" Fredagen den 22 fult 1904 É AvoS Tv rk PRC DY TE |) PP Pri. ati gå 1 HARE fer BYGDEN, |, Sosinäsdig S i Platsredaktör: Sven B.. Jönsson, Villagatan, tel. 19150 Markaryd me I re sp Ke nn Re I 4 Eköryds och" "Hinneryds baptist. . St , församlingar ' har avslutat en 14 "dagar lång tältmötesserie I Hinnerydg kyrk- by. Mötena har rönt 'stort Intres- se. Under 'den första veckan var . Pastor Olle Eriksson, Strömsnäs- "bruk, ' talare, Ungdomspastor Fol- ke Wahlén' från "Göteborg och pastor Ulla Olsson medverkade under tre kvällar. Lööw, Strömsnäsbruk, talade un- "der sitt besök om Kallelsen till Guds rike, och sängarevangellst Sten' Lundin från Ljungby tala-j; de I tältmötesserlens avslutnings- "möte "om , Frälsningen t Kristus, Sångarna från JEkeryd och. Hin- ”neryd sjöng mötena , under alla kvällarna; Vidare medverka: |" de Olle. Eriksson, Folke Wahlén, och Set Lööw med' solosång. Gert-|' rud och Thorwald Borg sjöng för- tjänstfullt duettsånger samtliga kvällar, I. avslutningsmötet med- verkade musikföreningen '” från Betelkyrkan i Ljungby med ett Pastor, Set]. ” flertal vackra sånger, Pastor Olof Granander, . Ekéryd, ' Phade "hand om Jedningen av samtliga möten. | Koltekterna " under -' mötesserien uppgick till 830 kronor. ' or SÖSET VAG USVÅRT VAL od — Ge mej ett. tips, Eva, En kap- ten, en läkare och en grosshand- lare har friat till mef. Vilken ,ska jag ta? 4 — Vilken av dom är rikast?” ! . — Visste Jag det så hade jag ju inte behövt be om något I råd. 7 oe et »” 8 ; e 't BEHÖVDES ÄNDA " Den' nobbade friaren: — Jä, n när ni givit den där Svensson ja, så har ni väl ingen användning för mej längre? ”. '— Det har jag visst det. Jag FER kan använda .dej till att göra ho- 1! nonr svartsjuk med! > Fläskkarré. er | "färsk, benfri " 14: 25 "pr kg Léverpastej'. . " bakad te , ctr PRB, | Trädgårdsstolar . rörkonstruk- vt törn med 5 22: :75 I Plastband . Plastvatten-, kanna: rymd: ca io lite; fern "CARLSSON: butikerna Magnussons i Våxtorp 30042 Carlssons i Hallandsås 260 03 "FjUalen 'F Hasslöv:"- 26108 — USA-expert på jördbruk på vr Eg ATEA i Halland och: återbesök os oe Elt mycket kärt —'om snabbt ' flyktande — tillfälle att! åter= 'gälda massor av omtanke har 4 . Anders Andersson på Ekeberg "4 Himle fått i början av den här . =" veckan, 1956 var han 4 Histi-' pendiat och vistades ett' halvår! 1 Förenta Staterna; Tre” mån "der av dem arbetade och sti ' derade han i Minnesota och” ; .. var mr Leonard Harkness hans ' . chef, Det var' denne, som tisdag' "och onsdag den här veckan be- -+-+ gökte honom i hemmet i Himle "4: ! och gav honom tillfälle att visa Halland, 3. sw. >'”Mr > Harkness är! professor - vid |” : Minnesotas ” universitet" i S:t Paul . och, han "är ! dessutom delstatens överledare. inom 4 H-arbetet. De anta ssnons Al Sot - , två har efter besöket 1956 brev- växlat i 10 år och när nu profes- 1" B0r Harkness deltog. i ett trevec- ' kor i där han tillsammans met delegater > + från 30 nationer, disktuerade olika internati 'oblem, , tog 'han tillfället i akt att också Kästa Skandinavien — som. ju också | för en amerikansik professor är nå. got' av etf erihetligt begrepp. . " ' — Jag har vistats tio dagar i Stockholm . och trakten av, er hu- vudstad, berättar den amerikanske gästen för HN. Jag fick där liksom under mina