, : Onsdagen den 10 augusti 1968: Onsdagen den 10 augusti 1906. -eLT i | - Valrörelsens förspel.- te | Sträng vid "Ågot” tnfalle; sagt, att han betraktar en infla>. tion på JA procent årligen som” PSN hade fått platsen som lokalredak-; röret. R ”Arets kör Igång vid kommande veckoskifte, - men:förspelet pågår redan, I det- . ta intar som sig bör statsminis- . . naturlig, ta ter: Tage - Erlander en" framträ- ' - När statsministern m varnar. dande plats," Vid den socialdemo- . för splittringen inom oppositionen ” kratiska kristna broderskapsrö- : går han alltså ett steg längre" än: relsens kongress i, Värnamo var den k ban huvudtalare och de tongån- tionssamverkan syftar till. Dels / gar hr Erlander därvid anslog räknar han in även högern i sam- " kommer säkerligen att få åtskilli- : 'verkansbilden, dels lar han. om ga repriser fram till vald den = reger , 18 september. vr - Gunnar Hedlund "brukar säga attl Vad var det då för toner' stats = man inte. skall sälja skinnet förr- . ministern spelade upp? Jo, de än björnen är. skjuten.: -Detta har ; berörde flera vitala samhällsfrå- = aktualitet inte minst i en- -valrö- då, -municipalsamhälle, en 'still nan ; den intensiva "expansion .Iskulle starta som. nu har: gjort : köpingen vid stambanan i Kro ' nobergs län till:en"framätgående och industriellt stark köping. Det” ung man till Alvesta för att till- träda befattningen som växjöbla- dets lokalredaktör. Han hette Vil- | gor, Det a, k kommunala sam=" relse.: Först måste oppositionen - helm i Moberg. Bakom ” sig ka de-' bandet skymtade fram i hr Er- besegra regeringspartiet. innan > han, - del är. av "Växlande. ske. landers ,tal. utan att någon blev: den: bestäl ur avi : klokare, "på - vad detta innebär. skall se ut. Dessutom har vi kom- ' varlycka. V Hemma: i -Algutsbodä ij n ddade även vid lval i: år., Socialdemokratin ' | hade,, han . börjat som ortskorres- | förlorar. direkt inga riksdagsman-. pondent/, Det - hade, blivit . studier” . dat i detta val Detta sker i' så. . fall på långt sikt i första kammar .: . ren via landsti Men” om op- ekonomisk positionen- genomför, . årets val på standard, Han hade också några ' ett förnuftigt -sätt utan att kiva ord till övers för de upprörande - inbördes '— differenser. både kan redaktionssekreterare Fader a lins fall av polismisshandel, som fö- ' och bör redovisas där de .före- saligt avsomnade" Va stena ns rekommit under senare tid; Han-' kommer”: så kan. väljarna; få TidpinEna re. "ee Ta gkyllde dessa företeelser bl a på ' ett klarare regeringsalternatiy ut-; 1vesta” kom han att stanna -: storstäderna och <kösamhället,. . stakat fråm till 1968 års riksdags-'. flera: år,” än” 1922 och fram "ill Man kan givetvis efterlysa de åt- Ö val än"de haft på' mycket länge. - 19305 Ar Xl "1922-1927. var han ; gärder som statsministern &ven- I Är det 'inte "detta perspektiv hr. re tuellt. tänker .sig häremot, men Erlander vill belägga med ' dim-.. fast ånställd som Växjöbladets Io- man måste förstå att han inte ha- : ridåer. då' han" i årets' valrörelse ' kälredaktör, t och. de återstående" de tid até fördjupa sig här den';! åter försöker ' lansera den gamla ; ären" fråmitill 1930, då han flytta- här gången: — hr Erlander hade : käpphästen om den splittrade oj de. Ai Stockholm, försörjde han nämligen andra angelägna ting att ' Positionen? : im fri författare.::Han hade syssla med. ,..Bland . dessa in- tog + mittensämverkan den mest. framträdande rollen, f "Hr Erlander harju Under” en. « rad .valrörelser spunnit på temat om "oppositionens splittring. Det ' gjorde han även i Värnamo, men med den skillnaden att han' bara" kunde räkna med sprickor mellan mellanpartierna på ena sidan och högern på den andra, Tidigare har ju fronten skisserats tre-oenig i regeringspropagandan,.: Följaktli- Jordbruket och försäkrade att re- tiet genom sin signal rade nya' Jordbrukspoljtik endast will . bidra till att ge nä utövare en ' bättre han hade, kommit in .i journalisti- i "Iken/ En tid verkade han på Ar-«. vika : Nyheter ' och han var. även: vEaskerial. och. han hade kunnat” : Däri kommen, a att. man . jar tänka på; en. systematisk ny: rekrytering av. kvalificerad 'ar- . betskraft. till ;jordbruket, så att nedläggningen inte .blir katastro- fal: när. de :stora,. äldre ålders: grupperna: träder : tillbaka. .. Det problemet., nämner Eri Holm: qvist &, "Co inte alls; .Pratandet i allmänna ordalag ' fortsätter: också' när: man i éd'? ” teaterpjäsen: .”Kassa- Blancheteatern. 1930 var och, äver mogen att” slå sig ner i Stockholm. Vilhelm Mobergs se- nare. öden, som: diktare : känner skriften -kommer:'in - på -kohsu- ] "mentpriserna; ,Man'ställer 1 svä- "vande formulering: 1: utsikt bil- ligare livsmedel -men "vågar. inte säga när och'shur mycket, ”Om- läggningen = till ;billigare . mjölk gen kan oppositionen notera en framgång sedan. sisten framgång gom härleder till folkpartiets' och centerpartiets närmanden i en rad frågor) både i riksdagsarbetet och öljde; :nöggrant vad utspel” i jordbrukspolitiken," då |)" t-dilla" samhället ligger 7: Jjoördbruksminister."Holm- precis så: söm-en bra och på- "qvists.! "egen +» "jordbrukspolitiska Tokalredaktör - skall !”tj "göra. "skrift wäl" tillför, en, tätplace- | Hän "Skrev; även” Käserler och 10- ring, Den 'gör "många. allmänna Iygla” krönikor, en: der "med? den > påståenden» på... . mycket”, "svaga |. egrundgr,..men den; upplyser. Än. te om verkligheten: och den går med. "tystnad. :' ;förbi. de' fots .med,: som han ute tryckte det, ”sin reaktionära ' en= hetliga samhällsåskådning”. . blir .svårhanterligt för" mittehpartierna 1 en regering. Att skrämma med högern är ju ett gammalt beprö= , vat: .gocialdemokratisktv:. propa=: gandatrick,'. som fyvärr lyc-, kats bra 1. många val inte' minst därför” att" högerpartiet : inte ' all« tld förmått hålla rågångarna kla«, ra mellan sitt förgångna och hus tiden..Vi..skall inte' erinra . om, misstagen, utan "bara - höppas' att de inte återupprepasiv " arts ; Men ved har mittensäfniverkan med högerns förgångna"att göra?j. Ingenting! : Center- poch/ folkpar- . terna har:byggt den, mittenpoli=l | tik de' bekänner. sig: till på, den 'samhällssyn, "som SET: gemen-| sam för dessa båda partier". bl al beträffande - socialpolitiken,... De! försöker även samordna sina am-; bitioner I andra: betydelsefulla! samhällsfrågor, Bland dessa räka: nar vi den ekonomiska politiken, .där väl vattendelaren skarpast markeras mellan regeringspartiet; och , hela oppositionssidan, Den! e. char, ”visåt i andra sam- sitt ” ordinarie fomanser. ha Den 'korta epoken". Vilhelm Mö- man. denna sommar ta, närmare del av i'en intressant; sevärd och väl" avvägd utställning; som. an. Jordnas av Norra :Allbo hembygds- förening, i ett av rummen i den anrika” Riksdagsmannagårdens hu- vudbyggnad:. Där har en av. Väx- jöbladets tidigare: lokalredaktörer, numera medarbetaren vid tidning- ens, otfioln,, 1” Växjö, "redaktör Eric Fransson, sordnat, en. fin exposé över. "Vilhelm > Mobergs id som Iokalredaktör i Alvesta.” en .