j N + . gör det emellertid:inte. och; -där- J re än den nu är. Allmänhetens kyrkliga' vigseln, ' V : elviläkterniskap;. skriver; Sve n år LAHOLMS TIDNING -Den röjning a av: basräntan” a på | bostadslånen”. Isom"” "regéringen "riksdagen nu” be- slutat innebär kännbara hyres: stegringar 1 hus byggda 1957 och senare, Höjningen: träder I kraft 1 ji år och kommer . att röra: sig om 1250—375 kr. per är för en lägenhet av nor- mal storlek. "0 oc och. För att motverka dessa ”hyres- höjningar” 4 för barnfamiljer ide lägsta 3 inkomstgruppernå: hade centern , och folkpartiet föresla: git en höjning' av familjebo- stadsbidragen från den tidp' änkt, då hyrgshöjningarna” skall slå gör Ba kasD em ok: t'e nr Kommenterar: Det har under de senaste åren - förekommit så mänga :avslöjan- |" den « om -,.tvivelaktiga., företag inom resebyråbranschen och det har framförts så många. var- ningar. om vaksamhet: vid. valet av "reseföretag att man numera bör kunna säga att de resenärer , söm. råkar illa ut får skylla sig själva .Det bör ju finnas någon gräns. ”även, för' svenska semes. terfirares godtrogenhet, ”Andå måste .:det'. emellertid också sägas att. den: Ordning som råder? inorii,i-fesebranschen, är helt. tillfredsställande. Det kan inte vara rimligt. att: .det utan någon som helst köntroll. kall « vära möjligt ati inom: branschen. Mån ”rmäste” i” na begära att det bakori varje |. 4 företag skall finnas ett ordent- ligt tilltaget .gararitikapital.” Det för. bör 'det' stå klart att: det Ån: te räcker med ' nuvarande ”auk- torisationsförfarande. Även en statlig:. kontroll, måste till. s- Inom”. kort” väntas—-en". föreslå åtgärde "som kan, med- förå: ven”. oördé; Ig « .sahering iav resebyräbranschen, ligt. rg] Frågan kaiDagblådet oy För närvårande föreliggör Ol känt valfrihet ii fråga! om. få merna för; äktenskaps: Ingåend kyrklig jvigsel, vigsel i le nat trössamfund ni kyrkan; ;borgerligz:A märka är, som tydligen på förekommen -antled: ning ,— betonades 'av hr Fri-J! "dolfsson”-(h), att rättsverkning- >arna" 1'alla fallen är éxakt"de: 'samma: + Lika” viktigt ' är” att -& Sandra sidan, .varom hr. Werner (h). erinrade, Svenska” kyrkan "anser den borgerliga vigseln som, ”fullt-ut' likvärdig med. den kyrk-| "Hga. :Valfriheten:: kan ; alltså: i praktiken: näppeligen vara stör- värdering av de till buds stå- ende möjligheterna . framkom- mer med förkrossande tydlig- . het "av :statistiken: "mer än” 90 procent av brudparen väljer” den VAtt "under ' sådana ' förhållan- ; ”den' hitta på” en motivering för] att: trassla till. saken. för. folk genom ' att "införa ev obligato- risk 'etvil teremoni, 'kan' inte. väl. ra. lätt. . SÄKRARE BILAR : . .» efterlyser. Eskilstuna Wuriren” som skriver: Det kan hända att. den. första bilförtjusningen : över "att kunna 'klä på sig ett fodral av uppvispad plåt 'som "rullar snabbt -— har gjort fartegenska- per-'och : utseende intressantast för köparna,: kan byta inriktning när bilarna har förlorat nyhetens behag för allt”flär — blivit fortskaffnings- medel: utan tonvikt på. ”fort"”. Då kän: säkerhetsdetaljerna- ge Bin SEE redån skulle kunna göra" det. istora antalet: olyckor läm-- nte-männ korna oberörda. hets ipplysningen. -inte heller. Men så länge man inte medvetet söket