anv 2 > MAHOLMS»TIDNING ' | | fn »sovToredagenrden-7-fult 2966 7 es NOG Ng ho Hö i | : | sr | Ärels vs. cs ySkadade .... > i | dere Ta Fra pe gl É ulna Ela | (Focte fr sid 1) Ive | sid. 1y'd > Lö] (Forte fisa) » Från kristna fronten: > ve + 44 |272-422422222222422 20 nn a oo a no fr mr '$ I - Almanackan ljuger inte, Halva år 1966 är obevekligt förbi, Från ' ” har” stupat också. mot 'Finland och "Brasilien, men spelat /oav- SN pot . en mängd skilda områden kom- gjort mot Polen 'och iJugosla- mer det ganska snart allehanda. statistiska "uppgifter. Den som ” är, road av fotboll i allmänhet och landslaget 1 synnerhet kan- ' ske också tar tillfället I akt att . se bakåt. Md NT ” Det blir dock årsfacit, : | - ”Halvåret” är inte stort mer än två månader. Den allsvenska ' seriestarten inleddes ' den. 24' april, 'Den: första landskampen : '- spelades tre dagar -secnare mot : Östtyskland £ Leipzig -och resul- : terade 1 ett väntat nederlag. VF ett skevt halv- tre gramplanering, eller är det inte? Ja och nej. Kanske det trots allt varit en fördel för den nya ' förbundskaptenen ' Orvar ” Berg: ” mark och hans 'fotbollkrigare att" verkligen få gå ut hårt, ta smäl : "Jar och på något sätt ändå växa med uppgiften — ”att, gå från > . klarhet .till' klarhet”, eos . > När" "TV-kommentator ' Putte - "Visst 'är, det en vanvettig-pro- — vet han bättre t hur det känns att'a ett underläge, ” I - Den” snäva 'programpolitiken med ”landskanviper' mot: i'stort' sett: endast de 'nordiska' grann- länderna 'har "de? senaste åren hännmnat "landslagets utveckling. De senaste. matcherna mot'-bra- silianare "och" östeuropéer inne. bär én så :pass radikal omlägg- :> ', Inte bara vanvett, vien, Det är inte så tokigt, bort- sett från finnkampen (som all. < tid är svår, men där vi borde ha ' vunnit), eftersom ' man knappast kunde begära några stordåd'av . det nykonstruerade "landslaget." ”; Fem landskamper på två kor- ta månader, förutom serler och' ” diverse förpliktelser i tipseupen, är ett i överkant hårt progranr --8om rent: professionella spelare — med proffs -ménas här spela: re som-endast har fotboll :som arbetsuppgift — : skulle ansett mastigt i överkant, =: : oh U någon annan fbeta' sig ur Kock lämnade -Brasilien-matchen "' ning av landskampspolitiken att 1 Göteborg slutade han med att gratulera Orvar Boch hans folk till eti hedersamt nederlag. Det ' svängarna, hör .till saken att Kock har en! - I höst (när våra det naturligt nog kan vara svårt alt' få de aktiva att hänga m ed i spelare rim: erfarenhet av ledarskap som ing- 1. ligen borde. vara 1 bättre trim): j är det'som vanligt norrmän och «danskar på fotbolln en annan "reporter. 'Som - lands- Jagsledare i drygt ett dussin år Hall Isledninir i I förb har man med tiden upptäckt, att ' det I kingden inte håller. att Iä ga' det direkta ansvaret på skri bordsgenier, tv typ Tore Brodd: , Satsningen på Orvar Bergmark," : : sent som i "november 1965 : självskriven som :aktiv,i lands- laget, och" Georg ': Aby-Ericso kan innebära inledningen "till :en " ny'stor Iandslagsepok.: Det kan också betyda en förnuftigare pla Chans för Orvar och: Axelsson ä Pr Äb + "arna, Att. det lyckas för nykom- lingar som Jim Nildén och Kurt' är. roligt, men om Or- vår. B '& Co'ser till saken i stort behöver . det "inte innebära att man ensidigt gär-på den inhems- ka linjen. :I: viktigare: matcher m- Buroi a Neny: Tandsl. det nåturligt å nering 'av 1 h "gram. och 'det vore för tidigt: iv". vå os toaY Det positiva är att så 'mång; nya förmågor fått chainsén'och (LR n dag" Ante e i + de? fi tt också knac-' ka: på hos' proffsen: Varför fri- villigt avstå från 'en