälskad visade sig i 22 pro- ningsinstitut söm nu för tred- Bandy | dubbla =— 300 ox, säger kommit |: Undersökningslea drar bl. a. | EP! av fallen vara att man tyckte | MD "DIV I SÖDRA tån. : den slutsatsen av försöken om det /2tt man hade väntat tillräckligt. tenskapsförmedlard, enligt Väster” Nässjöl- Tranås . . 1-3 . Undersökningar som Konsument. är nödvändigt att uppmuntra ar- R 21 procent gifte sig a 05 gegga. arta a 8—33 ort [maturtillverkarna attutforma köks. | att väntade barn cirl av par le träffa "TIammarby ; 1 2 Fer 2 på kommitténs anmodan ger r belägg armaturer som i princip fungerar Procent därför att de fått bostad.” på dansgolvet, Ungefär 20 procent Tranås —39 18 för, att kravet är "berättigat. Vid som den använda, behagliga kon- | många fall kombi anled. des fö dra äv go- Nässjö "1591 a ja |inte mindre än 233 av totalt.288 |torsarmaturen. De'ska alltså rikta fal ades ar "ta på lika” Västerås E Då 5 39—32 18 |Prov med olika köksarbeten ville ljuset. nedåt mot arbetsplatsen och [PINgarna. söt. Fda vänner och ungefär" många > Göta K eos lystingsstyrka na helst ha ber avskärma åt sidorna — dessutom Danstillställningar ”fungerår le lärde känna” varandra på arbets- | sningsatyr på mer är ux, ska de vata'litta att rengöra > som- öka p = s mycket stor utsträckni ionen 1950—70. .; «+... Tre stora förändringar 'j be- folkningen' påverkar. -konsum- i tionens inriktning ' fråm, . till 1970: åldringarna blir allt fler : och får bättre ekonomiska vill. kor, 20—30-åringarna ökar med drygt 20 procent (40-talets sto- Ta barnkullar blir .giftaslystna). En tredje grupp ;' som ; ökar kraftigt i antal är barnen. se Någrå allmänna" tendenser konsumtionsutvecklinger : är: 1 Konsumenterna köper varor |. I stället -för- "tjänsten, -d,' VR | ördag-fårg Ile . för ar för jänst, tvättmaskin: i '-vändiga. 'varor . till : 'mer ""bärliga: -inköpen' av: under! der ökar långsammaäre än kö-. j Den frågeställningen togs upp av kedjeföretag, och en allt större ins : land och i andra länder. Produk- +." ringslivet funnit den gamla orga- N ” sin och lagerlokaler "allt dyrbarare” nande utveckling inom övriga gre- via vändiga anpassningen till "dagens NS att. befolkningen i landet ökar re- ' - procent av befolkningen i'glesbyg-. — : ändras. Fn går 31 procent av hus-'": nader och resor — andra. kostnads« + ' dan 'bilkostnader; och. resor', kom- No karna: till, :centralföreningen,!' och | näringslivet. gäller; att. koncentra='. från tillverkarna -till. konsumenten Pen av. pälsar: och sommarstu- t gor, med . kvalitet, menas då inte "hära driftsäkerhet; - hållfasthet 0..s, .v. utan' också förädlings- : grad, .modevärde 0, s. Konsumtionen; : inrik bd -helt nya varor eller varianter " a "gamla varor: ; exeinpel; | det förra. är” simbassänger ävfallskvarn bilar "som "är "lätta Jock inderhållas : « Man väljer. högre kväliteter:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.