”. glädje för någon annan än so X " LAHOLMS "TIDNING a : ”— : Lördagen den 9 juli. 1966” =LT En; livsviktig sjorigren i och ” I dessa dagar inleder simskolor runt hela vårt land sin gagnerika gärning för att lära barn och ung- domar konsten att simma, Knap- , past något sportgren kan väl bok- stavligt talat sägas vara så livs- viktig som. just simnirngen Alla — både barn och vuxna —'kan någon gång råka i den situationen: att de riskerar att drunkna. Sim- . undervisningen är därför värd allt stöd både från samhällets sida, från idrotts=- och andra organisa tioner liksom från de enskilda, + -. Under senare år har simunder visningen i vårt land fått allt stör- re omfattning. De flesta kommu- : ner... arrangerar' tid egnt . Lördagen "den 9 juli: 1966 . ”ningslektioner LT=e mycket, innan utbildningen ifråga om” : si och livr ädd kan anses till ickligt. spridd; och grundligt befäst; I ett kustlän som Hallands finns" NH det som bekant rika badmöjlighe- ter, och längs vår kust badar inte bara - hallänningar . utan . också . mängder av folk från andra delar av landet. Det är därför särskilt angeläget att badplatserna här gö- . res så riskfria som möjligt och att simundervisning — och", livrädd-' bedrives med: all möjlig intensitet. På. grund av vind och sjögång kan det ofta va- ra svårt för småbarn att ha sim-: simskolor, och på andra håll ord- nas resor för barnen till mera av- lägsna badplatser. I skolornas be- : tyg göres anteckningar om bars '. nens simkunnighet, och även på andra sätt söker man kontrollera att barnen verkligen lär sig "att simma, '' "Stora ansträngningar har också gjorts för att vuxna personer - skall lära sig simma och sedan bibehålla förvärvade kunsk Å i öppna havet, och då krävs ; ofta särskilda badbassänger. Itt fåtal sådana har redan anlagts, men det behövs vida fler. Nume- ra finns det också möjligheter att "värma -vattnet i badbassängerna, ' varigenom badsäsongen kan ut- sträckas. över ' en större del av ' året, ' På "andra :platser ' kan det räcka med utbyggnad av badbryg- . gor, avskärmning av badplatserna . genom vågbrytare eller utmärk- ; ning av iellt farliga ställen. - denna konst, Främst kan man -pe- : . ka på provtagningarna för sim- | borgarmärket — denna :årligen . återkommande, simmarmönstring, där tusentals personer visar prov på sin simskicklighet. Det gäller som, bekant att simma 200 meter, och för det krävs både ett visst mått av teknisk kunnighet och av I fysisk kondition. För mera drivna simmare finns det "dessutom mera krävande simmärkesprov.' . : ning eller ” tidigare, är det inte säkert att det . går lika bra i fortsättningen, Bå-' Det viktiga i sammanhanget är ' att det inte går slentrian i bad+” tänkandet, Även om man klarat sig utan grundligare simundervis- - säkerhetsanordningar, . de myndigheter och enskilda bör vara beredda till positiva insatser, ' så att vi i möjligaste mån slipper ' de ” tragiska drunkningsolyckor, som allt för ofta förmörkat som : H 'Jämsides ' med d gen har man under senare år hbe- drivit betydande. "upplysning 'om rena = livräddningsåtgärder, " Det började med konstgjord andning, fortatte med evegungan och har nu hunnit fram till de ännu ef- fektivare ' metoderna - muri-mot- visnin- mun och hjärtmassage, Atskilliga människoliy har på detta sätt kän- nåt räddas, "både. sd och" livräddningsåtgärder” bör. na: turligtvis fortsättas: med all: kraft. Statliga, och "kommunala " "organ måste lämha ”erförderliga: anslag och "enskilda personer -engageras för att. hjälpa