Roger Mag: nusson eller--Harry stär till förf Bild om de" En: lagom ' blandning av amå: visat "sig 'svara mot "förväntning. ' --— . Ja ” vn . ..n Brasiliens tredje VM? Skall man: ensidigt | döma! av. skall : bli skärpning - över ; hela ; linjen, "Ingen orkar Innda: ' självklart :att Brasilien. ” hjärtat p Å cher.: > För övr matchen i Göteborg är. det inga vinner sitt: tredje VM i svit. :.' "+ Allt talar. dock för att de syd- wu svenskt” land: å betydelselös: örer'.och proffs torde!vara :(det idealiska för: et : Jag, : Batsa : bj test; 1 t igt var det kanske inte amerikanska; storheterna endast: ., så":betydelselöst.; Brasilien "fick visade upp en del av, sitt: verkli-. lagom seger, ga kunnande; Gästspel i Atvida: " berg och på Ullevi och Stadion I all ära, det är ändå på VM iJson- don sön, Pelé "och hans, kamra- ter satsar, Det är” då som ' det Il underskatttas och ' det "svenska landslaget vann Insikt: om att man är på väg åt rätt håll. Det är på sitt sätt en vi; iska nst som 'inte Liksom 1 vår tid stod under tä lingarna I antiken många 'ollka dis ', På progr Vi stadionloppen avverkade löparen banan endast från den ena ändan till den andra, Vid det så kallade dloulosloppet ' löpte han banan fram och tillbaka, =: "ast > Nu 'var det 'så att'stadionbanor-' na hade olika längd på skilda plat- ser. I Olympia var den 192,27. me. ter, 1 Delfi 177,50: och i Aten 177,60, : ma Stadionloppet var alltså alltid ett kortdistanslopp som närmast kan sägas: motsvara våra dagars sprintersträckor,. Populär medel- distans var hippios — cirka 800 meter och dolichios' — en långdi- stans på cirka 4600 meter: - > - Under :400-talet 'f. Kr. utgjordes startplatsen, såväl i Olympia som På andra orter, -av en rad i mar- ken — nedsatta kalkstensplattor. Startsignalen gavs av en; härold- som ropade A:P I T E! = Gå, Vid stadionloppet var målet ba- nans andra ände, där i regel en liknande startplats fanns. s Det är närmast ogörligt att göra en jämförelse mellan antikens och vår tids löparprestationer. s Upp: giftef--otn ' tidsresultat 'saknas så- lunda och förekom inte annat än för dagslånga lopp. ee Hos romarna 'syns "löpning inte ha -varit populär som tisport. Löp- ning förekom sålunda länge I hu- vudsak endast som militär övning. Men 'senare omnämnes 'utomor- dentligt snabba löpare som tävlat på 'cirkus; Detta uppger bl. a, Pli- nius d. ä. (23—19 f. Kr). +: .Nordborna var tidigt kända som goda löpare, Men även I det övri- ga Europa. -utövades: denna idrott i sto? skala under hednatiden. Ur det.hedniska bruket. att om våren b a LÖPNIN dessa kor. : , . ! Vi har tidigare 'i denna' artikel omnämnt det antika' dolichioslop- pet — 4.614.5 meter.:' De grekiska dolichioslöparnas sti rinner åt- skilligt om våra moderna långdi- stanslöpares, Enligt grekiska hä datecknare avverkade: de större delen «av loppet i lugn takt med små armrörelser, som då de när- made" sig målet 'blev' kraftigare, Antikens 'långdistansidot var 1ö-' paren Ladas från Sparta. Han seg-: rade i dolichios vid 85:te Olympis- ka spelen är 440 fö Kr., men över- åansträngde. sij kort därpå. "En annan beröm Lasthenos från Tebi 1 löpning vid Or 4 -en sträcka NNE RNeE favvg face v- löpa runt fälten utvecklade sig un- der . medeltiden tävlingar. i skilda id länder som ofta. förekom vid de kyrkliga festerna; = .