d XY N ' melser , och till. priser- som; smiöti . kräves ” för att rationella företag -: kesprisernas . nämligen. olika. priser "för en, "och + LAHOLMS TIDNING En 3 > a ”t ut Tisdagen den 8 februart 108 | : Tisdagen den- 8 —= el I. I Joräboykeministet: Eric ' Hölm- qvist har enligt. tidningsreferaterr nyligen "medverkat. i en estrad- debatt om 'prisfrågor amordnad av Konsum ' "Bohuslän och. ABF+i Uddevalla. Han har därvid gjort |- en: del uttalanden i jordbruk3- frågorna, vilket naturligtvis är tämligen självklart, då det är - jordbruksministern . som - talat. Fullt lika självklara ' är däremot inte ' hans ' "uttalanden '- om ' den framtida. jordbrukspolitiken, vil- ken jordbruksministern antyder i första ' hand "bör syfta till ”en " självbärände" jordbruksnäring”. , Vad detta kän betyda är tämligen oklart. "Uttrycket. har förekong- "mit gång på-gång bli a..i Afton- bladet och Stockholms-Tidningen och "sambandet med; kanslihuset är? ydligt; En" självbärande jordbruksnä- ring war det alltså som skulle februari. 1988 ; har. avslutats .i och, med att den riksbekante' / Hugo Lindberg gått wur' tiden, '79 drivas. 'med "samma "effektivitet | år gammal. Få har som han stridit "som i jämförbara länder, : vilket . dock skulle resultera i högre pri- ser på jordbruksprod: ”efter- - som föneläget är helt ånnorlunda i Sverige än övriga länder, i Europa; Med den nuvarande pris- och lönerelationen som" bakgrund är. det: troligt 'att Sveriges jorda bruk även i fortsättningen är be. rett att producera till priser som inte helt beaktar den högre löne- nivån och serviceprisnivån' i Sve- rige - jämfört ved andra: länder, Detta kan Sveriges" jördbruk gö- ra, eftersom detta jordbruk er- betar: med.;en "jämförelsevis " hög effektivitet, vilken kan" och kom- " mer. att göras ännu högre. Bevis för det svenska jordbrukets ef- [KOM a c ; Fektivitet & är såväl den låga ande-J; - rampljusat. len "av den yrkesverksamma [be- | kapitulera, "detta ' mål, folkningen som prisniv ; på jord- k >i: jämförelse visa, att få ett verkligt försvar utan hänsyn till 'sina 'ekonomiska förhållanden, Själv --frågade han föga efter det: ekonomiska utbytet målsjurist i "huvudstaden var san- nerligen: ingen dans på rosor, född i Eksjö 1887. makarmästare och kal herre,' en' egenskap. Som sonen n ganska radi-' Lund etablerade han sig kort där efter:som advokat, med, tonvikt på brottmål. Legio är de uppseende-, väckande kriminalprocesser i vilka Lindberg uppträtt som försvarare, Sfarten. gjordes med det: inte bara ålet NV 1 svenskamerikan, Emil Larsson, ge- utgöra en viktig målsä Det skulle vara mycket in intressant att få "veta, vad hr Holmqvist menar menligen kallad Sme-Emil, hade med löneläget i Sverige o och and. skaffat sig en gård i Marsjö. Lite '' rå länder. srt > Ibengar hade: han också och' han d "Anmärkni ärt . är åhä da hade att inte supa bch tug. med: eit självbi Begreppet "äl mämligen i i mycket hög” "grad relativt. Varje "industri, som inte har statssubventioner (det har. dock indirekt de' flesta er) r naturligtvis -själv- |. bärande —' men inom ramen för det tullskydd, bh. som existerar för den ifrågavarande! industrins pros "dukter. På” vs sätt ino jord- ka tobak. En sådan tvo måste mä i |kas,' ansåg man i Märsjö. En dag jordbrukeministerns uttalande. då har enligt 3 referaten säger, att ”wvi här ej längre "råd :abt hålla” "oss "med en familjejordbruksideologi”. : inte : annat” än I rent "trams: Jo rukeministenn - torde " veta att jordbruk ”bedrives mest opereras. "Vid rättegången hävdade' effektivt just i: ide länder, "där |Sme-Fmil att ögat antagligen ska-, rdbi ket är stärkast för- ]dats äv-en”trädgren men mot den: fartiljejo NN bevisning "som den | herostratiskt > ryktbare landsfiskalen Nyman pre- ” | sterxade; hjälpte ingenting. Emil fick tre” år" och -ådömdes skadestånd. förefaller gom om Emil klarade av lant, Er; ev: dem råkade Jemeller- > Nederländerna. vis "mehar tatt fordrkr skulle Då detta skulle betalas måste Sme- Emils tillgångar, bland annat' hans bankbok med 15.000, säljas exeku. Troligt ö är odla att hr Holm- "avis i detta fall "förväxlar" be- Lik kunna existera trots. Fr 7 Cd på - mwvär ld: ol utan mågot gränssydd, så har han - rittalat en "orimlighet. Knappast Brepp tivt. "Den" inropades 'för 135 kr av —' Nyman; Det låter otroligt men är sant. Hfter avtjänat straff . täm- de. Emil Larsson: Nyman, Det kal- Rö falsk angi Ise och 'kostade 12 i; - män” otaliga" gånger ” gjort. i den söcialdemokratiska >.Stockholms- Pressen; : Det. förefaller som: Om RE on Sok i dvensk "rättshistoria . - att jordbruket i Sverige bör be- -brottmålsadvokaten . för den brottsliges rätt att få rätt- och hans första tjugo år som brott- . ; Hugo Lindberg var smålänning, ” adern var skio- fick» i- arv. Efter en jur. kand i' i vårt. land uppmärksammade Mar. - | j som omedelbart .: "den nyetablerade » En - från "Amerika återvändande ' latablerades' också ett bättre slags- ” | mål på Sme-Emils gård och det - sina; fyra "vedersakare ganska ga-'. tid så illa utvatt ögat, måste bort- als g, som här Hugo Li avled i en ålder av 79 år, fram- "trädde som- försvarare i oräkneliga rättsaffärer och hann bli något av en' nyt, under sin livstid. Här' . ss ent Dick talet, kunde: man vara ganska viss om att .den tilltalade utsett Hugo Lindberg som försvarare. Men det var inte hans enda upp- gifter. Han förde ett hårt krig för en annan: fängelsebehandling än den , som erbjöds på tjugotalet, Bona-systemet — tidens fruktans- värda sätt att behandla omhänder- tagna ungdomar — engrep han så fort tillfälle gavs.' Han var en av, de ivrigaste: förespråkarna. för em',. träcktare villkorlig : dom. och Pp avses! : Det. råder han stred mot. pressens önskemål D tta" justitiemord” och .-Hugo samma” Nara, Som" , X nämnas sockret; där två 4 delar” av "kvantitetenna I den. int pd Lindbergs: sociala patos: fäs em gång uppmärksamheten. 4 iten,.' Uppdragen ch han hant hela "Handel" ö i enlighet med. långtidsöv ik vi ville; svarar nära : en : »krona i svensk importhamin, ? medan återstoden omsältes på, rear 6. k, fri interna- N alltså en ytterst dif "Jordbruket ' är i stort. sett' själv] - bärande mu, vid det gränsskydd som föreligger; di cw. 8 vid. ett gränsskydd . av den storlek: som skall" kunna bestå och, få sina "kostnader täckta. De direkta sub- "ventionlenna till. | jordbruket är : : obetydliga Om hr Holmqvist me- "nar att jordbruket skulle kunna tionell arknad till. ytterst via” | akj idket |A t mycket snara att: ställa” avanhcera- de” krav . på, rationalisering av rdbruket, : Ofta --när man . kom-' det-sig dock att samma statsmak. | ”:ter; tillskapat bestämmelser som > hindrar + rationalisering.': ;Rätiona- "liseringskungörelsen.. innehåller «många: sådana: undantag vars kon- sekvenser gör att den: enskilde - inte. alltid tror på myndigheter- "mås "vilja att verka: enligt