a . man föreslår anordnad på "så " utbildning har P större utsträck- LAHOLMS TIDNING ” ; . a LT: Regeringen ' aviserade för en kort tid sedan skärpta åtgärder mot -prisstegringar. För dessa av konsumenterna efterlängtade initiativ har man redogjort I en broschyr. Ett "viktigt. område som. förbigätts .1 denna presen- tation är, förutom att man :in- te heller behandlar prisstegrin- "garna 1 det samhällsekonomiska sammanhanget, konsumentupp- lysningen,' Man säger bara att Pris- och kartellnämndens infor-], - mation till. konsumenterna skalll- öka, sov Rs Konsumentupplysning kan pål' ett utmärkt sätt komplettera en sund och .inflationsbekämpande politik, Då fyller den en mycket väsentlig uppgift genom att den indirekt skärper prismedvetan- det hos konsumenterna och där-|- med också leder, till en förbätt- rad' "konkurrens, Den stora och . för samhällsekonomin ' negativt verkande ' lyxkonsumtionen på .. vissa varor kan skäras ned, Va- ru- och prisorienterade konsu- = enter får mer varor för pen-|. garna. ' ye dt I mittenpartiernas gemensam- ma handlingsprogram framställs en ,rad Konkreta krav för ökad |: och . effektiviserad . konsument- upplysning. Bl; a. vill man! ge . konsumentupplysningen resurser | för bättre”: forskning, en, forsk- ning vars resultat man” dess- + utom vill servera. -konsumenter- ha på ett snabbt: och enhetligt sätt. ne Aga Till de krav man för fram]- "hör "bl. 'a. en decentraliserad upplysningsverksamhet, "vilken | sätt — att . upplysningscentraler Öpprättas. I på. olika orter. över UTVECKLINGEN INOM JÖRD- "BRUK, HANDEL OCH AND-: "RA; KRYMPANDE. NÄRING: AR i ; visar; att. ett allt störr antal H människor» kommer” att tvingas "till omskolning och ”yrkésbyte, inom 'den närmaste tioårsperio- den, - skriver Vvästerbot tens- -Kuriren:. "vr "Ytterligare: minst. 200.000 jor brukare : kan väntas- bryta. ..up från "sina" gårdar och prognoser. | na visar att omkring 10000 bu: -tiker, kooperativa och . enskilda, kommer att läggas ned: Fiskåre; [., skogsärbetare och.; hantverkaré]" på ög ESN är andra "yrkes- d "Många av dessa: är: redan, i hög ålder och avgången kom mer att ske på ett naturligt sätt. Det återstår dock.en. stor. grupp som 'genom omskolning "och- flyttning "måste : ges; utkomst; "inom andra yrken. Det' är för den enskilde ofta en påfrestan- de omställning, Undersökningar |, "har visat fatt motståndet mot " flyttning och omskolning är myc- "ket starkt redan hos människor 'i 45-årsåldern, Det är .lätt att i en sådan situation känna 'sig ut- lämnad åt okontrollerade mak- ters spel. Den som tvingas byta yrke och bostadsort saknar van- ligen ' perspektiv 'på sin situa- tion och det är i ett sådant tro och ovilja. ”Omskolningsverksamheten har " hittills "mest betrtktats som ett tekniskt : instrument — en ut- bildningskurs, ofta. mycket pro- " visoriskt ordnad och helt utan parallell kurativ verksamhet. : Det står väl redan nu klart att . omskolningskurserna kommer ” att bli en integrerande del 1 vår framtida utbildning. .Verksam- heten bör alltså med det sna- raste få en fastare organisation och : förbättrad utrustning, främst när det gäller rådgt vande och yrkesvägledande funk- tioner. De som söker sig till denna . ning än andra studerande behov » av "social service och omen ring. su VAR SOCKERBETSODLING . Prisnivån på världsmarkna- den kommer utan tvivel att bli