, ' sitlon kommer starkt: till syne: I "JF och fortsätter: " som "våra -större industriföretag . samhet utanför vårt lands grän- "> nadshöjningarha. Det finns så- . ne en flyktig tanke åt dem som » "LAHOLMS TIDNING t i ? Under några korta men inten= ' ret ”tandét runt. , Frågan. kräver siva sommarveckor förändras be-" : 1 folkningstalen högst väsentligt på » ter en stilla sommarkväll och slåss " åtskilliga' orter i landet; Storstä-" ett svar. Tänk på "det när Ni sit med myggen i en ängsbacke> Om dernas invånare drar 1 strömmar - 20 år måste Ni kanske" använda på hundratusental ut i landet för : att utnyttja semestern till kontakt .- med andra miljöer. Hemtrakten ” blir gärna föremål för besök, och många är de som har en fast fri- ' djungelknviv för att ta er fram till samma plats. ” När det gäller kulturlandskap framtid finns det två utvecklings- linjer som med lite god vilja bor-' - tidsbostad av något slag & att söka de kunna samordnas,' Den ena, är Ä "gig till.” : För alla dessa 'människor inne- - "bär kontakten med naturen i form ; "av det odlade och vårdade kul- turlandskapet något högst värde- . fritidsbostäder för städernas 'i invåt' ' fullt, Landskapsbilden i vårt land har formats av många generatio-" "ner, Det öppna odlingslandskapet där åker, äng och skogsmark väx- "lar och ger liv åt bygden är. inte” ” något män får gratis, Det finns "gott om exempel på hur.det kom= ; mer att se ut några år: efter det - att den sista. brukaren lämnat 'en bygd. Igenväxningen går snabbt, liga skäl, ' ständigt turrati ” den, av pat fort, å '”gen i Ir äbruket och den. "andra " det stigande . behovet "av , ; fasta nare, .' Vi har för: närvarände” ör 300.000 fritidsbostäder, och enligt officiella" beräkningar." skall, den siffran fördubblas inom en inte alltför avlägsen tid. Alla ansträng= ningar: bör:då göras för”att sam? "ordna ' strävan ' efter fritidsbostad med: : jordbrukets "rationalisering. så samman 'brukningsdelarna och låt f£ lket överta: dsh Landskapet mister sin . och, sitt värde som rekreationsort ; "för fritidsfolket,', . ..” "> Hur kommer! 'det att gå med, ; kulturlandskapet? - Frågan/ kan”: "ställas mot bakgrunden” av. dén ; debatt som- förs "om "jordbrukets '” framtid." :Energiska ;-rationalise- ”ringsexperter påstår” att vi måste lägga igen minst en halv miljon”. + hektar gålad mark, om: den ”eko- I sen på « de verblivna fastigheter-: na, Alla parter tjänar på en sådan ; utveckling. De kyärvarande' får nöjet "av att se "Ze annars-över-" givna -husen; underhållna : och "bö= d » skötta, Fritidsfol- ” ket får! glädja" sig åt att. kultur? : landskapet kring deras fritidsbo= stad behåller sin karaktär; 7. et Med”, den betydelse fritidsliv mer att få i framti-x ec iska ,.; välstå 7 skall" kunna fortsätta. ' ; t Det innebär att åtskilliga bygder i blir helt utan jordbruk, Vi finner Olle Berglunds berömda Sverige? karta 1 TV-Programmet om 1960: "ärs jordbruksutredninig... Om de ' ”gocialdemokratiska propåerna 'ge-"' " nomförs får vi kvar lite jordbruk : , endast i södra och mellersta Sve rige, Vad.skall det bli av resten? " "Kan Ni tänka Er den här byg-, "den utari jordbruk?” Denna frå- ga har jordbrukets. representanter -etällt- till: Sommarsv -'t "det angeläget ”att samhällets” insatser för jordbru- kets” . strukturomvandling bättre . samordnades med fritid ntres: nä: Bådd, dessa frågor. har ett' .ra Samband som man hoppas att statsråd. LÖ-ekonomer; och ” "pro=. fessorer. tar tillfället i akt att” stu "dera'nu. under semestern. En be ' sinningslöst .' driven ” nadbantning ' även Jordbruket ;::, ;, kommer: att få- érkningar”; för i. "landskåpsbilden, : som; det i efterhand blir dyrt: att d nas” Förening »kån 1 stället;. tycks ' » pen Ifråga. om sådana mindre observerade" pätågligheter , om skatterna? hd > Efter 'valet i' höst . "kommer vi troligen att ytterligare : befästa . vårsställning, Kanske är vt, rent] av.” världsmästare” ifråg; skattetryck. om. Vid s, SÖ ; naturligt är — lägger IiHöp: ra mycket höga. direkta skätter med: den ' 10-procentiga - oms ningsskatten. . Vår suveränd.; när de nya lönerna räknas sut och 'det kan konstateras hurt te .det blir. kvar: när märginal; ] skatten tagit sitt, Resten stry- ker I stort sett 'med genom de prishöjningar som löneökningen bidragit som mest till: : ' Det 'stora. flertalet måste 'då » fråga. sig: Till vad nytta? 'a anser Att det hela minskar våra retags möjligheter ' till konk rens på utlandsmarknaden behö- ver man däremot inte tveka om, I " Det är naturligtvis inte utan skäl förlägger alltmer av sin' verk: ser. De teckentydare som spår att vi i allt vårt välstånd är på väg mot en. ekonomisk kris.be- höver inte nödvändigtvis vara kverulantiska pessimister; de « kan rentav, befaras” ha och. få rätt. De som nu räknar ut sina nya skatter bör dock ägna åtminsto- nu inte. fått någon nämnvärd inkomsthöjning alls men "ändå får vara med och dela' på kost: "dana medmänniskor också, näm- ligen, påpekar JF, - FÖRSVARET ÄR FÖR DY RT . anser - Göteborgs- Pos ten (fp); som .summerat och kommit fram tll en årskostnad på 5,8 miljarder kronor. Tid ningen skriver bl. a.: oo Hur har det kommit sig att miilitärutgifterna rusat 1 höjden » på detta fantastiska sätt? =”. - Svaret. på denna fråga är, att regering och riksdag på detta område, som på så mänga andra, misskött sin uppgift, Den nog- granna granskning av försvars- utgifterna, som en gångn i tiden] 5 « var självklar och som var vär- . gefull inte bara från 'finansiell ” utan också militär synpunkt, har 1 det närmaste upphört. Det lig- |]! ger nära till hands att tala om ett' utomparlamentariskt bedö- . mande, . av. ,militärutgifterna. /Riksdagen bör på nytt fylla sin uppgift när det gäller att draga upp riktlinjerna för det militära försvaret och noggrant granska utgifterna. I vårt land skulle vi nog be] 5 höva en paralamentarisk bered- ning, som efter bästa förmåga försökte bedöma vårt mfilitärpo- 1 iska läge; "Hdningen mena, "”trösta” oss med, até vil: torde befinna oss") absoluta: töp- . TN "parlamentarisk + uppgift; : undersökte” " möjligheterna att; pressa ned försvarsytgifterna | och: kahske också i samband där- med; undersökte: cb snoteringarna. , - tiska? vaktlespararna» , tving. borgerliga tidningar vism/ till aktiesparande, som man sällan » finner, :socialtiemokra: 5 Litet "av: spekulation; ker; finns: det | att köpa aktier; Men: det finns' det: 1' allt: sparan- de. Även: banker 'kan gå omkull; "exempel :därpå ”finns...också Sverige, hus'kan -brinna och all matk används inte: till tätbebyg- gelse, Det, finns” således” "ingen anlednling - vatt tala ”illå: om-att avråda 'från eller varna: ör” att -spara 1 aktier, Tvärtom. = R «Det; kan fin as: risker "i " köpa aktier; påpekar tidningen: Men dessa är trots allt. inte så stora om man Sepp Slutsat- . sen blir: ”" Ingen bör således 'avrådas el Jer avskräckas från > att: köpa aktier, att: spara till ett stigande kapital den: .vägen,. De kan gå bra och leder i många fall till framgång... «För ' den .som, söker i Dala- opemikiratens: inlägg. "vitt: | nat ; omsatt tidningen + motsats" till många av sina partikolleger. 