« 'nomiskt utbyte medan t ex ,Moz va LAHOLMS" TIDNING ' H | Fredagen den 22 jär a 1960, "LT: g? utan kan också bli till hjälp för den stora skaran av enskilda Iant-” brukare. Misslyckas man däremot, får. försöksgården : själv ta' förlus- = =L T: Kan jordbruk löna. sl ia . För, ett par dagar sedan kunde HN publicera uppgifter. .om .de,. "bokslut, som gjorts vid ett antal halländska läntbruk för 1965. Det ' gällde de gårdar, som” deltagit i. Läntbruksstyrelsens -; d .- ten! Det. är naturligtvis bra om” py en: för: d - går ihop ekono- "ning 'av'det svenska jordbrukets ' lönsamhet, och uppgifterna: kan "därför 7 betraktas som - officiella, - Siffrorna utvisar att det halländ- ska lantbruket 1 fjol hade /' ett ganska ' gott år, så "att "driften ” miskt, men det får ändå inte ses” " Bom: ett. huvudändamål. 'I varje fall -inte så länge" hushållnings- sällskapet har. några pengar kvar att förlora. : ! : '. Vilka. är då de främsta ofsaker-s. både gav en hygglig ersättning för ” det arbete, som lantbrukarfamil- jen nedlade, och fänta på det in- v italet, Lö het. varierade en äd mellan gårdar i olika. storleksklasser,- men totalt var "lönsamheten bättre ” under ef na till om ett lantbruk går: "med - vinst eller förlust? Ja, orsakerna - kan - givetvis vara” många; "Man kan peka på det allmänna kon- » junkturläget, på driftsinriktnin-" gen, intensiteten, :brukarens, dug- lighet - eller. tillfälligt 'inverkande fjolåret än under, året dessförin= han, Md . I då. senaste" numrét av. Hä Jands ”Jäns hushållningssällskaps' tidskrift redovisas" boksluten : för : faktorer. Med dagens höga" ränte- ; läge inverkar också i. hög grad de gjorda, inv teringarnas stor- k. När | man, undör de senaste "de-. . Morup, , har ' den" lämnat ett'to- . "ki, Nu har utvecklingen, gått så ' det ,'gångna året för. sällskapets | egna ; försöksgårdar, Man finner cennierna talat om att jordbruket : K borde r: as, har man of-. därvid att Tönnersa försöksgård' lämnade ett tillfredsställande eko- " tast, avsett två ting: dels ökad .mekanisering "och = dels. större. :; brukningsenheter. I båda , fallen ce Har det krävts Kraftigt ökade "ka 1 italinsatser, " De" äldre lantbru- bokslutet på:ca 25.000 kr. Under i P! de ganska få år som hushållnings- |! de Iflatis tack a dh foriBrena 2” TH ran rå: d i e irflatlionen ku: al sällskapet drivit försöksgården i NF ängen, men det har alltid"va- : un rit. värre för nystartade företaga- re, När nu räntan därtill sprungit i höjden, har situationen trots den - rups försöksgård lönade sig. då ligt och lämnade ett underskott i talt . underskott på hela 115,00 långt : att I förvaltningskommittån ” fått I uppdrag att avveckla arren ] t .goda.; » lö heten » för ; det från nästa vår, trots, alt” tv minga blivit synnerligen” bekym- år ännu återstår av 'arrend tills de köm-: föret L port-. Nu finns det en del förnumstigt' I fölk,.som undrar hur sådant. här kan, ske. Skulle inte ett lantbruk på över 50 hektar åker och äng. i mitt I en bördig halländsk: jord- ' bruksbygd kunna” gå ihop ekoö- >» Om-man nu ärlig vill diskute- ra: jordbrukets :';. lönsamhet och” därmed näringens förutsättningar a å. framtiden, är, det givetvis "värste" nomiskt, när man till på köpet. ”defullt .med. klara siffror på ”bor-"" har hela. . hushållningssällskapets' I det — de må sedan” visa på. vinst kär. av! lantbruksexperter till sitt” : eller: förlust, Genom: ett« ordent-'; förfogande? Hur kan det då va- I -ligt :« bokslut ": får lantbrukaren; ra, möjligt. a Ni anliga fonterak, älv:besked orm sin: n-ställning,. och. - [tid tack! vare den undér. snabb Bal ge utkonist åt sin brukare? perterna, få tillfälle ka grödor; "redskap; toder 0-8 h både, tid "och . pengar, ; Ibland kan mån lyckas i: sina försök; "och de vunna erfarenheterna kommet "då- intö bara "försöksgården till 205". . då de : halländska: laritbrukarna kunde” notera sett "lat mer: än. 