en helt annan och högre än som närvarande efter hand ' knappheten på olika, slags llvs- medel blir allt. större, förmo- dar, Borås Tidning (h): Det kan m. a. o. komma att stå oss mycket. dyrt om vi läg- ger ned den högtstående svens- ka ' sockérbetsodlingen. När' det eventuellt har 'skett, blir senare oerhört svårt att på nytt få igång en inhemsk produk- tion, bl. a. därför att sockerfab- rikerna har utnyttjats för and- ra: ändamål eller 'fått förfalla. I sistnämnda fall kommer de att under långliga tider stå som mo- nument över en kortsynt poli- w inget annat . sockerbetsod: . lande land än Sverige finns det : veterligen planer på en begräns- ning. av, långt mindre på ett nedläggande av denna odling. | Torsdagen den 7 Tjur 1966” Mer. konsumentupplysning . ”sociakisåras”, det I... ITE hela landet. För att kohsumen- ternas erfarenheter också" ska slå” igenom ' hos' producenterna och. detaljisterna 'föreslår man "att konsumentgrupper med an- knytning” till hemkonsulenterna bildas på.landsbygd och i;stä- » der. Samtidigt föreslås , en för- stärkning . av, . hemkonsulenträr den, .' bort ögå De fn små ' 'utbildningsmöj- . ligheterna för. konsumentjourna- . lister vill man" också . råda: bot för.: Alltför "ofta utlämnas: dessa "tilll pröducenternas 'reklamavdel- -ningar, De” båda. partierna” vill i "också öka. utrymmet för .konsu- mentupplysning 1. grundskolans undervisning för att prismedvé- ” tandet skall. komma in I mä niskors liv på ett- -tidigt stadium. « Den".' husliga ”Märarutbildningen ! vill "man ägna "ökad ”uppmärk- . samhet 'och" man har kräv på högre utbildning . äv' näringsex- perter; 1 första" hand tillsättan- "det. av. en professur i. närings . lära., an | ; Förslagen har. utöver" "den 'sta- biliserande. faktor . de; vid” ettl;a ” genomförande : .skulle ; utgöra ::1 ; samhällsekonomin även en -yt- Xterligare. fördel. Den, förbättra- de konsumentupplysningen . skul = "le bli en. välgörande motvikt till "den : expanderande sreklamverk- "samheten, Därmed menar ”nätur: .-ligtvis , inte de .båda ' partierna att. neklamen . skulle försvinna , och ersättas med konsumentupp- I lysnling, t även reklamen — när den är, bra — måste till. stor del anses . som: konsumentupplysan- 'de: Men: så "länge. som 'en .själv- ' sahering av. reklam, vilken syf- «tar: till; att; utveckla I svagt ” ut- taladé 7 behov. .'och inte. direkt kan sättas i samband : med "mer motiverande" behov, ' inte "sker är -Konsumentupplysningen" till "fördel" för. konsumenterna,” En naturlig utgällring” avi svagare motiverade” varor "skulle kunna rämst. då » sådana väv markerad” Jlyxkaraktär: = och kartellnämndens ida har sin betydelse.'han' den medel”: heter ”konsumentupplys- hing. Men” sviktigare. än dessa: i tgör' av allt” att Jömå eit ma- ” oritét inom” Sveriges . söcialde- ”mokratiska "studentförbund, upp- dets organ Libertas. "Det inne bär sålunda, anmärker ,' syd svenska ' Dagbladet. en av regeringspartiets viktiga " te' rekryteringskällor till höga poster' I Kanslihuset ' "och norstädes' förfäktar jen :Jinje, som ' betyder ; en: : vittgående. 