- Under” 'antagandet "att" en ladu- .gård : och .;'eri mangårdsbyggnad flons ' på varje brukningsenhet har blott 0,21 procent 'av antalet ladugårdar:'och 0,27 : procent av .mangårdsbyggnaderna. nybyggts under. år 1965. För 1965 är mot- svarande, siffror 0,17 och' 0,19. I förhållande till normait behov N . Aret var 1922, och I Väkjöbladet +" tör i Alvesta vakant. Alvesta var. , året, alltså 1922; kom'en relativt vid. Grimslövs : folkhögskola ” och - notera: en anmärkningsvärd fram- > - : Momåla vår en annan: signatur,” svar. aitig skribent i sin é berg som. Journalist i :Alvesta kan li penningpolitik som medför en in-| flation, vilken ständigt fördyrar! livsförnödenheterna och gör lö- , neökningarna till en Illusion 'villl "Inget av oppositionspartierna ac.' : — ceptera, Däremot har'ju finans-= är, dessa siffror . mycket ; ; låga, även. om de är, något lägre än de ' verkliga eftersom det : inte alltid' finns: byggnader på: varje. " brukningsenhet.' Man 'får' också "betänka- att "det :" verkliga -ny- JONDBRUKSPOLITIKEN . I "den demagogiska täten lig. byggnadsbehovet " f.n. 'ligger längt under det normala därför att, många . fastigheter inte vän- "tas "bestå "och' husen. på ” dessa därför inte förnyas. : fotostatkop:dr av. "artiklar, kåse- rier och. reportage ' som Vilhelm Moberg svarade för I Växjöbladets spalter. Av presentationen och ur- valet framgår att Moberg var yt- terst: mångsidig i sin journalistik. Han sysslade inte. bara med. vad L tatällningen presenterar en del gor "den . soclaldemokratiska Nedgången I byggnadsinveste- som tilldrog sig i samhället och skriften ”Den nya Jjordbrukspo. | ringar följs. dock: inte av likalden. "kringliggande - landsbygden, litiken”, anser Västerbot-| stor nedgång i de totala kostna: som Maberg hade att nyhetsmäs- tens Kuriren: (fp). Tid] derna. ' Byggnadskostnaderna | sigt bevaka. "Han ägnade sig ock- ningen pekar bl. a. på att man | skriften inte talat om hur den arbetskraft som "skall överfö- ras tlill' andra näringar” ser ut. I själva verket är det så att det knappast kan bli tal om något större tillskott -tHl andra ' nä. ringar, skriver. tidningen: z ; Byrådirektör Elsa Larsson i . Arbetsmarknadsstyrelsen ' har" i en färsk 'sammanställning av statistik -konstaterat, att även oms trukturomvandlingen de när- maste åren kommer att gå än- nu snabbare än "hittills, . kan jordbruket inte släppa ifrån sig så mycket 'arbetskraft som 't. ex, mellan såren —1950—1960, - Den nedre gränsen för. vad jord- bruksnäringen behöver av an- ställd arbetskraft torde också inom ,kort vara nådd. Under de första” fyra månaderna 1 år har lagt' 2335 p om- Placerats från jordbruket till na andra närlngar och under sam- ma tid har dessutom drygt 1500 |. personer från lantbruket på börjat" omskolning till andra yr ken.: Ungefär hälften av dessa hörde hemma ide sex nordliga linen. a Det blir nog inte så stora ar. betskraftstillskott från jordbru- ket,'som den socialdemokratiska