till med undervis=- ngn Ännu He N närnligen : landstingsvalet ' i höst; röster. on Kristen: Demokratisk: Samling (KDS) kommer. att gå fram vid lands! län: Man gör gemensam lista särna.; man .måste det” "inom en;; krets | ha. minst omkring 1.800 "röster. Röster i'en krets räknas inte partiet till godo i någon annan Krets. : "Det är uteslutet, | att: Kos i någon krets skall kunna nå upp till den nämnda , -röstsiffran, Följden blir då, att varje-röst på partlet är bortkastad, I värsta fall kan. man också ge nom. att minska något av de borgerliga partiernas röstetal — vilket ju 'ligger närmast: till hands — : åstadkomma, att nå- got borgerligt mandat helt. em kelt går förlorat. -.. KDS vill genom sitt framträ- dande 1 valet tydligen utforska hur många anhängare 'man Pe ventuellt har i vårt län. Det .kan bli en dyrbar prövning för borgerligheten och inte . till elalisterna. Det är väl I alla fall inte en uppgift för ett kristligt partit. DEN NYA VÄNSTERN | > "oroar Arbetet. Den bygger t£ hög grad, heter det, på marxis- tiska idéer, som formades-1 ett samhälle av helt annan typ än värt: 0: vr "I dag lever vi i ett demökra- " tiskt samhälle där parlamenta- rismen är godtagen och där ut- vecklingen på - olika. områden har lett till ökad trygghet för de flesta människor. Det bety. der inte, att det skulle saknas uppgifter för . ett socialistiskt parti. Tvärtom, vi har fortfa- rande mänga mycket svårlösta problem — låglönefrågan, före- ” tagsdemokratien, inflytandet över kapitalmarknaden etc, Men för att lösa dessa problem måäås- te vi använda medel,, som är - möjliga att använda 'r dagens demokratiska samhälle, Vi vet att det många gånger har varit svårt ock att det många gång- er i framtiden kommer att bli svårt att få en' majoritet, som vill stödja reformkraven, - Detta är självklara: konstate- randen, tycker Arbetet. Men de behöver göras 1 diskussionen med den nya vänsterns ganska Hal] 4 t rota RIKSBANKEN ÄR TYDLIGT | " BEKYMRAD . : - Över det övertryck : :som finns i .samhällsekonomin, ' skriver Ekonomisk Revy Riksbanken försökt ' rädda.” : bor "stådsbyggnadsprogrammet Fe let" ligger" naturligtvis i:att: pro- "grammet är "alltför ambitiöst. "Ambitionen : måste" prutaäs.”, den” samhällsekonomiska' balan-. sen inte: skall försämras än "mer, med de konsekvenser; för, såväl >» företag: som enskilda; som kan avläsas i,prisstegring. och vålu- ”tautflöde.. Det . brukar - vanligen ”se$' som något. positivt att ha höga, ambitioner. Men ' sätts. am-| bitionerna” för : högt, "man för snabbt. -tillfredsställa”- "mate: el tb EXPRESSENS ”AVSLÖJAN. : DEN” OM DE.S. K. PÅ- "TRYCKNINGARNA - mot "Sveriges "Radio: 7 innebär! blandannat också ett pressetiskt problem, som naturligtvis” allde- 1es undgått hérrarna” på Expres-. sen, ; skriver örebro: Kuri ren ironiskt: : . En undersökning som gjordes under förutsättning : att. den skulle vara, konfidentiell "har genom. - lagtekniska ; omständig- heter blivit offentlig. Expressen har lagt ner avsevärd möda på att få fram aktstycket. När det "nu ' visar sig, att uredningen verkligen. bekräftar ' vad man kunde hoppas, nämligen att mo- nopolet — med vissa få, men beklagliga undantag :— varit motståndskraftigt mot påtryck- ningar, vad är det då för mening med att- publicera? ', Var detta material med namn på. vad kän- disar. gjorde eller inte ' gjorde 1946 eller 1947. verkligen av nå- got 'informationsvärde? Och var informationsvärdet , så stort att Expressen inte tvekade att ta det moraliska ansvaret