, nå ON » LAHÖLMS TIDNING —=LT . Tisdagen den 5 juli 1966: LT = Jordbruket och världssvälten "I den pågående jordbruksde- batten : förekommer en besyn- - nerlig mani att söka tillskriva jordbruket och dess företrädare äsikter som dessa inte har fram- fört, Så är fallet när det gäl Jer "den betydelsefulla frågan om Iivsmedelsförsörjningen 1 världen och det svenska jord- brukets dimenslonering. En fö- reträdare för jordbruket eller , någon av jordbrukets tidningar kan över huvudtaget inte göra " något uttalande om dessa frågor "utan att vissa debattörer där- efter beskyller jJordbrukarsidan för att vilja "upprätthålla en stor jordbruksproduktion under ". "motivering att Iivsmedel från | "Sverige skall levereras till de svältande länderna. Nyligen har . TCO-tidningeri i en ledare va- "rit inne på denna fråga" och "därvid bl. a skrivit: ”Från jord- brukarhåll framhålls det olämp- lga I att vi skär ner vår jord: 'bruksproduktion samtidigt som |" ”det räder khapphet på livsmedel "ute Ä världen. Världssvälten skall alltså mobiliseras för att ” hålla tillbaka rationaliseringen : av värt Jordbruk”. : Varje kritisk bedömare vet att . fordbruksorganisationerna” ”un- > der ”en "rad av år, sett. mycket i allvarligt på ”produktiohsutveck- ; lingen. och bedöm hithörande D frågor" ”synnerligeti realistiskt. Sn + i MR "HOLMKVISTS RETRÄTT ” Det har varit åtskilligt rabal- "der om Jjordbrukspolitiken :un- der senare tid, Rabaldret orsa- kades av regeringens utspel den 14 mars; Nu -har emellertid re- i ; geringen ' retirerat : betydligt, « Bkrlver' I Svensk: Politik (ep). ” ” 'De söckaldemokratlska. "löftena . har blivit blekare och; blekare.! +. Visst' skall jordbruket . rationali- a seras' och effektiviseras ”ytterli- . gare, "Men. några” större pris- "” sänkningar är Inte. att , hämta . den. vägen, , Jordbrukspriserna motsvarar . ju .endast 8 procent - av. våra: konsumtionsutgifter. Dessutom - är -det ju så att jord- brukspriserna stigit . väsentligt mindre än konsumentpriserna ,i allmänhet.: Under den jordbruks politiska' debatt: som. förts un: der de senaste månaderna har det blivit allt tydligare att. den " gocialdemokratiska . argumente- ringen kring jordbruket varit 'en vårdslös . överdriftspolitik. .För en tid sedan höll regerings- Jordbrukets — företrädare , har gång efter annan deklarerat att jordbruket självfallet 'inte kan ta upp som en programpunkt -att producera livsmedel till den nuvarande - världsmarknadens priser. Däremot har från jord- brukets sida förklarats. att till- fälliga överskott, som på grund av "ojämnhet I ' produktionen uppstår, . borde kunna "komma ifråga som : hjälpsändringar. Härvid har särskilt framhållits torrmjölken, vilken som bekant härstammar från en produktion, 'där. vårt land har mycket goda förutsättningar. . Däremot: :har sedan flera år från "jordbrukets . sida hävdats, att näringen ifrå- ga inte kan sikta till en större produktionsvolym . än "den, . för vilken samhället i dess "helhet är berett ' att upprätthålla ett tillfredsställande .. -gränsskydd geritemot en , orealistisk dum: pingmarknad. - När TCO-tidningen, nu gör. det ovan citerade "uttalandet, är det- ta tydligen ett resultat av miss- förstånd, ifråga . om jordbrukar- gruppens inställning -i 1960 ärs jordbruksutredning. Som bekant har : -majoritetsgruppen. "inom I utredningen. ställt en. "nedpress- "ning "produktionsvolymen som SN huvudmålsättning. Mot detta har jordbrukets ' företrä- dare” "reagerat och i; stället an- fört att effektiviseringen, av när ringen bör vara. huvudmålsätt- ning och att' en tidtabellstyrd nedpressning av . produktionen kan -bli mycket. besvärande för jordbruket, som befinner sig I en : betydande” 'effektiviserings- process, vart”. även Vintehsifie- Det "kan med andra" "ord, vara ytterst besvärande: för jörabru- ket” att” tillgodose: krav. på. fort: satt ' 