studiegruppen tydligen räknat med, fortsätter V-K. Källan bör- jar sina eftersom den mesta ungdomen redan lämnat lands- bygden: : "+" TILLBLINDA : "> RT900326 oavlåtligt. ökar snabbt och . Prisstegringen från ' 1963 - till 1964 var 5 procent och från 1964 till 1965 hela 10 procent; där! dock omsen inräknad: " Undersökningen belyser allt- så att jordbrukarna. i en kom- bination av insikt och nödtvång merftera händelser på riksplanet. minalreportaget, och även på den oe tiden blev' det stora och feta ru- briker. På kvällen fredag oktober. 1925 ' inträffade . ett: rån- så med förtjusning åt att kom- Han fick också ägna sig åt kri- den 9 stående tätort, en: fridfull” :1920--: tals "idyll och: det ' skulle 'dröja ända” fram till början' av 1950, in-” 3 ER Stud den. Börje 'S$' som. Växjöbladets. Iokalredaktör - och när. han var på stridsstigen mot de styrande i samhället un- dertecknade. han :sina alster 'med den hotfulla underskriften Kniva- Heren. — .vad han nu kunde ha - | menat "med det, | : Under "våren : som i Växjöbladets lokälredaktör i Alvesta producera- de:han också en :hel del litterära arbeten.» Han / skrev. bygdeskild- orm av; följetong i tid- ch: 1925 publicerade: "han "äv" ”Raskens” i jöbladet.' Dét. är”. tydligt” att. Mo- berg arbetade om denna skildring nier: örlag. På: utställningen vi sas några, avsnitt .ur '”Raskens” i den” versio den hade >-i Växjö |” finns: också ett exemplar, av romanens förstaupp- nom. pårenles kan. nämnas] att när: Moberg kom med Raskens i fick den fint” mottagande, och den torfa.r. u Vilhelm Moberg I har” ju” ” också producerat sig som framgångsrik dramatiker, mindre känt är må- hända att Vilhelm Moberg även Lammhult, vikarierar i; sommar han som .ciceron på utställningen över Vilhelm Moberg" som 10-7 KA la . kalredaktör i Alvesta, i Alvesta, Dessutom ' tjänstgör” Utställningen över. epoken: vil helm - Moberg som "journalist, .i Alvesta täcker väl. den period 'i hans liv, då hans framgångsrika bana: som författare grundlades: Om sina år som journalist har han för . övrigt "berättat i den själv- biografiska. romanen, ”Soldat med brutet. gevär”; enligt mitt förme- nade. ett. verk som faktiskt . är värd 'en förnyad positiv. .ompröv- ning. ».Det har : liksom” fallit! i glömska: och kommit alldeles för mycket i'skuggan' av, det' väldiga arbetet om utvandrarna;' Nämnas kan också att Alvesta och en del timade” händelser där ”var- motiv i en: annan ;av. hans ' romaner, | | nämligen. KJ P. Rossell; bankdi- rektör”. 2 - " Utställningen i "Riksdagsmannia- gårdens : huvudbyggnad i Alvesta söker att ge. en. bildiav' dé: år Vilhelm Moberg verkade som tid- ningsman - den. numera livliga köpingen och den innesluter: ock: så ett: koncentrerat. "montage om utvandrarböckerna . under devisen ”Han bröt: den” historiska ” tystnar . den om: världens största folkv. ind- ” Låneköp 1! perätiva förbundet.” Beviljas ” en- ; ring”. + Alvestajournalisten. . som blev vår = litteraturs-:' störste episkej skildrarer "ik oet voit Joes köpa: på avbetalning” rean Fd » billigare" alternativ. finns” De vanliga avbetalningsköpen - är de dyraste, I vissa fall kan de fördyra varan med belopp, "som ibland överstiger 40 pro= | cent. Det finns billigare 'alter- nativ för den som inte kan kö- . Pa kontant, Privatlån via ban- . - ker sparlån, låneköp, kontokort