'söm varit" -berättigat;» I vissa 'andrå "branscher: brukar: ” man tvärtom 'skrytå med sina go- da resultat, och sådant brukar lätt ynnsamt åre « skild ..polisman fåft inte; förste polisassisterlt: 1lådhirigen; > da landet” är. under utarbetande . erinrar S-v,e n's'ka' Där : mer på andra lösnirtgar, Något » ligtvis inte ifrågakomma, i var- ” ungdomar, "lig historia, En skärpning av på- träfikriskerna vore' det bra om "na, ++ Inte minst viktigt är att sam- FBtockholmspolisen. speciella... rögler. då Jakt på. unga' biltjuvar;” En, en. Gt. Initlativ, ta upp Jakten. "atanjmäs- te vända : sig. tll); Jourhavande det: är sålunda: alltid", Något” er får som "bestämmer? Shut” man I varje . särsklit' fall skall förfära. Enhetliga bestämmolser' för. "he och väntas. bli klara. redan I höst,: bladet mu. : : Med hänsyn till de: allvarliga man , kunde begränsa använd- ningen av: denna: omdiskuterade metod för fasttagande och satsa generellt förbud bör dock; rim- je fall inte förrän man givit po- lisen kompenserande resurser. Ungdomar, som funderar på att stjäla bllar,' får inte bibringas föreställningen att de har alla chanser att klara sig undan po: Isen — det skulle nämligen med- föra en kraftig ökning: av, bil- stölderna och 1 proportion där- till växande. trafikrisker. Även biltjuvar, som inte är jagade, är farliga på vägen, Ofta är det frå- ga om "tuffa” och omdömeslösa och inte sällan sak- nar de både körkort och körvar "maj vI966.räknas' in" bland :T som”, anser "att första maj allmän” demonstrationsdag 5 SO Se själv, t dnatet H att” "äta. 'Sydvästafrikaj äpar "theftregimens : S frainhäller ns Nyheter (fp) ch fortsätte ; . Men under senare år har dom stolsförhandlingarna” kommit att 1" allt: högre! grad! bli 'ett slags alibi för en väntans politik. Ett sådant" allbl 'existerar inte:läng- re — och::något. nytt :har inte "skapats: i.och med "att Haagdom- |. 'stolen bekräftade vad de flesta ..redan'' visste: 7 att Sydafrikapro; |.” blemet,' med ” "delproblemet Syd: . Västafrika, mäste: avgöras .. av styrkan 1 politiska” meningsytt- ringar. Det är möjligt att man "kan räkna med psykologiskt för: klarliga reaktioner, såsom stark besvikelse hos främst de färga: de: grupper. och nationer vilka föreställt sig. att: höga» väster- : ländska ideal skulle genomsyra "domslutet i Haag. Men det vore farligt. att kalkylera med att be: «.svikelsen. Kunde dämpa ned in: t en Det är sant att i sak har. myc- "ket .Jitet förändrats. De länder som behövde vara de främsta att -IKarlsatid: "den styrka, den; behövt N endast: män” som. den: berömde ;- — lär kaparskepp Kaparverksamhet, . d.v.s. av privata fartyg fört :handelskrig, var ända in på 1800-talet ett fullt lagligt ”insläg . i sjökriget. Full- makt att föra kaparfartyg, ”ka- parbrev”, - utfärdades 'i' ofredsti- der av de statliga myndigheterna, Utan. kaparbrev var man endast en .sjörövare, ifall man tog. del i striderna till sjöss. Stränga reg: ler. gällde ' för - kaparverksamhe- ten; de olika: ländernas amirali- tet "fastställde reglementen för kaparna,” bl. a. brukade en viss del: av "Kaparnas ' byte = tillfalla "1 Karl XII:s kapare-regle- mente. förbjöds alla härjningar av oförsvarade . hamnar och orter; kungens: kapare skulle inte upp- som "sjörövare och 'därige- nom. '-dra . repressalier "över den svenska z "västkustens :. under . det stora nordiska " kriget. alltför går yddade städer: Se VÄSTKUSTEN HOTADES: NH AV: TOTALBLOCKAD .