'sö- cialisering;: att. det ” enskilda " mitiativet' skall inskränkas till läge lätt att reagera med miss- 1 ' ett minimum, att kulturlivet skall att ' folket". inte ens .skall- hå - tillfälle . att säga sin mening i rådgivande :folk-|: omröstning. Vadan denna. räds- Ja för folket: ”cA Man kräver att en omdaning skall ske efter marxistiska , lin- jer.: Det är klara besked; Det betyder att det inom socialde- mokratiska partiet - finns en målmedveten falang, som starkt vill att landets politik skall närma .sig linjer:som är. kom- munistledaren Hermanssons när det gäller att ta död på det en- skilda näringslivets divsbeting- elser. Man kan väl förstå ”att hr Er- lander hellre talar. om de bor- gerliga. partierna än 'han ingår | på .den mycket starka | ideolo- giska Isplittringen .inom' "det eg- na partiet, där också. många medlemmar =<:starkt. « reagerar emot det majoritetsförtryck som kollektivanslutningen. > Innebär, - slutar: SDS. ' : Den nya, vänstern är ; kom- munismens trojanska häst inom ' socialdemokratiska ' partiet, "mer nar svenska; Dagbladet. : vi BEHÖVER ETT OÄNDLIGT MYCKET MER VERKSAMT ' SKYDD ' ve » mot vatten- och luftförorening- ar, som i tillämpliga fall gör |: det "ekonomiskt! kännbart för dem "som är örsakeri tin dem, understryker Arbetet: . Vi behöver en plan för mark: användningen," som inte ”förvisar naturvärden "till rollen som tras- ca patrullo bakom <kraftverks- och industribyggen och kom- munala expansionsbehov. Det finns ämbetsmän ti länsstyrel- ser och centrala myndigheter; - som 1 dag bara registrerar den . fortgäende , » förödelsen - av. vara. alltså: Jordbruksministern. 3 NH "inte” då n, effekt: som fegeringen s .kvalitetsangivelse är liksom 3 pris- : går inte; av PM-en, er, , Göran Therborn 1 förbun-]; an- [+ »' Kostnadsutvecklingen " i vårt land har” lett till allt 'starkare krav-från' löntagarna att vid av- talsrörelserna nå ett så pass hygg- ligt resultat att de ständigt ökan- de levnadskostnaderna ris- höjningarna) ej blir större än lö- neökningen, Framförallt tycker” sig LO från sina : medlemmar 'märka « detta krav, som dock ' säkert är lika starkt hos övriga löntagare." : - LO-chefen- Arne Geijer har så- ledes, funnit sig föranlåten att — i-en känsla av otillräcklighet? — i samband med -presentationen av restltatet av årets avtalsförhand- Ingar utlova' radikala och kraf- tiga" åtgärder 'mot ytterligare pris- höjningar, åtgärder-som till och med "skulle verka prissänkande. Dessa” löften har sedermera upp- repats; i närvaro av .representan- ter. fö regeringen. a Det första och för "allmänheten redovisade” resultatet "av de utlö- vade "krafttagen'. föreligger" nu i form' av en av: LO:s utrednings- avdelning ' utgiven ' PM, daterad den=.20:= juni 1966; LO:s" prisun- dersökning våren .1966; ”Om pris- förhållanden i” 119 butiker i 23 städer .- och; tätorter: den »-13 majl. 1966”;"PM-en, som är 'underteck- nad av:Lillemor Erlander,. omfat- tar "sju: mäskinskrivna A 4-sidor, |: ga. ""Undersökningsresultatet, 'som i i-förefaller motsvara de gar, som - normalkonsu- rfarenhetsmässigt ' redan 'hållandena butiker och Wan," ger inte, det' skall genast: slås fast, inågon. som helst anvisning.om åtgärder av: prissta- biliserande: karaktär. Det förefal- ler,' som om avsikten i stället va- rit. att ge konsumenten ökat pris- medvetande.” Att prismedvetandet är"betydelsefullt- för -att.