slå' fram: - säkerhetssyn- punkten, i” -försäljningsreklamen | och :har, säkrare ' konstruktio- att visa upp — hänger, ur- 'säkten i luften. Försatta, på der fensiven" av "ett lagförslag - om ' vissa ”minimifordringar i. fråga . om 'bilsäkerheten har" de 'ameri- "känska” bilfabrikanterha förkla- "rat sig villiga att forska merj|. på området och att se över för- säljning: och annonsering. i första , . terfrågan.” på. sådanar I med; hjälp » sig 1 de stora billändernas: köl. "Men efterfrågan t z mi: nu erhåller si Frågan " om: vilken,: a extra” ”förhi " famil, ljebostadsbi- drag, skulle enligt” center-folk- partiförsl aget få en. höjning med 125 kr: per sbarn och-vår och familjer: med -förhöjt ler höjning: med" 75; k Harn öch, är, . Vidare. skulle” ettbarns: familjer, sc ” högre.; bidraget, med 75 "kr. : och " ofullständiga kongressen" i Moskva som efter kinesernas - uteblivande skulle ställas” frärost” i rangordning' och få” detf första ordet 1 hälsningsta- lens: :-långa ! rad, "motsågs - redan från ” kongressens : första. stund med '”'stor; spänning - väster .. om järnridån; . av ”skäl som vi strax ska förklara. 'I den :'nästan »kult- artade protokollordning, 'som '-ut- gör -en.,.av. sovjdtkommunismens egenheter, har Kina ' alltsedan Måo familjer,” som erhåller familje- 'Tse-tungs maktövertagande inta- bostadsbidrag, en höjning” med [git en "särställning "som "en med 100: skr. per familj... 4, Ni - | Sovjet jämbördig stormakt. De ki- I Detta förslag : fälldes av riks-. nesiska -.; kommunistdelegaterna Tagen. ÄT andra "kammaren. var röstsiffrorna : 137. 'emot ;och :78 för: Kommunisterna röstade : center fospart förslagen medan nämndes aldrig i bokstavsordning som: "andra ' länders. ' "delegationer 'beärades alltid 'med att näm- i$/”somti de första 1: varje” upp- räkning" de i varje hälsningstal Sähar det” alltid "varit vid. alla de” senaste 'partikongresserna '” Moskva Fan, mitten av; 1950: Har gregeringen, nu a Boj- kottfat; den 23:e. Moskvakongressen "Toch: utmahat den” genom 'sin från- varo, 'blev frågån alltså, vem som i stället skulle, intaga” kinesernas rstarångsplats. 'och', få äran :att hålla det "första. hälsningstalet till det: ;fyska i moderpartiet. Valet föll på - Polen.;, Dess , chefsdelegat. Go- . | mulka. fick; det ' ärofulla.: uppdra- get, Efter honom följde Walter Ulbricht... för den Och .. "som : tredje man fick "den nördvietname- '): Däremot: tyder: en ' undersök- nihg, Vg kriminologiprofessorn Khut” Sveri på-att grövre, lag: överträdelser” När y ungefär lika vätiliga” bland bland /svenskaf;: för vissa ”ut- jänningsgrupper, ligger. kriimina- liteten till: och med, nder- den 'Svérige normala." ir Hanob Le” Duan; : gat tin orda, H örsta hand Mellan-Eu- Öch först -i andra ;hand Sydöstasien. .Gomulka -- och :.. Ul sig - fullständigt : till «linjen precis som Het går. inte: att: räkna” fram snägon De . motsvarande kd Fbrottsfrek. ä de ut- ländska” delegationerna 'vid: parti- .sovjet-tyska | ' ta kami aren” med 73: öster: mot Kongress-diplomati i Moskva |” vakongressens - inledningsproce- dur, nämligen en gång av Brezj- nev i hans stora hälsningstal och sedan en gäng av. den nordviet- namesiska ' partisekreteraren Le Duan. Då Le Duan talade om den Hjälp, som kommit