propa- 'gandån och de'anspråk mar stäl. ler på jordbrukaren, Det undan- tag .som kanske stjälper. andels- Jadugården i "Bräkne-Hoby ä är ett ande; er ; wäl in, med effek- tiviteten 'vi jordbiuf med- 30— 150 ha. En ”familjejondbruksideo- |” logi”. har; varken <hr - Holmqvist |” eller. någon: annan betalat. någon- ting för. Vad: man” 'däremöt ” har] betalat. för, är ett extra kavöd till vara ”självbärande” wid'rådande ! världsmarknadspriser utan gräns- skydd, så talar han om något synnerligen orealistiskt,” Detta "skulle innebära "att man: på Sve- ”riges” jordbruk lägger krav, söm inte mågon annan nation - i värl- den gör: " Det finna många begripliga särt att uttrycka jordbrulets situation "i dette hänseende, Om man -vill definiera rimliga krav, som bör ställas ”på ' jordbruket och. mot vilka inte någon rep för BI . Synnerligen väl be- fögat på grånd av att statsmak- terra under sett näraliggande ti- digare skede understödde bildanz det av små. enheter, beroende: på att detta" då behövdes . för att trygga ' sysselsättningen i, landet. Bildandet av. små&bruken har va- rit en -sysselsättningspolitik,. eller |" kalla det gärna socialpolitik. '. I "kanslihuset > vore, man bättre rustad för att skriva en komman- de itlon ide betydels full JE foppas | att lantbrukarna” i "Bräkne-Hoby inte ännu skall ge "upp utan försöka på nytt och då | begära : lånegaranti, ” Ur allmän i bekräftat hur” man vå " högsta ort anser? att denna kungörelse skall till mpas, som. förvissso kan i tolkas "både generöst. och snävt, DET” ÄR KNAPPAST FÖR det. svenska jordbruket 'veterli- gen gör några invändningar, kan dbruksfrå , om man hade kunskep och kurage mog att kom- ma ifrån alla meningslösa "termer, : MYCKET SAGT ' man exempelvis hävda ”att jord- 'bruket.. bär, . » organiseras så att D i huvud. kan prissättas med: priskravet från rationella enheter' som erund”;" Man 'kan naturligtvis också vidga begreppen och hävda Li TVÅ AV KOMMENTARERNA TILL SÄSONGENS VIRKES- "PRISSÄTTNING vo NN jordbr finner S å g v e r ke n, organ för Svenska sågverksföreningars riksförbund,: "principiellt: särskilt viktiga; - . Jägmästare L. Sandahl 3 i fackens utredningsavdelning kri- tiserar i en. SIA-artikel domän- verkets försäljningspolitik.. Med erinrande - om 'orimligheterna 'i rotauktionssystemet, säger" han, att om. leveranspriserna i stället blir normalgivande, skulle vir- konjunkturkänslig- het avsevärt minskas, Det är ock- så olämpligt att börja auktioner- na i utbudsbegränsade områden. Jägmästare N. Holst I har i Jord- "kroniskt överan- strängd samhällsekonomi, skriver RLF-tidningen i en kommentar till längtidsutredning- sen:s v ' Läsaren koråmer "rätt ofta på "sig. själv med att'sucka ”infla- tion är. tydligen enda ' utvägen”. JAnledningen ” är . helt:- enkelt att man klart påvisar en avsaktande "ex i akt i ek sam- tidigt som man påvisar hur de "anspråk :som ställs från konsu- menterna när det gäller industrins -.investeringar och de -statliga och . utgifterna — kraftigt överstiger. de samlade resurserna, 'Med tanke på de uppenbara svå- ' righeterna' att begränsa lönesteg-. -«-Tingarna till vad den reella pro- > duktivitetsutvecklingen » skulle "tillåta och: till vad stabiliserings- 'budspolitik" vidmakthålles. Denna. "politiken - borde acceptera . och utesluter helt förhandlingar . om med tanke på de offentliga utgif- timmerpriser. Z ternas beroende av de politiska ” AA sövervägandena — lätt att höja, la tillbaka — så k AVSLAG PÅ EN BEGÄRAN OM Sv knoppast, ställa alltför hö |” STATSBIDRAG t | ga förh ikter+ fick ett' antal" fantbrukare il nas, förmåga att hålla penning- Blekinge vilka ” önskade -uppföra ” värdeförsämringen i styr under en ”"andelsladugård till strin” bedömt utvecklingen u urme- ra långsiktiga perspektiv. » Sågverken delar den uppfatt- ningen; j& timmerprissättningen skall ”anslätas till" exportpriserna men (förordar € en ny, avtalsteknik för detta: se 'Hela bördan” av ett. Lo Drisfåll ' i den Statisrikserie, på vilken: ett långtidsavtals ; princi- per grundar sig, bär inte överfö- ras till skogsbruket, Vinsten av va sota PpEång, skall inte. helt Tidningen” förordar en "teknik, som 'skulle medföra” en prisstabi-" litet men förklarar & Sig, medveten om att strävandet härtill 'mot- verkas, så länge domänverkets ut- brukarnas För terat, att säsongens priser i stort avvärjt en för skogsbruket ho- "tande ekonomisk kräftgång. Detta - de "närmaste fem åren, menar Lantbruksstyrelsen sa nej vid: en > RLF-tidnii on Nej; som det nu ter sig, är man förhandsprövning trots att lant- : långt från möjligheten & att be- tillskrives bl. a, att skogsindu= . bruksnämnden tillstyrkt, och sty- härska inflationen, ” . Jatt pub a namn och personalia före dom oth rannsalkan. . För abt, få" ett språkrör blev han under hågra 'år redaktör för den radikala "tidningen - Fönstret, : Det uppges att'tidningen ramlade : där. för att. redaktionen införde veder- häftighetskontroll "av "annonserna, något som sannerligen skulle kun- na få' världens" största : tidning att störta som ett körthus. . : |tillvitas' Lindberg. ses ' han ' tillsammans med sin kli-" Helander. pr 2 försvarat häktade finska kommu |» nister, som. praktiskt taget ingen finsk, jurist vågade åta sig försva- ret av för att inte få sitt anse- ende förstört. . På det: hela taget har; politiken . och. dess ideologier då det gäller Hugo Lindberg fått vika för juridiken och de mänsk- liga synpunkterna. :KEJNE oCH HELAN DER: . Md Kejne-aiffären där Lindberg tog en så. aktiv: del att ' han - personligen ådrog. sig både . stämningar stämmingshot. Det skulle här leda för långt” att 'rekapitulera.,alla' de större mål i vilka Lindberg. spe- lat roller av brottslingens eller den utpekade , brottslingens försvarare. Ett "av de mer betydelsefulla tonde vara Helander-målet, där Lindberg satsade för fullt. Att Helander lika- fullt blev dömd kan nog knappast (Dessutom har inte sett slutet ännu vi som beka JL det finnes åtskilliga både: i detta land och på andra” håll "i : världen som: är av: den bestärnda ör en: "polischef från ;Fin- land 'som? ansågs > vara nazist. an någons sedan han”. komm legalt. st Frånsett: nu det. en-jurist inte utan synnerliga skäl, kan 1 davsäga sig ebt sådant uppdrag," ansåg Lindberg då som senare att en för brott misstänkt har rött att få "en 'förevarare, oberoende av brottets: beskaffenhet eller brotts- lingens person.” Från inte minst radikalt håll riktådes kritik - mot Lindberg, då man: tydligen ansåj att hen. svikit sina politiska ideal] genom att försvara en person, ' sem på kanske goda grunder misstänk- tes för att vard nazist.t:a ssd -Jag vill minnes att Hugo "Lind- berg vid ,.det. tillfället -erinrade |. sina vedersakare om att I och några andra' jurister på tjugotalet f De värnpliktiga dricker mind- . 