för att: . nu Sveriges Radio' sluter" sig inom den företagssekretess som man obehindrat kan åberopa? Vilket är bäst — att Expressen en gång får ett pikant" material och > därefter all, utomstående foskning äventyras, eller att Ex- | pressen .tar materialet. för vad det är, nämligen ett gott betyg för Sveriges Radio och gör det möjligt att även I fortsättning- en likartade primärforskningar | genomförs? Att ta fram: detta material var ingen 'bragd av "Expressen, slu-' «tar ÖK —- det var, "med förlov . sagt, en lika tom, ballong som |” nanstllgån f fjor sommar. VART BEHOV Av BOXNING: " Av. vilken: "anledning ” ” behövs ,boxningsmatcher, dessa hemska skådespel: där vältränade , män ” under. den. ningen sport står för den högsta » Insatsen :— .sin egen hälsa? Na- turligtvis "behövs" de inte alls; - vårt "behov av ” hjältar borde r " Det är snart 100 år sedan | första -upplagan :av :Folksko- lans .läsebok - kom ut. Helge Cohn berättar . om ett möte .med en gammal vän och erin- rar om den ' festliga 'strid som 1 seklets början” utbröt om denna bok. Utmanare:" ' Färge- landa. skolråd." NM LG Jag höll på att städa upp i ett gammalt. vindsutrymme. Då hitta- de jag den, Jag medger att den såg en aning övergiven ut. Vem gör inte det efter att ha varit bortglömd i över fyrtio år? Jag Thade känt den i mer än sextio, Den bar årtalet' 1893. P. A. Nör- stedt och Söner, pris kr. 2:75. Den var brunspräcklig och med brun skinnrygg,. och. här stod ”Folk- skolans Läsebok”.. Och så sitter jag då och vänder bladen och - minnena tränger på. Vad - allt rymmer. inte en sådan här bok av minnen 'och hågkoms- ter från tider som man trott för länge sedan: helt förgätna,' ” Mitt första minne! Min moder sitter och läser för mig ur bo- 'ken. Det är förmodligen i nådens är 1895 och jag börjar bli en ung man "på tre år. Hon läser en dikt av Topelius, Musti, Så enkel; så okonstlad, men i alla fall . . . Blott för sitt trogna hjärtas skull gav han nu bort sitt goda hull - och ville. hellre svälta än. : att överge en vän. se) har” forskat :'[lioteket och ögonen har. fallit "på falskå ”varubeteck- Jag tog min mor i "armen: Vil 12 han hellre svälta än överge en vän?” Jag hade en underbar mat- lust och det hela föreföll mig hart när. otroligt, Så ser jag I boken" några an- teckningar: ”Fröken : är kymig”. Kanske, kanske. inte," ärligt talat minns jag henne inte. Och så på en annan sida: ”Magister Ramsin är grumsig.,”: Honom" kommer jag däremot ihåg. En sträng herre. LL En "dag sitter jag i de gamla obekväma kårlokalerna i källaren till Stockholms högskolas hus. Jag det. sparsamma :bib-” läseboken, Jag "sitter vid ett bräd- 'spelsbord och bläddrar då den un- ge radikale juristen slår sig ner: — EN :panegyrik över den sven- ska herreklassens skändliga be- drifter, säger han och ler sötsurt, Den unge radikalen som nume-' ra tillvaratar 'den svenska adelns intressen i mellan: -Sverige rycker > på axlarna. — En bok som man enligt min mening gått onödigt hårt fram e- mot, säger den blivande lektorn och undervisningsrådet. Och så är debatten i full gång: Jag avslutar den med Bullen Adlercreutz' klas- siska ord: ”Låt oss ena oss om då att kalla den för en nebulosa på idealismens lögnhimmel” Men jag menar det inte, . På sommaren gästas jag av någ- ra vänner från högskolan, Mitt | enkla hus på en mälarö rymmer inte. bäddar i det oändliga. Ett par måste ligga på golvet. Jag le- tar och -finner Cavalins latinska lexikon och Folkskolans läsebok. — Dom här får ni lägga under