0” upprättade Asiättska 'utvecklings- - rådets folk är beredda” att: försö- -|ka "åstadkomma denna : omvälv- FARA ] : vörtäen! od i: denna del. av - veckling? "Många. ”experteri: "anser is: beliövs; är! en möjlighet förs ;'de i | och > tidsödande , "Ttar på en miljard dollar som | Världsbariken "bidrar: 'med "bildar din till föygöstasion 'uinder de” kom: ylar, . "Asiatiska ' länder skall bidra ; i 4 Bänken har tillsyfté ått päskyn- 9 vecklingen 1 Asien. Större delen ,Jörete för SöcjaN och pågående” "konflikten rf Sydöstasien arbetas det, i'dag| oc oförtrutet och med tillförsikt på området$7 &konomiska och sociala framtid. När freden är återställd i 'Sydöstasien mäste" området va- ciala och- ekonomiska problem och Det” är en svår uppgift som krä- ver "storå uppoffringar — speciellt under: rådande förhållanden. Det Kfävs Också” att .de : industrialise- radé länderna - ger denna strävan la -stöd, men tonvikten lig- på" de asiatiska ländernas eg- : t er."Det är de. som. skall rörs av dessa 25 faner söm är. Burma,. ”Thailänd; Cambodja, Laos, Sydvietnam; Singapore, Malaysia, idonesien ' och Filippinerna. pansionsplanerna . siktar "mot ela . Sydöstasien "får € , och erfara en gynn- sam”? ekonomisk” och. social "ut: | veckling, "främst genöm ”samarbe- te” ”och ömsesidigt förtroende. och nn "största delen: inom, ramen för fationernas verksamhet. som! 'sysslar planeringen” i Syöstasiens utveckling övertygade om att om- astaternas” telligens, . energi”. "och int. åtivförmåga. I kombination med : rika naturtillgångar ' "såsom elkraft; "olja, 'och "mineraler "utgör dessa" 'egenskaper: solid grund Expahslorisprogtammet. feta 4 ar ingalundås från någori nollpunkt. Alltsedari: ndra" värtdskrigets- slut AR Sydöstasien,. och Ader har” "också pec ciellt.: då: genom ban! en, har, givit Betydande bi- drag när det. "gällt; att finansiera Asien. (RCAFE) Nyhar” en m gå Institutioner arbet på "att h.sam- neringsarbete'i isomi f.ö n. "bedrivs rörande :områdets, framt' da "ut- emellértid"”att. den bilaterala och multilaterala : . hjälpen «till Sydöst- Ålen" ännu; inte :är samordnad -på ett. til; redsställande sätt. Vad som olika” derna" 1 området. att till- sammans utarbeta sina olika” pro: gram och. projekt - med FN och industriländerna: beredda: att, ryc: ka in:och :delta KÖ sunda "Projekt. .s Innan: de' större »utvecklingspla- rerna: kan'sättas. i: verket "måste man emellertid ' företa kostsamma "undersökningar beträffande. olika" projekts: lämp- lighet” och” potentiella :lönsamhet. Om man vill försäkra sig. om pri vata kapitalinvesteringar :-måste man "också "kunna övertyga om att förutsättningarnå "för: lönsam- het är gynnsamma: "Det finns en rad fonder -tillgängliga för regul- jära "län med..sex procents" ränta, men det-behövs mera, direkta an- slag. 'och, .lägräntelån: USA och Ja- pan : har. i detta syfte-. bidragit med vardera 100 milj. dollar och man, "hoppas att. de europeiska länderna skall ' tillskjuta ”ytterli- gare mellan'- "300 och . 