: LAHOLMS :TIDNING =LT- . Måndagen den 11 fuli-1966 -. "Aktuell kriminalvårdsfråga Vid ”fångvårdsanstalterna ' har - internernas genomsnittliga timiö- ner stigit som de gjort för andra människor. För dem som arbetat inom verkstadsdriften steg tim-: förtjänsen från 1964 till 1965 med två öre (!), från 77 till 79 öre, In- om jordbruket arbetande har fått hela sex öre i höjning, från '89 till 95 öre i timmen, = : Aftonbladet (s) betecknar Iö- nesättningen för internerna 'som en utsugning, och det med all rätt, ' Det kan knappast anses anständigt att på detta sätt utnyttja de in-' tagnas arbetsinsatser, Också de — och framförallt kanske just den- na kategori människor — behö- "wer känna att de gör rätt för sig, - att de åtminstone i arbetet har något av det människovärde som de mer eller mindre självförvål- Jat mist, men som de successivt måste återvinna, om en återan= ' passning till normalt liv ska bli möjlig. "a Kriminalvårdsstyrelsen har” i skrivelse till regeringen påtalat . Iönefrågan och menar att en kraf- tig löneökning skulle vara' stimu= "lerandé för arbetstakten' och på , så sätt också öka statens inkoms- : ter; " Det är ett synnerligen krasst " "ekonomiskt argumenterande , bak- : - "om "kiiminalvårdsstyrelsens reso- ”nemang, Man brukar vid olika tillfällen inom styrelsen, vara: no- ' ga med att peka på humanitära aspekter när det gäller vård" av "internerna. I det här fallet är det - i allra högsta grad fråga om hu-' >manitet — arbetet ingår som ett ' viktigt led i strävandena att åter- anpassa klienterna både till ar-' ”betsliv och samhället i övrigt. En pri na” pengar på ett förslag . få det igenom? Det gäller förslag |" '" gom framförallt bygger på huma=" nitär grund och som syftar till att ;' " öka "de intagnas möjligheter till.” den återanpassning, som hela den : moderna kriminalvården så vaga kert talar om, - : ” I'sammanhanget kan också & er-' kontaktar ständigt. behov , . struntjobb. Där kan "vederbö- . rande alltid, få ett ”arbete”. Och” så har man då från samhällets si-. da ”ordnat” det för den övervas kade,' Blir 'så jobbet outhärdligt : helt enkelt på grund av sin karak- ' tär (en före detta arbetäre på en bilverkstad 'kan . omöjligt. trivas . med att dag ut och dag in bära: . på. flaskbackar, ett exempel) sticker vederböran= de, - Han betraktas därmed som Han får om: möj- ligt ännu sämre jobb nästa gång ” — om" det nu blir ' någon . nästa", '. gång, Ett återfall i brott kan bli ' den direkta följden av det hela; " Mycket beror. självfallet 'på ar- betsgivarna, hos vilka i många ft mentaliteten lever kvar att en få re detta intagen är en suspekt H gur, han är inte pålitlig 'ete. Men " vad 'görs" från: samhället” för att ändra på det hela? Hur mycket - informerar man, och i vad mån? "”svåranpassad”, 'oblem? — Slentri av. "för inras om de missförhållanden, som . finns utanför fängelsemurarna för de' frigivna under övervakning. De . som här att hjälpa” den frigivne till "rätta: går alltfö slentrianmässiga linjer. —' man . . arbetsgivare 7; "folk , på . ofta efter -med” att i: Lä helt underbetald arb sti. mulerar ingen — 'arbetet får ka- . raktären av tvång och straff, .. Det har ofta sagts från ansva- 7 riga inom kriminalvårdsstyrelsen . "att vad man behöver: är resurser, : Men måste man” verkligen pekå på "chansen för staten att' direkt "tj ' meningslösa, lets eftervård ' bör ersättas med nya. grepp omfattande framförallt. arbetsmarknaden; Så länge . man ' inte ger dessa människor € en rejäl” chans, blir försöken till" ANpPass-"" häl " varor, som betalning. från: a än- : inom synhåll, i JORDBRUK 'ocH- INDUSTRI 1 : : LÄNDER öl OECD:s ' generalsekreteraré har sägt . att. industristaterna” "måste vara: inställda på "att, ta industri- derna men "ändå lämna" komplet: » terande. Hjälp till dessa länders ökade, a lvsmedelsimpor' : 