och kontokrediter. Bosättnings- : lånen är det tördelakti; al: te: Hd är I allmänhet lika' med: spartiden, « dock högst 5 år, Effektiva årsräntan på sparlån ä är 9 procent. Privåtlån i: bank fordrar varken ' förskottssparande eller. formell sä=- kerhet. Det räcker med att banken: bedömer den. lånesökandes. inkomå” ster och 'ailmänna vandel som till, fredsställande. Högsta lånebelopp är, i allmänhet 5.000 kr (i undantags=" -: ternativet,' där . konsumentens . kostnad är 5 procent i effektiv : " årsränta. Trots ” att ' ”avbetalningsköpen. . . är dyrast för konsumenten är ' de vaniigst. Av kreditköpen un=' ” ...der 1961.var 80 procent avbe-": 1 + talningsköp, - . Det framgår BA den statliga utredning i . ””diter i Sverige”. et 1: "utredningen "presenteras en översikt av olika kreditformer, « Här är några exempel sa Kontokredti' som läm vid köp 1.en viss eller vissa affärer, Kre-. diten är begränsad och amorterings- Perioden ' kan variéra från kortare | perioder, '1--2 ' månader,” "till" längre 6—12 månader. Lånebeloppen bru- kar maximeras till 10 procent av årsinkomsten, . När det rör sig om! en längre amorteringsperiod tas en viss avgift ut av kunden, « . : « Kreditikort, Cirka" 5.000 : detalj- handlare är ansluten. till Köpkort AB. Högsta kreditbeloppet är enligt utredningen vanligtvis 3,000 kronor:' Effektiva årsräntan är 14 procent: ämpas främst av Koo- Å dit, men det finns. möjlighet att ef. fall. 15.000), Effektiva årsräntan på privatlån är 11 procent. sa : Checklönekredit. En "person som ' haft och skött sin: checklöne=-. räkning under minst ett halvt” år kan i vissa "affärsbanker ' er= hålla ' en kredit 'i räkning, ”som” kan > disponeras för fritt" ända mål, ' "Uppgående till. 1.009, 2.000 eller 3.000 "kronor. "Ingen formell. | säkerhet fordras. De flesta banker - denna kre= har formellt inte infö ter ansökan få" borgensfri kredit i: checkräkning. Effektiva räntan för: "checklönerökningskredit är 11 pro=". cent, fv: ' Bosättningslån kan erhållas” av: trolovade, äkta" makar och ogift” moder, med" minderårigt barn 'för inköp: av: möbler ock. andra bosätt.'" ningsföremål, "Även för inköp av redskap och verktyg för familjens / försörjning. : Lånebeloppets Storlek? ; fastställes efter individuell prövning. ; Lån beviljas i allmänhet 'inte, till 7 makar med en 'sammänlagd inkomst i av mer än 25.000 kr. Lånen utbeta= a les i regel kontant till låntagaren,” Amorteringstiden är i. regel 5 år, s dast i samband med köp av en viss vara och, om kunden är medlem i: konsumtionsföreningen. Beviljas ; för köp av: varaktiga konsumtions- varor. Kreditbeloppet, får inte upp- gå rer till mer än 20 procent av års-. lönen "eller i allmänhet högst 6.000 kronor. Eftektiva årsräntan på. lå- reköp är 10 procent, Köplån : liknar i väsentliga drag KF:z. "låneköp och används ”i' den. privata” handeln. Lånebeloppet är högst 3. 