huvudet, säger jag. Vad allt kan inte böcker duga till. : Det går årskilliga är. Och nu ligger den här framför mig på nytt. Jag bläddrar och bläddrar och finner många lustigheter.' En sak som förvånar mig är det sto- ra antalet dikter. Minst halva bo- ken består av: vers. Och inte av vem -som helst, Här möter :jag Böttiger, ' Lenngren, ' Dahlgren, Wallin, Gyllenborg, Wennerberg, Topelius och många. .många and- ra... N "Men hur kom' det sig" dä: vatt denna. ganska” förtjusande. bok snart / ansågs mindre lämplig att tjänstgöra som läsebok för .lan- dets folkskolor och hur kom det över huvud till? =: .:- , Vid .ett sammånträde med. tan: dets folkskoleinspektörer 1862 ha- de man föreslagit: inrättandet av premium för. att 'uppmuntra. till- komsten av : en :läsebok. för folk- skolan, När därför den betydande skolmannen : Carlsson -1863 blev innehavare av' den : ecklesiastiska taburetten "skyndade: han sig 'att till adjunkten A. Th. Bruhn och folkskolei ktör J.. Wallin över-| SS Första -halvåret 1066 ' "Jurades trafikdöden på hägot "hundratal 2 "offer, H enligt” tidigare " Prognos-, € NTE, riassmedia har "här en. "chans. "och ett stort .an- "svar. "Och går, "det ' inte redan denna, omgång att nå ett sådant mål naturligtvis: ganska god- : tyckligt satt, men inte likgil- "tigt — så måste det gå I'en snar framtid. Liksom trafiksäkerhets- : arbetet är de stegvisa reformer-. nas väg; kan: och! måste anti Olyckskamparijerna' sätta” etapp-. mål som kan hjälpa” till att dra- -matisera allt det ohyggliga och allt det' möjliga vår : tillvänj- ning till vägdöden frestar oss att , glömma”. eller” blunda. för. + > "(Dagens Nyheter) ora" - sätt, : anständigt” . påpekar Vestmanlands; Läns, Tid ning: er ' ee ”" Naturligtvis är det att "begära för. mycket, men ändå: alla de, "som för stunden söker tillfreds- » ställa det egna ” stålmanskom- ”plexet genom att' heja :sig till heshet i ivern att få se en per- fekt slagen. knockout, de borde besinna det faktum att det går omkring många fler hjärnska- ”dade och på annat sätt fysiskt handikappade boxare än sådana som lyckats slå sig fram till en Aryggad ekonomisk ställning och , har, hälsan i behåll. Probox- "ningens dystra facit av döda och ' svårt skadade borde också utgö- ra en' tillräcklig anledning till ett avståndstagande från den sortens publikevenemang.:; "I Sverige, står. villiga” arran- görer 1: kö, beredda - satt ordna flera "hjärnskakningar för - att ”tullfreässtäna Jen grov publik- ” Och" för. att tjäna pengar på en- sak som. är. ”pop”. Ty pro: I böxning är, tyvärr, ”pop”.i Sve- rige som på andra håll. Ae kade. värl are,. europ slagpåsar. och: unga s. k. hopp --står beredda att komma hit för att fylla ut programmen, bara någon' rycker i tåtarna. «vy. Vi borde ha hunnit längre än | att fortsätta "”saluföra” en va- ra där vett och 'sunt förnuft och en samlad läkarvetenskap säger ett, men där pengar'och folks behov av våld får ta över, un romantiska världsförbättrare.- kunna fyllas 'på 'ett mycket. me- derstryker' tidningen, "sv ost -| pedagoger -I slutlige:-:redaktören. blev "Arthur | Hazelius, : | svävade Carlssons ande. Den: förs- | lertid etter, värre. - lämna. uppdraget vatt utarbeta en passande, :läsebok, ..: : «+ Åtskilliga . vetenskapare och inkopplades. och ' den Men: bakom - Hazelius ; ta upplagan. 