- få :hus- häållskassan att: räcka till är klart. Det tycks. emellertid ej:ha :före- svävat utredårna; att en: bister verklighet: redam tvingat fram en mycket, hög: grad av: prismedve- tande hos de flesta konsumenter. PM-en erbjuder" dock "ingen. hjälp till”dessa. :Den''relativa' kostnads- utvecklingen” (:stegringen) är tro- ligen" densamma: i vertikalplanet för. såväl "den' dyra..som den: billi- utiken, medan ,de horisontel- la” " prisskillnaderna . mellan" buti- kerna 71” stort "är." oberoende. av Kostnadsstegringarna, det är helt andra. faktorer som päverkar. de skillnaderna. > - ningen r ör övrigt - inte mycket” att säga. Vissa . önskemål, . som 'framförts, självklara för de flesta,. kan ' dock örtjäna att återges. Sålunda, kon- teras att tydlig kvantitets- och märkning pa" alla varor :erforder- lig,:.för" att "konsumenten :överhu- vudtaget : skall "kunna '; vara ; pris- medveten..” Huruvida avsikten är att begära någon form av; stat- ligt'påbud 1 detta avseend frant. :» Utredarna' har även sa' funderingar kring omsättnings- skatten. och, den 'slutsats,. i -form av' én understnuken ”bestämd re- Kommendation - till : företagen: ;att |: ahgeé priserna ; inkl: omsättnings- : svensk ljelser: är . v politik i stort sett befriad ifrån. "Man ' söker 1" allmänhet” "skilja mellan person... och sak, ; låt va- ra ätt övertramp då” och då gö- res, varom för övrigt Herbert i . Tingsten bland andra har att be- ätta I sina Minnen. :'" När det " goclaldemokratiska " studentförbundets tidning > Li > bertas i sin kritik över en 'stats- : rådinnas. något naiva ”uttalan- Iden. i ett' regeringsorgan, talar "om" ”statsrådinnesocialismen” 0. > menar att det behövs mer per- sonförföljelse inom 'svensk . so- ' elaldemokrati' undrar "mån vart "organet för 'de unga socialdemo- kraterna egentligen vill komma, "+ Är det inte meningen att stats- rädinnor eller andra socialdemo- :kratiska fruar kan tänkas få ha "åsikter som . strider emot. ma- ''kens?-Hur' går det då i de hem där t. ex. maken är framstående - Socialdemokrat och makan inom ; högerpolitiken? : Skall. den. ena . parten förföljas så det blir nå- got slags: avbön för att Veder- .börande; inte -tänker ,så: som det "passar. likriktarna? ;;a' (Sydsvenska Dagbladet) :” naturliga . miljöer : utan 'möjlig- het att ingripa. Många ger där- utöver intryck av att vara byrå- kratiskt sig selv nok: och ids ""inte 'ens larma pressen.- Lyck- -ligtvis finns det lysande undan- tag. från passiviteten och för- M :sagdheten, Ne ". Det behövs-en . offensivanda inom de statliga organen för att hävda naturvårdens intressen — stimulansen måste 1 första. hand utgå från vederbörande statsråd, "äldre. prisstabiliseringen - skatt”, som man kommit till, fö- refaller en aning förhastad. Re- sonemaniget byggs under i följan- de citat: ”Argumentet' att: konsu- menten får lägre priser genom att omsättningsskatten' läggs på -slut- summan i-stället för:på varje:va- ra med avrundningar håller inte. Vi har funnit.att på ett. inköp på 107:13 kronor'vann :konsumenten 1 öre, Detta-är er för liten vinst jämfört med risken att anse den butik som. angivit priserna - utan oms. som den; billigaste”. Vinstens storlek .:förefaller- o- väsentlig ' i sammanhanget, .Vad som har "betydelse är att: det .bli- vit en vinst, Följaktligen borde väl ändå kravet, att alla :butiker skall lägga omsättningsskatten.på slut- summan ligga närmare till. hands. Därmed vinnes ju också,.i' analogi med: kravet. om ökad; varu- : och prisdeklaration, 'att.