000 kr (i undantagsfall 5.000) och: beviljas. för. köp a konsumtionsvaror, Lokal köpman- raföreningar avtalar, med ten bank på orten om finansiering av: lånet. Ansökan, om lånet riktas till. ban=. ken som: ger "lånet" i form "av: en. parningsanvlning. til säljaren. Ei ÖJ s hos en affärsbank. AR RIDEnA | desamma som i köp-' till den som under en visa tid press | terat ett regelbyndet - sparande sparbank , eller . affärsbank. H Efter 10 månader, får man' låna; ka mycket som det innestående be: loppet. Efter 15 månader 1 1/2 gång sparb t och efter 20 månade gånger "sparbeloppet, "Högsta 7 Jåne rättsgrundande sparbeiopp är 20, .000,: varav 15.000" utan säkerhet, Amor-! rs) la tillhör ibland ända upp till 8 år. Effektiva :; i; "ärsräntan för hosättningslån. är” procent. | . "Birgit i Rennérstedt sin; Ar ätfocmålire de' senaste två, åren och har flera: tusen. medlemmar, all nde. landets enda” parti, "Socialistiska Arabunionen! ;. , President Nasser har :vid en konz ferens i Alexandria med egyptiska studerar. "utomlands FE brödrapartiet som plingarna, aller vå 2 | Nasser : sade: enligt nyhetsbyrån Middle East att organisationen, mås; . te förbli hemlig, Annars" skälle den : ;; Nasser, omtalade” också "vid kon- ferensen,- där inga Pressmän :släpp- tes in,.att han planerade att mudd- ra'upp Suezkanalen så att tankfar= tyg på: upp” till: 180. 000 ton” kunde gå igenom den.' f : Han; upplyste detta" som "svar på har: framträtt som” skådespelare. Hän sökte faktiskt engagemang vid den professionella; teatern: — i: älskarroller! Hah har: berättat ”att , sedan,-jag . insänt” rollfotot från debuten som "amatör. vid..en elevförbundsfest : på Grimslövs folkhögskola: och som föreställde en' ungefär 30-årig herre med hak- skägg och bonjour rökande lång- pipa, kom det aldrig något svar från 'teaterdirektörerna”.” ” 1 Alvesta skrev han emellertid en pjäs, ”Hjonelag skall .med bö- neman byggas”. Den uppfördes i den "gamla : nykterhetslokalen Vä- Tendsnove och Moberg spelade en huvudrollerna, den löjliga ganile girigbuken . Fläsk-Agust, som friar: till Lisen- i Sörgårn. Om denna sida hos Moberg, alltså som amatörskådespelare i Alvesta, har redaktör Fransson inte lyc- kats få fram tillräckligt med do- kument, . men det. kanske heller inte har varit möjligt. | även på byggnadsområdet an- passat sig ganska väl till vad som brukar . -kallas utveckling- en.s ca ce En större samhet - kan. dock . bli. är vanligt. .. SOLGÅVAN nybyggnadsverk- aktuell, Uppbyggandet av de stora och (effektiva enheter som det' sik- "tas till ställer ju stora investe- ringskrav även i fråga om bygg- nader, till exempel för de ko- besättningar som man vill ha mycket större än vad som” nu mord i. grannkommunen ' Grims- löv. Det var en ”?handelsidkerska som påträffades mördad. Vilhelm Moberg fick huvudredaktionens uppdrag att bevaka denna ruski- ga händelse och även i sin tid- ning skildra en polisjakt på mör- daren . som sedan följde. Polisen arbetade en tid i blindo, även om misstänkta fanns, och det är tyd- ligt. att Moberg tvingades till eg- na 'spekulationer -— en. journalis- tisk metod. som "inte är precis främmande i våra dagar heller... Utställningen och de mänga tid- ningsklippen ” visar, att. Moberg var intresserad av idrott, i varje fall av. simning. Redaktör Frans- son har lyckats: plocka ' fram ett par gulnande protokollsblad från Alvesta Simsällskaps sammanträ- de. där det framgår "att Moberg var sekreterare," åtminstone ' vid två styrelsesammanträden, ' Som käsör och krönikör använ- de sig Moberg av flera signatu- rer. Tbland : kallade han sig He- Juridiska "spörsmål FRÅGA: Äger en kommun rätt att draga fram vatten och avlopp över min tomt, fälla ned träd och staket mm utan att ens fråga mig? no Trakasserad ' . SVAR: Med största