're sprit under sin militärtjänstgö- "ring än som, civila, visar en un- dersökning som omfattat tre mili- tärförband i Östersund. Resulta- tet är väl inte alldeles överras- kande. Dels är det svårare för .:Uungdomar som . gör militärtjänst än för andra att komma över sprit, : dels är det förbjudet att förvara sprit på: förläggningen, dels slut- ligen blir det kännbara: efterräk- ningar för ' värnpliktiga som upp- träder. -ibérusade. Från utbild- ningssynpunkt och inte minst från säkerhetssynpunkt & är det gi-. vetvis värdefullt att de värnplik- "tiga i' största utsträckning av- hållet sig från alkoholbruk.' ' . EW märklig detalj förekommer i det redovisade materialet. Av dem som dricker sprit' under " värnpliktstiden ”anskaffar inte "mindre än 30 procent spriten ge- -nom direktköp på systembolaget. "Detta är anmärkningsvärt med ' tanke på att de flesta av dem, som gör sin tjänstgöring, inte är mer än. 19—20 år och sålunda inte är inköpsberättigade. Ytterligare ett - vittnesbörd om den nuvarande in- köpskontrollens bristfällighet - uppfattni Natt detta mål kom- mer att få en Helt annan utgång vad det lider). ; Bland de- unpdrag.- av "offentlig : € natur som. tilldelats -Lindberg var "bl. a. att i' Närnbeng. som. a ; Jomibud övervara st krigsförbrytarpro- cessen. - Ham besökte härvid" några av. ide åtalade, bl Ge Göring Jodl och Ribbentrop.- : LINDBERG OCH GÖRING! ärom - berättar Per Meurling i ett litet roande porträtt av Hugo Lindberg: " ”Gö elsed: kten något av - sin värdig- het”, .säger Lindberg och hans lugn och mod: war ostridiga. Han gjorde sig inga illusioner - om - sitt - öde, Även) Jodl var en man. Den ende som : föreföll - mig direkt. osympa- tisk var Ribbentrop.. : bombni Bland hans” "störa mål kan man | kanske! också erinra' om dens; k. ring bevarade” ännu i i för -. | Aktuell - na "kom I mentär | Det 2 är inte bara opinionen i i om- 2. lent Joha " Visst kan det vara praktiskt ju r bott nu har att ta med i beräkningen. En lands- omfattande undersökning av stäm- ningsläget som New. York Times utfört tyder, visserligen på att han i stort sett har nationen bakom sig när det gäller de återupptagna men rv av oro och undram inför ' 'krigsutveck- lingen tilltar, " Svenska” Dagbladet. Struktutratbnalisering är givet- vis både naturlig och nödvändig. Men de som föreslår . en kraftig produkti "a Sverig jordbruk, de tar ett' stort ansvar på sig, dem saken är klar. Att ide flesta parter är. överens om denna produktlonsminskning, det gör inte saken bättre," . kring : Vår Näring. h Höjr i av. inpriset ökar utgifterna för de allt flera männi- skor' som måste använda bilen för resor till och från erbetsplatsen. I där 'bilerv är ett oumbärligt kom- maunikationsmedel, > : Socialdemokraten Brandt enade i endrakammardebattern att opposi- tionens 'förslag inte vitlnar om ”några djärva grepp”. Kanske det. Men” vad socialdemolkraternas ” nya djärva: mål ””betyder för bilismen svävar ingen i tvivelsmål om.” | Fortsättning torde följa med för- slaget om hur kostnadsfördyringar. na: för. högertrafiken skall, finan- sieras, = Sundsvalls didnin av daga, ty jag. var en av de:sista som besökte honom i. livet; : - Sådana infall ' förbryllar / Hugo Lindberg gärna sin omgivning med. Det roar honom. att gäckas . med den' konventionella oförvitligheten Under de senaste tjugo åren har väl" Hugo Lindberg haft äran till- höra "de : betydande" och: ”ansedda” adlvokaternas- krets. Han kom också att” inta - en bemärkt” plats "inom