'eller” helst” "ytterligare. på- skyndad', effekt i [ tidigt med +; detta : en : nedskär- ning av . roduktionen:- I - idet läget : -hår. jordbrukets" :represen- tanter, med bestämdhet ' hävdat att” "effektiviseringen, - «en ,.gynn- vs -utveckling. av användandet ll ”"jordbrukét;. bör, ; värd? den grundläggande: målsättningen, 2 Det. är :onekligen . att: gå något väl längt: ifråga om : "snedvrid- "ning av. ; fakta. när; -TCO-tidnin- partiet en ny presskonferens il: gen : hävdar, att. .jordbrukäfna Jordbruksfrågan.. Där fick man besked om att regeringen och. regerlngspartiet redan fått re: : tirera ett ,sycke. ; Tonfallen är i Intg så karska: "längre, + Det mest anmärkningsvärda”? i den soclaldemokratiska ningen» till, Jordbruket är - att 'man- fortfarande förordar den | k. prispresspolitiken. Vill man ha ' ett effektivt och rationellt jordbruk måste denna näring ha lika god lönsamhet som and- ra näringsgrenar. Det ger även " på längre sikt de mest fördel- ' aktiga livsmedelspriserna, sum- ” merar Svensk Politik, HUR MYCKET MOBILITETS- - BENÄGENHET? Jordbrukarnas Före " ningsblad har läst kommen- + tarerna till jordbruksutredning- ens betiinkande och bl. a. fun- KM nit att man på sin håll kanske " har svårt att skilja på motsiätt- ningar av teoretisk och prak- tisk, för att inte tala om poli- "tisk art, ' Ibland gär man sig " också skyldig tlll rena vantolk- - ningar av jordbrukets reserva- tion: "I presskören saknas emeller- tid ingalunda röster som : vill tona ned motsättningarna och rentav antyda möjligheten av samförståndslösningar, När man läser ledarspalterna får man en stark känsla av att de argu- ment som jordbrukets företrä- dare framfört haft stark pge- nomslagskraft och bidragit till "att närma ståndpunkterna till varandra, i varje fall till att dämpa den argaste kritiken mot Jordbruket. Typiskt är att allt fler tycks ha "kommit till insikt om att det inte är med "prispress som man (driver fram ett effektivt och rationellt jordbruk: Ett annat intryck är att verk- lighetssinnet börjar få större spelrum ifråga om vad som är möjligt att vinna genom resurs. överföringen från jordbruk till andra näringar. Man inser att man inte kan begära för myc- ket av mobilitetsbenägenhet — ett nytt förjusande ord — hos de äldre jordbrukarna. Därför ser man 1 kommenta- rerna inte så sällan att 'proble- met tvärtemot hotar att bli hur man skall få dugligt och utbildat folk till jordbruket, inte hur man ” skall få folk därifrån, em rn Inställ- F « världssvälten " åberopa i 7 jordbruket! Ingen har. med större bestämdhet; än ”Jordbruksorganisationerna” n Mar | nifesterat.. viljan. att. så: snabbt > som : möjligt > fortsätta och. ge nomföra . effektiviseringen 7 av Jordbruket: Detta. är, mycket | viktigare. för, jordbrukarna själ per. De. praktiska jordbrukarna har i handling visat att de an- sluter sig till denna, inställning. Det torde vara. få områden. i vårt , samhällsliv,. där effektiv seringen nu bedrives med-'så-1” dan skyndsamhet. som” 1. jord- bruket. . Från jordbrukets sida väntar man med stort intresse på att exempelvis: byggfacket|. och serviccnäringarna handlar på liknande sätt. SOMMARSEMESTER SDN Med ' anledning av att det bli vit den 1 juli har plötsligt stora delar av industrivärlden stängt och Jagt ned verksamheten för fyra veckor framåt. 