4 z ' signaler? 4. a lingen? : : met. . : 4 / TAHOLMS TIDNING . —=LT iv " Missbruk av skattepengar”. gtatsmyndigheternas omkost- : "”nadsårislag för tjänsteresor har 'rpå tre är ökat: med 84” procent ; och är nu uppe i 116 miljoner. > Det. är: "för övrigt vanligt, att > även kommiunalmän: företar ut- ” lanäsresor på skattebetalarnas .”vederböran- des fruar åtnjuter stundom så- " dana förmåner, och uppfinnings- förinågah är stor, när det gäl- ler ”att' uppfinna ”studieobjekt”. Statsrévisorerna har riktat en välbehövlig kritik mot dessa re- sor, som oftast endast kan be tecknas som nöjesresor. Finans- ministern. har: också anbefallt, att” "större sparsamhet skall iakt- tagas med-:utlandsresorna. Allt > detta har "emellertid på ett märk- > ligt sätt nonchalerats, . t under senaste; är . beviljat sig själva. . speciella , "reseförmåner. Utskott ' eller dess avdelningar » har. med tross av sekreterare och vaktmästare gjort studiere- sor utomlands” 1 ett par veckor utan möjlighet att härunder sät- . ta sig, in i nägra problem. Vär. i och! för sig ' dyrbara utrikes- räpresentatton har ' större möj- " ligheter att skaffa önskade upp- lysningar. effektivare, och billi. garez Passar ej desså' sällskaps- > resor,' kan enskilda riksdagsmän : numera fö” statsbidrag tin ”stu- ta är allvarliga missförhållan- den och” särskilt -beklagliga, 'då ”riksdagsmännén ' 7 beviljar | ”AMBITIöS VÄLVILJA 00 äg vad man vill om det sö- demokratiska ' jordbrukspro- . grammet — när det. gäller. mål- "-sättningarna Har man inte farit N + lättvindigt fram, raljerar” J 3 r & STD Före "ningsblad. s in 'Prisérna skall dämpas och -.Jordbrukarna ' skall få högre lev: / ”nadsständard, Mjölker” skall bli 1 billigare '' och " effektiv" produk- » tion "skall: uppmuntras; Massor & avs folk.skall få flytta -ifrån jord: bruket men mänga skall stanna kvar, = Denna ; ; ambitiösa välvilja ät alla. håll Borde" dock. lämpligen kompletteras” med en. praktisk , bruksarivisning: söt st |. Hur: lösa! ;nakkanskäffnings- : frågorna. för. ide "expansiva jord- +; brukarna? Hur-skall mån bl; få kapital. till den, Stora” myärid. Uppenbarligen inkér » man! sig" inte én Sådan plilspol tik; t kapitalet på naturliga Väs öker sig till näringen. Var » finhs”bostäderna till' de. männi- i ”skor-som önskar övergå, till ande [” i ira näringar? Hur”skall man.gö- "ra. med de lardsdelär där lånt- | - bruket: I dag. är. basnäringen?t > Hur skall jordbruket lösa sina ! rekryteringsproblem ' mot ' bak- , grunden av:nuvarande ålders- "struktur "och Jordbrukspolitiska aa Förvisso. frågor som kräver mer än, att helt lättvindigt för: + bigås, så'som skett 1 det social- , demokr atiska jordbruksprogram- sås ena a MN ARKVÄRDESKOMMITTENS FÖRSÖK ee : att ta hänsyn till penningvär- dets fall : vid beskattning av . tomtförsäljningar kritiseras av tidningen Företagaren, i i som » påpekar att kompensatio- :nen . för ipenningvärdets fall ' minskas efter lång tids-innehav: ' Kommittén har tänkt sig att ” inköpspriset skulle ökas med 6 "procent för varje år som fastig- heten innehafts. Dessa 6 procent "skall emellertid beräknas på in- ' köpspriset -— man har alltså helt frångått . ränta på ränta-princi- pen. ' Härigenom blir de långa fastighetsinnehaven skattemäs- ,sigt olyckliga, Värdet av den in- ”flationskompensation, som kom- .mittén = föreslagit, . reduceras högst väsentligt. » Allvarligare är emellertid. att kommittén . helt förbigått av. skrivningsreglerna. Enligt nuva- | .rande regler får en hyresfastig- het i,sten avskrivas med '0,6 "procent pr. år vilket innebär att fastigheten är. avskriven först efter 167.