Sveriges” advokatsamfund,” Hur "det var till att: börja méd' är: svårt. att nu yttra ' sig om. "Men man kar ha all anledning anta .att de jurister vars kontor låg "rumt ' Kungsträd- gården "inde hade så" mycket. till övers: för en jurist" som" stått” un- der den sympatiske” Hinke, Berge- grens fbanér och ”som rest” land och rike, runt som agitator 3 för. en ärtdsordning. . ” Hugo "Lindbergs konstnärlig sociala', intressen har, banat vägen för honor till-den. . betydande po- pularitet som han å många år kun- nat glädja. sig, åt. Hans ständiga |- kontakter : med mt som Lindorm, vidgat hans syn . på även. rent fackliga problem. Kanske har hans |; umgänge ”med människor utanför = (Förts.. sida) ,;Så glimmar det till i de okynni Dat finns en ål gott folk, som säger sig ha sitt särskilda älsk- lings elter ”lyckotal”.— ett tal, som le av en eller annan outgrundlig anledning hyser en speciell -för- kärlek för, och som de finner både intressant, vackert och "betydelse- fullt. Denna besynnerliga företeelse tillkommer "det wäl. i första hand psykologerna , att ge någon” förs klaring på. Men ett är då visst och sant, och det är, att det finns tven- ne tal, som wi inte kan -komima ifrån - som betydelsefulla, åtmin- stone i: kulturt de. DET, HELIGA: SJ UTALET r CY markerar också torpkakter i i den fysiska och psykiska utvecklingen, då vår skaparkraft mår sin. högsta | kapacitet, Sjutalets rytm behärskar männi: 8 div, Sju år gammal förlorar barnet sina mjölktänder, vid 14 inträder puberteten och med 21 år upphör de flesta människor att växa, Men även i fortsättningen” mar- tal viktiga avsnitt eller höjdpunk- ter i vårt liv, påstår professorn, Vi lägger inte märke till detta feno- men, emedan vi illska de 'se- nare a Det ena är talet tre, det andra talet är. s ju Historien om: det sistnämnda är nästan - det. mest spännande; Ända sedan den klas- siska forntiden har man förknip- pat en myckenhet av mystik med just sjutalet — ja rent av betraktat det som heligt. Jag behöver blott nämna sådana olika ting och be- grepp som: den sjuarmade ljus- staken, Babels torns sju avsatser, Jesu sju ord på korset, Sjustjär- norna, de sju dödssynderna, Sju- sovaredagen, den katolska kyrkans sju sakrament, sjumilastövlarna 0. s. V. Ja också från litteraturen har exempel: ”Snövir och de sju dvärgarna” eller K. Blixens ”Sju famtastiska berättelser”. "En av orsakerna till sjutalets he- lighet må man kanske söka i det att man i forntiden bara int förändringarna yttre . omständigheter, Men. den "kan lätt konstatera och förnimma den- na hemlighetsfulla sjutalsrytm. Och så underligt det än kan fåta behärskas även vår tids människor av forntidens heliga, fauktade tal Professorn framhåller detta sammanhang ett annat sjutalsfeno. men: Då det gäller särskilt stora begåvningar åtföljs en intensiv sju, årig skaparperiod av en impro. duktiv sjusårperiod. Ett annat an- ls märkningsvärt faktum är att" många berömda litterära och verk tillkommit vid en tidpunit dåll ens . ålderstal ' varit jämnt delbart, med sju. Detta har bl a Goethe; Kant, Schiller och' många andra världsberömdheter givit ex- empel på. Även kärleksförhållanden är un- kände till sju planeter som man tänkte sig fästade vid var sin kri stallhimmel "och när man då; lik- som nu, talade om att man kände sig. som i ”den sjunde himlen” menade man wäl att man kommit till den högsta formen av salighet. Wienprofessorn Hermann Swo- "Säger sig också ha upptäckt