- : Kaperi; här ofta spelat en stor roll ' i'- svensk / sjöfarts - historia. Redan". under; 1600-talet ” försvåra- des den svehska' handelssjöfarten på Västerhavet 'avsevärt av dans- ka,v>- engelska, ' franska - och: hol- ländska kapares härjningar i Kat- svenska ; :regeringens: goda” minne utrustade därför . många företag- samma sjöfartsmän. på västkusten sina” kofferdifartyg för kaparfärd, aDet var :emellertid först i bör- jar/av 1700-talet, 'som det'svens- ka ;kaparkriget "blossade - upp "på allvär..- - Särskilt ' under > det stora nordiska krigets senare del spe- lade:.den "åv Karl. XII. på: alla sätt - gynnade kaparverksamheten en "viktig roll I sjökriget på Väs terhavet " öch "neråt - Öresund. Svenska". flottan , var. vid. ' denna utbyggnad varande ryska. flottans dödliga. hot ::-— mestadels. uppta- gen av operationer i. Östersjön, :. -» Västkusten" låg därför-.nästan blottad för:angrepp; västkusteska- deri om. :skulle; hållit 'sjövägar- tterut: rena : från... fientliga aldrig under. kung för att. fylla sin - -Uuppgift, : varför total, blockad av 'S ges håmnar. Engelska,” holländska/ och :fraris- ka” kapare kryssade ånyo. i Nord- sjönd "och Uppbringade godtyckligt ar handelsfartyg. » - Och «när: framgångar s som Faparkåpten.. pla- cerat honom som befälhavare på den stora : kaparefregatten ”Göta Lejon”. : Men tre' år senare svek lyckan Danmark,” uppmuntrat av det svenska nederlaget vid Poltava, äter började sända ut kaparsku- tor mot den svenska sjöfarten, gavs tillstånd att utrusta kapare-|- fartyg .på västkusten, - KUNG KARLS KAPARE Skeppsredarna på Hallandskus- ten gjorde stora insatser i kapar- kriget, särskilt Onsala- "landets far- tygsbyggare och redare: - =: De svenska kaparna ' fick till- stånd -att: segla. under tretungad den dumdristige - halländske - ka- parekaptenen. Det fartyg han då förde, en roddgalär, togs av den berömde 'dansk-norske sjöhjälten Tordenskiold, den "man som med Kristian” Gathes yngre: bror "Lars delar äran av att ha spelat den största” rollen i -Västerhavets blo- diga drama under Karl XIE:s is- flagga. samt att skaffa vapen och ta är. annan utrustning ur kronans för : råd. ij Kaparna-redarna” mäste till en början ställa borgen, innan deras fartyg fick löpa ut, som garanti för att inte neutrala, med tillåten last-till mot Sverige icke fientligt a " KAPARNAS HÖVDIN Om Kristian var. som . klippt och skuren: till att:föra "kapar- skutor. under -dumdristigt djärva raider,. låg. brodern . Lars. begåv- land 'destinerade fartyg plundra- des. eller. att'-kaparkrigets regler inte på annat sätt överträddes. Bestämmelsen om borgen upphäv- des: emellertid genom 1715 års kaparreglemente, > ning mera ät det organisatoriska. Lars Gathe nöjde sig inte:med att' gå -ut som befälhavare på en kaparskuta, : Han -etablerade 'sig och lät mestadels andra segla sina som : -kapar-redare 'i. stor skala |: tegatt "ochi Nordsjön, .:Med:- den fartyg. "Hans . kaparflotta växte snabbt.” Och beträffaride fartygens |” storlek, .. bemanning ' och bestyck-] ning ledde, hans rederi överläg- set bland västkustens kapar ”reda- re, Han kom: emellertid snart. i konflikt: med -amiralitetet;' ty man misstänkte, . att han” bättrade på sitt ' redel is finanser med smugg- ling,” sjöröveri." och falska: fyrar. Bl; a >sades> det, att:han plundrat ett "neutralt fartyg "utanför Hal- landskusten. -': Vid ' detta : tillfälle hade, kaparfartygets löjtnant bli- vit igenkänd som; hemmahörande på: Hallandskusten”, och som en av Lars -Gathes "mést.: betrodda: män. Misstankarna” mot. :käparredaren kunde' "dock inte fullt "bevisas, ty; ”Lasse” i Gatan” var: och Tio procent av kaparnas "byte skulle tillfalla” kronan, men 'den- na bestämmelse upphävdes redan är.: 1711, och ' detta sporrade -gi- vetvis. kapar ”redarna till nya' tag. | " HALLANDSKUSTENS : : KAPAREKAPTENER : : Seglationen - mellan .: Danmark och" Norge löpte mellan 'Fredriks- havn och Larvigsfjorden, och "mot denna ' för det! danska ' riket vik- tiga ”trad. gick ''västkustens . ka- parekaptener . till” envisa och ofta effektiva ' angrepp, ”-BL - a, . gick skepparen. Hindrik Jonsson Plom- holt ut med . fartyget .”Europa”, utrustat av. några . redare. i Hal land; i > Men. overklig fart på detta: ka pärkrig blev 'det' dock inte förrän de-två bröderna 'Gathe från går. den. Gatan "på "Onsala-landet fick upp-' ögonen för de” möjligheter kaperiet öppnade” för ' orädda och : företagsamma sjömän... 7 rs Den 12 augusti 1710 "erhöll den äldste. av. bröderna, Kristian, ka- parbrev: och i; gick; till / sjöss "med i -KAPARCHEF '; De "envisa ryktena : om ' hans olagliga ” utvidgningar "av kapar- kriget hindrade: inte'att hän; til) sammans ;' med." brodern ” Kristian huckerten-”La, Revange”, en'liten tvämastad . skuta be: yckad med ätta. kanoner. de , norska”, fjordarna; : och "redan '1713. hade" hans" stora år: s1715 " "förlänades adelskap - av kungen, "Sverige befann "sig ii: ett , "| förtvivlat --läge.” De: svenska. ka- Med. La; : Revange hi rjade. hän » I blånd. . de” "danska : kofferdisterna. Jfråt > jylländska” kusten "upp ' till Kristian |ä Gathe" seglade: rätt "in "I fientliga hamnar” och: uppbringade” de -far- tyg, som: råkade befinna: sig "där; parna , förde . inte : endast” handels- krig. . Bristen. "på. reguljära ;. sjö- stridskrafter ; "gjorde" latt. de” ofta även fickingripa.i kustförsvaret, "Och år. 1717. utnämnde, "kungen den " "med ' 'det :” adliga NV namnet Gathenhielni" försédde.;halländska kaparnövdingen” till chef. för: samt- -Inar - berättar Tordenskiold' om svenska "bedrifter. Detta är. USA:s första observator satelliter. På bilden håller en Att sända. 'upp. satelliter i oms, loppsbana runt : jorden , är. nog den — och där kan det uppstå. problem. USA har löst några av, dem med ett helt. och. hållet mo-, bilt "observatorium . som. kan ' fö- ras till' varje plats ät det Jeder en" bilväg." > : MEtt . sådant observatorium hat i dagarna rullats” till: Mount Palo- mar i södra Kalifornien- för att följa: -Pageos-satelliten;': Detta '16 tons observatorium: på hjul har ett'' 24-tums : radioteleskop som huvudutrustning, förklarar: man på, Goodyear Aerospace Corpora- » | tion, som byggt. anläggningen för NASA - (amerikanska Tymåflyg- styrelsen) Pågeos är en ymdballong; 30 denna';.