år. Avskrivningsregler- na är fullständigt: orealistiska: Hittills har detta inte gjort så "mycket. eftersom fastighetsägar- na kunnat kompensera sig för de verklighetsfrämmande' ” avskriv- ningsreglerna genom att ta-ut vinst på tomten utan. beskatt- ning. » Enligt . kommitténs för- slag kommer detta inte längre att bli möjligt. Försöker fastig- hetsägaren: kompensera sig för »gen otillräckliga : avskrivningen "genom att sälja tomten till högt tomtpris mäste han betala in- kormistskatt för 60 procent av vinsten” , Detta kan för många "fastighetsägare Betyda' ren kapi- talförstöring. : ' .Riksdagsmännen 'har vidare |: sig] "Onsdagen den 29 'Janta "1966 ' Och det. var i alla fall "inte därhän, -man syftade, - Israel, för att studera > Der "högsta 'spetsarr " sannerligen : Chrusjtjovs. besök. här ;kort ; PTE själva extra ” förmåner: p tebetalarnas'" bekostnad, - Det talas 'med skäl 'om övår- skridanden av beviljade anslag, som borde beivras, men särskilt 'odiöst är det, när riksdagsmäri nens egna resor också överskri.' der ' anslaget, såsom: nu "skett. För år 1964—65 beräknades an- slaget till. 95.000 kr., men, det blev 228.000 kr., och för 1965— 66: hade beviljats -200: 600 ' kr. men kostnaderna hade" redan il 'mars' nått :544,000: kr; - -Riksdå- gens anseende kräver att så.all- varliga,, missbruk . hindras, . och hur skall man" nom: "statsförvalt- ”hingen ' kunna fordra-- sparsard- het när riksdagsmännen själva föregår : med sådant. exempel! : :- Under första halväret 1966 har. konstitutionsutskottet: svarat: på »finahsministerns' .:'sparsamhets- - vädjan genom att sända ut. fyra delegationer: s'för "vatt. studera ”parlamentens i kontroll . över: re- gerlngen i. olika lä der”. En- av dessa grupper, "skall ” erfarenhetslösa > parlament. " Det är: :uppenhart, , att upplysningar- nå-om dessa förhållanden bättre och billigare": kunnat erhållas a ;ederbörande” ” ambassad .”studier” - på plat- sd utlands- "resor" "har också stundom” miss- "brukats. Vi” kan ju, erinra > om hans frus "statsbesök": under jul och nyår” 'i! Marocko: Besöken utomlands; drär ,'också ; med gig : nbjudhingar till. återbesök, som blir”. billiga re Hans: st rtande kostade Te 1 Om- dössä: +resof, givetvis ” utan": ; fruar,” möjligen kan... :tillmätas: något .; värde ::ur lan Varje (fa egoRA är, det- - CA borde: . medföra," att man.:på 'det- ta håll och särskilt; ; inom - den ra: försiktig ” "med : "onödiga :ut- gifter. Det: direkta" arisvaret' för MN "dessa :” resor ; "åvilar; emellertid 5 försvarsministern, ' : "medgivande till: desamm a Dec hi - Jandena -? ningsvärda, dä” de äger . rum ii ett späft, finansiellt läget I .'; gav utrikesminister. Nilsson prov: på 1 frågan om balternas dubbla " medborgarskap; > finner | ' Eskilstuna- Kuriren Säg att' tusentals - balter snällt hade följt hr Nilssons rekom- mendation och ilat till sovjetis. ka ambassaden, med svar på frå: 'gan vilka krigsförband de 'even- tuellt tillhör eMer tillhört, Hade "det "varit "riktigt ' "lämpligt? Det finns' som bekant: "fortfarande spioner söm lägger pussel, isyn- nerhet om de fär bitarna: serve- «rade direkt. på mottagarlandets, ambassad, , en oiev; , Formuläret innehåller: också krav på detaljerade uppgifter om uUnderskrivarens anhöriga i Sov- jetunionen — läs främst Balti- -kum! Om man har. i minnet att ”vägran att återvända - från. ut- landet” enligt. sovjetisk lag be- traktas' som ett brott” så "kanske .man förstår "att balterna drar sig för att precisera "var ”de”har sina ' släktingar, ' De" har: ingen Just, att öppna. för en Utpress- ning. ' Oavsett vart utrikesministern 'kommer med sitt samtal i frå- gan med -Kosygin så är det all deles klart att det är dags för en ordentlig redovisning av hur regeringen” ser på denna fråga; Varken balterna eller” deras "svenska. medborgare” kan: nöja sig med det svar hr Nilsson gav, slutar