säkerhet har kommunen i och för sig rätt att vidtaga nämnda åtgärder men är skyldig kontakta markägaren el- ler dennes ombud innan arbetet igångsättes, : FRÅGA: Min far dog 1962. Jag ade "en broder i Amerika som dog litet senare. Han var gift- men barnlös. Är vi. skyldiga att skicka min broders . arvslott . till hans efterlevande ” hustru, som nu är 'omgift och fortfarande vistas i Amerika? Vi har ingen kontakt med varandra, ' - .. : " Bror . "SVAR: Ja, hon har rätt att få an förre makes arvslott, sig till- ren, 'av det gamla kronobergska . benämningen för -Pojke, Ville r "frågor från studenterna om hur han AV Nå mar | REFLEXER och R > Livet / "rymmer: mycken "glädje, även omr glädjens lotter faller oli- ka. För: många människor är -li- vet leende och lätt. Allt synes gå dem väl. i' händer; De 'äger hälsa och" krafter. och "allt vad. de före: tar 'sig lyckas väl. Lycka och gläd- je synes vara deras ständiga föl jeslagare, . an Andra. människor "tycks vara alldeles vanlottade på lycka. och glädje. Deras liv är fyllt av sjuk; domar, motgångar, misslyckanden och svåra förluster. Sorg och tristess synes förfölja ' dem. : Antingen vi lever på livets 'sol: sida eller vi befinner oss på dess skuggsida, 'står vi under växling- arnas . och .föränderlighetens lag. förluster "och besvikelser möter oss alla. | ar Mycken tankemöda har ägnats ät att klarlägga meningen med sorg, lidande och motgångar. Nå- got slutgiltigt svar har ännu ing- en kunnat ge och säkert kommer ingen att kunna 'ge ett fullt ut- tömmande svar på sorgens och li- dandets problem. Det bästa svaret tror jag Herren 'gett till hedna- aposteln, Paulus: ” ”Du '. behöver ingenting ''mer än min .nåd, ty kraften når sin fullkomling isvag: het”. Under” glädjens dagar, då lye- kan ler mot oss och allt går oss väl 1 händer, är vi i stor fara ' att till vårv inre män. niska bli "oss själva ' nog. Li- dande och sorg hejdar oss i vårt lopp" och - driver oss att rannsaka oss själva. Vi finner då mycket hos oså Som inte är gott. Vi kom-' mer till samma upptäckt ' som Job, . vi "finner mycket slagg I vårt väsende, Vi finner också att det vill växa fram bitterhet 1 vårt hjärta över den sorg, den förlust, den sjukdom som drab- bat oss. I sådana stunder är” det' gött att förtro sig åt någon förstående vän, Det ligger en djup sanning i ordet ”delad sorg är halv sorg”. Vi "människor kan dock endast trösta 'endels.' Skall 'vi' få erfara verklig hjälp och tröst, måste vi Jåta Gud få tillträde till vår sorg. Han är redo att dela den med Oss, ' Varje förälder älskar jy sina barn, men i de stunder, då något av barnen befinner sig i nöd, för- söker de att genom sin närvaro Sorg, ge barnet all den :tröst och hjälp . Joch: sorgens. tider, vederkvicker; - | förtröstan och hopp, "| vänlighet och är..en.. Fader över. allt. vad fade heter: och «en. hjälp. i: nöden, , väl beprövad, av, mångtusen. I sitt ord ger :han' oss uppmaningen: -”Akal: la mig. i nöden, så vill jag hjälpa dig”.. Guds -närvaro i sjukdomens lyfter och -bär 'oss. Även om, vi inte förstår l:dandets' och sorgens mening och inte" får några svar på” våra många "varför, . så är ett dock: säkert: 1 Guds. närhet," om: slutna” äv-hang' kärlek, är” vi tryg- ga" för tid och evighet: ” . Någon har: sagt; i: sitt. kö utsätt i "vårt hjärta," kommer. att frambringa härliga