dagar i Danmark och Norge tillfälle att studera upplägg: ningen ' äv" 4' H-arbetet och har ägnat särskilt intresse åt det' sven. ska "arbetet "i fritidsgrupper och jordbrukarnas” föreningsrörelse," till vilken senare vi har rätt påtagliga motsvarigheter "hemma i Minneso- ta. A 210 SVENSK INFLYTANDE r. 1. "Likheterna ” mellan « hembygden i" Minnesota "och "Sverige = är många och 'rätt tyckte professor Harkness sig vara väl hemmastadd i Stockholm som i folkmängd” och Utbredning” motsva- rår de' två , tvillingstäderna,' där Han själv. arbetar: St "Paul och 'Minz nesota, dels är en betydande del av den här, delstatens befolkning av svenskt ursprung; En av förkla- ringarna till att jordbrukarna : i ” naturliga." Dels |” denna del at det stora landet i väs-!' "Vid. Ekeberg ' föreningsrörelse är säkert just dets: tå — att de kommer från Sverige” och""fortfårande "fär intryck” från” Sverigé, vid återbesök eller vid de många personliga ntåkterna” med . släktingar" från. sitt gamla hemland.” H - Reseplanerna ' gjorde .'det omöj- ligt för mr Harkness att ägna mer än en dryg dag åt Halland och be- söket hos Anders "Andersson. Det blev en desto intensivare ' dag och den'"hade' ändå" bakgrund i de tio dagarna i i Stockholm med dess 'stu-”, ; dier av hur jordbruket lägger upp arbetet i sin. ekonomiska förenings verksamhet,«/ ud ochoger —"I Halland. fick j jag besöka ' Falkenbergs” Mejeri och Hall: ; lands Lantmäns Centralförening' . också” "Falkenberg. Vi; reste' ; "ner till Hushållningssällskapet i » Halmstad och. tittade på Plön- . ninge Lantmannaskola o. dess- . utom uppskattade- jag mycket. - inte minst med hänsyn till vad: - Jag fått” veta om er fortgående ' utveckling. mot allt större spe-- eialisering, att jag fick gästa en ”specialistgård” Claes 5 Bengts" NYA LÄKEMEDEL FÖRSENAS. . NONE AV. OFORMLIGA . LAGREGLER "Den tid, ' som nu "går förlorad mellan ' utforskandet av ett nytt läkemedel och dess slutgiltiga god- -kännande 1 land. efter land, mås-|Doktor Ottåti underströk” att det- te kortas ned med det snaraste, Om detta var alla' deltagare 1 ett internationellt — läkemedelssympo- slum överens,. då det hölls för en tid sedan :i Colorado Springs I Förenta staterna, arrangerat av Pharmaceutical Manufacturers As: sociation, Vad som framför allt såknas är ' internationella, standardisera: | kunnat "konstatera nya > läkemedel, som fråmställs, till följd av oformliga lagbestäm- melser, 'som är' olika i varje land. tå är något som den '”internatiö- nella. läkemedelsindusrin ” bekla- gar, därför att det är de' sjuka och döende, som får sittä emel- lan "för 7 dessa "oforrmaliga ” och otympliga "bestämmelser. Det' har man vid Cyanamid International gäng ' efter gång, då man” velat introducera jett. nytt "läkemedel på. den inter- de bestämmelser för godkännan- nationella marknaden, ' det och registreringen av ett nytt läkemedel. .. Det . underströk " den medicinske forskningscheferi vid Cyanamid ' International” i USA, doktor F..C. Ottati, vid" en' före- läsning inför: detta symposium. Som det nu är försenas alla del "NATURLIGTFIS Ir JORDBRUKS KAS na 3 ;'Vallbergaortens . Jordbrukskassa, Tel. 232 60 valbgiga v Kassan Ppen månd. fred. 8 .30—12, .00,.'1 13. 00-17. 