'ver! reflekterar: Jord nas Föreningsbl "Naturligtvis ; måst lingsländerna.,' själva: öka livsmedelsproduktion,, men righeterna i detta; 'så istora :att en föll: Det lär väl vara Shut; sk, u-länderna bl hjälp igenom att de exporterar Jordbruksvaror;- så måste dessa 'varorå bli; "hederligt betalda. Det finnside dar att man tänker” fi tror att det är lättare för derna att utveckla -:jordbruks- produktion än industriell pro- duktion. (Vidare har det ju i in- dustriländerna visat sig att ut- vecklingen, f' jordbruket” gått snabbt först när konkurrens med industrin uppstått om ar- betskraften, . » Utvecklingen av de båda nä. , ringsgrenarna beror tydligen av det samband som råder, . PESSIMISMEN INFÖR DEN " EKONOMISKA UTVECK- " LINGEN har aldrig. varit så stor. som nu, skriver -Falu-Kuriren och pekar på en nyligen före- tagen opinionsundersökning. De uteblivna reallöneökningarna har minskat köplusten hos den enskilde, fortsätter ' tidningen . och ser på vad som har gjorts för att hejda denna utveckling: I den mån regeringen <hel- hjärtat sökt bekämpa prissteg- ringarna har den under äåtskil- liga är skändligen misslyckats. Det vet en överväldigande folk- majoritet i det här landet. Hur kan hr Erlander och hans ka- binett då inbilla sig att konsu- menterna nu plötsligt ska vänta sig någon effekt av <prisäåter- hållande : regeringsåtgärder av modell 196G? . : Här möter vi en närmast obe- ”griplig optimism hos maktha- varna. Statistiska centralbyråns undersökning visar att 68 pro- cent. befarar fortsatta prissteg- ringar och det ska sägas att nog Dac;" miljöer ”relsen rätt att "söka vinna: öpi- nionen: för sitt' förslåg :till" lös- ning av älkoholproblernet, Mäng- en debatt om "dessa. problem här spårat ur till att gälla. rörelsens förment. moraliska" åsikter: detta område -— det har: blivit en kamp inte ' "utan mot dem 'som ; funnit; en Personlig, rationell ” "attityd : till alkoholen, skriver Unga. man kar” (SGU): mot ;: : Numera : skall "länsarbetsnärin- derna "inte bara pröva byggären: den'av' större "format utan också . avgöra om vanliga ' villor"; och fritidshus. får sättas i gång. Ar: Betskraft "men -framförallt situa- tionen. -på--kreditmarknåden skäl till denna "utvidgning, hus: Jän > hade” vid" sitt senaste" | sammanträde omkring 150 Mg ärenden 'att Pröva: Det: fär" dubbelt mot” "normalt, på alkoholen :' För "alla måste. det stå "Klart ve att helnykterheten har. ett egen- värde”i och för sig, som måste respekteras” och 'som det är ett samhällsintresse att värna. Det är ju en truism att påpeka att absolutisterna inte löper risk att bli alkoholskadade och därmed undviker att ytterligare press på samhällets lknpträng- da vårdresurser, men det måste tydligen sägas då och då. : lägga Alla : bör också "kunna enas om att det är ett vitalt intresse för samhället att ungdomen får växa upp i alkoholfria miljöer -— att alkoholdebuten kan skju- tas upp så länge 'som möjligt. Kettil” Bruuns ningar om alkoholvanorna hos Nordiska huvudstadspojkar 1960 och 1964 ger vid handen att den 14-åring som använde alkohol : 1960 fyra är senare hade en kraftigt uttalad alkoholvana me- dan den som 1960 knappast alls använde alkohol hade en lättare konsumtion 1964. Samhället . måste " på alla sätt stödja de strävanden som finns att skapa alkoholfria för med ut uppväxande ”undersök- följaktligen har alla dessa människor fog för sådana misstankar, Det bör- jar bli en allmän och riktig upp- fattning att ingen prisövervak- ning (hur den än må utformas) når ner till roten av det' onda. För att' kunna bota det eko nomiskå sjukdomstillståndet krävs" alldeles "andra' åtgärder, ett helhetsgrepp över samhälls- ekonomin som regeringen tycks stå alldeles främmande för, a LÄNSARBETSNÄMNDERNA RISKERAR ATT DRUNKNA 1 papper. Arbetet gör föl. jande kommentar, som är ovan- inte kt från betydelsen ' av att alkohol debuten skjuts på framtiden. Självfallet . kan hetsrörelsen 'enbart leva på stöd utifrån; den mäste också- ge nom en. vital idédebatt livskraft; den måste låta helnyk. terheten utgöra plattformen för ett omfattande samhällsengage- mang. Den personliga” helnyk- terheten är, nykter- skapa genom att den in- nebär att alkoholseden ett stöd för alla ansträngningar som görs för ökad folknykterhet. bryts, Frågan gäller inte någons rätt att dricka — den gäller också rätten att inte dricka, rätten att Inte riskera alkoholskador På sig själv eller för sin omgivning, - "| trycket, +". De" politiska - kvinnoförbun-' ” dens - vara eller inte vara har ”. då och då tagits upp. till de-' ”.batt, På sina håll hävdar man ” att tiden skulle vara mogen för. . att." avskaffa dem. Kvinnorna . kunde med fördel slå sig sam-" ” då de motiv,som en gång dikte-' rade tillkomsten av politiska kvinnoorganisationer" redan ur "världen? Redaktör Sonja Fred- . gardh, ordförande 'i Centerns' " Kvinnoförbund " med ' 62.000 + medlemmar, tror inte att vi än- ””nu nått dithän: — Alltför mån» > . ga företeelser i vårt samhälle visar, att frågan om kvinnornas H jämställdhet, långtifrån är löst. : Vi har nått” mycket — på pap- peret. I praktiken släpar vi be-" S tydligt efter, in a Vi "behöver ett särskilt - kvin- noförbund för kvinnornas egen del, för den intensiva skolning som är nödvändig och för att i ett alltjämt övervägande mansstyrt samhälle fö rä fram kvinnornas intressen, säger redaktör Fredgardh.- nionsbildning. vent = Men vi måste" arbeta tillsam mans med männen, — inte mot dem, takt vi får med varandra i det poli- tiska arbete som är 'vår gemensam- ma ängelägernhet; desto naturligare blir det också att acceptera kvin- norna” som: "medarbetare på . jäm- ställd grund. Det skall inte bli frå- ga om män eller kvinnor utan om den person som är bäst lämpad för? "olika uppgifter. Tyvärr är vi inte där än, 'och därför måste vi än- nu så | länge ha ett eget kvinnoför< . SKOLNING . «+ Vilka "arbetsuppgifter är då för dagen angelägnast för CKF?.-- > Att: "ytterligare. öka" den ”poli- iska med heten hos kvi CKF har från: början . varit starkt |. inriktat på samhällsarbete. Det har varit naturligt för kvinnorna att sko- Jar sig" för,. kommunalt ”erbete.: Vi måste ' bygga vidare här, men vi måste" också" göra : klart" för oss att samhällets” ä + mån med respektive partier. Är » > AL Det”är här en fråga inte bara ls om lagstiftning utan också om opi- - understryker hon; Ju bättre kon-- iver skolas Sonja Fredgardt, CKF:s nye ' - förbundsordförande.' samhället fungerar och hur de poli- | tiska skiljelinjerna går, Med andra ord: vi måste få en starkare poli- tisk" skolning med tonvikt Jaed vid” en ideologisk debatt, . ; -CKF-pionjärerna och företrä idar- na har lämnat ett i sitt slag utom- ordentligt instrument i CKF. Viss utbyggnad måste ske, fler. kontak- ter knytas med kvinnogrupper i al.«. la delar av samhället. Verksamhe- ten i tätorter blir en nödvändighet i framtiden, Mittenpolitiken har gett nya möjligheter, att möta väljarna SAMARBETE: > Kan ett effektivare.” ; samarbete "med partiet : gagna: CKF: syften, > — Ett så nära samarbete som möj. -ligt både med: "partiet och? ung= domsförbundet måste - sträcka" sig genom "alla orgånisationsled, fe redaktör ; Fredgardh?' och ;: noterar. med "glädje att. partistämmän” .god- g « ids. medicinska forskning gaste uppgifter: att”urniderkasta he: laxs:vårt fäderneärvda kunskaps stolt. således också, de diagnostis- ka | metoderna” "och' hjälpmedlen en £ kritisk -omprövning. - Därtill hör: också fastställandet" av." blod- värde som ”avviker från normen alltid: är ett. betänkligt sjukdoms- symtonmi. Rd 2 NYSE ps På en kongress. för medicinsk fortbildning . som ., hållits . ombord + Lät vära. - slingrande. vägar söch under. utvecklande