- a Det .anses emellertid inte dessa tävlingslekat haft någon-be- tydelse för den moderna: löpning- Jens" tillblivelse: Ett undantag . ut- gör 'dock England; -:Här uppstod någon gång på -1600-talet :den s.:k. pedestrianismen :-— tävlingar mel- lan " professionella ;löpare. -Dessa överbringade budskap och förmed- lade' nyheter till..sina arbetsgiva- re. Redan ' då fixerades standard | sträckorna för: tävlingar till > 100 yards och;andra kort- och medel distanser," Och då" löparsporten spred sig från -öriket' till övriga europeiska. länder, upptogs till att körja' med de engelska distanser- na. Men i länder som tillämpade metersystemet 'omräknades ' snart till närliggande -metersträc- and att & därvid och avled di d löpare var e. Han segrade ympiska spelen år na frå 404 f, Kr, och 'krönikörerna upp- .ger att 'han då språng. snabbare än en häst — från Korema till Te- På cirka,.45-kilome, . m-” T>Nu" flyttar 4 sig kunna låta udda vara ji > berg? II samma grad, där är: det nä inte' plats för fler fiskar. - Sötvattenslaboratoriet : klasser. som frodas 4 1966 år : : därefter att päverka! : sitivt i 810 är: man hittills fått fram i är:ty- -der på att den stämmer. Detta gäller : speciellt... sjöfisk. + som gädda, gös.och :sik. Fisk.t rin- nande: vatten påverkas infe I : ringstillgången 'som avgör '— + . när alla ”jaktplatser" .A t...ex. ”en bäck' är besatta, finns: det har " studerat ,de, rika årsklasserna från; 1953, . då vi. också . hade en :-varm försommar. ! De. års» ;-värme blir emellertid "vuxna först om 3-4 år, och 'kommer : hade-:ju :sina bekymmer ' för , familjen därhemma; att tänka på” medan ; man själv skulle vara "borta: £-39 veckor ' och sitta på skolbänk, säger en.av : andra årskursens elever. ', ——"Men-, så I träffade man kamraterna, killar] som man själv,” med ungefär. samma problem, med fru och ungar därhemma, med tunn plånbok "1 bakfickan.” Med valkar i när - varna, som hade besvärligt att » hålla de ovana. pennorna, med värk 1'rygg eller ben. Vi Jade "resonera; 'vi fick bo icett "Internat gemensamt för hela gruppen. Och: plötsligt kom'vi ordnat; tämligen .så bra både ör oss -och för våra familjer. "(Forts fr.sid. 1)77:t " träningsplan för 14.000 kr. och 'ni' för" 16.500, kr.;:Onsala: boll- "klubb; tu där, totalkostnad 38.900 kr., ”Våxtorps"" tennisklubb ;- med 2.000 kr." till. omklädnadsbygg- nad för ”civka..6.450, kr., "OK ; Vessigebrö, med 3.500 i kr; till. bastu :i träningslokal ; för 15.280 'kr. "och :Hishults |. tennisklubb.med 4.000 'kr, till Det här är ingen plats för mig, sade” Sönny Liston på tisdagskväl- len! Jag och mitt 'följé skall med det 'snaraste'; flytta. härifrån.: :Vi reser redan. 1.morgon :eller senast på torsdag till Mälmö.' Jag gillar tennisen +som = sport;” publik tycks ”inte' gilla. mig.. Vi trodde”att vi hade'kommit till en idyll, och.-vi kunde; inte :förestäl- la” ket folk här. Vi visste inte heller att en » stor tennisturnering : på- vi till ; vi.slår upp ett nytt :träningsläger. Jag får för. övrigt” ett.'par nya träningssparrings från USA, :Näs- tä' match kommer jag troligen att göra 'i--Malmö "någon gång 1'au- gusti, "sade Liston," som: alltså;ef: ter endast fyrd "dagar: tröttnat på Båstad, där han endast agerat tu- trist. Nar nm lt Ben det har beslutat att inte vidta "” någön” "åtgärd '! mot" Luganos:” ceupmatchen "mellan Norrköping "och "Lugano illa 'skadade” Norr: "' köpings Bo-la. Fleur: och blev d lisanmäld, in "Förbundet: hä "att saken 'har fått alldeles ;/ ör störa proportioner I svensk" press 'och” att man' anser jämnt, NN :>Hishults 'AIS, Följande: B-lags- spelare samlas ' vid - idrottsplatsen i: kväll kl :18.30 för match :mot Värsjö: . Leif : Nilsson, Assar. 