400 milj. Tillsammans. med; "det grundkapi- ställts i, utsikt för dén "nyligen banken ; samt de... fonder " som imponerande ntäs strömma summa" som kan mande "åren! . - Sammanlagt har - 27 länder un- dertecknat . utvecklingsbankens stadgar : sedan -örganisationen : bil- dades i Manila i fjol. Amerikanska kongressen har godkänt en teck- ning i banken" av. 200 milj. dok I med 65 procent och andra länder tillskjuter. resten. ' da: den "ekonomiska och sociala ut- ra: berett att tå itu med sina sol. "|i : Sydöstasien. är tämjandet' av ”Tolomboplaneri”. Världs- | 5 sydöstasiens framtid: . "ekonomi sk. ne männa ”projekt;- sådom byggandet av "hamnar, .broar, vägar, skolor och ' sjukhus, men. den kommer även att 'ställa pengar till. förfo- gande för privata. företag. Mékongfloden skall tämjas - En betydelsefull del" av det re- dan « påbörjade :utvecklingsarbetet Mekongfloden. ' Förutom ' elkraft kommer detta projekt att ge mil- jontals hektar nytt bördigt ris- odlingsland genom :att man ärä- nerar och. bevattnar ett område som är större än Frankrike och omfattar : stora delar :av .Sydviet- utvecklin g nam, "Cambodia, Laos: och That land, ' Mekong projektet. leds av ECAFE / "Mekongfloden - flyter från Kruk- slätten i norra Laos till gränsen mot 'Thafland,' 'varefter den bildar gräns mellan Thailand och Laos, löper. vidare, ned genom östra Cambodja för att slutligen mynna ut'1 havet i: södra ' Sydvietnam och bilda det stora Mekongdeltat. Denna. sträckning gör således att en rad bevattnings- och kraftan- läggningar utmed floden och dess bifloder. kommer alla dessa. fyra länder till godo, = "| planeringsstadiet. Ett flertal dam- Mekong; projektet” har nu kom- Någon måste göras. ; fula: Stockholm am; Bland, sjuksköterskorna I Upp- sala har man tagit upp frågan varför patientkläderna . inte . kan göras , mindre fula, framgår det av en' artikel i Tidskrift för Sve- riges sjuksköterskor. Vore inte detta en uppgift för konstfacks- elever? Man kan ju inte annatän mista sin självkänsla - + dessa otympliga kläder. ' Utan självkänsla är "det: svårt mit igång på allvar o och lämnat mar vid bifloderna är just under byggnad. Två av dem, vilka" lig- ger i Thåiland, skall vara färdi- ga i december i år. Hela projektet har kostnadsbe- räknats till. ca två miljarder dol- Claudia Cardinale i filmkomedi TV-teatern: I ”Schlaraffenland” Medan den” svenska somma- ren står i sitt flor, så har ::blomprakten på den grekiska ön" Rhodos — populärt svenskt turistmål förresten — för länge . sedan vissnat, Rhodos har näs- "tan... ingen ' nederbörd under - sommaren, : Nej, det är i april "och maj man kan njuta av den'. . överväldigande bl ikten på "den 'stora Medelhavsön. Rektor ' ' Sven Gréen "vid Statens träds Bårdsskola I iN orrköping kåserar ' om blommorna på Rhodos i ett "TV-program på tisdag. Redan omkring ." månadsskiftet maj- ' juni är exempelvis Chrysante- mum (prästkragar) överblom-" : "made, .', : ” Vegetatiorien' på Rhodos är: för öv ig mycket intressant, Åtskilliga "som vi' odlar, växer. vilda e;- Till de: vilda arterna hör prästkragar, ringblommor; ado- eh. dessutom ' flera lkökväxter "vårstjärna "och den småblom- - miga ; cyclamen. - Där. finns ' också många » viklväxande -'buskar, som bildar "stora snår,. t.ex lager, som förekommer både: som” buske” och , Jag tittade på "köksväxtodlin- rna, på "Rhodos, berättar "rektor Gréen, Det är bara helt små jord- : lappar; Den vanligaste kulturväx- ; och citroner odlas Änte äpplen och pä "ket "vin. YAv .köksväxter' odlas ' to-' mater, morötter och rödbetor. " Odlandet möjliggörs genom "'att kommande veckan i serien ”Profi- len” är en intervju med "den fram- stående: juristen. professor Håkan Niål," somitar avsked från rektors- ämbetet "vid ' Stockholms universi- tet. Det är Göran Bengtsson, en av Sveriges Radios.” "arga unga män”, som känner