-klart - lysande" riktpunkt ställa "exakta; avstånd mellan - oli- IL den . gathenhielmska ” "kapar flottan, förekom; många. utländska] äventyrare" som” fartygsbefäl: "Och dessa ", havets'' mörkt och” i; "mänga: fall" inte'så värst: hedrande" förflutet, med ' liv: och - lust "för" kungen och Gathenhielm:. samtida- berättelser, - bl.--a: kapares : djärvhet och vilda” mod: äventyrliga”. i kapteners :' ejörövar- Man ;, har: - emellertid |inte:- tillräckligt beaktat, verkliga , 'piratdåd,. . som, skärmmer :de.:: «gathenhielmska ;: » kaparnas I-', kamp ;för' att > hälla. havet, öppet I: Hör: :svensk-: ; Ö £ ”Ader:då landets existens som; rike | hotades;, mestadels.. utfördes. efter kaparhövdingens död år 1718, då hans .unga änka -: sökte - fortsätta med: : fens. "hårdföra ' skeppare: fi :Dessa "begagnade. sig av förvir. ringen efter, det, att kungen. stu- pat -under: det norska fälttåget [försatt kasta. sig in+i' äventyr, :som 'de kanske avhållit 'sig ifrån, -" fom; kungen; och Gathenhielm. hår | uti” trådarna, :. . Vid sin död var kungens” kapar- chef. endast tjugoåtta år gammal > . men "hade :Nkväl :hunnit "med att "Inamn ”Lasse i Gatan” adliga" hamn i havets -hävder..; "loch stål mot stål ljuder agera mot Sydafrika 'för att ett internationellt sanktionsprogram skulle kunna bli verkningsfullt står där med sina många Invänd- ningar - och / eller verkliga. svå- hället klargör att bilsöld inte är någon bagatell utan en allvar förjden bör övervägas, anser SvD. : i sr Irigheter, bl. a. av. : kommersiell a a art. ess - Md 4 CV ILSUNISTERN a "Hinder en för en effektiv. aktion är många — vilket den svenska Sydafrikarapporten häromdagen påminde om, Från rättsliga syn- punkter finns det för dagen fö- ga att uträtta. Enbart genom ett fortsatt moraliskt tryck kan in- te mycket åstadkommas. mot den vita överheten i Sydafrika. Men om dessa -stater inte ännu vill göra någonting, kommer de att passivt medverka till en kris där plötsligt allt måste göras — för att förhindra en katastrof. ”Civilminister Hans Gustafsson 'har av. sina egna partivånner i Statstjänarkartellen fått rådet att ”kura på sitt rum” 1 stället för att' göra komprometterande uttalanden i stil med angreppen mot tjänstemännen i årets förs- tamajtall N ya Wer m lands-Tidningen'(h) tycker att det skall bli intres- sant att se hur hr Gustafsson kommer att agera I valkampan- jen efter allt örfilande mellan honom och 'statstjänarkartellen + att redan 1 höst börja kura på sitt rum skulle väl se alltför följsamt ut: Men nästa första maj bör han se till att han blir ett offer för den s, k. influensaparlamenta- rismen, Herr Hans Gustafsson kan knappast räkna in första maj bland sina stora dagar. Kan- ske kan han efter sina upplevel- Tydligheten är alltid något för kort, Fullständigar man henne — försvinner hon, . | - Då jag hör en man med kraft tala om sin heder, vet Jag att det är dags att börja räkna skedarna. Det ty ngstå slaveriet är att va ra slav under sig själv. : - "Överste Seth Andrae! Skövde, "inspekterar utbildningen + på centralsikte med fullvinkelradar, som kan fen vid: -Tylöbäck, kapten Gunnar bast - ng är mycket nöjd "med > vad jag sett av utbildningen i .FBU:s Tylöbäcks-Higer. Den är; mycket värdefull, speciel't in-; för det nya repeti temer . skjuta även i mörker och dimma. I stolen sitter furir Stjärn, Göteborg, till höger om honom lägerche= 7 Knutsson, Halmstad, och längst till höger kursinstruktör kapten Flo= FRUS läger i nin, LV 6. . på 15—19 år som. 