'Ot- tosson, ' Hans B. Svensson, -- Bo -JAndersson, Mats Karlsson, 'Kris- ter Eliasson, Benno Svensson, An- ders Hansson,:. Rolf . Gustavsson, Ingvar"; Johansson, Bengt. Johans- son, Mats O. Bengtsson, Bo Svens- SON, se ena ter. Aegus, som segrade , dotichios vid Olympiska spelen år -328-f, Kr. skall samma dag: personligen ha framfört nyheten om sin seger till hemstaden — en sträcka på 95 ki lometert + sr oonges av: aa. Det dröjde. länge. innan långdi- stanslöpningar blev” populära 'i Nordeuropa. Under medeltiden fö- rekom "' knappast "någon "långatk stanslöpning i ' ordnad : idrottstlig form: ;Däremot : blev ; löpningen mellan professionella långdistans- löpare som” engagerats "av ”gods- ägare. 'i' England: -på modet och dessa evenemang -var Populära ännu långt in på 1800-alet. KR Även i andra länder 'omfatta- ; des den" professionelta' löparspor- ten” med: stort intresse. Framför allt i Amerika där kulmeri nåddes 1860. : Den mest »kände professio- nelle löparen var indianen. Louis Bennet, Deerfoot,'som han kalla- de sig. Han gästade vid:denna tid England och bidrog i hög grad till att :' popularisera - långdistanslöp- «ningen, no. öva SN ale I Den mest" kände ' engelske lång: . distanslöparen ” var "otvivelaktigt A' Shrubb som"”satte världsrekord "På flera" distanser, :t. — . De första .svenska ” specialister- n 5000 meter och upptill ON var E. Fast'och"J. Svan: mångomtaladel under 1900- talets” första decennium.” . + la «0 BHD ss . mårat FC «med 4.000 kr. till. ishockeyba-, : Gottskär, med. .5.000 kr. för. .omklädnings-:: och . khibb-. hus och med 4.000 kr. för bas- s- j testas innan:de kommer hit' "el arbetsvecko men dess” 0s8 att, det skulle vara 'så myc-' lunder.maken-pappans utbildnings- :-back' Enzo Codaäri;<som :1 tipset" | [mer ; givetvis att söka fortsätta Så där kunde, funderingarna gå "hos "en "kursdeltagare. |' Det-började alltså! 1964 1 Jön- köping. -Första . gruppen omskola "I de byggnadsarbetare :bestod av 12 deltagare. från. hela. landet. lämnade . skolan förra. sommaren och «alla. fick..jobb som - passade De > underfond.: med. att det var ningen är; knappast, möjliga att klassificera: de; är rent €s- tetiska, trivselförstörande, > Sa: nitära, alltså "skadliga ;indi-: rekt som,smitthärdar: och på! andra sätt direkt skadegöran-! de "genom äverkan utan kla-l ra gränser dem emellan, Ett, kolapapper t. ex. kan väl knappast anses vara ,någonde: " 4 < 1, "och :är program Ej reportage. av Gudstjä varnar i-en tidningsintervju för att göra reportage 'av ”gudstjänstpro- I gram. Han säger, att det: gäller i stället att skapa andakt. Som ex-/ empel tar han en episod som hän-! "de £ under '-TV-sändningen från: --TV-producenten B ”Roslundj) förb ] TN producenten -Hengt "Rosl II bygga en kyrka för. 40 ' milj: kr. Man kommer att bebygga det kvar- ter, där de gamla :spårvägshallarna ligger. Kyrkan kommer -att :-rymma 1,000 personer. + >, : : 1 skall. största för va va : d . vo ler Lunds : domkyrkas --återi . Kung Gustaf Adolf var bland de: "ra. Nej, inte ett papper, men ' den som bor i närheten av en tätort, av en väg eller. av. en' livligt - frekventerad badplats, får snart vada i drivor. av: papper. Och kolapappret har: kamrater i form av. choklad- : kake där. fiolen limmats" ihop med pappersom- slaget, , så att” det. hela' blir styvt och direkt farligt för en hel del. djur.--Man har bl; a. hittat en dovhjort, död genom 'att han satt i sig ett sådant "papper, .där väl , några godså- "ker funnits kvar, och ett vasst hörn hade sedan skurit sön- > der, tarmarna. i SS : dem:: som :mätningsmän, tekniker, arbetsledare, : verkmästare, ' vika rierande yrkeslärare o. 8, V.; Ny ligen har andra' gruppens 13" ele-) ver 'gått ut. Flera 'har fått löften: om ' liknande: arbeten, - flera har, dock ännu Inte-jobben klara; Här: finns”. chans : för hrr. chefer: att finna. fyndt iv sees sd | «—"Tanken: med: de här, omskot-: ningskurserna : var” ätt . man :ville” suga upp yrkesskadade byggnads- årbetare” för att dessa skulle få” en "teknisk" grundutbildning :var-' igenom de sedan kunde få anställ-! ningar t., ex.' som biträdande ar'| "Tbetsledare, : säger skolans - rektor, Gunnar : Dahl.: Alla ”kursdeltagare:; och! "prövotid . på" sex. här har. vi.en sor D OCKSÅ IGANG, Även om: Jönköping: blev först "AMS utvidgat... En liknande. skola finns igång också' 1 Gävle, 'berä tar , rektor ; Dahl, Trots detta: harl vi. "också 1 årets kurs deltagare långt '" uppifrån ': Norrland '": Kursuppläggningen skedde i'sam- arbete med ingenjör Bror Fröi stedt ' från Byggnadsindustriför-; bundet, som utarbetat en råskiss, till, Järoplan. Utbildningen : köps: sedan, av .AMS från skolöversty- relsen, SEE nn "INGEN HAR TRÖTTNAT. :''De '39 arbetsveckornas teori :[utgör: Verkligen ”ett "hårt år”, men trots att det här gäller. folk. som”. tidigare jobbat utomhus i hårt 'men. friskt jobb" så tycks al! la” klara.: skolbänkssittandet ; bra. | k lggeriså pass högt som 40; är i var: man: uppe "145,5 år! Yngste så ' pass till "åren 'som 58! De fles- ta är gifta: "Alla får utbildnings- bidrag genom. länsarbetsnämnder- na'—'de'är så pass tilltagna att familjerna skall kunna ' klara "sig! TUSEN 'SKADADE / - ycker.: nog att.försöket slagit ,. > Ut. fortsätter. :rektor | Dahl.-Hur det. utfallit ute:på, byg- J gena .kan. vi inte. säga ännu, men vad vi hört så” är. tongångarna ilenbart” positiva. :.Det gäller ' ju i folk som med 'sid energi visat;att de inte"släpper taget! Och vi kom- Och bygga ' ut.: den. här ”omskol- Jningen — just nu, lär. det finnas tusentalet yrkesskadade byggnads- arbetare '1'landet. Alla. kanske 'in- te'kan klara :en omskolning men chanserna finns. Varför. skulle vi inte "då "försöka ” göra” nytta e för "landet, 'ge' glädje åt arbetaren 'och hans familj, med en fortsättning? ; i KELSEN :t "VI :GER OSS INTE! I”Så långt. rektör.-Dahl.: Och : vad säger då '”gubbarna”, själva I skol- bänken? "Vi tittade in'i'skolsalen 1 i a. matik,. Jobbigt?: Det : kanske man kan säga, -imenar 58-årige' ålder- männen:'i gruppen, Gunnar Oal- lenholm, Halmstad.: Men när man är van vid stormar och motvind så ger man sig inte i första taget. — ' Kamratskapet och känslan ay att något verkligen blir gjort gör att vi alla lever upp igen, konstaterar" Lars Larsson från Lindesberg, el ns srIngen-skall-tro att man får nå- got utan; jobb.» Det gäller också vår omskolning, men då man som vi alla här ' fått" lite ' törnar "här och "var vet man också när det Bär framåt, säger.; Hans Gustavs- son: från Vilshult. . :.. i: - "Svårast? Det är nog K hållfasthetslära, 'menar + kursens Benjamin”, : 21-årige Jörgen 'An- dersson;:Jönköping. Men när, ”de gamla gubbarna” här orkar hänga med kan en annan inte gärna ge «>. RIK ÄMNESFLORA,. "Vad är det då för. ämnen man får plugga? En snabbskiss blott: matematik; " givetvis --: svenska, med « denna » omskolning så” har, Ingen". har. tröttnat; . Medelåidern i nuvarande kursen; första kursen |" deltagaren nu är 21 år och äldste | o- där man just höll.på med. mate-]; 'matte och |: ; Genom”att :kasta ifrån sådant. papper..gör man sig: allt- så "skyldig till : sådan nedskräp- ning,” som' kan. vålla" skada; Na- turvårdslagen föreskriver :dagsbö- ter i'ett' sådant fall men då skall| insamling har inbringat 111.000 "kr, det "vara skada 'till:iperson - eller | "därav 21.000 kr vid jubileumsguds-: ekendom --eller : också : obet av| tjä Fö i är prak- |. mezzot, Detta betraktades på mån-: "sig ett | närvarande, Mitt under, altartjäns-! ten började majestätet visa en” viss! oro, Han saknade sin hatt, Så upp-' "täckte