Haningen. PR DET VÄSTERLÄNDSKA ' M : KULTURSAMHALLET sär, som "begrepp ”oskiljaktigt |. förenat med" den: kristna Hivs-. "| digt av panik? ir Sista fredagen I maj störtade 2 |s€x franska jetjaktplan av typen ”Mystére” IV” söver Syd-Spanien, Störtningen 'skedde s. a. & i slu- ten; formation, plan efter plan, Alla” piloterna hade före stört. ringen” hoppat ut i fallskärm och landäde '”;oskadade.. "Maskinerna krossades - däremot totalt, vilket innebar att Frankrike på några få sekunder gjorde en förlust på över 20 miljoner kronor, . Affären är 1 många avseenden egendomlig och:har omgivits' av mystik och hemlighetsfullhet. Den harr: givit upphov till' något som liknar” en" konflikt av både inri- kes- och utrikespolitiska konsek- venser; för Frankrike... Inrikespo. litiskt rör det. sig om problem, som" angår det franska flygvap- net. Utrikespolitiskt är det fråga om . de numera något ömtåliga spansk-franska” relationerna. Det här-”sedan ett: par år. rått -ett tämligen" kyligt förhållande mel- lan. Paris' och Madrid. Nu var' det meningen,. att. man skulle försöka aktlvisera "den gamla vänskapen — ”och”"så kom detta : underliga flygintermezzo störande och ener- verande emellan! : Varför... störtade alla ” de sex franska; jetplanen på:en: gång? Greps -alla "sex" piloterna samti » Varför .. kunde flygplanen" icke — trots: att de hade=-gott. ' om bränsle" landa: i Farobäseh 1: Portugal, "1 USA- basen" Moron i blott 50 km, .från rikanska-.. stödpunkten :;Rota - på 90 km, de , inte” "radiokontakten ' mellan flygplanen 'och - flyghamnen i Se- villa," vilken. — trots 'det; något dåliga -vädret' -— samtidigt rutin- mässigt. . expedierade -'en... mängd andra . flygplan, däribland ” det lördagsstängning- året: örå, . tyd: ligen utan att möta”, större .mot- i tid. och otid a innebära at bankerna anpassar. sig efter "kommet: satt bemöta . bankerna :med det mått av förståelse -och tillmötesgående . som, de” själva - förgäves fått söka i den lördags- lediga bankvärlden" st : ([DagensiNyh eten: uppfattningen, konstaterar Sn m nå lands Allehanda > Detta ;+ samhälles . särart. ut- "märks. av jatt dess medlemmar på ett både" för dem själva och samhällets "fruktbart : sätt' har assimilerat - den kristna trosatti- -10liv." Därigenom bidrar de till "ått”utforma de egenskaper som vi menar" karakteriserar. kultur- samhället: den harmoniska sam- verkan mellan stat och individ, "där: ' överenstämmelse .. råder mellan de styrandes och folkets "”uppfattning' om vad som är' vä. ”"sentligt,' t. ex, att den: materiel- la standarden bör uppgå till det .SOM anses "vara "acceptabel nivå för olika grupper men att märn- "niskans ' intresse för" sin eviga välfärd betraktas söm det ' pri + mära. :; : Det betyder inte att ett sådant ..samhälle : skulle ignorera det . "ekonomiska välständet, men vä "att förneka” denna faktors prio- ”ritet.' Samhället behöver nödvän- digtvis inte gå mot en oundvik- lig sekularisering, men det krävs stora" insatser, ” " "Att-”skapa” ett kristet kultur- samhälle är inget slutet projekt .utan" något som kan realiseras endast genom en förenad vilje- ansträngning ” 'av kyrkan, sam. ' "hället och medborgarna och ge. "nom en utbredd kommunikation dem emellan.' Det är inte fråga om att politiken skall bli kris. ten men att kristendomen skall "manifesteras i politisk handling, 7? Att begagna sig av kristendo- ”men'i syften' söm utpräglat skil. jer sig från" de rent andliga in- "nebär-' en: "felaktig och vulgär uppfattning” av dess idéiära. störtningsplatsen, eller i den ame-|- ivständ? Varför fungera- |: | fritt" fortbildningsbidrag "känner de i regel inte till. De som;av en |tjä . | ligheter söker bidraget "och får transportflygplan, som eskortera- de. jetjaktplanen och som