Nordviet- nam till del, tackade han först Sovjetunionen . och - omedelbart därpå Kina och sedan ”det socia- listiska lägret” (i andra länder). Det sistnämnda uttrycket är mnu- mera tämligen förlegat och an- [vändes praktiskt: taget aldrig av rättrogna kommunister. .Det här- stammar ' nämligen från den" tid- punkt, då det existerade en an- tijugoslavisk. strömning 'i' kom- munistvärlden, som ' nu ' inte alls är aktuell: utan helst begraves i glömska. - Mr Le. Duans tal vari övrigt ett diplomatiskt mästerprov, som av: såg och lyckades göra :' rättvisa både åt ryssarnas och åt kineser- nas åsikter, Där nämndes i detta tal "icke ett ord om' ”fredlig ko- existens”, men, ändå framhölls nödvändigheten av att hålla fred. ”Men”, sade Le Duan — öch un- derströk . därmed den kinesiska uppfattningen ' — ”freden får icke begränsas ' till. Sydöstasien, den måste ' upprätthållas i hela värl den, "och det kan' endast ske ge- nom att den amerikanska impe- rialismen : i.” Vietnam. besegras”. ”Världsfredskampen”, fortsatte han, : ”är en - förstarangsuppgift för kommunisterna. Samtidigt är det dock oundgängligt att utveck- la revolutionen. till arbetarklas- sens och de undertryckta folkens befrielse”. Även i slutet av sitt tal äter- kom Le Duan till detta tema: om fredens" . vidmakthållande ' och världsrevolutionens nödvändighet, som han tydligen betraktade som blott två sidor av en och samma medalj: Att Nordvietnam skicka- de sin partisekreterare till Mosk- va måste tolkas som ett bevis på; att Ho Chi-minh vägrar. att erkänna Pekingregeringens > anti- sovjetiska ledaranspråk. Regering- en i Hanoi har därmed väl också gett uttryck åt sin realistiskt mi- litärpolitiska' avsikt att icke fram- kalla en konflikt. med den: pro- ryskt orienterade delen av världs- kommunisrien. Men nordvietna- meserna har också låtit sovjetled- ningen förstå, att de inte är wvilli- ga att glömma bort vissa -regler och. lärosatser, som man, nu säl- lan hör predikas i kommunismens ursprungsland men desto ' oftare och högljuddare i Peking, där män- nen kring Mao Tse-tung. nästan dagligen anklagar sovjetledarna för. förräderi mot världsrevoluto- nens heliga sak, - fö t oe ”NPS > Frågan om fria företagares an- slutning till -ATP-systemet . har behandlats även . vid: årets riks- 1 Idag... Det. skedde "med anledning av motioner av" centerledamöter- or Axel Kristiansson i .Harplinge "första "kammaren ' 'och : Gustaf Svensson - i Värirandra kamma- ren.: De ville ha ny prövning av frågan om: ökade valmöjligheter eller: närmare bestämt om tillhö- righet eller frihet från anslutning till "ATP i "tilläggssjukpenningför- säkringen. Det. .blev''nej "liksom Moti hetnå "avstyrktes-: av? andra Iagutskottet' c och avslogs; av: förs- : : andra. med 97' röst "mot Br Kamrarna "var; delade; söciar ta. big: att. -anpassningsproce b rok ge. utslag 'i | lan som: skett". genom" ide senaste ..v | skölteförmerna” har I avy allt? jr "| döma: ibte” "slagit, genom: pojkinternatskola, > ”Att'ilyda Zor- [der och: utdéla: ordet” vår något kö pterhä”gjälva; Att "mänga ära: -| re fav? äldre'-ärgång : och: med:en pedagogisk :utbildning :. avpassad ört denttidens--skolanda ”inte:i alla hänseenden: förmått; att. hänga andra ; kammare land : yngre; kolleger « som anammat den” nya 'skolans 'krav, att lära eleverna till självständigt j: Jtänkande individer. och 'själva be- trakta: sig när ”handledare”- i--undervisningen; I "Dessa lärare av. den” "gamla skolan” har :emellertid, mer eller mindre” tvingats till de nya un: dervisningsmetoderna, - inte ' minst av. bl a "genomgripande? typbe siktning, skonsumentupplysning och. differentierad ”; i.beskattning: Här” ställs pröblem som . inte t utvägen . för dem? vara att söka " - Lunäsberg «tycks. man .vara': ange- reportaget PPV från "Lundsbergs | r- | skor.” Isig. till. annat 3. Vid: interhatsköldi” fav” ” typen lägén om att. slå väkt kring” för- legade, av. en så gott som enhäl- lig." opiniori förkastade - pr bär Fe Mäns "har > Satiledning” fråga "mycket de .inom dessa kolmirar . lär, sig om ; det sam- hälle. där. de en gång skall ver- kay, sida. vid. sida. med. .kamrater från , den, skola där ansträngning- arna' går ut på. att fostra: de unga | till, självständiga, och. . framförallt demokratiskt, tänkande.,; : männi- , Snart nog 4orde., det. stå klart att. "kunskaperna I Patt :1yda order och utdéla order” inte var det bästa, de. fick inhämta under sina skolår. ., - Vore det inte på tiden "att även internatskolorna, i' varje fall av modell Lundsberg, så- här ett par "lårtionden ' efteråt .. så . sakteliga började : på - en demokratisering? För : elevernas skull." -. Irma” Ahlbom” kan uppskjutas” med” ”fråsen: att ett litet länd alltid mäste” "lägga vatten. Som 'stör bilimportör har vi! "möjligheter att ställa krav också på. utländska ”fabrikantet. "Vad har' blivit av "den 'skärpta typbesiktning” som nleddes 1965 och enligt; "proposi on. nr: 71 är 1964. skulle leda Ce "sv > utökning : av aptalet. " donsdelar, för vilka . typb - Statens: ungdomsråd . följer fort- löpande> utländsk” produktion, av ungdomsfilm och bekostar import av :sådana filmer' som' bedöms yva- rå tav i värde: för svenskt ung- | doriisarbeté." Två" nya ; utländska - | debatteilmer. för .ungdom- erbjuds Mngdomsorganisationer, . bibliotek ch distributionsföretag. Den "enat är kanadensisk och he- ter i”Phoebe”; den' andra är tysk och” har: namnet ”Ett dussin : an- sikten”. .. ”Phoebe” bara. att 'nya re: nya! standards för säkerhetsbälten är" faggorna: Utan" "Jämförelser 1 övrigt? före: är 'en novölfilm”. Man ' har "ingen känsla av att |" det som” är ogjort där .skulleslås klart! och" saligt - två stäl vara avklarat här. å fn > och” hennes pojkvän: Panl har ferier. De" har" ofta- nils : ooter tillsammans, - huvudpersonen . fått ge filmen namn. "Flickan. Phoebe upptäcker att hon: är gravid. Hennes pojk- vän och föräldrarna måste under: rättas om : detta vilket givetvis inte går utan förvecklingar och samvetskval. ”Ett 'dussin ansik- ten” handlar ' om. en flicka som kommer ' till -en :skönhetssalong och möter en helt ny värld. Så småningom - finner dock flickan sin roll i sammanhanget och kan smälta in i omgivningen på ett naturligt sätt. ” orättvisa 1 ena sidan” och de "Borgerliga på den” andra, - Det är-'den:' vanliga uppdelningen, I - motionerna” hette” det: "Det kan ' inte vara "rimligt att vissa l: grupper i samhället. ställs inför valet att.