1868 — som. för öv- . I rigt är ganska. sällsynt — kom ut ..Ji 25.000 ex. om 564 sidor och fö- -| refaller-.mig - nog ganska torftig. Först till 1893 års upplaga gjorde man. en ganska grundlig omarbet- ning .och boken blev nu 912 si dor: stor, ee | Konkurrensen med. nya: läse- böcker, Schäck och Lundahls Lä- I sebok för folkskolans högre klas- ser ; och, .A.' Dalin. och F. Bergs . | Läsebok.: för Sveriges ungdomssko- dlor... :| Folkskolans läsebok att ge ut en - förmådde. .' förläggaren ... till tionde upplaga. Nu blev det emel- "Nu: vredgades Färgelanda skol råd och ' beslöt: att man i distrik- tets.. folkskolor" 'skulle återgå : till den ' nionde . upplagan ' enär den tionde upplagan 'led 'av det felet ”att missbruk av Guds namn fö- rekommer på många ställen även- sam enstaka . svordomar”. Man hemställde även hos" förläggaren att upplagan måtte omtryckas. . 1911 skriver DN i' denna sak: ”För något halvår sedan utmärkte sig skolrådet i Färgelanda på Dal på ett sätt som kom jhela lan- det att'skratta, De goda dalbön- derna hade räknat ut att en del Mö med en gammal vån = skolboken [ Redaktör för första upplagan av . Folkskolans läsebok, som ut- kom 1868, blev Arthur Hazelius. av. innehållet i tionde upplagan av Folkskolans läsebok var syn- nerligen farligt, ja rent av ”väm- jeligt', och hemställde. till Nord- stedt & Söner att trycka om hela upplagan. Märkvärdigt nog kun- de firman emellertid inte stå Fär- gelanda församling till tjänst med en läsebok: som passade.. precis för skolrådet där. Men Färgelan- da gav inte tappt. Vid det nu av- slutade prästmötet för. Karlstad stift motionerade kontraktspros- ten Beckman i' Färgelanda om ”att mötet måtte uppmana veder- börande :' skolrådsordförande att utverka sitt skolråds uppdrag att ingå" till läsebokens förläggare med anmälan om missförhållandet och” begära omtryckning av ny upplaga. Missförhållandet lär be- stå i att i boken förekommer svordomar,. Guds ords :missbru- kande, ' hela stycken: 'som ' hos kristna föräldrar och barnavårda- re, ' skola" föranleda” samvetsbe- tänkligheter'. —' Tänk :i' Folksko- lans -läsebok' som vi alltid: bet tat med sådan” vördnad”: tionen: i papperskorgen.” Och! lika väl v var väl det. "Så. du har. inte' ställt” till så. 1: ter,rabalder, "min. gamle -'vän, så oskyldig” du ' nu än. ser. ut. . Men hav tröst! ,Även.-dina efterföljare |: har fått .vad de förtjänar.'Så sent som ' till nyåret "1958 "skrev Eivor Samuelsson ”om sin" barndoms : lä- sebok 'DN' under "rubriken. ”Sör- gården” — ' en. grym. idyll”. :Trots sin charm "var: ”Sörgården för en stor del: av: dé generationer som läste och-upplevde den -en' grym bok," därför: att "den : gav. en för- gången --värld- för stor plats och känslomässigt ' vägrade - att - för- ankra barnet i dess. egen tid. Det |" är' många i'den generationen som nu ::känner sig "vilsna "och utan känsla” för "det "moderna . livet , i staden" och på”Batan. När-en be gåvad: läroboksförfattare: gör. :den moderna .sovstaden.. med sina. hög- hus: till miljö. för en lika älskad läsgebok 'kan wi-kanske snart 'av- föra "dess 'omskrivna: tristess” ur diskussionen”. N » hör. du.- Men . känske rymde även du' mellan. dina pär- gången värld. : Den »där:: världen som" vi: på äldre dagar” brukar kalla för ”den. gamla goda. tiden”. För. min. del .tvekar jag inte att ge dig en hedersplats på hyllan, Trots. den -dom du en' gång fick av. v: Färgelanda skolråd. 