'utbildas i luft- värnstjänst och signaltjänst, ' Den nu pågående 2-veckorskur- sen är den tredje i ordningen i med tätare inryckningar. Det aktiva befälet räcker inte till och vi måste i framtiden lita till det värnpliktiga befälet i. mycket hög grad förklarad på onsdagen ställföreträdande mi- « Htärbefälhavaren ;i' Jil milo, . överste Seth Andrae. ' : Överste Andrae, som även tidi- gare varit utbildningsofficer vid I 16, gick på onsdagen runt i Tylöbäck- lägret och inspekterade de fyra kurserna med sammanlagt 91 ele- ver. 38 av dessa är äldre FBU:are i "olika grader uppdelade på två kur- ser: luftvärnstjänst och granatkas- Tidigare har lägret rymt en kurs i underhållstjänst och en ikurs. S tbild; i "Tylöbäck : ns inspekteras av överste mar, De senare åren har antalet utökats till tre. Tylöbäck är helt privatägt men ligger på ofri grund. Ägare är Hallands Befälsutbild- ningsförbund. Personalen "består ” av, förutom lägerchefen kapten K 240 FBU-elever i sommar. — FBU:s utbildningsprogram har tidigare " haft — direkt truppföring som främsta syfte. Från i år skall det värnpliktiga befälet beredas möjlighet att förbereda sig för truppföring. Det blir mera trupp- utbildning, ledarskap och militär- psykologi i utbildningen, yttrade Tylödäcks lägerchef kapten Gun- nar Knutsson, Halmstad. Tylöbäck är ett av den frivilliga befälsutbildningens viktigaste kurs- fartjänst. De övriga 53 är' pojkar platser. Lägret grundades 1930 och hade i början en kurs varje som- "av civilförsvaret. en lägeradjutant rust- mästare "Ture Rehngren, en ma- terialredogörare rustmästare Eriks- son, elva instruktörer och fjorton lottor. ' FBU:arna som deltar i i kurserna har möjlighet att ta med sig sina familjer till lägret. För närvarande är det cirka 15 familjer som bor i fält och husvagnar på omrdået. Nytt för i år är ett parkettgolv i matsalen som kostat 4.000 kronor och ett tvätthus för familjemedlem= mar som kostade 20.000 kr. På vint= rarna utnyttjas Tylöbäcks-! lägret för alltid nskriva” såväl sitt ök. som " sitt Ett. ännu, I vära. dagar omstritt namn, vari. «ett eko av. havsvind |Y härt "spända riggar, av prejskott — villo- eldars falska sken lyser upp hans jpvapensköld — I1'ka väl som min- net av hans onomtvistliga mod. : 1 Egon Andersson, luriga , FRÅGA: Vi är två utom äkten= skapet födda barn. Är vi arvsbe=- rättigade efter vår nu avlidne far? Vi är icke trolovningsbarn, i . Myndiga syskon " SVAR: Ni kan taga . arv efter Eder fader allenast om testamenta. riskt förordnande till Eder förmån föreligger eller han avgivit viss i lag angiven förklaring, att Ni skall äga rätt till arv efter honom, Ha- de 2 varit trolovningsbarn, hade Ni emot automatiskt haft arvs- rätt efter honom. FRÅGA: En av mina hyresgäster har tagit två inneboende utan min tillåtelse, Kan jag av angivna orsak säga upp hyresgästen till avflytt- ning. Han hyr en 3-rumslägenhet. Ägaren SVAR: Man torde allmänt anse att hyresgäst skall äga uthyra del i lägenhet åt annan person, Flera Uppsägningar av hyresgäst på grund av att vederbörande haft in= neboende har således ogillats av myndigheterna. Utan andra skäl torde Ni därför icke kunna till av- flyttning uppsäga hyresgästen med hopp om myndighets godtagande av Eder åtgärd. N "24-tums . teleskopet efter 'en förflyttning. ; - byggts : av . Goodyear: Aerospace Corporation för NASA: och". står: nu på toppen" av :Mount Palomar H - ningssatelliten, Pageos Första oböervätoriet. på hjul”. | följer satelliternas: banor |] meter '1.