-antingen anta ' en: an- slutningsform : som” inte "svarar mot: det faktiska . behovet . eller avstå. från ' väsentliga delar 'av systemet: ' Möjlighet bör följaktli- gen ” öppnas' för - anslutning" till tilläggssjukpenningförsäkring utan skyldighet till: samtidig anslutning till”: . försäkri gZ. föl . tilläggspen-]I sion”: fen ; Mot utsköttets åvstyrkande: hal” de. de. borgerliga. -Jedamöterna - ge-. mensamt: reserverat . sig, -Reser- vanterna ; . framhöll, vatt "ett. stort antal, företagare" hade under: sin aktiva .-förvärvstid omfattande .ut- gifter för investeringar och amor- teringar, ” vilka måste - bestridas av: - den . löpande ' inkomsten. - Till följd härav. minskades dessa fö- retagares ekonomiska '. möjlighe- ter att ansluta sig till försäkring- en i dess helhet. (Då kostnaden är "väsentlig har flera”tiotusental företågare, ' ej' minst: ; jordbrukare, avstått från: anslutning”. ATP. Derina=- ” för "löntagare):. Motionärerna ville alltså,.. att det -'skulle'" tillåtas an:j' slutning till: sjukpenningförsäk- | fu ringen: även "för. dem;:' som "icke tillhör ? SATP.” Detta . har'”.socialde: mokraterna "icke: velat médge: Det skulle nämligen rubba syste met, :menar. de; Hr iKristiansson invände mot, "att: de som -tycker/att allt är bra som det är'.se ken ur systemets :-synpunk medan” mo- tionärerna -ser den: -företagar- näs utsiktspunkt: Frågan "är då, om man. skall>-tå' största" hänsy- nen till ””systemet. eller: till” män- niskorna”;:;: Mari.” Borde "kunna : gå med'.på en ' utredning. ”Det:är ju endast: det: motionärerna "begärt. Hr : Svensson ” sade sig; vara rätt övertygad om” att frågan” på :ett eller. annat sätt » så småningom mäste få» sin lösning; ”Det .är i dag oerhört många människor i företagarvärlden som med:'spän- ning avvaktar: utgången "av den- na viktiga fråga, .ja kort sagt väntar- att "den; skall få si ning”... « Men det: blev inte så. Det" är framförallt: gynnsamt; rd Det sker ' ett kontinuerligt toppfigurer och regeringen, vari- genom risken är påtaglig för dub- belsidiga ' . förhandsöverenskom- |. Om " Hjalmar Mehr lyckas för- verkliga "sin 'konungstanke , om sammanslagning av alla kommun- förbunden kan han. själv hamna i en "central nyckelposition," som sannolikt :kommer hr” Sträng "att rit ute i syfte att motverka cent- raliseringen.' Det "återstår att 'se om : . Walbergkommittén beaktat dessa ' speciella synpunkter 1 sin planritning för 'en ändamälsenlig länsdemokratt.. osa sot | Sydsvenskå Dagbladet. 2 Istället för: att låta bli'att kon- sumera en del'av det som:'pen- ninginkomsterna , medgav minska- de hushållen under år. 1965 sitt sparande och utnyttjade dessutom tidigare -reserver.:Den risken' för religger' också' för” framtiden; En sådan 'plundring ' av sparbössorna tar - udden av stabiliseringsåtgär- derna, te TT Et " kilstuna- Kuriren. H ' hädanefter Spritresor omöjliggöras. enligt en "proposition nyss. framlagd av finansministern. i 'skall a Ryktet om" att rusdrycker inte skulle få införas tullfritt om man inte varit utrikes i minst tre dygn visade sig - vara betydligt" överdri- vet; Finansministern charii i stäl F rslaget är välkommet. är av "allmänt intresse att -speku- lationen; i. spritbegär i; ' sambarid med kortare - färjresor, till. våra grannländer - effektivt stoppas. Den "bör : man” komma :ät' + även