han den under :stolen;- tog: upp den och dammade av den, Rent: . journz ,och repor äss var detta givetvis en ”grej” att gö-' ra något av även i TV, säger Ros-! dund.:En av kamerorna var -också riktad åt det hållet och inregistre-, + rade:händelsen, Men -om man: skul-: "le sänt ut:den bilden, hade man "spräckt 'andakten och "brutit ryt-: 1 men "i: gudstjänsten. : Därför valde i jag att höppa: över :det lilla: inter- "ga håll som "en' miss, men det gör v inte jag, säger Roslund, +? dv NR "Hundraåring av Nässjö missionsförsamlin, , ' med "sina 780 medlemmar är en "av landets :största inom SMF): har "firat 100-årsjubileum. En jubileu ms- någon . betydenhet, : Vad : är: det? Är ett' vilt djur: egendom? I1"så fall vems? Är dess kvalfulla.död obehag för : någon annan :;än dju- ret :självt? Vad är. obehag r-av -nå- gon betydenhet? Om eri markäga- re lät åtala den friluftsmänniska, som 'kastar ifrån sig ett -kolapap- per, "blev "'han + utan tvekan 'be- traktad .som ett löjligt monstrum av, småaktighet,. och :han gjordé sig väl dessutom skyldig till'rät- tegångsmissbruk. ” ändå .: blir 'ef- fekten för honom 'av dessa. upp- | repade,' var. för sig tämligen obe- tydligt "papperslappar densamma, som" om "någon ' kört "ut "ett lass sopor på en gång och tömt i hans hage... stegs Panna 0 MA ' Man måste beklaga, ' fortsätter hr '' Wachtmeister, att naturvårds- ågen knappast : kan” bli någon instrument för att komma till rät- . med nedskräpningen 1: alla dess former. Man kan helt .enkelt inte.. skriva. en.;lag;. som täcker hela : fältet, "Det, där med: otrev- nad är ett mycket subjektivt be- grepp, det har : blivit +en typisk advokatparagraf av det hela;' ad- vokaterna'. kommer satt fira ' orgi- er.1 tolkningar för att. få.bovarna frikända ? och sär: oturen :framme på ' allvar,. kanske. .domaren. i-ett skräpmäål tillhör. den grupp ,med- borgare, som trivs I sophögen, Vi får väl hoppas att det med tiden utbildas en klar praxis på' det här området, "men under tiden växer skräphögarna "i. våra "marker. "det > fortsatta: sommarvädret. Statistiken visar nämligen att månaderna ” juli . och augusti är parhästar vädermässigt sett. Det finns . således goda skäl "att önska den' senaste : USA. "prognosen allt. ont. - ''' Lågtrycksbanan -- talar ; för, att södra Sverige får det säm- sta vädret, och som oftast vid , västliga vindar blir , det -där framför 'allt. de västra delarna som drabbas. även denna som- skilt. gäller, detta ur tempera: ”tursynpunkt. Även" norra Sve: rige får, lågtrycksbetonat vär der, men Prognoskartan. anty- - der, att regnet här huvudsak- . ligen ; faller :4:-.samband -med skurar. nl Te Sekretess... .s (Forts, fr. sid. 1) ” dustrin. Skarp kritik riktas , mot hemlighetsmakerict kring .bekämpningsmedlens samman- , sättning. Skrivelsen mynnar -ut. i ett. förslag om författ- 'ningsändring , så att bekämp- -ningsmedelsärenden = på , ett helt annat sätt än, nu under- ställs 'expertis på ; ekologins och naturvårdens områden, . King. ' (Forts. fr. sid. 1). +: v . medverkade, dels genom åen | -I na klara de ständ Tämnen -och andra produkter: som "mar således Västkusten, sär- |" tJäpanskt tiskt taget "jämngammal med Nässjö > stad. » När + församlingen bildades Y jähniskor +i'Nässjö, som. nu har. ca « 20.000 invånare. : Cistöa -Kyrkosångare Sven Björk, ; som 'sedan flera år'är verksam i USA, I till: en till MR EST 4 [ ansvar för att inv « bodde -"det : bara ; något ..hundratal |: från Örebro län skall nu komma, till nytta på -missionsfälteri, 'Lands<" tingets hälso- och sjukvårdsstyrel- se har bifallit:en "framställning från |'Helgelseförbundet. -att ' "samfundet : utan kostnad får överta utrangera=i I de sjukvårdsinventarier under för- . utsättnng ätt samfundet självt tar . entarierna är an— - vändbara, >. a ” 2 0 Stark baptism i Sovjet ; "I Moskva finns ortodoxa försam- lingar samt en romersk-katolsk, 'en . bapti och en'adventistisk' för” ””, Baptistförsamlingen i .,,i Moskva .har : ca. 6.000. medlemmai Under fjolåret intogs 2—300 -med= lemmar genom dop. Medlemsanta- - let i hela Sovjet rör sig om 5-—' 600.000 medlemmar. Mycket folk | går till gudstjänsterna, trots att in-'” gen. offentlig affischering eller'än= nonsering får förekomma. : Dju geltelegrafen. fungerar, .Man- får i! te uppmana någon att''besöka :e möte, men man' kan -berätta, - hur man själv upplevt en gudstjänst. och 'tala om att :man skall.'besökaå kyrkan då eller då, ” st . "Ståthållare hyllar kristen mission ., t:Vid ett möte; som: Lutherhjälpen anordnat i Storkyrkan i Stockholm ' talade överståthållare Allan Nor-,, denstam, tidigare :. landshövding Sverige för att. under några måna- -'der.göra en sångturné- genom lan- . det,.Björk. var'under flera år kyr-. » kosångare i Filadelfia i Stockholm innan han 1951 emigrerade till USA ”-Han' tillhör: en "pingstförsamling i " Denver, Colorado, ee nh el yrkans . föl "äl i'Jönköpings län. I sitt tal, ma- nade han fram: bilden av de enk= la .smålandshemmen ..med ; den ' 1e- vande nitälskan, för de kristna tros+:' samfundens arbete i fjärran länder. . Missionen representerar den äldsta och.' betydetsefullaste insatsen för > > hjälp till u-länderna. s':: sad Stockholm, som har. ca 2.000 med-'' :Däösseldörf (LT) : Inom "ett: stort kemiskt företag ' vid "Rhen försiggår ett internatio- hellt ”UV””Här” undervisas "volon- tärer från” hela :världen inom -tex- tilfärgning;".textiltryck, . garvning och: användning av ”lackråämnen. Var och: en av dessa volontärer får "sin'vindividuella utbildning, Bland" dessa : volontärer och prak- tikanter' finns det sällan två som talar ' samma" språk; "Av specialut- bildade fackkrafter undervisas de inom" de" ollka' områdena: ec: "Trots ' att. de :kemiska' tyska in: dustriföretagen ' fortfarande skic- kar:ut eri :omfångsrik :stab av eg- na”tekniskå och vetenskapliga: ex- perter till: de olika "områdena ''i Asien, Afrika och Sydamerika har infödda medhjälpare från de olika länderna, som sedan länge använ- der kemiska och farmaceutiska produkter från förbundsrepubli- ken, .tages" till hjälp för att kun- igt växande upp- gifterna. see, Boot e vn I modernt inrättade daborato= rier, :undervisningssalar och för- söksanstalter lär sig volontärerna till exempel. tillverkning av färg- kommer till :användning v. ädling av textilier." s>::, De, unga utlänningarna: skolas inte bara inom sektorn beträffan- de”. syntetiska textilier. och -olika tryck- och färgningsmetoder utan även. på ' biologiskt område för- värvar de kunskaper som är av stor betydelse för lantbruket I de- ras: hemland. Särskild vikt lägges härvid " på fackområden :. såsom Växtskydd.. och bekämpning av skådedjur.. Det rör sig härvid om' världskända preparat mot :exem- pelvis skadedjur och insekter som förekomimer. på: sydöstasiatiska risfält: eller citrusfruktens giriga fiender i" medelhavstrakterna eiler mot kaffeväxters sjukdomar i Mel- lan- .och Sydamerika. Ytterligare försök går ut på att förinta de talrika bladlössen, som gör stor skada på: Nordafrikas och; Syd- Asiens bomullsplantager.. En 'an- nan huvudgren "är slutligen de kemiska medel, som kommer till användning gentemot ohyra. En: värdefull: basis för. alla dessa för- sök är ett ständigt erfarenhetsut-” byte med besökare ' från de olika länderna, Ständiga kontakter av de tyska -vetenskapsmännen med alla länder har visat sig vara den bästa vägen till att snabbt sätta in de nyaste preparaten jnom skå-' id för- 4 :-rekordartade- avsättni av, .en . långspelande skiva från byggteknik, :" installationer, .bygg- --konstruktioner . (enkla), hus och . stadsplanering, ' -byggproduktion f ,och massberäkning. . Allt det. 