-diameter;; av, samma typ. som .'den välbekanta; Echo ningen att iman: med, hj ute-i. rymden skall.. kunna ; fast-| rovfåglar; > med] slogs |. "därom : vitt- I. ; |: Lars Gathenhielms "namn ' och] ' ” rykte här; ofta belastats: med hans att. del ion av: rium på hjul för observati "tekniker ' på . att. sikta In det." Anläggningen S räkning N där 'den n följer. fo shar: ka punkter. på jördén.” Pågeos- "projektet ingår i en världsomfata gott och väl, men de konstgjorda tande geodetisk aktion. jorddrabanterna mäste också föl- . jas med fina instrument från jor- följer "man satelliten, mäter, dess Med det rullande, observatoriet. reflekterande ljusintensitet, "stor- lek ytjämnhet samt .den ”"inver- > "kan "som hettan, strålningen och 'meteoriterna har” på : satellitens, material." PL » Under två månader: gör .man varje natt, noggranna mätningar med hjälp av den mobila obser: | vatorieanläggningen. : 1 sex år. : |. En av de "största fördelarna! "med [det nya observatoriet, säger. man hos Goodyear, är, dess rör-, lighet, Det kan "mycket snabbt flyttas från en. del av USA till en 'annäan till idealiska positioner för: observation: av > satelliter ,,.1 olika; banor.: "Nackdelen: med fasta observatorier: 'är-att”de inte kan anpassas” efter «olika, satellitbanor. utan..dessa; måste . anpassas: -efti observatorierna, Fasta” .Observato: å ofta' av dåligt väder " = den rörliga ' stationen beroende "av 'anslutning "till: nå got". kraftnät” tati . rederiets ;- kaparverksamhet I- vi -I'meri:. inte förmådde . sätta - sig si ;trespekt -hos den .döde skaparche- uppsamlingskärlen. I SE tär se: På "maueltt. sätt .kostar, idag svå vinbärsskörden! 1 än: 35 per KE denna summa "krympa till under 50 öre -per kilo. Storodlare som Bjäre, | Alnarp. mil har beställt. ;tionella måskinen.; vet >> : Bikom projektet står: civilingen=: jör. Alf Karmskog, Karlskrona, och fabrikör Roy Nilsson; Ronneby. De hyrd lokal i Tving, Nästa år hoppas man kunna sätta igång med. indu” strielll tillverkning. > Ni'sson fick idén. när hat: besök-"' te sin svärfars. stora bärodilingar: 1, Tving i B'ekinge för två år sedan, rat r ETT ORD ns a SH 2 gör eder fria, ven ver! en fri 360 g' av (Joh, När trafikljusen råkar ur funk: tion i en trafikerad gatukorsning ser man fordon 1 alla riktningar stå där i långa rader. Bilarna kör fram nägra centimeter 1-ta- get. Den ene föraren vet Inte vad den andre ämnar göra.” Kolli- sionerna är nära, Bromsarna' gnisslar, Har man sett något så- dant eller själv ” varit mitt inne i en sådan röra i trafiken, då beklagar man sig mindre . över trafikljus i allmänhet, : Frihet betyder 1 det värdagliga livet en harmonisk anpassning till förnuftiga regler och 0äls DÅ melser. Och det. är Precis . samma sätt 1 vårt förhållande ån Gud. Att leva skild från honom kan möjligen ge en illusion 'av frihet, men i "verkligheten--kom- mer ett sådaht oberoende; vatt hindra vår frihet och personliga utveckling. För att få ut det bästa av livet, behöver vi "de, anvisningar och 'den "vägledning Gud ger. oss genom Jesus Kris tus, s Att vandra. med Gud, att akta På vad han säger, då han talar till oss genom” sitt ord: "eller ge nom samvetets röst, det-är den kögsta frihet vi kan- nå-d livet; Stl, AT första' maskinerna tillverkas i "före" Satellitens. e användbarhet beräknas dock; rvära -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.