honom på pulsen iru- tan på måndag. " : Håkan Nial har "nätt "den ålder, då man reser billigare på SJ. Han är, född i Skara, blev jur, kand 1922 och jur dr 1930. Då var han redan docent vid Stockholms högskola. År 1937 utnämndes han : till professor i civilrätt och internationell privat- rätt. Han: blev rektor :vid Stock holms högskola 1958 och vid Stock- holms universitet två år senare, > Professor Nial har tjänstgjort som häradshövding .i olika . domsagor. Han har innehaft flera offentliga uppdrag, bl a som ledamot av lag- beredningen och som svensk dele- gat vid två konferenser för interna- tionell privaträtt i Haag. Han är jur - hedersdoktor + vid ”Goetheuni- versitetet i Frankfurt am Main, Han har givit ut flera' skrifter, särskilt i civilrätt och internationell privat- fätt, . : I repris från 1961 "sänds på ons- dag Sven :Stolpes' dokumentärfilm om" minnena 'i Rom av drottning Christina." . Producent: Lennart Ehrenborg. H « Måndagens TV-teater bygger på den tyske författaren Heinrich Manns roman ”I Schlaraffenland”, en frän satir från sekelskiftet, som riktar sig mot -börsjobbarkretsar i i Berlin. Heinrich Mann växte upp I den storborgerliga miljö i Libeck, som skildrats av brodern Thomas Mann i romanen ”Buddenbrooks”, Hein- rich Mana sökte sina litterära före- bilder i. Frankrike. Rollistan iden aktuella pjäsen omfattar bl a en bankir Tärkheim, en friherre, en ,teaterdirektör, en författare und so ”weiter. . Mellan redaktör Kaflisch "vom Nachtkurier” och en ung vo- lontär, Andreas Zumsee, utväxlas festliga repliger. = Claus Hubalek har bearbetat ” Schlaraffenland” för TV, och Claus Peter Witt står för regin, . ;- : Heinrich Mann hann med en rik produktion.” Han angrep familjen Krupp, storamiralen von Tirpits m fi, och drevs som antinazist i lands- flykt. I Kalifornien skrev han 1943 romanen ”Lidice”, en hyllning till det tjeckiska motståndet. : . Eddie Constantine — Clark Gab- les röst på celluloiden och 'känd som tuffe ”Lemmie Caution” idec- användas > till att. finansiera all kargenren — dansar figurligt talat ne serien ”Moktspelet”, vingåki sdans mellan två franska skönheter, : Dominique Wilms och Mireille - Granelli, i den "franska filmkomedin ”Den' stora bluffen”, som sänds i TV på tisdag. . +: Filmen har ett snabbt tempo med skickligt insatta ' komiska effekter: |. TV-tittarna kan f ö själva göra sina jämförelser mellan franskt spex och italiensk skälmkomedi från 1958. På fredag får vi nämligen se Caludia Cardinale och Marcello: Maestroi- anni i ”Kvartetten som sprängde” . Vittorio 'Gassman har” "en 'åv hu- vudrollerna i i den italienska filmen, + lg ”KVÄLLENS KVINNA” Söndagens tysk-franska' sampro- duktion i serien ”Kvällens kvinna” är ett showprogram, producerat” av Jean Kerchbron, och med. Tessa Beaumont som blickfång i ien sport- Det är dans- och sånginslag. Jean Guélis har komponerat baletten, och orkesterledaren. heter Frank Pour- cecel." ”Les Double Six” medverkar, och miljön är mondän, med. möde- fotografer och bilar. -".. >: Efter . den . senaste omgången i ”Tiotusenkronorstrågan”, , som av- verkades med verklig fart och bjöd på spännande moment, inte minst för TV-värdinnorna, föreföll det, är förhoppningarna på en .rivande lör- dagskväll stora, - Den älskvärda ”Fru T” med sitt hittebarn återkommer på söndag, ”Agent 86 Smart” slår sina lovar på tisdag, gamla kvartersbion' Maxim har föreställning på torsdag, och samma dag sänds ett nytt avsnitt av den. engelska serien ”Maktspe- let”. ”Baronen” med