- konsumenten upplyses om' hur mycket han be- talar för: varan: och hur : mycket som gär till.skatteverket:— men det :kanske inte är så. angeläget! Att kostnaderna för. butikernas service i form av telefonorder och hemsändning är: -betydande "står. klart, Här hade det -varit på sin plats 'med att önskemål om att de, som kommer i åtnjutande: av =" anlitar servicen, -helt skall be- tala", kostnaderna för :den, Erfa- renhetsmässigt vet man nämligen, att handikappade och åldringar är de kategorier, som minst anli- tar denna service. '. Systemet - med ; äterbärlng har berörts i utredningen.” Då endast kooperativa butiker numera läm- nar återbäring har ej ifrågasatts systemets berättigande. Här gär ler dock samma förhållande som beträffande - Omssättningsskatten att en prisjämförelse försvåras, när inte alla. butiker har återbä- ring. För. övrigt förefaller det up: tt systemet genom ad- "blir penbart;-. ministrativa ' merkostnader : ganska dyrbart, -. « Som en, sammanfattning, ter att ha läst utredningen :—- måste" konstateras,: att. Arne Gel- jer har en mycket: lång väg att vandra,” innan han uppfyllt sina löften om prissänkningar. och" ty- värr tycks vägen alt fö) var 28 : Stockholm (TT)' "Fördomarna, mot äldre. och me- delälders arbetskraft: måste" eli mineras, framhåller | byrådirektör Ingeborg, Jönsson på ”Arbetsmark- nadsstyrelsen 'i en: artikel: 1' tid- skriften Fackföreningsrörelsen. Vi har låga .arbetslöshetssiffror i vårt land; men den arbetslöshet.. som finns. tenderar att” :koncentreras till de högre” åldrarna.., ” Enligt en Undersökning ; i de: cember 1963 redovisades, andelen långtidsarbetslösa — mer än två. månader" <—, med ':147 procent för arbetslösa under 45;:år. mot 29 pro- cent för dem" som ' 'varr.över , 45 år. Det som man ibland beteckhar som ' döld "arbetslöshet '— framför allt 'bland de gifta: kvinnorna” — finris då inte medräknat'i de nämn: da siffrorna.” Den” ”komrher ” emel- lerfid till” uttryck: i”låga! yrkest verksamhetstal och 'storleken,: av den är svår att få. grepp. om. Upp: skattningsvis ” ör” den:' sig "om Tr 100 000 "kvinnor, . "av i vilka flerta- | let torde vara” För att underlätta” Bg en. av kvinnlig , arbetskraft: har under de senaste åren :en' del -ih- dustrier; Som; tidigare endast ;sys- selsatt; män, ob : börjat"; analysera företagets 7 ar betsuppgifter.-Om liknande rekry-' terings- och. inplaceringsmönster Mera "allmänt kunde,"praktiseras skulle:de 'nu gängse fördomarna beträffande den medelålders" och äldre arbetskraften isäkert elimi- 1 ”Tsbetydande "utsträckning, Undersökningar: hår": visat att mänga s av. de generella åsikter som i dag framförs som negativa —-t, ex," att äldre -har nedsatt fy- sisk förmåga, stor sjukfrekveng, bristande. .: ahpassningsförmåga, svårigheter att uppehålla arbets: takten, inte har verklighetsgrund;: De-- lever : kvar som rester. från den tid då arbetsuppgifterna: var allmänt fysiskt ansträngande och då människorna åldrades' tidigt. I det. moderna samhället borde sädåna egenskaper som tt. ex. er- farenhet, .'som ,: förvärvas: :med ären och. "ansvarskänsla skattas högt — inte” minst ' med tänke på företagens ' allt dyrare maskinella utrustning.:—. och; medverka till att. minska ; : betydelsen av.'själva åldern som -ett.