00. : ”Räntesatser: in 54 7 på I vanlig spa äkning ; Fullständig. bankservice. . Doktör - Ottati. citerade en rad olika bestämmelser, som kommit fram vid en undersökning i.66 skilda” länder" världen runt. Bris- Hen” vå ” ms "gemensam; "interna-|: tionell "standard, ! när det. gäller |. läkemedelskontrollen; '. har '. gjört denna kontroll ' 'syniherligen "kom- plicerad” och tidsödande! Han kon- staterade "också att. alla. försök, få fram "någorlunda gemensamma bestämrnielser i ' en. rad : länder, hade ' stupat." Han vädjade ' tilll. världens' länder "att verkligen på fullt ' allvar, försöka lösa 'sdessa problem... +. Enligt ' "de renhi man vunnit: vid Cyanamid Inter- national kan ' tiden för godkän: nandet av "ett nytt” läkemedel | variera ' från tre :månåder . upp till" mer: än ett år, beroende på vilket land man vänt sig till för att få läkemedlet godkänt, Dess- utom varierar själva godkännan- deperioden.. I somliga länder blir ett” läkemedel" godkänt för . till- Piraternås skättgönima | . LE SLINE Mannen. som satte. punkt, för ; de moriska sjörövarnas händyDsr . "till lösa framfart i M ralen Bourmont. På :morgonen den 5 juli 1830 hissades trikolo-' ren på citadellet i Alger. Vad som mötte segrarna denna. dra- matiska sommardag var så fan-. sina ögon. Hussein 'pascha. var "fast beslu” ten att försvara, Alger, till sista” man, men när ioo” krigsfartyg ' öppnade en mördande, eld mot: murarna gåv han upp. Den or! entaliske"” härskaren tillfångatogs" - alla tider var den franske gene - tastiskt att de först nte, trodde: i skattkammare var fri! Office- rarna stannade fullständigt blän- | dade under valven: Guld- och silverförerål från hela. världen : hopades här, männen fick. vada + i pångar. Det tog dem dagar och veckor att sorterå allt. Rappor- | ten hem berättade att de hittat 7.200 kilo guld och 108,000 kila silver, "rikedomar - som stulits från all världens skepp ;under -|: århundraden. . . « | Sjöröveriets makt Medethä? våt vat” ”brutén, Aritligen" kunde ”Sparklubbs-'' 0 Könspärkonto.] 4 . av sina egna män. F innen ha . Sej sla. fritt. . stiabbresa - ter byggt upp sin egen kooperativa ' : som' gjorts. "hittills "med 'syfté,. att i: r som I . | människor, varhelst de " "Professor Leonard Harkness, S: Sk dd ts ad St Kärret, som bar svinupp- : i stor skala. på: sitt s "födning > program. Parallellt med besöken ute på an” | låggningår och gårdar har professor med olika. slag av informationsma- "terial,, både i Halland och tidigare under ; de skandinaviska dagarna, i IMPONERAD AV. SERVICE ' DS Jag: får tillfälle att studera "dé materialet senare och det glä- " der jag mig: åt, konstaterar profes- sor Harkness. Vad jag redan fäst mig vid är den service och "den vilja” till service, som finns i före- | ningsrörelsen visavi "de enskilda Det väl "med att det svenska jordbru- ' ket; det har jäg också kunnat läsa ut ur materialet och fakta vid jäm- "förelser' med förhållandena i -min hembygd, drivs intensivare”ö än vårt TE a per: .arealenhöt är ” medl : Brukningstekniken är bättre" och i har säkert en föklaring” i att vi oki som i Sverige. + Andersson i Ekeberg under sin hallandsdag. : Här ' Himlegården, Harkness med Anders Anderssons minste telning på armen. ” "på brukningssidan. ": | Harkness naturligtvis försett sig | bruk '- och bruk : AE HAE fär ra Faul, Minnesota, gästade "An: nen ses de