Steve Forrest är här igen på lördag. Fem onsda- gar i följd kryssar Egon Kjerrman ombord på Svenska Amerika Lini- ens m/s ”Kungsholm” över böljan: Första programmet på, onsdag: Det kolländska grammofonesset Suzie, som var med på Beatles Sverige- turné 1963, sjunger på kryssen, Su- zie är sjuspråkig, , ”ETT PLAN KOMMER LASTAT” Ett reportageprogram av allmänt intresse med rubriken ”Ett plan kommer lastat” sänds på tisdag. Ge- org Beverloo berättar här om fraktflyget, som inom några år be- räknas bli mera inkomstbringande än passagerarbefordran med flyg. Landskampen 4 simning mellan Sverige och Ungern samt tävlin- garna. i friidrott mellan Sverige och Sovjet kommenteras i TV. på V Vackra Barbara Murray, som-La dy Pamela” Wilder i den "engelska . s om sänds på torsdag, i TV: bil, som kör omkring på gatorna. LI -| världen. | projektet. ” skiljer sig Helt från”t;: "Teller betala räntor. på länf” På ex "I realistiska .tankegäng som Net; åt sjukhuskläderna : stå "emot när ' man blir nd SA kallad ”hon där”, "i et. tersson” eller ' ”penbrottet”.”. Det: är sorgligt, tycker den sjukskö terska som skrivit artikeln att. demokratin på ett sjukhus nästan uteslutande existerar - 4" horison- talplanet, Med detta menas' inte att man skall vara hej och du utan åtskillnad, bara att man skall. vara artig mot alla oberoende, av om vederbörande är patient, kol lega, över-eller underordnad. 2 Det är inte lätt att” få tä doktorn . när man 'ligger på, sjuk: hus. När denne inte springer ge- nom avdelningen på (rond opere- rar han, eller är oanträffbar" av andra skäl. Så skrivs patienten ut utan att veta varför han eller hon legat inne. Den enda man talat med är den som vaskat golven, De andra törs man inte tilltala; dessutom är de oftast utanför dörren innan man hunnit, formu- lera frågan. Hemma finns 'så dist riktssköterskan. . Hon kan' klara en hel del men om det uppstår komplikationer hur skall 'man då få tag på den doktor, som skötte en på sjukhuset? Den öppna vär- dens personal är förtvivlad. Vad .-' gör man när man inte kan få tag på läkaren? Skulle inte avdel- ningssköterskan kunna kontrolle- ” ra att patienten inte skrivs- ut utan att veta det ringaste' om sitt tillstånd? Dessa plock ur diskussionen vid ett avdelningsmöte i, Uppsala sägs ge 'belägg för att det finns myc ket att förargas över I sjukhus: lar, Förutom de: fyra dirékt Bes rörda länderna har. 21 nationer sedan 1959 bidragit med. sam an- lagt nära 100 milj. dollar för Un: dersökningar och "planering av projektet. En stox del av den mil- jard dollar som president Johh: son bett kongressen om, "för u vecklingen av Sydöstasten > -kom- - mer' troligen att gå till Mekong; > Utvecklingen , av, pas återuppbyggnad / Lgr rige De" flesta " Sydöstasien - har? mycke möjligheter — om nägra "alls att betala "skulder. till utlan et, perthåll är man. överens "om att . lättnader ' i lånevillkoren. till "des- sa länder måste införas om man skall undvika ' katastrof ' och” åstad: komma..en' .sund ekonomisk. och social "utveckling... Det är: denna . 7 upprättandet. . av Asiatiska - ut: vecklingsbankén,:".: Igångsättandet åv. Mekong-projektet samt” en rad andra åtgärder” 1.'syfte”: att gö utvecklingskapital ” men båda dagarna. ; gängligt + 'området. I runt täl 1000" hästar, var un- der .den. nu .genomförda avverk- ningssäsongen sysselsatta 1.. do mänverkets skogar, men redan. sä- songen . 