kort förut landat f sitt mål utan svå- righeter "eller. äventyr? e Episoden har väckt mycken iIr- ritation och kritik i Spanien, där de franska jetplanen just skulle avlägga ett s. k. good-willbesök, Madrid-tidningen ABC skrev kort efteråt att Spanien ”Icke längre kan tolerera, att dess himmel är öppen och dess territorium en öv- ningsplats för. främmande :flyg- plan, även om dessa tillhör våra grannländer och . vänligt sinnade stater”. Syndikatförbundens or- gan Pueblo antydde, att de frans- ka flygarna uppförde ' sig (sedan de ' landat i sina fallskärmar) ”som om de kommit direkt från ett. animerat 'gästabud”. — Det har inte minskat' den spanska ir- ritationen, att en av de franska piloterna . efter 'sin . ”nedkomst” uttalade en del taktlösa anmärk- ningar som exempelvis denna: "I varje fall hade vil inga atombom- ber. med ' oss .som amerikanarna”. Dessa ord uppfattades av: spanjo- rerna 'som desto . mer taktlösa, som det var en amerikansk hell- kopter : som ' plockade upp' de franska flygarna efter deras fall- skärmshopp. vt De ovanligt otursamma "franska "Pranskt flygmysterium med "konsekvenser piloterna fördes till att börja med till husarrest 1 ett' spanskt hotell utan kontakt med omvärl- den, varefter de omhändertogs av en fransk undersökningskommis- sion under ledning av en hög officer — överste Fleurot, Många rykten har varit i svang om den egendomliga historien. Rådde det ett förbud för de franska flygar- na att ta kontakt med de ameri- kanska baserna "i Spanien och Portugal? Eller arbetade dessa baser med störningssändare : för att. blockera en. dylik' kontakt? Var de franska planen ute på ett speciellt” uppdrag : utöver good- willbesöket? ;'Var deras övnings- flygning över Spanien ett led i den ' gaullistiska Force de Frap- pe's specialträning?- Hur som helst:. Den kollektiva störtningen är ett ' enastående fall i militärflygets historia, och den har i Frankrike väckt många spörsmål: beträffande det franska flygvapnets moral, manskap och material. Och den har' dessutom lyckats "åstadkomma en -allvarlig komplikation i de ispansk-franska relationerna, : som ' i + värsta ' fall kan -leda till en otrevlig politisk konfliktsituation som . ingendera parten önskar, : 'N. P. sr Studerande ensamföräldrar Prat går | miste om stödiestödet '”De här håller staten tyst om: Ensamma ” mammor, får . examen gratis”, . öl "Så lydt rubriken till en ”artt kel införd i studenttidningen Gau- deamus, ". Det ' gäller . skattefritt fortbildningsbidrag som ” ensam- stående studentföräldrar utan yr- kesutbildning kan få under ut- bildningstiden = = vill säga om de får kännedom om saken, "> Också 'ensamföräldrar utan stu- dentexamen kan 'få omskolnings- bidrag” — om de' bara vet' om det. "Samhället har "alltså sörjt för att studerande ensamföräldrar in- te ska "behöva avbryta sina etu- dier';. av. ekonomiska '' skäl. Men man" ha "glömt -bort”, att' infor- mera om? saken... ;' I Gaudeamus anser man att tt bar- navårdsmänrren "borde kunna upp- lysa ..om: dessa saker, .:”Men' de - | känner sällan tin att: det finns”. 1.800 KR/MÅN.” , "Många" ensamstående student- mammor och -pappor kämpar med stora ekonomiska: svårigheter: för att. klara försörjningen. och.-stu- dierna. De blir. hårt skuldsatta. Att de har. möjligheter , få- 700 —800, kronor per, månad i”skatte- händelse" fått höra om "dessa möj- det 17: allra flesta: KA Aktuell - "kom mentar: Det är knappast ägnat att för- väna, att USA reagerar med oför- ställd bitterhet på de Gaulles ak- tion ' österut,. och - att - en ansedd amerikansk tidning : som : New York :Times - resignerat.