0 met - Helge Cohn, från alla ängars stackar, "Toch blåblank ligger den klara sjö och blå står höjder och ' backar. Se, julidagen är soligt varm, : och linnet klibbar, vid hals och ; barm, "| på räfsande tös på ängen > I som rodnar och ler mot drängen.” : Ja, så har vi åter ”hömånaden”, juli här med sol och böljande sä- desfält bch doftande slåtter, den svenska högsommaren i all sin yppighet. Solen löper t början av måmaden 1 Krabbans tecken, men kommer senare in i Lejonets, En- ligt bondepraktikan bör man. nu undvika allt för stark mat,' inte låta sig åderslå. Alla kulinariska utsvävningar är dessutom av on- dö, » so oove Den & juli skulle slåttern börja och i Västergötland sa man att ”höanden” nu pågick. I Halland hette den 10 ”Bonde Knut”, då var det dags att ta till lien för efter. den 29 bet inget stål 'på gräset. ”Vad juli och augusti in- te vill koka det förmår inte hel- ler september att steka” var ett gammalt talesätt. Ett'annat var den att ”om aftonrodnad ger en klar natt, ger morgonrodnaden en vät hatt.” Det underliga är att under juli som man tror bör vara den varmaste och :. vackraste som- marmånaden, det likvisst lär fal- la. regn under 15 av månadens 31 dagar. Så enart höet stackades, packade göken sina pinaler och drog i väg söder ut, eller som skrocket - påstod . förvandlades till hök. . sova a Allmänt spridd ' är . föreställ- ningen att ”fruntimmersveckan” den 19—24 juli kommer : med regn; På sina håll har detta regn utsträckts att även gälla närmast följande dag, Jakobsdagen. ”Jakob skakar sleven”, sa man förr I Da- larna. För den växande. grödan - Kring Krabba. och Lejon”. 2 sipet doftar Xlöver, det doftar nö ”Jakobsmässan: ” AX) barsmässan sky!”, :vilket lär betyda att om kornåkrarna gått i ax till Jakob blev: säden mogen så att den kun- de sättas i skylar Bartolomeus, den 24 augusti. +”: " Sedan. gammalt har den: På ju li i-svensk' folktradition . benäm- ningen ””sjusovardagen"; efter -'1e- genden om” sju 'sovare; :-Allmänt har också sagts att am det reg- nar :sjusovardan: blir' det" regn "se- dan ' under ' sju: veckor. Och: så många gånger tuppen: gol: sju- sovardans morgon, så "många da- ler skulle" enligt de gamlas ' me- ning man få fö kornet komman: de: år, s : : Förr skulle sädesskörden "be gynna Olsmässan. ”Från: Olof till man 'får ny gröda är det mycket önt om föda” säger 'ett gammalt bonderim. "Ett betecknande namn på dagen är det småländska ”Ola Tryte”, Ofta inträffar kring Ols- mässan den 29 en 'perlod av. tor- ka; :”olsmässetorkan”. Det har till och 'med ansetts att:man då:kan få för mycket solsken, ”olsmäs- sesken”: som är skadligt" för - sä "I Finland står Olof högt i kurs. Han är Ålands 'skyddspatron och sedan 1433 " finns han också ” Alands sigill. SN » Juli anses av gammalt som den rätta :ystmånaden, De. flesta: kor har då kalvat, varför det finns gott: om: mjölk i gårdarna, "Det höll förr häxor och trollkäringar noga reda på, men som de själva inga kor hade, mäste de förskaffa sig den mjölk de ätrådde på an- nat sätt. Härvid använde de en s. kl mjölkhare eller bjära. För att få reda på om ost och smör var av sådan mjölk som bjäran, anskaffat,' stacks 1-nämnda pro-| dukter en kniv gjord av en vär- ja eller smiddes en kniv av tre angeruddar 3 torsdagskvällar el. har man också gjort iak N ler tre sönd nar. Bjäran ek k-| fart” skulle: "Mötet " stoppade” emellertid: mo- | mar litet för mycket: av” en, för-. och ämnade till evig frälsning. och varje dess medlem fått det stora uppdraget att föra ordet om Aktuell ee kommentar En rpalistisk jordbrukspolitik i vår tid måste ta hänsyn til hela världen och vad som kan tänkas ske på sikt, Den får inte förvirras av tillfälligt uppträdande feno- men som överskott och olönsam- het. Problemet i stort är brist, inte