-hinder för» aktivt yrkesliv, Den, stigande .medellivs- längden och det förbättrade hälso- tillståndet: i 'de höga åldrarna: har [också förlängt” den period : under vilken den enskilde önskar; kvar- stå i' förvärvsarbete.” Enligt arbetsförmedlingen er- farenheter är arbetsgivarnas.' atti- : tyder gentemot: den: medelålders och äldre” arbetskraften'. positIv |. när. det lgäller” redan. anställda. [Omtanken om ”de. egna” och .öns- | kemål att. förse dem med. lämpli- ga -arbetsuppgifter leder; -'emeller- tid ibland, till. .negativa . «attityder mot; arbetssökande, som. är: äldre. |Under, det .senaste året har. dock en tendens: till ökad: förståelse för den medelälders och äldre" arbets- | kraften "kunnat... märkas, - dersgränsernazvid "rek: har: höjts successivt.'. politiska Det. kan, inte råda "något, tvivel om den växande solidariteten mel- lan Kina och Vietnam. Detta bor- de : för varje ' "kännare ' av Kina framstå som "en politisk ' och psy- kologisk faktor av första ord- som tionsproblem.. Det är, tragiskt att tvingas. "konstatera : att: den . ame: rikanska Vietnampolltiken nu ho- tar att ta en sådan vändning att de ständigt. återkommande ' kine- siska . försäkringarna kanske be- sannas. — försäkringar: om att kriget i Vietnam gör USA Isole- rat i världen; SS " Dagens Nyheter. aa fr . verkligheten finns det med nuvarande. . ekonomiska '; politik inte plats för tillräckliga 'investe- ringar. för vare :sig bostadsbyg- gandet- eller industrin; och det är : «| bakgrunden” till att Industriför: bundet postat ett bistert brev till | regeringen. Typiskt nog för - den svindel: med » "pengar och 'argu- ment, som / alltid atföljer. en in- flation; skyller: man "på än” det heter” ialla fall ”Hläsionism, : . ' Mandelstidningen. Tr S 'att: det står! "klart att t. ex, : exportindustrin kämpar , med kostnadsstegringar . "och : kapital brist. . vilket sammantaget urhol- kar. "dess / konkurrenskraft . före- faller. inte "regeringen. se. särskilt allvarligt ;på , utvecklingen, -- Vad det gäller inflationsbekämpningen är 'det möjligt, kanske troligt, att regeringen "efter, "valet; drar” åt skatteskruven härdare” men ”om effekten blir, den: nödvändiga: är högst ovisst., På. längre, Sikt. ter sig perspektiven” oroande och, man politiska” "makthavarna inser det: "Den "+ största svärlgheten -för planerihgen” inom den: "offentliga Ka? skäl "—' ständigt” stiger. Den :onkurrensen skruvar upp ambitionsnivån: långt: utöver våd ”resurstillväxten ” medger. och därefter är” det: inte lätt att -pla- nera; 'eller” rättare "sagt samhäl- NV ; Ett "regelbundet Sparande ä är be: tydelsefullt,' främst för .'den ”spa- rande, själv förstås, men också för arbetsgivaren och för samhället i stort, : framhåller : direktör Sture Eskilsson i Svenska” arbetsgivare. föreningen och ombudsman Klas Pettersson, LO. : ; Alla” avdrag, ' som görs. direkt | vid källan, - har' visat sig; relativt sett, betydligt lättare ;att.:genom- föra än dem som. vi själva ska ordha med, Man kan bara ta skat- teavdragen för att få ett slående exempel : härpå: hur .många "av oss skulle inte' med dagens höga skatteuttag ”hamna på-restlängd” om vi inte hade. källskattesyste- met; De, som kämpade ' med" in- betalningar, på särskilda terminer > REL RR << & Nn << CK CK <& CR 2 << VR 2 CR CAC << Kl « AX ade före 1946; då källskätten "Infördes' i Sverige, vet hur svårt det kunde vara att sätta av tillräckligt av lönen: för skatt... ': - Åtskilliga . anställda kan; i dag utan större:svårighet avstå 50.