'Semestern är fortfarande hårt "fixerad ' till Just juli månad. Upsala Nya Tidning påkar på det märk- liga i att det ökade intresset för fjäll” och utlandsresor inté för- målen: Att resa till Medelhavsländer- na i juli är verkligen inte att rekommendera, det är väl bara augusti som i så fall är sämre! Men för att få till stånd en spridning av ledigheten har fö- retag som inte tål ett driftstopp utfäst premier o dyl åt anställ- da som tar semester under and- ra årstider. Sådana ätgärder måste betraktas som tveeggade: de understryker uppfattningen att ledighet utanför sommarsä- songen är något onaturligt, en uppoffring som bör: särskilt. be- lönas, ungefär som obekvära ar- betstid. . Bör man överhuvud från sam- hällets och näringslivets sida göra försök att styra 'valet av semestertid? På sådana ,princip- frågor finns ett standardsvar, som torde duga även här, män- niskorna bör ges största möjli- ga valfrihet samtidigt som de får ordentlig upplysning om vad - de olika alternativen innebär. Någon väsentlig förändring av semestervanorna kan det dock -]i en” att. hålla tillbaka” rationalis | va; än. för andra samhällsgrup-.' " mått : ändra : på" semesterönske- . Den 19 juni kunde Algeriets le- dare och. statschef, överste Bou- médienne, fira årsdagen av det maktövertagande, som han med arméns hjälp genomförde i fjol sommar, då han sopade undan na- tionalhjälten Ben Bella och den- nes trognaste anhängare, I sin första proklamation efter stats- . kuppen lovade Boumédienne- ett slut på diktaturen, ett återvändan- de till demokratiska författnings-- former och energiska åtgärder för . att. bringa ordning i det ekono- miska kaos, som rådde i landet, i Ett år senare kan man fastslå, att intet ev dessa löften upp- fyllts. Det finns fortfarande inte ” minsta antydan om införande av -demokratiska regler. Den förhär- jande torkan under den sista vin-.' tern har lett till ett väldigt skör- : deunderskott, och ca hälften av "den ' arbetsföra ' befolkningen" är utan arbete, Flera gånger har Boumédienne utlovat, att åtminstone kommuna- la val skulle anordnas, men någ- ra sådana har inte ägt rum. Na- tionalförsamlingen, som skickades hem av Ben Bella, har inte på nytt ”sammankallats. Regeringen rege- rar genom” "dekret och. förordnin- gar. "Liksom - Ben Bella har också Boumédienne proklamerat, att den ”socialistiska revolutionen” är må-' let för. hans politik. Men folket 7 Algeriet efter el års Bon har” ännu -inte fått. någon chans Algeriets statschef = ' Houari Boumédienne. att uttala sin mening. Någon po- litisk opposition existerar praktiskt taget inte, Och ingen algerier vå- gar sig på att öppet kritisera rTe- gimen, . I. privata samtal förklaras det ofta, att Boumédienne förvisso är en moderat. inställd man, som emellertid tyvärr är ”fånge” inom sin egen regering till följd av den inre spänning, som råder där och som hindrar honom att vidtaga sådana åtgärder,. som han själv . skulle önska. Han måste vara på sin vakt mot de. vänsterextremis- tiska ”ungturkarna” inom armén, som eljest kunde jaga honom från . makten. : . : tédienneregin [ sam västlig diplomat sade nyligen: ” des splittrade, som den civila po- En I Algeriet sedan länge verk- ”Tragedin med detta land är, att här icke finns någon organiserad grupp utom armén. Arméns makt- övertagande förra året visade ock- så, att arméledarna är lika inbör- litiska ledningen var dessförinnan. Någon ändring av det politiska lä-. get kan dock endast komma från arméns sida”. - Boumédienne har bibehållit Ben Bellas en-parti-system. Men partiet självt — den ”nationella befrielsefronten” (FLN) — är, se-- dan Ben Bellas anhängare ute- slöts, praktiskt taget utan ledning och organisation, På den algeriska landsbygden håller partilokalerna . och deras arkiv på att damma igen, och nästan inga människor kommer till de möten, som någon gång utlysas. Inte stort bättre ser. det ut på 'de förstatligade jord- brukskollektiven, där det saknzs kunniga - arbetsledare, maskiner, redskap och arbetsdisciplin, för att icke tala om pengar. >: På det utrikespolitiska området kommer en rad andra svårigheter, "ekonomiska och politiska tvister med Frankrike och med grann'än= derna Marocko och Tunisien. Man kan alltså sammanfattningsvis sä- ga, att det ett år efter Boumé- diennes militärkupp och ': makt- övertagande fortfarande ser lika mörkt ut för Algeriets folk. En tongivande algerisk rege- Stockholm (TT). : ””Mätmetöderna intelligensen" "hos -" tor Sven-Helmer 'Lidwall,"'Falun, artikel" i-tidskriften : Skolle- Hån redogör "för ” en del fall, (söm visar hur: man med? tår lamod, "förståelse "och - inlevelse kunnat locka fram: barnets. dolda begåvning-så att livet kunnat: bli rikare; "ljusare och mer. menings- fyllt för ..dem, . som - enligt alla normala : testresultat inte skulle -kunna prestera. något. " met Genom +. hela . den: civiliserade världen går en varm våg av med- känsla :med de handikappade, an- tingen : deras handikapp är - men- talt fysiskt. eller” multipelt.7 -Men än finns mycket. att göra. Än sit- ter . många "barn , och: ungdomar undanskuffade . i, hem :och : anstal- ter eller ' gömda. i. föräldrahemmet, därför” att "man hittills inte trott på. möjligheten att:kunna' ge dem undervisning '—-: endast ; vård. I många-- fall - sätter - samhället: in stora resurser för: att, hjälpa till knappast.; bli så länge. > vi här Kvar'den gamla indelningen av vårt skolår. : Semestern upplevs äv mänga familjer: som det. stora tillfället att få vara tillsammans 1 frihet ”under en längre period och den mötiveringen kan inte , viftas undan, : SE : : Ett. väsentligt: steg möt "en större valfrihet vore: att - lägga om skolår et från två till tre ter- | "miner red ett väl tilltaget vår- vinterlov” "omkring , . påskhelgen. Förslaget har länge diskuterats. . Det: borde' föras ut'i verklighe- ten, eventuellt 1' försöksform, oc kom meras med, andra åt- gär der.” « semesterspridning innan fastläsningen vid juli bli- vit defintiv. FRAMTID I MITTEN - Ljusnan” "har tagit del av " konstaterar, att missnöjet bland - folket > över. regeringspolitiken sällan varit så utbrett som nu. Tidningen menär att : enbart detta kan betyda en framgång "för oppositionen, om "dock en osäker sådan. Det som 'därémot - kan .ge en reell framgång är det slagkraftiga mittenalternati- I det här skisserade perspek- tivet är det: för en tid sedan "framlagda . mittenprogrammet ett avsevärt framsteg. Här har två Partier, representerande en tredjedel av svenska folket, sagt ifrån efter vilka linjer de kom- mer att handla, om de fär re- geringsansvaret. Att därigenom den borgerliga splittringen på tre partier minskat avsevärt ger extra tyngd i anfallet på ett tyd- Ngen fölsvagalj regeringsparti, försvagat därav att det överan- strängt den. svenska ekonomin och har stora. svårigheter att komma ur dilemmat, " Höstens val är ett kommunal- val som inte direkt inverkar på riksd ättning, "det . vill säga på regeringsunderlag "i den folkvalda samlingen. Men . därmed är inte sagt att höstens val är betydelselöst — tvärtom kommer just en tillbakagång för socialdemokraterna och en kraft- samling inom oppositionen att ge svensk politik den vitalitets- injektion som den behöver, barn är otillförlitliga, hävdar rek-|hjä "rig: gått 'en dag I SIFO:s attitydundersökning och |" Handikappade barn klassas fel genom oriktig intelligenstest sjä vhjälp.' I andra fall måste föräldrar och enskilda samhänlet,. att "det är mö 11 "berättar : bl. a ten” skola för ”ut- dold "begåvning som "lockats. fram med "oändligt. tålamod. Han: näm- ner "ett "fall. därifrån. "Till 'skolan 9-årsåldern,. kläs- sad som ren "idiot: av' läkare, psy- .kolog och Pedagog. Han hade ald- en skola. Det var: väl: inte, så: underligt, . han kunde ju inte. ens gå, knappast krypa. : Tala förmådde ; han inte, oartikulerade: läten" var. det. enda harr: kundé få” fram. Hans "mor hade" vårdat Hionoin 'som "en baby alla" dessa" år.” Hans. utveckling hade” sedan" hån :kom till. skolan filmats” varje” dag. "Nä Lidwall :besökt a. och "skriva, han: kun- a själv; klä av och på sig -och' — det bästa av allt'— han vår glad och lycklig. Av en komplett idiot, 'om- uttrycket till- :] låts,. hade 'sålunda blivit en rik- tig människa, visserligen handi- kappad” i jämförelse med andra barn; men. en