-konstate- rar, "att de -Gaulles resa - endast ökar de allvarliga faror, som den är avsedd att, avvärja — samt att ”dess fördelar ; för "Frankrike självt är svåra -att skönja, bort- sett från att strälkastarljuset'rik- tas på president: de Gaulle”. rv Sundsvalls. "Tidning. : Famfljeplaneringen måste utan tvivel stå 1 första rummet. a ut vecklingshjälpen . "under "de . när- maste tio, tjugo ären. Sverige är det land som 'hittills visat mest kurage ' när det: gällt 'att' driva propaganda ' "för ”- födelsekontroll. Det är en hedersam pionjärroll som vi har all anledning att fort- sätta att spela i FN och andra internationella organ. en särklass högt löneläge är uppen. ” bart. Jordbruket har ett helt an... nat utgångsläge än andra näring: ar och dess villkor kan inte an. passas till vad som gäller för näringslivet i övrigt hur "som helst. : + Nordvästra Skånes Tiäntngar, : Polisen han en svär och öm. tålig tjänst. Denna måste av na. turliga skäl vara föremål för stän- dig allmän uppmärksamhet men också respekteras av allmänheten, Detta borde .vara så mycket lät. tare: som vi:i:vårt land har-en -: på det hela taget föredömlig ord- ningsmakt — 'något som vi här anledning att erinra oss inte ba- ra då någon medlem av poliskår ren blivit : offer tjänsten "medför." r” de' risker : Sydsvenska Dagbladel,- " Vill ett” "pakt! fullt öppet bilda pensionärsorganisation. ra och 2 Handolstidningen. VISSTE” INTE. Jag ringde en "nybliven & 20-årig mamma, studentska och ensam- stående som på: grund av gravi- ditet - ävbröt sina .universitetsstu- dier. --., — Framtiden - är brydsam.” Jag vet inte alls 'hur. det ska bli — jag: får väl ta mig ett jobb "så fort babyn blivit så stor att jag kan få henne .På daghem. Om|: det finns plats. — Men du vet väl att du "kän få fortbildningsbidrag, skattefritt? — Neej. ” Barnavårdsmannen ” hade : talat om "eventuell ”socialhj blir" alltför besvärligt” ord” om möjligheterna "ti för” fortsatta studier. 3 " På' arbetsnämnåen,”. där”. irenden handlägges,.omtalar man: "— Vi har. ingen informations- verksamhet. Studierådgivarna” 'kän. ner ju till. de här -sakerna,: men det har visat sig att det' brister i rådgivningen. . Men ”barnavårds: männen bör ju veta om det här. MT Många studerande. ensamför- äldrar : får alltså, i. fortsättningen också" gå miste om. stora pengar? na:>de "rätta ' kommunikationerna för. effektiv ' information. : Vid Stockholms universitet, t.; ex; har en ” kuratorstjänst : tillsatts' för detta he "ändamål.: Men den helt ny. Mid YRKESINRIKTNING. é 2 Affärsbankernas utläning "änder det. senaste halvåret -.visar., en | mycket. hög ökningstakt om man tar hänsyn "till "den extremt åt- "Istramäde” penningpolitiken,' koris- taterar ': Svenska - Bankföreningen i-sin. halvärsanalys'. av kreditlä- get. .Under perioden '9 november 1965—9 maj 1966 steg den direk- ta : utlåningen .med':1.857 . milj: kr eller 8,3 procent .till totalt. 24.352 'milj kr vid sistnämnda tidpunkt. Det är den snabbaste ökningstak- ten på tre år — föregående halv- år var stegringen bara" 3,5. pro- cent." Utvecklingen " under": perioden har. . påverkats - av.:två faktorer. Den viktigaste är omläggningen av den ekonomiska politiken — en omläggning” som pgäått ut'på att "bostadsbyggandet : skall "stå stilla på nuvarande nivå, kommu- nernas : expansion liksom den of- fentligd sektorns stoppas upp och » ityden med sitt tanke- och käns-mer utrymme skapas. för indust- i: . bs or . :Affärsbankernas krediter .« still olika näringsgrenar:: rins ' investeringar, « ' - > Den andra faktorn hänger sam- man "med att: kapitalmarknaden. ur teknisk, synpunkt fungerar då- : ligt. Detta' har bl. 