— 100 kr: 1 mänaden itill ett' lönspar- |: -| konto ”utan att egentligen. märka det... Pengarna. .-försvinner.- gärna ut: 1.:tomma intet; tll. ingen 'sär- skild - nytta,., om;: man, låter, dem ingå. i den allmänna. fickpengen, den som blir kvar när man gjort upp en kall SÅN över, förestående utgifter, — 'och', helst 'satt av en liten resetv för "oförutsedda utbe- talningar. :' Femtio. kronor I måna. den låter kanske” inte så mycket som "' sparande betraktat, men det är T alla. fall bättr än inget, och TA ige0- 4 + « let” "får ägna” se åt'den mindré blir” dock 600 -kr, om året "blus räntor . och. ' dessutom : de + vinst- chanser som : alla lönsparare har i: den. ärliga | Cutlotthingen. Vanor grund äggs "1 ungdomen: ME : + Särskilt - värdefullt; är; det "om ungdomar” så snart som möjligt kommer in i den goda vanan att inte. göra av med varje öre. av: lö- neny,' säger LO- och SAF-represen- tanterna. Vanor — och ovanor — som : grundläggs I "ungdomen har en märklig. förmåga att utvecklas och: stabiliseras med åren: den som från tidigaste år. lärt sig att vara försiktig med pengar. brukar också fortsätta med det.- s b "25-årsålder iv är den ekonomiskt sköt betstagaren en klar tillgång. för . företaget. Har man dålig ekono- "vo mi är man inte ' sällan mindre 3 noggrann sockså i andra angelä- - genheter, allmänt slarvig helt en- -t kelt — även t arbetet. Få be et kymmer skapar f. -ö. så mycken '.' oro som ekonomiskt trassel, Det ' äterverkar både på humör och ar- betslust på ett sätt som Ingen ar- .. -betsgivare är glad- över. Tillfäl- liga brister. i plånboken, orsaka- 'de av sjukdom "eller andra icke '' självvållande omständigheter, ” nog många ' arbetsgivare . villiga att ställa till rätta med ett lån, särskillt om det rör sig om en skötsam person. . Men återbetal- "ningen kan bli tung, i alla hän- - delser säkert mer betungande än : ” vad det skulle ha avant Ia | | a | I ra de. att själv Pengarna försvinner gärna ot d tomma Intet, "en. jfogon "särskild > derböran j g nytta om- man Jlåter- dom ingå 4 den :Med.. dagens” stora efterfrågan på arbetskraft är det ju också så ; att många ' ungdoman redan - före kommer. upp' 1 akt: hingsvärda inkomster som de rim- ligtvis inte skall behöva förbruka helt.. Visserligen sjunker» giftasäl- dern ständigt och många får allt- så -en - försörjningsbörda, som tar , mi största delen av deras inkomst i anspråk. Men” alltjämt väntar många med familjebildningen och hår då under -de ”ensamma” ung- .domsåren en god chans att bygga upp en: liten reserv. — välkom- ; men inte minst den dagen bröl- + Jopsklockorna ringer. Det är, ju t. ex. ett allmänt känt faktum att den, som har en sparslant, har betydligt lättare att skaffa ge en egen. bostad. "Ekonomiskt: trassel : ; inverkar, på arbetslusten Från arbetsgivarnas synpunkt ningen i'stället för att uppfattas |.' "ett, tekniskt 'kommunika:|: ena" och än 'de", andra... Summan | - kan : endast: hoppas. att även: "de i konstruktiva lappnings- "och lag- ningsplanering som går under. bér teckningar som skärpt byggnads-' reglering, Jänestopp för komnn ner etc, et : Axel 1veroth I ”Ekonomisl J vest Revy Det är ”skäl. erina. om att! n- dast det enkla.är möjligt att gå nomföra så att resultatet 'blir 'vet: tigt. En primär ' förutsättning ' för ökning ' av prestationer, för ' ati skapa bättre balans, mellan ” till gång och efterfrågan. och därmed en "stabil "prisnivå än, att de vid: . tagna ätgärderna "lönar "sig. 