lycklig människa, förlöst ur : en « hindrande ' kropp. En intelligent. varelse, dittills klassad som idiot! Intelligensmätarna kan inte las- tas för att de.inte kan testa spastiker: och barn med andra slag : av svära ' handikapp... Kom bara inte och tala om intelligens- kvoter : eller andra mått på -han- dikappades. förstånd. " Våra kon- ventionella tests fuger. Inte, slu- tar rektor ' Lidwall, . Lagberedningen har lämnat sitt slutliga förslag om tillväga- gångssättet när - barn hämtas från: fosterföräldrar... Polisen skall: få anlitas även i fortsätt- ningen, men. det understryks att hämtningen "bör vara så skon- sam som möjligt för barnet, De nya reglerna inriebär inte någon garanti mot uppslitande vålds- scener i sammanhanget. Det av- görande kommer liksom tidigare att vara föräldraparternas mått av besinning och myndigheter- nas sätt att sköta fallen fram till uppbrottsstunden. "Endast på grund av särskilda hänsyn till barnets bästa skulle man få flytta ett barn mot dess vilja om barnet är '15 är eller nått motsvarande mognad. Skul- le yngre barns vilja alltså inte tillmätas ' någon betydelse? Det är en förbluffande underskatt- ning av en utomordentligt viktig psykologisk faktor. Bör man inte alltid fästa vikt vid barnets Be- stämda vilja och det i hög grad i långt lägre åldrar än lagbe Tedningen föreslår. Om det alls är önskvärt att fixera någon gräns bör den sättas vid 11 eller "12 är... (Cfandelitianingen ringstjän betecknade dock nyligen i en fransk intervju de till synes olösliga algeriska pro- blemen, som blott och bart ”växt- värk”. Han sade: ”Man kan väl inte vänta av. oss, att vi så att säga över natten 'skall hinna bli en modern och erfaren stat! Ge oss 15 års: tid, så skall ni se, att vi kommer att lära oss att le- va både. med” våra grannar : - med våra landsmän”, .'- En” dylik? optimism” kan” te” si; av de " och tisk.” 'FTy- värr måste man "dock "konstatera, att den 'svär" alltför mycket mot den bistra . verkligheten för att | ma tjänstemän, 'som partiet med be-l. Aktuell: kom mentar ' Beror det bara på personen vet man att general de Gaulle skålar med stor auktoritet. Men de fles- ta nationer måste fråga om lov innan de höjer. sitt glas, och det gör strax symboliken mindre im- ponerande. . Handelstidningen. Fakta 'och herr Erlanders öns- kedrömmar ', har ' ingenting ' med varandra att göra. Inte - heller torde dessa "kunna" påverka de högljudda röster inom”hans par- ti för vilka. flirten : med herr Hermanssons : uppolerade ”kom- munister blivit en ny intressant hobby. Han bör heller inte glöm- alla de: småbrukare ' och nägen - hjälp . av. jordbruks: och löneministrarna "gjort. sig, osams med, Sundsvalls” Tidning. . .Under överskådlig tid " kom- mer vi att kännbart få uppleva kapitalbrist” och 'underskott på arbetskraft : varför framsynthet borde. inbjuda” "till en utgallring av. de verksamheter : som. inne- bär 'ett slöseri med våra knappa resurser, Principiellt är det den grundsyn "som präglar maktha- varnas inställning till det priva- ta näringslivet. - Konsekvensen borde leda : till. en. liknande at- tityd till statsbolagen. - Sydsvenska Dagbladet, - : "Et gemensamt förvaltningsbo- lag för de statliga bolagen. före- slås av LO-ekonom Bert. Ekström, som. enmansutrett organisations- frågan -.på. handelsdepartementets uppdrag. : så mycket mer-får man inte veta, fUtredningen: "betraktas |, som ; "internt arbetsmaterial!” :Var- för? Tål. den” inte. en- offentlig - kunna taga ip fullt. allvar, IR DER > NPS. granskning? - : Istuna-Kurivén ; Washington. (LT) :Månen utgör :en-ytterst.-ogäst vänlig plats, ärrad, av. djupa krat- rar och :beströdd: med meteorit- block. Där. förekommer. snabba temperäturväxlingar' från : 120 plusgrader. still. 