av, en dimbildning, som tyder på befo- gad rädsla för. väljarnas reak- "tion, : har den: socialdemokratis- ka ledningen, för första gången sedan ” antogs," beslutat att ak- "tualisera .det. Åtgärden, har be- tecknats - som -en avlednings- resp. Utpressningsmanöver "I . författningsfrågan . kombinerad med ett försök att ta vinden ur seglen för kommunistledaren C. H. Hermansson och den synbar- ligen från kommunistiskt håll manipulerade s; ki: nya vänstern. Men';-även om. statsminister Er- lander gjort sig känd för sin studentikosa läggning vill man 1 det längsta inte tro att han bedriver "vad Branting kallade - studentpolitik i en fråga av den- na vikt. Menar han då verkli- gen — för att återknyta till par- . tistyrelséns uttalande 1914 att det rör sig om vad som ”på » alla häll” känns som ”en all varlig politisk aktion” och att ställningen följaktligen utveck- lats dithän att ”republikens in- förande framstår för en avse- värd del av nationen såsom icke blott teoretiskt riktigt, utan just av den givna .s situationen: påkar lat”? I så fall bör han sluta med ” smusslet, säga rent ut att social demokratin kräver republik och — avvakta valmanskårens dom! anser det för: eri "av: sina "vikti. J:. - respektive den, gängse li : uppfattningen att : ett- blodtrycks- -l anatomisk. beskaffenhet... D:r.. Gar- nu tigt utvecklade :muskulaturen på sedan "republikkravet för 55 ärl- med; et blodtryck: som. setts : vara - ”för: högt” "eller : "för lågt”. kan ”i' ett bestämt fall: be- tecknas "som absolut :normalt, om blodceirkulationen ; inställt sig” på det. Vidare" förekommer "det inte sällan. enligt de. nyaste »iakttagel- serna " -att .. blodtrycksmätningar lämnat' oriktiga : värden . till följd av någon. särskild vegetativ ; eller the. nämnde i detta: sammanhang eri'ung. idrottares. fall som p.'g-'a. diagnosen " ”för.: högt: - blodtryck” fått. upphöra "med: träningen.” En vetenskapligt - verksam ' ' läkare konstaterade senare att diagnosen berott ' på. ett misstag. ' Den. kraf- den unge mannens armar — blod- trycket mäts. för. det mesta på överarmen — hade förvrängt mät- ningsresultatet. När instrumentet för. blodtrycksmätning direkt in- förts i armens. artär blev det ett helt normalt värde, I tveksamma trycket i själva artären,. -, "Blodtrycksvärdets bestämning sämmansätts . av två. . mätningar, nämligen av mätningen av. tryc- ket: mot artärens vägg under det att pulsvågen löper: igenom och mätningen av trycket under pau- sen. mellan två hjärtslag. Om den andra ' mätningens värde. ligger under 100 behöver ett högt värde vid den första mätningen : inte vara någon anledning till oro. Ett för lågt blodtryck kan vara lika skadligt för blodomloppet som ett för högt. Enligt nyaste rön är lätta slaganfall 'mycket :ofta inte följden av ett för högt blod- tryck utan av plötsligt sjunkande blodtryck. En hel del anomalier av blodtrycket vållas nu för ti- den av:brist på motion och den bristfälliga ' cirkulationen som följd därav. N me ”Läkaren bör n nu' för tiden äte överskatta , ett ' blodtrycksvärde som någon Bång mätts”, tyckte Tr Garthe, Framför allt får det inte förbiseg att blodtrycket stän. digt ändras hos varje människa alltefter hennes ögonblickliga fy- siska och själsliga tillstånd och att varje människa, har ett för henne speoifikt blodtryck som ofta avsevärt avviker från de me- delvärden vilka förr betecknats såsom ”norm”. Enligt modern uppfattning är det därför nöd- vändigt att vid ”för högt” eller ”för lågt”. blodtryck grundligt un- dersöka detta symtom med- den moderna diagnostikens-alla medel innan man inleder någon blod- trycks-terapi, fall mäter man nu för tiden blod- | I planhushållningens centrum ” i polen förbundet som CUF möjligheter, till ökad representation i i partiet, — Det ' ett förtroende som därmed givits oss, och jag tror att ,det kommer