med "en ettdygnsgräns: Handelstidningen', tjänstemännen, så fritt att.vari arigviniska," när. LO förhandlar," och .reservera all sin samhällsekonorniska ansvars: känsla : när. tjänstemännen; skall ha: sin”. bit äv :kakan: Det; står dem t.'o. m.'fritt. att hålla. tum- marna för "arbetsgivarna ” i mat chen : om; | tjänstemannalönerna. Men . det - står. der "inte" fritt "att sedan ,med fraser:'om- ”löntagar: parti” och, "gemensamma. lönta- gärintressen”' simulera + förståelse krav på social: rättvisa trots att nära halva riksdagen: står bakom detsamma... Ingen. ändring är. tyd- ligen ' att' vänta så länge den nu- varande. majoriteten sitter i hög- En "ändring ;j, härutinnan ske sätet...” kan ' uppenbarligen - endast - med hjälp av: valsedemn.: : uppenbart att. det: regerande par- tiet sätter. sig över detta rimliga . Hamburg (LT) ' ”Av de fem stora farsoternå ko- leran, . pesten,s fläckfebern,: gula febern samt smittkopporna är de första "fyra praktiskt bannlysta från "Europa; Den femte. farsoten,' smittkopporna, utgör” ” däremot fortfarande ett Världshälsoorganisationen (WHO) har visserligen lyckats de senas- te'åren begränsa även denna far-| sot varhelst den uppträtt genom energiskt ' genomförda <vaksina- tionsaktioner. Men dess ' definiti- va utrotning "ligger ännu i vida! fältet, : yttrade nyligen "professor Lippelt . (Tropikinstitutet' Ham- ”Iburg) på ett internistmötet iHanr burg. : Enligt den senaste ”världsstati- stiken' är farsoten "överallt £..ni stadd på återtåg på grund: av nya "Iympämnen och : terapins förbätt- ring.. Medan det 1963 funnits un- gefär 100000 fall av smittkoppor i farsotens centra, nämligen Väst- "lAfrika, Indien och Pakistan, var Idet. 1964 :tillnärmelsevis 50 000 och 'året' 1965 sägs ha medfört en fortsatt tillbakagång till ca 35 000 fall. Även antalet fall" med dödlig utgång har sjunkit. Likväl för- sväras sjukdomens "bekämpande genom en rad faktorer professor Lippelt räknat upp: "Vid smittkopporna "är det fråga om dropp-infektion som inte kan avvärjas genom hygieniska åtgär- der på samma sätt som t. ex. kö: lera . eller fläckfeber." ” Smittköppornas smittokraft ö lika stor som vid mässling eller influensa, > De: kan - överföras genom män- niskor som redan är- nedsmittade men inte än synbarligen sjuka -— Kampen" mot smittkopporna allvarligt 'hot.| -|gande åtgärderna. Nya effektivare :l kas länder och inom ” inkubationstiden är ca 13” dar? — på mycket enkelt 'sätt (hosta, "uti andning; under. samtal : e: : d.). Överallt finns 'det. en viss pro- centsats mottagliga personer som inte. är vaksinerade onter vilkas ympskydd upphört. ;-..- +" Sjukdomens - förlopp har” "inte ändrats de senaste årtiondena till skillnad. från andra : virussjukdo- mar. De första: tecknen är trött- het, - huvud-> och . ledvärk" eller kräkningar: samt den hastigt sti- gande ' febern" som . kan komma upp till mycket: höga temperatu- rer. På förstadiet uppträder ofta ett slags' hudutslag med rodnad som dock 'snart, försvinner 'igen. Inte förrän den fjärde sjukdoms- dagen:' visar .sig : det. egentliga smittkoppsutslaget:.' ärtstora . röda knölar som 'så småningom ombil- das till små blåsor och Ppustler, Sjukdomens kris. inträffar : van- ligtvis .den tionde dagen, Klaras den så