överskott på livsmedel, "> Västerbottens-Kuriren. Kommunernas rättigheter bör snarast bli föremål för en över- syn, Den nuvarande ordningen med "en stark begränsning av kommunernas handlingsfrihet — t. 0. m. i små och ekonomiskt nästan betydelselösa frågor — är inte i överenstämmelse med. det allmänna rättsmedvetandet, Det lämnar också orimligt goda möj- ligheter för okynnesöverklagnin- gar, vilka kan genomföras utan några kostnader för den överkla- gande, Folkbladet öÖstgöten. Om man belastar varje bil utan effektivt stöldskydd med säg en hundralapp . om , året, kommer ken att hd sådana eftersom det då inte bara blir pesslmisterna el ler de försiktiga eller ansvars- kännande som skaffar sådana bil- lås,' ”" Låskostnaden . betalar - sig snabbt i avgiftsbefrielsen; ett in- slag av subvention, om så be hövs, skulle för övrigt också" lö- na sig för samhället genom” min- skad brottslighet; minskad skade- görelse och inte minst" ökad tra- fiksäkerhet.. -.De + demonstrativt våghalsiga.. .”D ; svenska a tänkesätten: igenom kommer: - arbetsmarknaden :- utan tvivel att bli. mindre. fri än den nu: är.. Ministerstyre” "när: det”gäl- felbart' leda till en smygande” po Re av alla våra lönerörel- ärorik epok. "Debatten om. äktenäkåpet och dess funktioner. har. från. radika- lernas sida. uteslutande Iförts som ett "teoretiskt "resohemang. teori och . verklighet” NM passar, ihop, när... det gäller” så pass - komplicerade, problem: som snart praktiskt taget hela bilpar-] ler, de statliga. lönerna. skulle :o- |. "Civilministern : visar "tydliga. amblioner att” g ra slöt: på "en den "mänskliga ' samlevnaden - lär |" de dock tids nog komma att upp: täcka genom egna erfarenheter. : Sveriges radio har tydligen den berömvärda ' ambitionen att i be tydande utsträckning låta olik. tänkande komma till tals. Men li te sovring kan väl ända inte vara ur vägen, Dessa radikaler har dock i de flesta fall så ringa kontakt med verkligheten, att de: ras utgj borde i massmedla, CC" HD, ' En byggmästare sålde ett eg- nahem = till » en: spekulant för 100.000 "kr. Några dagar senare blev han vittne till huv 'en' helt annan person höll på att flytta in i huset. När han undrade om: ett misstag förelåg kom det fram att den som höll på att flytta in nyss köpt. huset för 120.000--kr. Exemplet är lärorikt. Det visar bl; a. att -byggnadskostnaden och marknadspriset inte är samma ' sak. | Byggnådelndustrin, Det finns alltid "nägra som tror: att de som ofta använder marxls- tiska begrepp har någon märklig visdom som andra Inte besitter, Dessa herrar har I varje fall en . stor 'förmåga att i: TV, radio och annorstädes få ' möjligheter att framstå som nära nog betydelse- : fullare än några andra' politiker, Och eftersom de säger sig ha ma- joritet:- bland - socialdemokratiska akademiker kan herrarna i -kans- lihuset knappast. låtsas 'som om Mm. dessa r marxister inte; exis | presentatloristeformens minne att t. ex. ge "ett: "ordäntligt" "bldrag" til 16 cancerforskningen.. än' 'att'. festa bort. pengarna på: champagne och från” "Californien; särskilt. t-hitfingna I teknikens underbara vårla an- no. nittohhundrasextiosex' har vi nått så "långt" att. allt liv kan för- intas I. tt. tryck, på knappen krig, möjlige in meds; undantag ; såv ad rymden" för. tillfället "kringvand- - ” stronäuter, ' "Men? världens bland "offras på. teknikeåg. altarg. ; hädiska” "tanke | ker dé rentav. att ett effektivt. mé del ' möt, förkylning "och eh ' mätt mage' är. viktigare än flera atom: robotär och imånens erövring. > :+, Arbiter "i: Sydsvenskan?” - Isa har Herren bjuatt 'OBs: ”Jag” har satt Dig till ett ljus för hed- nafolken, för ätt Du skall bliva till frälsning intill jordens ända”. Dessa 'ord i Apostlag.. 