1968—69 räknar man med att antalet -skall- vara nere i ca 300, omtalar "Domän-Posten, -Beträffande de fyra norra dist. rikten' och västra distriktet 'kom- mer. hästkörning att praktiskt. tär get - avvecklas fram till" slutet av detta - "decennium. Redan : I dag fihns' det enstaka "revir där” av- hästningen är fullständigt genom- förd. . För "övriga distriktet sker en markant 'nedbantning av an- talet hästkörare, "även om bhäst- körningen. inte : beränas ” bli” helt avvecklad" förrän: en : bit T0-talet. För samtliga distrikt be- ständig avhästning fram till mit- ten av 1970-talet. I de fem norra "distrikten har man i dag en relativt stor in- lejd traktorpark med. en genom; snittligt hög kvalitet. Denna ma- skinpark "kommer att minskas i takt med förslitningen och succes- sivt ersättas av verksägda trak- torer, men ett ganska stort antal beräknas dock: vara kvar ännu i slutet av 60-talet. Inom Östersunds och GävleDala distrikt har man redan nu en mycket liten inlejd traktorpark, medan: de: fyra södra distrikten haren relativt stor, men genomsnittligt mindre god utrustad inlejd traktorpark. Här väntas " också "övergången . till transport med verksägda trakto- rer gå. snabbare, ee " Jämsides med den” "information, som lämnats samtliga . arbetare om fortsatt anställning, har sär- skilda besked lämnats hästkörare och inlejda traktorförare hur länge fortsatt . körning kan på- räknas. Härvid, har' i princip två olika -typer av besked kommit ifråga: Fortsatt körning kan inte beräknas längre än till'viss an- given tid och löfte om fortsatt körningsarbete” lämnas inte för längre tid än visst antal år. Be- sked enligt denna punkt innebär att ytterligare besked ev. vidare körning kommer att lämnas vid senare tidpunkt. ' Samtliga körare har också un- derrättats om att reviret inte ger - ”gåtantler Ör: for satt 'körning” om in Pål räknar man ha, genomfört en. full-]- . kontakt inte tagits med revirled: ningen före. byte av: häst eller traktor.. eller». vid större ::renoye- ring av traktor, - ; En mycket stor del”, a allt höstkörarna är i sådan älder, ne att hästkörningen kommer att a vecklas i samband med , vede randes pensionering." För" öv: gäller 'att omskolning ' till.'andra arbetsuppgifter, - framför” allt huggning, kommer att. erbjudas då så är möjligt." Till en del”ay körarna . har .det emellertid: blivit oundvikligt att lämna besked, om, att anställningen måste upphöra” 4 samband. med att körningen, av- vecklas, ., er (ETT ORD. PÅ VÄGEN Växen i stället Sn 1 nåd: och 1 kunskap om vår Herre och | Frälsare, Jesus. Kristus.” Honom tillhör äran, nu "och till evighe- tens dag. Amen, (2 Petr, 3: 18)... Min man och jag var missto- närer I Kina då Huat Yuan .stu- derade: vid missionens läroverk, En söndag blev han i bibelklag- " sen uppmanad att lämna sig ät ' Kristus på ett nytt och .mer :hel- hjärtat sätt. Det gjorde han... I staden fanns det en 'rnan som hade behandlat "honom illa "och som han ' hatade. Om' Huai: Yuan såg den mannen komma emot sig på gatan, dök han helst in i nå: gon affär eller på någon bakgata för att slippa möta honom, : Följande söndag frågade Huai Yuan om hans avgörelse för Kristus föregående vecka ”med- : fört någon förändring 1 hans liv. Han svarade:. ”Ni förstår; ” jag mötte på gatan den här. mannen som jag har tyckt så illa om; Je vd 2 kunde fatta det, fann . rän att d jag älskade honom förvåning ar' viss om att denna: vi farenhet av: vad kärlek Rn låtelse vill sä; kristne ett nytt Sön nne unge och - tillfredsstälelse em oa ' Ad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.