att bli till nytta för centerrörelsen i sin helhet.: Kon- kreta förslag till fortsatt vidgat sam= arbete är att vänta från arbetsut« skottet. ' REPRESENTATIONEN . ooo Den: beydande kommunala re- presentation : som > CKF har, över 6.000 kommunalt engagerade kvin- nor, hotar att decimeras på ett oro- väckande sätt i samband med satt representationen inom de nya kom- « munblocken krympes till ett minis mum mot tidigare antaly = — Vi vet att kvinnorna blir hårt” trängda, säger redaktör Fredgardh, - men hoppas självfallet att några kommer att föras över till de nya fullmäktigeförsamlingarna. Här finns ett fält där. vi måste söka få en: tillräcklig kvinnlig re- : presentation ' i ' framtiden — både därför att kvinnorna behövs och därför att det finns så många du< gande kvinnor, som, centern borde” dra nytta av... 77 : Och riksdagsrepresentationen = vår enda riksdagsledamot är ett glädjeämne genom sin: kunnighet, men vi önskar att. hon hade fler kvinnliga kamrater i centerns riks- dagsgrupp. Lämpliga aspiranter sak- nas sannerligen inte, den 'väg : vi måste gå 'heter fortsatt skolning. Kunskaper är alltid en väg som bär, — Tiden arbetar för oss när det gäller 'att vi på ett naturligt sätt ska bli accepterade; Hur snabbt vi ska' nå resultat beror i viss mån även på oss själva. Vi behöver var- andra som ett rent moraliskt stöd. Den kvinna som ger sig in i den politiska leken får inte vara rädd Aktuell kommentar "Harold Wilsons lott är inte av- undsvärd, Det är' på honom ' det ankommer att genomföra Stor- britanniens . omställning : till de "ikrav. en ny värld ställer -på en andra rangens stormakt. Frankri- ke och Västtyskland är trots — eller. kanske tack vare .— ännu svårare ' prövningar '' under "det andra världskriget 1 färd med att lyckas. Skall någon få det brit- tiska lejonet, som nu' mera -:på- minner "om en något" luggsliten brasfäll, att bk 'ungt och smidigt igen, är det. ändå "Wilson, Det tycks åtminstone ha varit väljar- ; Västerbottens-Kuriren. Industrin har inte bara .behov av: krediter för fasta investerin- gar; konkurrensen kräver "mera kapital för omfattande" marknads- föringsinsatser, Den höjda kostna: den för detta kapital är av bety: delse för konkurrenskraften 'och kan också: oförmånligt inverka på de i dag starka behoven'av ökade. exportansträngningar. Till detta kommer -exportföretagens stegrade kreditbehov för de rela: tivt långa krediter till utländska köpare, som är vanliga i exporten till u-länderna och på. senare tid i ökad ' utsträckning även :före- kommer i exporten till Fländer- ' Sädaria ” krediter char : "blivit, ett allt ; viktigare : konkurrensme- för att ta stötar, summerar Sonja Fredgardh, | del, ' och : räntehöjningen innebär : även på den punkten en betydan: : Stockholm” OT) " I ” Det finns en ”Kulturklyta”. som det inte skrivs eller" talas om och vars existens tycks vara : okänd för: de flesta," skriver. tidskriften Industriell teknik... Den" kan "emel- lertid bli. ytterst farlig : för .kom- maride. generationer. , Det är dettä, att begreppet kultur i vår tid har blivit inskränkt så mycket, att det endast i omfattar : en:-liten del av det, som «egentligen . borde" gå: in i l under detta begrepp. .:': sylt » Därmed, har, det... värdering, : så att; rdet: kultur i dagligt. tal i hela den västliga värl- den , har; blivit ett: begrepp, från vilket man: amputerat något. av det väsentliga; ' : na :I.skolan” lärde” vi, hade. uppstätt på de ställen där den. tekniska .; utvecklingen hade -I nått en sådan nivå,-att. det: blev möjligt, för. några "människor, att sysselsätta sig med annat än blott kampen ' för - det "dagliga brödet. Detta betyder först. och främst att: tekniken : är kulturens förut- sättning. Men den är mer, än sä. Tekniken är nämligen en del av kulturen, t. o. m, en så integreran- de del, att man :inte kan skilja de två begreppen från varandra utan att båda mister något väsentligt .i sitt innehåll... Men inom den" väs- terländska kulturkretsen, där den tekniska”, utvecklingen ” presterat sina yppersta resultat, har det just i den tidsålder som vi kallar teknikens, skett en besynnerlig se- paration- mellan den grupp av. in- tellektuella 'som .hänförs - till - det vedertagna .