'Så' länge man våldför: sig på: denna” fundamentala . grundsats, det” må gälla enskilda eller” företag, ; så länge får mån 'också finna sig' I att vInflationskarusellen ' snurrar vidare, matad' av, 'befängda "idéer om statliga ingripanden i tid. och" otid, och" én Kolartro' på begrät: sad enskild rörelsefrihet 'ekorio: miskt' sett, oavsett viken, sitba- ftion man hamnat 4. «Av go re Sundsvalls Tidnin 'Atalen. för butikssriatterler. mer tiveras med. behovet av, allmän- prevention,. Men "inte är. det all: mänpreventlon att "släpa: äldre ' människor inför , domstol för att de glömt "betala. en. vara, "som kos: tar' några önen., Där skulle bu: tiksdetektiven . haft". psykologisk. blick nog : för att förstå att till: greppet... Inte. "skett" i avsikt att st la och. att det. varit både en last "och" "billigast att endast, påp ka: att! varan "också bön betalas. Och åklagare "bör" 17 dessa" fal nyttja möjligheten att beslutat oj åtalseftergift. rat pit a vå dilstuna-Kuriren svenska” : sa . dägens finns det: inte” längre, någonting” .Isom Äinte::är :så.: galet, så uppen: [bart vanvettigt : och öreallstiskt;" att:det” "inte längre är värt en, de batt. ' Tvärtom imhuldas det. ext rema- på -ett förfärande sätt i vis E EEG Inte e "före fram i skolradioprogram och viet- namdemonstranterna ägnas - e& stor publicitet! oe a .Förnuftet hävdar sig. alltså än te längre utan motåtgärder. ; Den som hyser moderata åsikter anseg. som ointressant; han får ' Ingen publicitet. Det Innebär en kraftig. snedvridning :åv hela samhällsdes batten. Genom en 'ständig pävers kan. med ;tendentiöst ”, informa t:ons aterial. så” a "Olof "Palmé, 5 örmar oförtrutet fram "mot det hägrande politiska . målet att: bli; soclaldemokratisk partiledare, ” Nu. ' gehast. har. ; sal: mänhéteh ' genom.: tjänstvil 'ga Af- tonbladet (s) upplysts om att Olof Palme kan, knyta! sin slips: or- dentligt alldeles: själv. Md ; Vilken statsman måtte det inte bita aven sådan begåvning?... Nu är det väl snart bara några spretiga härtestar som skiljer Olof Palme från att bli oppost- tionsledare” efter valet 1968. En orolig allmänhet . frågar sig om Palme, inte. använder. Brylcreme; Af och nikations- ministern kan väl inte låta en .sä-. dan fråga . stå obesvarad? . i Na Kvällsposten, tv hlad "PÅ VÄGEN " Och ' där skall 'jag uppenbara mig för dig; från nådastolen. (2 Mos: 25: 22). Jag klädde på. mig för att. gå är ar-| 8 en slutt för min doktorsgrad i pedagogik. Jag hade noggrant förberett mig un- der år av studier och forskning. Ändå märkte jag, att jag saknade styrka och mod för det sista pro- vet, Jag kände mig denna 'efter- middag nervös och : uttröttad; ef tersom jag tjänstgjort som lärare hela dagen, : . . När jag skulle skynda "mig ut ur, mitt rum, överväldigades jag av en känsla av andlig: evaghet: Jag . gick "tillbaka in och böjde knä ett. ögonblick i bön. Från. Guds kraftkälla' fick jag förnyad” styrka och mod. Jag kom att tänka på Skriftens "vederkvickan- de ord i- den: här versen: ”Och dän skall jag uppenbara mig, för dig; från nådastolen”. ' . Avspänd och med förnyat själv- förtroende, gick jag till den -vän- till universitetet. Jag skulle där ä . |tande uppgiften. och. klarade, -med | M framgång. tentamen, sel skeva Rn RAN age Ya
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.