att. talen 7-14-21-28-35-42-49-56-63 och 70 alltid haft en stor betydelse I människans liv. De inleder näm- ligen inte bara ständigt återkom- "(Svenska Dagbladet) derkast: denna ;tytm, såväl den fysiska 'som den psykiska kärle- ken, som i de flesta fall blir be- stående bara i sju år. Enligt gam. mal tradition slutar Swoboda eh sin märkliga art. är mämligen' som bekant det sjunde äktenskapsåret särskilt köätisket Rå de flesta” skils. mässor efter mässor, sju års: sam- Måhända ligger "det en del san- ning i detta märkliga resonemang Imande 'rytmiska perioder, utan Tänk själv. efter! LA "Tore Leth, ” första hand' drabbas glesbygderna |- fänla mig: för att' ha gett, Göring ni 'och I det: gift, med vilket.han. tog sig lit]; terära, : : journalistiska . och allmänt |i- Engström” och . många "andra. har|” juridikens” råmärken bidragit till | mä kerar alla med sju delbara ålders- |: Inge märing, Tyckas boj SI vill - he Tt mr fållorna. , ; Likväl musikaliska | Hans stor” rörelsefrihet, så att de kan las ga "efter "läglighet ' för att främja sysselsättning, Men mär det gäller att utfästa och -medgiva "stora bis drag till normala kommunala för retag, bör mannamån knappast gö- ras på grundval om det ena före- taget bedrivs i kommunial och det andra i AMS:s egen regi. Företa- gens sysselsättningseffelkt -. blir, . ju lika i båda fallen. Västerbottens-Kurir en. . "one De invändningar som v kan. tas mot ett bostadssparande; som, press ' mieras med förtursrätt i bostads- kön utesluter inte att sparfrågan som sådan ägnas tillbörlig" ipp- mänksamhet. Ingen kan bestrida att den är wiktig eller, att "det, är fel någonstans när vi offrar så mycket på bilismens altare samti. digt som många människor, saknar tak över huvudet och" ”bostadspro- duktionen lider I brist på kapital. Värmlands. Folkblad, - Enligt em undersökning ä är "sjuk. sköterskor starkt negativa (70—80 procent) mat titelbortläggning med de överordnade. läkarna och de underordnade biträdena, Men . om läkarna själva | tog initiativet till du-, eller åtminstone” ni-reformer — och det har de råd med utan ' att auktoriteten "behövde: ' vackla mer än som ändå kanske, behövs — kunde "resultatet bli bättre, en sporitanare laganda spira också till Å patienternas. bästa. : i företeelsör; $om Kubbe MA vån? liga tillvaro och våra” normåla Je, lati till. mer måste "betyda, a . ett lands. försvarsberedskap . måste Egga: i ,de- enskilda! oa sen möj eheter a att ä det då också vara viktigt: +. redan , under ;fredstid--har» vöjlig- att, själv. bygga upp "den: pers soriliga försvarsberedskap, som be- " Penningsmisdlandet ter har levt. «många mMng iller ler | gäller 4 "för dem fom sambhällsmedlemmar :och' hamnät' i besvärliga situationer. > "Av Vpro- graminstaget. i. UTV ant döma: inns på: den / punkten.” alltjäme 'samma frestelser, Den som: deklarerar är- ligt ger därmed bevig för att han brutit : mot amatörbestämmelserna. 1 Idrottsklubbar, + som ger Pengar un- der bordet fostrar . verkligen ung- domen på ett egendomligt sätt;- Det är på tiden att det röjs upp i i. landet och det gäller för fler sport grenar än. för äshöockeyn;' "PA: VÄ GEN "Fälten alstra ir gen. glädja -mig i Herren, och (Hab REON frälsnings Gud. Vv ännu = latt om vi t Gjupare Banningen är, närvaro ta det och gomenskap, så är det- ' högsta. Vi kan inte t omständi bed sid i rn Li ibalkuik fordom kan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.