- konstnärsbegreppet och den grupp, som vi normalt hänför till.tekniker, = NA I ; Som regel är man villig att hän- skett. en: om- li "att kulturen | föra vissa vetenskapsområden till kulturen; ' nämligen "de -som ; går under :beteckninger.. "humaniora medan'.: man + däremot "' normalt vill :räkna- alla former: av -'ingen- jörs- och..läkarkonst' till: teknik "i vidare: mening.' Tendensen : tycks vara .den;' att. "också fysik,-:kemi och : matematik börjar . räknas till teknik" och” inte” till kultur. Man tycks helt ha glömt att det finns något" som "heter "läkekonst .'och M rst "och främst . tycks man” "he förbi- sett att såväl konst som: "humanio: ra. lika väl som teknik och exakta naturvetenskaper har” samma, ur: sprung,” nämligen". den” mänskliga andens vilja att vinna insikt och bana nya vägar." MUS OK Det - mest -oroande' med .utveck- lingen under de. senaste generatio- nerna är, att man från teknikens sida till synes utan vidare protes- ter har funnit sig i, att kulturbe- greppet har blivit inskränkt från att omfatta alla former:av mänsk- lig. intellektuell aktivitet till att omfatta . musik, ' téater, "bildande konst samt debatt" "ocH kritik, för att 'utnyttja den - definition - som uppställdes, av den svenska radio- utredningen . från 1960. och : som nog I stort sammanfaller red vad de flesta förstår med kultur." ' Det är denna kulturklyfta, som är den reella och: den farliga, för att den gör konsten till en sekt, som: till. följd just av: denna: am- putation 'snarare än på grund av sin - obegriplighet : mister . förbin- rdelsen "med de övriga .skapande krafterna hos ett folk, skriver In- dustriell Teknik. ; . Berlin (LT) tr i Nästan en fjärdedel av. alla in- vesteringar som i år är planera- de för den tyska sovjetzonens in- dustri kommer på en produktions- gren 'som tycks slå den traditio- nellt gynnade tunga' industrin ur brädet, på den kemiska industrin. Allt mer omhuldades de gångna åren de statsägda. kemiska .före- tagen av Östberlins politiker och planhushållningsmän. Däruti sågs nyckeln till den ambitiösa föresat- sen att hinna förbi Västtysklands näringsliv t. o. m. 1961, att sätta fart på utrikeshandeln som .in- bringar utländsk valuta och sam- tidigt bättra på råvaruförsörj- ningen. Faktiskt steg också brut- toproduktionen av kemi-industrin med c:a 60 procent fr. o. m. 1958 t o. m.. 1964, dock den statliga planeringskommissionens <exper- ter har fortfarande ganska långt till sina egentliga målsättningar.” Delframgångarna inom den ke- miska produktionen kan inte döl- ja ödesdigra misslyckanden och felaktig planering inom den tys- ka sovjetzonens centralt dirigera- de ekonomiska apparaten. I sina väsentliga punkter är den kemis- ka industrins uppbyggnadspro- Bram som 1958 påbörjats inte än- nu fullgjort. Produktionssiffrorna fick skäras ned, fristerna-utsträc- kas. På planeringens första plats fanns ett av de senaste ärens största projekt i det sovjetiskt ockuperade Tyskland, den 4000 km långa oljeledningen mellan (Svenska Dagbladet) fee > 'Johann- Manthner, - «, zonen.” Vid” dess väsentliga änd- punkt 'i industristaden Schwedt uppförs - sovjetzonens oljeraffina- | deri på tolv kvadratkilometers yta som redan 't fjol skulle ha ”raffi- nerat 4,8 miljoner t mineralolja, För 1975 var till och med-'en ka- pacitet på 8 miljoner förutsedd enligt ' de första planerna. Raffi- naderiet i Schwedt " är. det” första i sovjetzonen:'' Men - petrokemins jätteprojekt råkade snart efter byggets början i svärigheter. Investeringsmedlen var för knappt: tilltagna, bygg- nadsindustrins 'kapacitet räckte inte, till men framförallt kände företagen för kemi-anläggningar- nas produktion inte hålla tiderna, Sålunda får sovjetzonen ffortfa- |fi rande täcka 83 procent av sitt huvudsakliga "behov på energi med det rikligt' tillgängliga brun- kolet. 