'här!-- " "är «obligatoriskt, .. men sedan- till- kommer. frivilligt - arbetslivsorien- . tering och gymnastik. .. .: I " Fredagen "den 17 juni hölls exa- men i Jönköping. Vi tror' inte att: ; Någöh ”-endai av: årets > tusentals : . studenter-.runt-landet-varit dycksy oa chela. 57.000 exemplar. ligare äver vunna studieframgång- ar än. dessa - 13 byggnadsjobbare'; på Jönköpingskursen, . sa I - "Solen "lyste bokstavligen I dem "och ' déras. familjer "igen;:s. | : Foto: Leif-Ljung. -.:, samma: tillfälle, som, såldes il. föremål, textilier, stengods; o. "5. v. och. tar upp tre. salar i. huvudbyggnaden. .Utställning- n pågår hela juli, .y, od, . ; På bilden -ses .utställnings- Text:. David Friberg. :" " värdinnan fröken Tamiro ,Ta- kemata (t..v.) och fru Sugika- ra. från, japanska ambassaden I skyddet på jen.;; i det visat sig vara nödvändigt att AA kämpandet : och .1.. växt-. alla orter 1 hela värl- + Men inte bara.deni fackliga och .: Fetenskapliga-. sidan inom ”utbild-' ningsprogrammet förenar de unga” volontärerna. och--praktikanterna, som oftast är söner:till kunder el- ler studenter. på .detta fackområ- de, utan man är, även mån om ;pri- vata. kontakter dem emellan, De ifrågavarande tyska. företagen. har infört: gemensamma . fritidssysslor '' på kvällarna såsom .t. ex: 1.Levér, kusen, kägelkvällar. Även gemen.” samma utflykter till sevärda, plat- ser i omgivningarna med 'trevIt- . ga samkväm bidrar till att. skaffa” förbindelser som även kan få be. tydelse för framtiden. 2. " Sigrid v. dedjursbel Voss bång " £ t nu avstyckas och säl. jes be st sportstugetomter,: utgör - köpeskillingen beskattningsbar in= "komst helt, delvis eller inte alls? 3' : pe : . s .. Skogsbo a nn n + Nat RE "SVAR: Enär förvärvet skedde för". > mer än 10 år sedan och här icke - synes kunna bli.fråga om yrkes=:-" mässig 'försäljning, skall skatt" ej uttagas å vinsten, '. ' len . Vi är två -makar med flera” barn," Om "vi" ger "något av ”. barnen arvsförskott å 5.000 :kronor, räcker det med :'att' barnet : under- tecknar en handling härom? MEN AR:' Ja, barnet böj att det erhållit förskottet. a st FRÅGA: Vi är två makar som skrivit inbördes testamente; bevitt= : nn nat av två ojäviga och av innehåll, att den "efterlevande skall sitta. i - orubbat bo; Sedan skall bröstarvin=,...; garna dela' boet, Måste testamentet lagföras redan nu efter upprättan... det? -- - .' - Undrande h för 'sig att testamentet lagfa= "" SVAR: ': Det 'är icke i och nödvändigt, ag : yldig att gå med i ett dikningsföretåg "fast jag «- Icke'har någon odlad iord. som be= rörs "av denna dikning uten: barr- skogs-'-och : bergmark,. som » ligger” innanför detta dike; "som .nu skall rörläggas på den odlade jorden? soc sn tf ro Erik ;- SVAR: Ni skyldig . deltaga' 1 dikningsföretaget, om Ni har nytta av dikningen,. Delägarna : -skall - i princip -stå' för "kostnaderna i1idik- ' ningsföretaget - efter.;den' nytta, de får av arbetets genomförande. Vid | den förrättning, som lär komma att hållas k " förrättni | nen pröva - frågan 'om - Eder. sk 1 dighet att deltaga isföretaget- ifrå. framför” en, stor” bonad, som - de kunn ga; Vänd Eder eljest till lantbruks. . nämnen,-varifrån vidare besked tor. . a förväntas I saken, '. un
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.