två på at | detta" naturligtvis inte' att man skulle vara omodern hemma i Min«: nesota; Skillnaden ligger inte i tek. nisk utrustning utan i'intensiteten. sig ännerna sedan Anders . USA-studier "är märka . DE båda bart förtjusta över att Ha fått träf.' fats igen. .Brevväxlingen i forlsätt-' ningen ,kan säkert, bli ännu mer ; nyanserad, sedan S:t Paul-profes« med dess, olika 'nyaänser' i stock=. holmsområdet och Halland. : Närmast väntar ett nytt men tyd= ligen mycket snabbt besök i Dan- mark på gästen från Minnesota, nan det bär av: hemåt. Professor Harkness" 17-åriga dotter och” hen- : nes boyfriend har' på sitt håll: spa- rat till en europaresa och studerat , fakta här” efter eget 'program.! De" två, Pprofessorti själv, och en dansk, Edmund. Michelsen, från Dronning=. land, somi'tidigire arbetat på den gård i "Minnesota, som "en: broder till professor . Harkness ' äger” och brukar, "hade överenskommit' ”om sammanstrålning Fréedrikshävn. | Man vågar tippa;' att' det då blev nya kontakter, nu. öm "danskt Jorå- , KASSELER- nästan benfri 1" bit avararser Kalops ventri sossarnas ees KOTLETT "17:80 kx : 12:90 sonrnsrnrrka II MERA SMÅLXNDSKT GLAS INKOMMET | FREDAG 10.00—20.00, Lätt alt parkera — . Välkommen till | LÖRDAG 09,00-—14.00 Bra äppelskö di väntas iår Olika uppfattning om päronen | Enligt en i dagarna till Riks- Yörbundet Svensk Trädgård av=' » given rapport kommer ' årets. fruktskörd att med få undan- tag ligga under det normala. Yrkesodlingarna . beräknas bli goda ' både : kvantitets-" och kvalitetsmässigt, särskilt i Skå-” ne, Svåra frost= och köldska-. - dor för nucpehovsodlingen har rapporterats." . . Hur artar' sig. yrkesodlingen i våra trakter? ' ” Lantmästare Tomas " "Alwerud, Bohl, Vessigebro, vill beteckna den som i stort sett medelmåttig, I vissa delar ger: den uttryck för att bli sämre, i andra områden bättre. Ge- nomgående blir det stor'och vacker frukt, säger han, Husbehovsodlin« gen ger ett något blandat intryck, Vad körsbären beträffar 'så före- faller det som:om -fåglarna skulle få den: bästa nyttan av :dem! :I varje fall hämtar stararna hem' en hel: del, Päron blir det gott om och de lovar dessutom att bli både stora och granna :men med plom- monen är förhållandet :det motsat- ta, Det blir av allt att döma ett dåligt pl år. « Vad slutli har "ungefär samma syn på årets fruktskörd, — Det ser ut som om det skulle bli normalskörd ifråga om äpplen, säger han, medan det såvitt jag för- står blir sämre resultat beträffans dé päron och plommon. I dessa fall får man nog räkna med under me- delmåttig skörd, Det är naturligte vis den hårda vintern med de "frostskador den medförde som är Arsaken, Skall det bli ett gott skör- deutbyte I största allmänhet så får det inte bli alltför regnigt I fort- sättningen, Fuktighet är särskilt befrämjande för skorvbildning. IHit- tills har vädret varit idealiskt, Skadeinsckter är det omellertid gott om och just nu ser det ut som om det skulle bli nödvändigt med ett par extra :besprutningar. Van= ligtvis brukar det vara tillräckligt med åtta å tio sådana men inte I år. Steklarna kommer nog och mot dem går vi till attack med en be- sprutning ungelär' vid månadsskif- tet juli-augusti, Husbehovsodlin= gen har det ibland rätt så besvir«e ligt ifråga om svampsjukdomar och