LAHOLMS TIDNING . Lördagen den SIT i : Premiärminister. "Wilson var närmast pessimistisk I fråga om möjligheterna att finna en lös- ning på Rhodesiakrisen, när un- i måndags. Det är inte förvånande n tidigare förhoppningsfulla betraktelsesätt undergått en radikal förändring, sedan det visat sig att-sank- tlonspolitiken inte alls fått de snabba verkningar som den brit- derhuset behandlade. denna att premlärministerns tiska. regeringen "ursprungligen kalkylerade med. Ännu F'januari var Wilson full av optimism och förkunnade, att sanktionerna in- om några veckor skulle tvinga rebellen Ian Smith på knä. Men både de veckorna och flera må- nader därtill har hunnit förgå, utan att 'den trotsige ledaren i Salisbury visar det minsta tec- ken på att vilja kompromissa — än mindre på att vara mogen för kapitulation. Na "Wilson meddelade, att de in- formella diskussioner som in- jeddes med Smithregimen 1 bör- jan av maj i London och sedan i en ny omgång fortsattes i Sa- iisbury skall återupptas 'i den- na vecka. Samtalen ' bröts I bör- fan av juli, och då hade man inte kommit, närmare målet, vil- ket är, att utröna, om det finns någon grundval för förhandlirig- ar om den kris som Smith ska- pade genom Rhodeslag' ensidiga självständighetsförklaring "1 -/no- re vemBer1 fjor. Det är också högst |” tvivelaktigt,--. om framgången skall bll större vid de nya re- sonemangen som 'också kommer ätt föras 1 Salisbury. Ingenting .> tyder nämligen: på att Smith plötsligt skulle ha blivit benägen » för nägra eftérgifter.: Han ' har nyligetri: förklarat, att” det'' inte kommer att bll något majoritets- |: .btyre: 1 "Rhodesia." så länge. han lever, : och 'det "yttrandet : utgör F sämsta "tänkbara" upptakt: till dej” nya samtalen; eftersom England .. fasthåller vid sina>sex:villkor för gestaltandet av landets fram tid.: Det "viktigaste, av "dem är » kravet -att majoritetsstyre: skall införas, 'så' att 'den "svarta 'ma-] jorlteten'. får det. infiytande, på landets ledning som . tillkommer den; DR »; När Utsikte rna för ett positivt resultat av diskussionerna är: så]. små, kan det synas meningslöst att ta upp.dem på nytt. Men det. re Wilson finns ett viktigt skäl att äter” få 1 gång dem, öck det. är sämväldeskonférensen”1 Lon: RIK SORTERI So tem Fe Ät " Malmöhus län vat län. ol litisk samling, skriver: F'fötket - (8) belåtet: AE AE "Först har man alla de gamla .. borgerliga partierna. Så har man MDbS ': vilket skall vara uttytt ”Medborgerlig Samling”. Enligt vår. kollega Arbetet I Malmö skall det dock tolkas som "mer- borgerlig splittring”. ' Till råga på allt meddelar nu Kristen ' Demokratisk ' Samling ::' (KDS) att även detta parti har - samlat -sig för en politisk upp- gift i Malmöhus län. Man ställer upp med en gemensam valsedel för alla kretsarna med pastors- s adjunkt” Per Jansson, Lands- » krona, som första namn. : + on +" Borgerlig samling verkar mest som energiska strävanden «att samla ihop så många partier som möjligt för att kunna ha » ett rikhaltigt utbud till väljar- nas > : TROVKÖRKORT Provkörkort för bll är; en av de nyaste idéerna för att kom- ma till rätta med trafikolyckor- ha, skriver Vestmanlands Läns Tidning (fp): Ungdomarna, alltså bilförare med kort körerfarenhet, har vi- "gat sig belasta statistiken så il la, att extra aktioner fordras för att söka hålla dem 1 speciella dband, Försäkr 1 har straffsatt premierna för kroc- kande unga förare, och nu kom- mer alltså ett läkarförslag om temporära , körkort under första året. . : . "Gör man bara inte apparaten kring det hela för vidlyftig — en nybliven förare som ”nällit sig lugn” ett år, med eller utan längre körsträcka, må - flyttas upp i:A-klassen! — så kan väl tanken övervägas. Men å andra sidan frågar man sig: kommer man därmed & de notoriskt slarviga, chanstagarna, som sä. kerligen (tillsammans med de - helt körkortslösa) intar en rätt framskjutetn position i olycks- tabellen? Övervakningsåtgärder och pre- ventivt verkande regler är na- turligtvis bra, om de används med gott förstånd. Men för att lösa upp de största knutarna i trafiktrasslet vore det ännu bättre om vi kunde finna ett knep med direktinsprutning hos "1 fråga om borgerlig po. 13 augusti 1966 don I. början' av: september. Un- der den ' kommer : nämligen "de afrikanska staterna med säker- het att rikta skarp kritik mot Storbritannien för at tdet ännu "inte kunnat tvinga Ian Smith till reträtt, Från afrikanskt håll har det ihärdigt yrkats på kraftåt- gärder mot rebellen, men Wilson har lika. envist - vägrat att ..till- gripa våld. Premiärministern in- tog redan från början den håll- ningen, vilket: torde ha -ökat krassheten hos Smith, därför, att han kunde känna sig säker på att London inte 'skulle sätta in sina väpnade styrkor... . 