200” minusgrader. De. två. amerikanska. astronauter som. någon gång. i början av. 1970 länder på månen : för: några da- gars, eller. kanske . veckors, vis- telse'. där : kommer " onekligen : att känna , sig en. smula « isolerade. En sak. är: dock. säker: De behö- ver: inte stå i bostadskö, När de väl” landat på månytan kan 'de börja montera" upp ett eget hem på månen, : : En: " flaskformad : "uppblåsbar ”näntermos” testas nämligen för närvarande : i USA som en 'tänk- bar ' bostad ' för astronauter som skall : övernatta . på jordsatelliten. Den ' fyra meter långa enrumma- ren :är 2 meter'i-diameter - och ser ut som -er liggande flaska, Den: stöds av . fyra "block | vilka hindrar den från att rulla runt. Mäånhuset. är 'tillverket av spe- cialhärdade :fibrer av . rostfritt stål, vilket ger. gott skydd -mot meteoriter 'och strälning., Tempe- raturen ' inomhus hålls konstant vid. 24 grader trots de oerhörda temperaturväxli garna” "utanför. Huset kan fällas ihop och delas upp i tré sektioner vilka packas ned i en obemannad Tymdfarkost som i förväg sänds upp till astro- nauternas landningsplats på mår nen. - Enligt Apollo projektet för. en bemannad amerikansk . månland- . ning Skall. två” astronauter anda på månen medan. en-tredje -fort- sätter med moderfarkosten i en ”parkeringsbana” kring : månen. När de' två astronauterna landat och . funnit den:obemannade far 1q kosten: med 'månhuset ' blåser. de upp'det med gas och" "packar upp annan "utrustning som 'medförts i den” "obemannade ' farkosten :— bl. a,” två tältsängar, möbler, 'el- generatorer, kontrollapparatur för temperaturen, väte- och syretan- kar samt' radioanläggn” ”gen; : Under vistelsen” på. "mänen; ar- betar astronauterna 1 skift. En astronaut sitter alltid inne i ”ter- | mosen” och håller. förbindelse via radio dels med köllegan på män- ytan, dels med den astronaut som är kvar' i parkeringsbanan . och dels direkt. med 'stationer på. jor- den. När månfararna: avslutat sitt -uppdrag sänder de upp 'sig själ- va I sin månlandningsfarkost och förenar sig med :moderfarkosten för återfärden till. jorden: Huset lämnas kvar på månen, ' .: Den jättelika.. vita ' ”ffaskan" skall . inte. användas? under : den första amerikanska .'månfärden, av 1969. Då 'skall de två. astronau- ter som landar på månen stanna kvar där, endast några "timmar. Månhuset skall emellertid använ- das under senare upptäcktsfärder till månen — i början av nästa decennium — då man räknar med att. astronauterna skall stanna på månytan i flera dagar eller, vec- kor. . Usis, ' = dnd operating Från ' det amerikanska jord- bruksdepartementet berättar man om en ny sensationell operations- metod som är det framgångsrika resultatet av några veterinärers forskningar. Deras metod att för- lösa, operera och åter införa ett lammfoster I livmodern kan öpp- na nya vägar inom den medicins- ka vetenskapen. Man förmodar att metoden skall kunna vidare- utvecklas så att det blir möjligt att rätta" till defekter även hos människofoster. | Innan projektet påbörjades för fem år sedan, trodde vetenskaps männen allmänt att det var omöj- ligt för ett foster att överleva en operation utanför livmodern, -$Se- dan dess har emellertid forskar- na . vid John Hopkinsuniversite- tet flera gånger förlöst lammfos- ter i olika utvecklingsstadier. Dessa har därefter behandlats me- dicinskt eller kirurgiskt. innan de åter införts i livmodern utan att någon synbar skada uppstått. I allmänhet har djuren sedan kunnat . födas fram 1 normal tid på vanligt. sätt och det är ännu så länge förvånansvärt många lammfoster som överlevt de ofta ganska omfattande operationerna. Eftersom det rör sig om blivande , oo . Pe - på ofödda lamm- tadels gällt defekter 1 lammfost- rets hud .Vid lyckade: hudtrans- plantationer har såren läkts utan ärrbildning och de enda synliga spåren av en ihopsyning har var rit själva tråden, Såväl djurgenetiker som ullex- perter är övertygade om att den speciella mekanism, som får ul len att växa, på