'a. lett till att: de" utestående ” byggnadskrediter- na vuxit "med nära 800 milj kr. Riksbankens ' -,"emissionskontroll har inte tillåtit. avlyft från affärs- ; bankerna till kapitalmarknaden och bostadsemissionerna har 'le- gat "lågt. De 'avlyftningsklara — "”fastfrusna” ;— byggnadskrediti ven har under det senaste halv- . året" vuxit med drygt 600 milj: kr i 'affärsbankerna. ' Ser ' man ' på fördelningen 'av ;! krediterna finner man ; att de. 1 långfristiga bostadslånen och ut-' låningen till försäkrings. och fi :- nansinstituten vurit med 227 resp. 147 milj. kr. Men man finner ock- : så att industrin —.i linje med . den . inställning : statsmakterna : deklarerat — ökat sina krediter, ' främst på bekostnad av kommu- : nernas' och handelns investering- : ar. Industrin svarar för samman- ' lågt nära 500 milj kr av den to- ' tala ökningen — drygt 70 procent .' härav har gått till verkstäder - och 'skogssektorn. Krafisk indust- : . ri är den enda sektor som fått : vidkännas' en: minskning. | Kommunkrediterna har - - alltså ' fått en mindre del av kakan — , ökningen stannar vid 7 procent mot det dubbla :ett år tidigare. ” För handeln är ökningen än blyg- : sammara eller 3 procent — en ök- : ning som helt fatlit på bilhandeln,. Kreditgivningen tycke knyta sig - ; SHots hård, kreditåtstramning. ” Bidragen är” behovsprövade” de av utlåningen - ti "jageruppbygghaden, "Ante . tin försäljningsvolymen: där' man ' ju kunnat . konstatera en: markant minskning: under året. Affärsbankernas : tillgängliga kassamedel , och , Iikviditetskvoter har känt av den ökade utlåning- en... De, redan: tidigare. låga... kvö- terna "har ytterligare "försämrats då den 4totala" likviditeten "under |; det gångna halvåret inte påtagligt förändrats. Det 'ansträngda kassa- läget "avspeglas bl.a. i att ban- kernas ' upplåning . i. Riksbanken under de båda svåra skattemåna- derna mars och maj legat en bra bit över miljarden. ; i De emissioner. som följer. i den senaste diskontohöjningens - spår kommer :i någon mån att bidra till :avlyft av :kreditiv men ande- len :som förblir fastfrusna .blir så; stor att "en. fortsatt- kraftig 3 ra det! allvarligaste” £ Det-har varit svårt: att: fin-|- », Jen fil kand-examen,' man bör-an- ge ett bestämt yrke ' som mål för : ler pappans föräldrars ekonomk.” «: | underhållsbidraget), hyra 175 kro- | Atskilligt” tyder på att: soclal- demokraterna ' hade hoppas få ett utmärkt, ,.valargument 1 fältropet "färre: jordbruk — billigare mat”; Jordbruksutredningen . ger inget stöd för denna ”konsumentlinje”. Förslagen. innehåller. Inga garan- tier' för billigare mat. även om utredningen följs till punkt. och pricka. oo UN " Västerbottens Kuriren.. : igheterna att nå en järn sysselsättning” i" jordbruksföreta- get. med . en, begränsad. vegeta-| tionstid, och” eri begränsad tid för effektiva "fältarbeten 'r torde ” åt- minstone rett nordligt” land , utgör och den allvarligaste skillnaden i jämförelse - med” industriföretag som arbetar "under" tak: Joräbru- ket "har här” "liknade .förhållan: den som. vissa: : anläggningsarbe- ten, exempelvis - vägbyggnationer och en stor "del av "byggnadsverk: samheten. "Att detta Än'en allvar- lig, fråga i. ett land "med ett i studerande 8 . nte” hå f rmögen- het eller stora. inkomster. "Studi: erna bör också" vara inriktade på ett ' yrke.” Det "räcker ' alltså "inte med : ått. säga att man” siktar 'på studierna: 'Studieprestationer': i form” av betyg: etc, bör kontinuerligt " upp- visas.” en be : Bidragen utgår: nelt. "obergende av den studerande mammans ell Efter '1 juli 1' år fördelas bl dragen på. följande. sätt per må: nad: Grundbidrag 450 - kronor, : bärn. tillägg: 150 kronor; (beroende av nor. om man är -inneboende,' för egen bostad betalas den :hyran; Därtill. kommer .:smärre' rese: .och kli desbidrag. « sa Nn vat rör sig alltså om cirka 800 kronor .i'. månaden som. många studerande ensamföräldrar. inte kan komma i åtnjutande av -bara för . att. samhället underlåtit. att informera "om deras rättigheter. » Vore .det ' inte "på "tiden : att i varje fall. barnavårdsmännen till. ställdes en text i ärendet — från t, -ex, arbetsnämnderna? :Där man också. skulle anmoda. vederböran- de att vidarebefordra upplysning- en till alla .dem' som det iså i hög grad gäller. Öx restriktivitet. i utlåningen ;. blir nödvändig. -- . en slet rare 282 27 ot > | Förändringar - to milj ke: så nov 1965—maj 1965 Or mej 1965—nov 1965 > + ge och ESA | frasen B I U > fadustei Bostäder ' Byggn- och verksamhet in Försökri fi Handel= och al sorvicenäring + - > = » ärdsel Jordbruk "Kommuner > Piratporsoner Samf och diverse 1, wo - och låg vid sistnämnda tidpunkt sin | "förbättra ' sån handelsba. - ta vad hans herre kallar jag eder, har hört av. min « |kungjort för eder, . jungar som tjö på, utan i stä brister, troende Affärsbankernas 3 utlåning | ökade undér halvåret 9 november 1965 ' brister, —9 maj 1966”med 1.857 milj kr. på totalt 24.352 milj kr, konstaterar Svenska bankföreningen i halvårsanalys av kreditmarknaden. Av ökningen, som betecknas , som mycket hög med tanke på det ätsträmade kreditläget, gick" 789 milj kr till byggnads. och anläggnt: 500 milj kr till industrin — ökade investeringar på det området - är nödvändiga om Sverige skall kunna lana — och 227 milj ti till bostadskrediter, ! förlåtelse och - räknas till -hans driva denna möter detta ”nätur- ligtvis principiellt sett inte. något hinder. Alla får då öppet besked om vad saken gäller — och över- tygade socialdemokrater : engage- rar sig.. Men. det farliga med en sammanslutning .. (som :Pensionä- / rernas riksorganisation) . är ”ått den seglar under "falsk flagg. Sä- kert. finns. det tiotusentals "med- lemmar: inom organisationen, som inte alls är anhängare av partiet ' men som, 'lockats' av pensionärs- , skylten; de ger "sitt bidrag” till upprätthållande av. den politiska regimen utan "att 'ha ordentligt klart för aig "effekten 'av. sin. med: verkan.: Denna metod att befästa v jocialdemokratiska " maktap: r "lika "otrevlig / som” It ex... försöken att bakom scoutor-. ganisationens .- - mask preparera barnen inom Unga Örnar. fs ost ' Svenska Dagbladet. + Alla raggare -har. gubevars inte" som” främsta” hobby stenkastning mot Tot "men det händer lätt, sommar "får: antingen "staten "för: | bjuda” raggarsamling ” tältläger. Eller; också . kommendera ut mill- tär - att. upprätthåna . ordningen. Polisen "räcker: I varje' fall inte - Jag tror inte om vi satte .oså "hed och, tänkte övr r > människornas” förhållanden s just - nu och jämförde dem” med förhållandena vid - seklets början samt undersökte i'vad” mån "dét blivit” bättre eller sämre, ” : - : Framför. allt. bör vi. undersö.- ka öm icke en: del av vad som vunnits håller på: att gå förlorat genom . inflationen” . och "genom Ödverorganisationen i det moderna svenska : "samhället med dess jät- telika byråkrati, : statligt, kommu- nalt och mer allmänt organlsato; riskt: ' (Göteborgs-Posten. » i Zlgenarna Har alltför längé vår rit ett. litet: försummat ' folk i folkhemmet;" frågan” är om :den moderna "välfärdsstaten för : sitt anseendes skull har råd att läng- re' låta en så. liten 'grupp. und- vara. de rättigheter . . som för så många är: så självklara, 5 Dagens Nyheter, > e Jag kallar eder. nu. 1 icke län e tjänare, ty: tjänaren, får icke Te gör; :vänner ty. allt vad jag Fader har jag "Jesus bemötte inte sina lär änare han såg ner lär- Många mänskliga men änd; Sklig: för dem. Nyste han. för känner till vår, a fel och - och han” serbjuder kärlek, Ae sin Jesus hönom.-Vi lä. ' nt eftersom han vill att. någon. n att alla skall 2”. Jesus för occh ögt a att. han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.