intorkar blåsorna och pust- lerna ; snart därpå under skorp- bildning: Terapin utgörs i främs- tå rummet av hudutslagets lokala behandling. : Försök med antibio- tiska medel har inte: lett: till näå- got ' resultat.” :"' . Påtagliga framsteg gjordes ba- ra med avseende på de förebyg- ympämnen ger hopp om att smitt- kopporna närhelst och varhelst de uppträder fort skall kunna be- gränsas till ett fåtal' fall. Mycket väntar man sig av ett värmebé- ständigt ympämne som: speciellt är avsett för Asiens och Västafri- en n framtid : skall ' provas, = cn ära TR a spel mellan kommunförbundens får 'det fin melser på toppnivå över huvudetlgjort ' "att Ni vitet”. bättre. krevera men i än högre grad bör ”teori' och praktik”? : bekymra de motionärer, som va-|'' utveckling” inom produktlonslivet. : skydd : redan ! ” résesäsong? .D i NN "Istiger upp t sam-| för tjänstemännen." Någon” gräns nas för hyckleriet, Svenska, Dagbladet. "Det är en underlig släm orrbottens . järnverk” på både riksdag och kommuner. | måste uppträda . som supplikant nästan exakt. samtidigt som hår. delsministern aviserat ökat. stat. ligt engagemang inom närings.” vet för att vinna ”högre effekti. Kan', man "önska sig :en illustration: till!" utttycket fruktansvärt dyra: för .. vär, sam. hällsekonomin oth för en- dynamisk ga tidningar. klokt, ett sänt förslag i redningen . blev! också . . ordentligt; utskälld: i ' alla instanser: först: oförstånd. "Den. nya utredningen kommer ' därför att . föreslå ; ; stat- ligt « stöd åt ' '-ekonomiskt' 7 . Läroböckerna på i. sfackskolan - bör.” pärmar: för lösblad c häften. 'Omarbetäde . lätt" kunna bytas, ut. utan att. hela, läroboken måste tryckas ör: Fle ra författare kunde FRA i Må rå ; redningen sger könto, dan iänvä das > Ekonoi angenämt i förvaltarens” moral. Man tycker sig ha hört om förskingringar. av anförtrodda 'medel, Är det”. fråga om. förtjänade Pengar: "från "egen äl bi inarbetade" firmor . alltid - står! konkurrensens / Och är det fråga - om” "inkomste mar något som med ett så dskyl” digt > klingande ord kallas. ställd”. a | ETT ORD > PÅ VÄGEN "En. "pojke hade ett allvarii t problem. Han hade ett vana acmör, När han blev retad, 'kun: e an ligga på golvet öch Spare a och . skrika, . Medan,. raseriut- brottet varade, kunde "in ras för att lugna "honom. när han blev äldre; blev. hans h mör en källa till stor' sorg för Onom. Han tycktes inte: kunna göra något för att :bemästra , det. Så en dag överlämnade han sitt problem till Herren. Snart sked- nosdet en stor förvandling i hans iv. :Vredesutbrotten försvann. och SH nom senare: 1 livet" had e' svärt art. tro, att han någonsin "varit. så adikalt: -annorlunda mot, vad” han han 'har lovat. När vår bön I tro ill nådens tron;' stiger > ”J ohann” Mantbiner. : ad ds makt | 1e a liv, påfrestningar.: från "arbete : eller tjänst, så finns : det i mångens hemliga” märdröm-: Trörelse: har "senare tider vittnat | "som att inte. ens . gamla och v.gö. nu var; yt Hur, svårt. ett. | problem ä må synas. >058,, är”. en.” lösning ändå möj 8. För Gud finns inga oöver. Vinnerliga .Svårighéter,, : Då + vi a er " till" hans makt, kan vi 12 På "att han” skall ra vad ner. och välslgnär.. Vår
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.