något sätt kon. trolleras' i fårets hud. För att försäkra sig om riktigheten 1 det- ta påstående transplanterade man vid ett stadium av forskningarna hud från ett lammfosters lår till dess sida. Resultat uteblev inte. Då lammet föddes, fann man att det bildats liksom en ö av sträv lårull mitt ibland den finare och mjukare ullen på djurets sida. Det är inte otroligt att forskarna kommer att kunna få fram får som är helt täckta av den allra finaste ullen, när man väl kom- mit underfund om mysteriet med den genetiska mekanismen i får. huden. Läkarna har inte varit att ta upp veterinärernas erfa renheter och är redan 4 full gång med att söka sig fram till en Ope- rationsteknik som kan göra det möjligt att även operera männi. ullbärare, har operationerna: mes- skofoster, s&om annars skulle fö- das med varaktiga defekter; öd Y "| pastorer utgivit ett 'socialisti - Hallelujaevånyelium på” bokförlar [get "Terha. Boken — En "ny väns: som beräknas äga rum i'slutet ” "Grundskolans : högstadium kom: mer troligen "att omorganiseras inom några år — en sak som är helt :i överensstämmelse med tan» ken på en rullande skolreform. Men när. man inom skolöversty- relsen nu arbetar på justeringar av grundskolan. vore det onekli- ' gen väsentligt, att det fanns" or: dentligt material om de attityder till skola' och" undervisning som” lärare ' och elever har. De. ytfre formerna och resultatet i under- visningen som det kan avläsas I betyg är vär bekanta; men 'hur grundskolan fungerat i prakti klassrummet vet vi föga om. : Västerbottens-Kuriren; Mu . De "verkligt" riskabla ” miljöhö- ten .mäste självfallet helt förbju- das 1 en moderniserad ' lagstift- ning. Den. mindre, allvarliga mil jöförstöringen” - bör. : begrärisas med ekonomiska hjälpmedel:: det får "inte” längre.” vara den 'billl- gaste lösningen att släppa ut av- fallsprodukter utan "rening . öch övervältra ' obehagen- -kostnadernå på: en vid allmänhet. Miljöhoten mäste avgiftsbeläggas. - Å : Dagens Nyhötor. .Ser man till enkelhet, ”effekti- vitet och rättvisa.— om den som kör. mest också ska betala mest: 1 skatt — så verkar ett system med bilskatten "uttagen: på: drivmedlen onekligen” "bättre än det nuvaran- överlägset. kilometerbé- som tillsammans; med: tre” ter —', är” inte" värd: att; spilla mänga ord på, me upp. i TV och Aftonbladet: ”jatelligentia” : företrädesvis. ; Lund på vett "sätt att man” frågar. gen göra: detta” mindre” lockande -— it. ex. genom att: ta. bort” man- nens "skyldighet. att bidra till. förjningen av: ett honom w oönskat huset; väsentligt. större heter " att få sina ' "intressen "ti godosedda?” "Vad betyder de per: sonliga . relationerna , för : .radio/ TV:s medarbetare, medvetet” och omedvetet, I' deras val av ämnen, medverkande och' representations: sätt? Det 6 eger givetvi is ingenting; otillbörligt : . sådana ' "relationer, som .TV knappast lär kunna kla- ra sig utan... Men. visst kan" det finnas : en fara "att: de" kan bli för . ensidiga' eller för. hårt ut nyttjade av, någon part: pen : Upsala Nya Tidning, - | . d | us st es . PÅ VÄGEN| " Hemligheten > med ' apostlar- Das framgång " i att förmedla Jsapgellet låg 1 deras heliga och NH färdiga uppträdande" inför si I um om kilt Kristi, evange-" rlek kan. inte: för- vandla vårt liv uta rört värt hjärga var n att först] ha ti uppmanin; hela världen och predika oc kad a Num var: ränte till. oss alla. Men' mhället godtar. man och fraser. Vi Kristus väPplevt och mottagit no "gcsonligen, om värt vitt-: le vi annars av til andra Det finns Pinska lag rs ha att dela med oss. en Punkt i vär filip Som :säger: ”Alla män ståndets gå-' ra förmedla Oitaga och till and- vittna”. 2" dinnesintryck, må Gud, som är visare än nägon detsamma av osa Iagstiftare, | begär ken, ' hur "den upplevs i själva . 1 övertyga. Vad -skul-. - >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.