13 kap. 47 v. anförde aposteln Paulus ur profeten Jesajas bok; när judar- na i Antiokia motsade, hans ord och: talade hädelse, '.. Jesus, Guds :son,. har "kommit 1 världen att "vara ett ljus också för. hedningarna. Att' vara :värl- dens ljus, att bereda världen full- komlig -frälsning, detta var än- damälet: med Jesu ankomst till vår jord. Därför .sade den gamle Simeon, när -han höll Jesusbar- net i sin famn: ”Herre, nu låter Du Din tjänare fara hädan. i frid, efter Ditt ord, ty mina ögon hava sett Din frälsning, vilken Du har berett till att skådas av alla folk: ett ljus, som skall up- penbaras för hedningarna, och en härlighet, som. skall givas åt Ditt folk Israel”. Icke blott för judar. utan ock för hedningar är vår högtlovade Frälsare kömmeny,' ja, för. alla människor. utan undantag. Utan Jesus är idel mörker, : -död och fördärv, men med Honom är ljus, liv och saltighet. Här är då en sa- lig utsikt öppnad för alla, även för dem, ' som lever i hedendo- mens mörker och nöd, Också de är inneslutna 1 Guds kärleksvil- ja i Kristus Jesus; också de är återlösta med Kristi. dyra. blod Därför har ock Kristi församling Jesus ut till hedningarna. Kristi ler trollharen kunde säljas men inte mer än tre gånger, : varför den tredje köparen aldrig kunde bli honom kvitt. . församling har evangelii :klard ljus. Inom den är den nådekälla, | "Missionsdagen För Laholms mining av f. kontraktsprosten 1 T.ysekhh Gunnår” . . "Franck, Göteborg. = > rn som av Jesus” blivit öppnad; "ha och . tillgänglig. ””Det tillkommer därför denna församling, som bär Kristi namn, att vara en Herrens tjänarinna, som, verkar Herrens verk, icke' blott där evangelll ljus redan lyser utan även bland ' hedningarna; som: vandrar '1 mörkret och dödens skugga. ::' Finnes det ett liv inom Kristi församling, ett liv, som leder sitt ursprung från Kristus, måste det- ta vara verksamt även :för det stora "målets vinnande: kånnedom om Jesus. Kristus :bland hednin- garna . eller annorlunda uttryckt: hedningarnas omvändelse. Kristi troende församling är . ett” ko- nungsligt prästerskap och ett he- ligt folk. Därför har den att ut föra en offertjänst, att offra and- liga offer, som är tacknämliga för Gud genom Jesus Kristus, att då också inför Gud frambära ' hed- ningarna -såsom- ett välbehagligt offer, helgat" genom. den. helige Ande, cn I detta kärleksarbete måste var- je rätt medlem av Kristi försam- ling deltäga. Ingen får hälla. sig borta. Har du fått nåd för Kristt skull, tvingar Kristi kärlek ,dig att med" glädje vara med även' I 1 betet för hedningarnas -: frälsning, och 'detta genom att träget bedja för det arbetets framgång och genom att rikligt offra av dina jordiska gåvor för Kristi rikes utbredande 4 hednar världen, - - - Snart : är . den: ena av : kyrkö- årets missionsdagar, tredje bön- dagen, inne. Lämna på den dagen ' ett rikligt bidrag för ovan anglv- na ändamål! Såsom kristen är det din oavvisliga. plikt att:göra det, då Herren själv anbefallt missio- nens verk med de orden: ”Gaån ut och gören alla folk till mina lär- jungar"" På detta sätt bidrager du till : att ljuset från - evangelum sättes på ljusstaken, så:att även 'ore Leth. - | hedningarna måtte få se dess . sken och bl frälsta ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.