insekter medan yrkesodlingen har större möjligheter att skydda nig mot de skadar dessa åstadkommer, ' Bekämpandet erbjuder heller into äppelskörden berör 'så kan man väl räkna med: medelskörd, DE » Den hårda vintern: åstadkommer frostskador i viss omfattning) ehu- ru naturligtvis inte så som på mån- ga andra håll Ii landet. En viss sa- "några större svårigheter, Det finns många goda besprut- ningsmedel och. bland dessa även ett flertal långtidsverkande, "av "frukt skedde emellertid. Skadedjuren har nog' inte vållat 'några större prob= lem denna :gång. I våras gick för- stås-.. lövätarna ganska - hårt fram. Men” man kan nog säga att för yr- äl - bereder i större bekymmer, Det finns nume=. ra möjligheter att komma tillrät- ta med dessa skadegörare, , ' "Trä idgårdsmästare Harry Ema-' nuet vid Lindhul nering PRFRENEN tindet na inga | HN Var femte. är. beroende "Diygt & en femtedel" av vår yr- ten är knu- dottal.. OA verkning . eller import . på obe gränsad : tid,. medan .det i:'andra Därefter: mäste, man där begära nytt godkännande. Vidare tycks kostnaderna för dessa ansökning- ar om £odkännande öka, vilket i sin'tur naturligtvis. inverkar på nader - blir ; givetvis också högre .J1 de länder, där man kräver att få göra laboratorieprov och kli- "niska försök 'på det lokala planet och inte. accepterar de prov och försök som gjorts exempelvis - i tillverkningslandet. -.. ' Men det gäller inte enbart att göra , dessa regler för läkemedel mér smidiga . och mer lätta. att arbeta: efter, underströk doktor Ottati, : Det gäller - också att se till att reglerna är rikiga . och resulterar i att' de läkemedel, som godkänns, verkligen är ut- prövade och säkra.: Det..är minst lika viktigt att ett läkemedel är säkert och, effektivt. :som att det godkänns'-” 'någorlunda : snabbt, framhöll, han, » 1 Avslutningsvis” bäpekade Kan att detta "verkligen är ett.-inter- nationellt problem som måste lö- sas på får inte längre vara så att vis- telseorten .för en" person skall få avgöra om-han eller hon skall kunna få en viss .medicin eller inte. Läkemedel upptäcks upp: finns och. tillverkas. för att alla än bor, i vilket "land de än är- medbor- gare, "skall få. bli delaktiga av skador, hävdade han. länder :kan: vara fråga. om en:så. kort : period . sorh : bara , ett.” år. läkemedlets. pris, Dessa omkost- . -internationell. väg... Det |. (dem. " händelse. av sjukdom eller | 1 100-å årig kvinna har bott isolerat utei i vildmarken AMAL (TT) i. ” Hundra ' år fyller på a änkefru Ida Augustsson, Nord- kas, Dals Ed, I nittionio och”ett halvt år har hon/ bott på: går- den, som ligger ensligt mitt ute 'i' vildmarken” i Dals Ed.” Elek- tricitet saknas och' vägen fram till huset kan” möjligen trafike- ras av traktor. Att gå till när- maste ” granne tar ungefär en halvtimme. : Fru Augustsson har hållit" äg frisk och kry gerlom årén, Hon trivs med isoleringen och; > blir väl 'omskött av fyra av sina . barn, de enda, överlevande av sju. Hörseln är ganska bra och synen så pass god att hon kan läsa rubrikerna i dagstidningen utan glasögon. - - Men krasslig har. hon';dock värit ibland. I vintras hade man det besvärligt. Huset var inbäd- dat i metertjocka snödrivor och fru Augustsson drabbades av dubbelsidi, lunginfl Men khon hade krafter nog att repa sig igen, sedan