skördar. Gud har sin särskilda avsikt med. var- je hugg av sin mejsel; med varje skåra av kniven, Med lidandet och sorgen slår han an mollsträngar- na i våra hjärtan, väcker de slum- rande . dygderna, drager fram t dagsljuset, fördolda. skatter och riktar vår blick mot löftenas tind- rande stjärnbilder, hoppets regn- båge och sitt. förbunds silvervita ljus: Vad är en karaktär utan del- tagande, undergivenhet, tålamod, som, gripe: om de osynliga tingen" liksom a ankare? ; Men : dessa : :nådesyttrjng- ar möjliggöras först genom sorg.” Tre ting har sorgen. liknats vid. Sorgen ' är. EN. trädgård," vars träd är fullsatta med rättfärdig. hetens fridsfrukt. Har vi en gång hona. ditin, må vi” inte gå-ut ärifrån” innan vi fåt t denna: frukt. : t med o oss av : Sorgen är vidare en väggar är fullsatta gruva, Moi dé ädelstenar: helt pärlband: kärlek,. glädje Vi finner där ett av dyrbara pärlor: Son kid, tålamod, godhet; trofa saktmod och självtukt, Vi oalhet, e: träda upp.i gagslj utan att ha fått SS Jose nen av fe dyrbara Pärlorna, : Orgen är även en skola, : blir sända för att: på dess ev bänkar lära oss läxor,' som, kan göra oo ga för. evigt, Må vi ta ara sxam på t lfället att där få ta vär "Någon: har: sagt? "När sorgen sätt, gör” den : livet "Likadant, är .det :med ;Gud. Han i [plats med gnistran. |- tänkte: möta "det ' hot' mot: kanalen "som. planerade. 200.000 tons tank- "fartyg ” utgjorde” éftersom de inte kunde gå i igenom kanälen utan mås- te runda a Godahoppsudden, - s rr]. | Patrlarken . Isak" drevs . brunn: till" brunn” av. . filistéerna, som lade beslag. på. varje brunn, så snart den grävts, han dock till: en "plats, 'där; han kunde 'gräva en' brunn utan att längre bli störd.>Han gav platsen namnet Rehobot, det betyder ”ut- rymme” eller ' ”utvidgning”:; Och han sade : till. sin hustru : :Rebecka: ”Herren' har, givit: oss utrymme”. Människan behöver ständigt vid- gat utrymme; hon vill ställa" sina fötter. på: rymlig plats. 'Pilgrims- fäderna - sökte. "detta och kom ' till... det... stora - landet - Amerika, Pionjärerna' sökte 'detsamma och ” drog västerut, : Fortfarande. :söker ” människan efter rymlig plats, och I ger sig ut i rymden, - Men till sist är det två möjlig. . heter: vi - har att . : välja : emellan; VE kan: bygga..:oss en fängelse- cell," vars murar består . av dtro, olösta "spänningar, 's bitterhet "och trängsynthet.' Eller: också kan" ta emot den frihet, som 'Gud -er- bjuder OSS, Det betyder: att fäng- Lesets piurar. rivs ned, Vi står in- Öppna: horis - öm- liga tillgångar vt och outtöm Öppen för oss. Det och den Heder: till : t räden på hösten förmultnar. 3 men giver samtidigt ny näring åt jor- den; varigenom .den får kraft att bära Nya skördar, Varje sorg. söm att & PÅ ett rätt sätt, bidr till Möre frukter spirar upp”; dd SS öts vi av glädje, möts. vb av E — älskar. vi. Gud,, samverkar Under "glädjens. da ar oc SN qrälkas ock mig den: onda .c dag" dräbpa då då. mörkret begär "mig; bär ja mig. tunga sorgens :slag; » d € På kval, söm förtär, mig, Enar jag maktlös, bruten, rikare och hjälper Mänskligheten som faller ned från orkar ej livets böj rda mer: : von Fader; din "kärlek dock bär mee". kulturellt och ”en rymlig från : Slutligen köm , allt till vårt bästa, Han bär: 055 ' i 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.