5å länge -.oljeraffinaderiet emellertid inte kör för fullt. kan inte heller. företagen som är be- roende "på detta raffinaderi full- göra sitt planerade produktions- program, . Den centralistiska sov. jetzonala planhushållningen styrs för stelbent för att få kunna ut. jämna felaktiga dispositioner och en fabriks delvisa bortfall utav egen kraft. Sedan oljetedningen och fabriks- anläggningarna i Schwedt blivit färdiga kommer säkert också ke. mi-företagens produktion som är beroende på den raffinerade ol jan att avsevärt stiga. Samtidigt Kujhysjev vid "Volga. och: sovjet (Forts, å sid, Kl nas uppfattning för tre månader : sedan, N | .ISnackeliga :' knyts därigenom det östliga Tysk. |.» å ; tenbäckar, de "Kostnadsetegring för många företag. . vr or Man : kan: vara . ”Industriväntig även om man 'vill ha mera, rest: riktiva bestämmelser mot vatten: föroreningar. Vi . behöver "mera och : intensivare: forskning -hur man "skall kunna rena nedsmut" sat vatten innan det får släppas ut 1 våra. vattendrag.” Inte minst Mälaren och .Vättern bör - ägnas särskild uppmärksamhet. "Här rör det sig :om' oersättliga .skönhets- värden! vc vn vo > Smälands Folkblad När de fria fakulteterna förs ändrats . till effektivt ' arbetande utbildningsanstalter — då kan ett avvisningsförfarande införas för att som 27 ”sista utväg ”hindra att serade. elever. . blockerar” utbild- ningsplatser. Vill: man som' eck? lesiastikministern . i, missriktad och troligen fåfäng sparsamhets- nöd börja 'upprustningsarbetet i fer. ända,' "börja den med ”utspär: rar”, har: man slagit in” på .en ur humanitär .och:: ekonomisk syn: punkt sämre" än” generella spärrar, Co sa Dagens. Nyheter, "Det senaste "avsnittet: av: den engelska serlen ”Maktspelet”:” bet styrker" att TV fått fatt på en av. de bästa: :långkörarna i genren. Här. finns, » tempo, ' spänning '. och vit ”pelt. £ ia föremål, Därigenom. -kommer.; deras" str n- der att bli rensade stiabbt. och vef- fektivt.- Antalet” skärskador / att "minska. och "därmed söken -hos. läkare; och sköters som. behöver ansläs 'kömrner Inte tror. Jag att karlarna” någonting. mot: fatt” fruntimmer för "klubban... Om :de' -måhända är något ” kritiska" mot "fru." Nanhey Eriksson.. som; - ordförande ' ilber redningsutskottet, så beror det; på åt sig, själv )och. ivrigt . ärgumen- terar : 1 "alla ' möjliga frågor; men inte: tycker om- att någon av ut: sköttsledamöterna avbryter! hen; ne' genom att begära ordet. "Fru Nancy. är. snackesal ; ordförande .<är.” styggelse; antingen de är -frun- timmer eller karlar; :: onivis dar ; Harry Hjörne i Gi (ETT. ORD. ; PA VÄGEN den man som . . . har ar Säll är an lust i sösom ett träd, planteras vid vat- tenbäckar > , ., och vissna. (PÅ 1: a vars löv icke rr stora eken alldeles utan- dött alkongen till vår våning, har, ot Den har stått :i lätskilliga alädje gonoch har varlt oss: till Svalkande ok skönhet och sin som tr I ingen ”naturkatastrof” blb "en "cyklon " eller” ett, DI edslag som dödade ' der. som t ägd av giftiga kemikalier, rängde. ned . till. dess rötter från ytb keringane läggningar till. en par- en män- Undan för undar len” själva Men - detta ända Någon av oss. ening åt livet och jäl, så att vi blir. d,. ; planterade vid, vat. "såsom . uppenbart. olämpliga eller ointres- : här. att” hon»: generöst . beviljar. ordet. Herrens lag . . . Han är kan . rentva oss från vår ” De". tämligen blygsamma - belopp i l 4 I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.