en läkare ” ordinerat medicin, MR av landets' yrkesverk kesv ten till den hantering som är be- roende av svenskt jordbruk, skri- ver 'agr lic Sven Holmström 1 en! artikel i Jordbrukarnas Förenings- blad, Jordbrukets andel av de yr- " kesverksamma i landet ligger vis- serligen på ca 7 procent, men det är dessutom många, som är syssel- ; satta med de. produktionsresurser : jordbruket köper — alltså. i jord- brukets förled-— och likaså i le- -« det efter 'jordbruket,' d v:s med | uppsamling, för ling och distribu- tion. = '>- Det är en klämligen liten andel som -av svenska jordbruket talet personer | sysselsatta i "ford- kruk. och av Jordbruk beroende verksamhetsgrenar kan utifrån — livsmedelskonsumtionens andel av totala : konsumtionen t samhället. , Denna : andel var 1960 ca 29 procent.' Om man tar hän= syn. till importerad andel av livs= medlen samt skillnader Ii inkomst- nivån för de personer, som arbe= tar med jordbruk och övrig livs medelshantering, "kommer = man del av vår yrkesverksamma befolk= ning vilken är sysselsatt med pro= duktion för privat konsumtion ,är knutna till den nantering, som är kan tillskrivas jordbruket. När man » diskuterar jordbrukets omfattning och den samhällsek iska bety-l, de av svenskt, jordbruk. To= tajt : uppgår antalet personer som sysslar: med produktion för privat . delsen-härav, ät det dock inte en- dast denna andel av befolkningen som berörs. Det moderna jordbru-)+ ket 'är starkt integrerat med andra näringar. Minskningen av jordbru- ' kets' arbetsvolym ' har: till en del | bestått: i' att jordbruksv ion till ca 2.7 miljoner, 22 "procent" härav är ca 600.000 som skulle vara att' hänföra till den "ine grundad på svenska Joräbrukspro« dukter. "0 ; I denna beräkning, ingår 'emeller= |" blivit specialister inom de fack, som | | förser . jordbruket med "produk- tionsmedel och service till själva jordbruksproduktionen. Vidare har produktförädlingen överflyttats till industrier. - En ungefärlig uppfattning om an- Sale läses Bone i vä if Inget sällskap: är för enkelt för den" som har stort behov av att få rätt. , cc på jordens yta är för oss det vt mänskliga - anletet, oc : re tid. Stöd aktionen för - "TÄLTIDNINGAR : = ål. Sveriges "Blinda -'« POSTGIRO: 90 0326" då ' i gefle fe lage De re RNA TI RK Den mest underhållande fläcken fi Det: omöjliga tar blott litet. läng: Inget bidrar så starkt till själs- ro som att inte ha någon uppfatt- k ning. 1 ee av oe uta oa Den ene generationen planterar FR | Penningen är en kniv med vars |. hjälp man kan lösa de hårdaste knutar.” . träden, den andra sitter i deras] + Skogga. i S l oh tid de .y 'som arbe= tar inom detaljhandel, partihandel och transport av. livsmedel... Dessa var -1960 omkring 179.000 varav 114.000 kan. anses. tillhöra den sck- tor, som förmedlar och transporte= rar livsmedel] från svenskt jord= bruk, Dessa personers Bysselsält. ning måste i stort sett fortgå ohe= roende, av. omfattningen för den svenska =", jordbruksproduktfonen, Kvar stån ca 489.000 yrkesverksam= ma, som får anses vara huvudsak« ligen beroende, av svenskt jord- bruk, Det är ca 15 procent av den yrkesverksamma ; befolkningen t us. Enad front "mot. : . alkohol 2 erhållas' fram till att. ca 22 procent av den U|
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.