3; "Nu - kommer afrikanerna 'att änyd kräva:att England använ- der vapenmakt, och då kan det vara bra :kussioner. pågår, : Frå- gan är emellertid om de upprör- da afrikanerna efter sina: bittra besvikelser: går att lugna - ner med «ett sådant. konstaterande eller med försäkringen att. sank- "fonerna "kommer att verka: — åtminstone på lång sikt. För den det nödvändigt att ännu. en gång försöka-, förmå : afrikanetna att förstå, att de fortfarande mäste ge.sig till täls: "Men troligen blir del : på... konsumtionsvaror,. 'Bensin kan numera :vem..som;' helst » få köpa hur mycket han, vill, om hån: nt sälja 'strypés är en, alv ;, en. kompromiss. "I samma" riktning r verkar. :de. ut. ländskå :: investeringarnas «'upp- -ihörande, på igrung:av.den, oviss het.om framtiden som konflikten benägen”, fafrikanerna vänta. så : ?sd av: dem inser, att de, afrikans ”karstaterna "ensamma'.saknar re; att ge'bfter,: och, att ett: militärt ingripande: från deras sida, bara skulle. leda till en katastrof. Det ! vore "lyckligt. om: den .uppfatt- amväldeskon- BÖSTADSBYGGANDETS "KRIS : "Hur ärdet med bostadspoliti- ken; undrade statsministern när "han" 1: veckohelgen 'valstartade på ' broderskapsrörelsens - Kon- gress I Värnämo, skriver Es- Kilstuna:Kuriren (fp): " Spetsen var riktad mot oppo- sitionen, 'som enligt” hans :me- ning :härbärgerade' två > stånd- , punkter i fråga om bostadsbyg- gandets” omfattning — 'mitten- partiernas "expansiva ”oöch ” hö- gerns mer återhållsamma, . Inför denna bild av splittring på oppositlonssidan. borde 'hu- sen förstås . entusiastiskt » bygga sig själva, i glädjen över att bo- stadspolitiken handhas av en so- cialdemokrati "full av "inre har- moni., Riktigt så dynamisk. är dock inte'situationen inom -ba- stadsbyggandet. Den intressan- taste spänningen återfinns ' mel- . laniregåringens "föresatser i frå- Aga 'om : byggandets: storlek och den bistrare aktuella verklighe- ten. Just nu ligger man ordent- ligt efter med igångsättningen på byggområdet!” TANKEN PA LANTBRUKSTV: är inte'så långt borta, sänd: " ningstid finhs bl.a. 'på töndags- morgnarna,” förklarar TV:s: spe- - cialist” på lantbruksfrågor, agro- nom ” OHe” Berglund" för "Vie c- kans affärer Det TS NS "Det héela.är-en fråga om att skaffa pengar. ' Sveriges'. Radio kommer 'inte" att: bekosta pro- grammen, men 'det får väl i så fall gå på speciella. anslag lik- som skokTV gör. CC a " Jordbruksutredningen = föror- dar en kraftig 'utvidgning av lantbruksprogrammen i TV. En: ligt 'en-. kostnadskalkyl : från Sveriges, Radio behövs .1,5 rokr för. 50 halvtimmesprogram per år, som ”för 'att uppehålla regu- lariteten” bör sändas varje vec: ka frös Cedar då förarna 'av en dos omdöme och "en dos ansvar." : Motiveringen för. en speciell te lantbruks-TV, är , enligt utred-! a , Den olösta krisen brittiske : premiärministern - blir | .surser att med våld tvinga Smith |. På en byggnadsställning i Tive- den hittar vi weekendfiraren Sven Danell, biskop av-Skara. Han är utrustad med yxa och såg, mät- stock, hammare och spik. Bisko- pen föreslår att den där spiken som just nu krökte sig gjorde det bara: för att kameran var med. och tittade på. Sånt är ju ett slags naturtlag. Men tusen spikar har gått rakt i botten under bisko- pens verksamhet som nybyggare och timmerman i Tiveden, Han är vid det här laget hem- mastadd med att såga, spika, hyv- la, tälja och. rätt anbringa lås på en timmervägg som reser sig. Han är det effer flera "års nybyggar- verksamhet i: Skagen vid sjön Unden,. 5; vo ce N : : Alltså: tog han ' denna > sommar förtröstansfullt i håll med ett tim- merhus av dimensioner. En im- ponerande mangårdsbyggnad häm- tad ur 'Tivedens djup har återupp- förts på: hans inmutning i brynet av:den stora: skogen på Undens vildmarkskust. - ">" - Andre man i byggarlaget " Han reste huset själv, 'det vill säga som andreman i ett.:byggar- lag.: Förman i'laget är hans vän Elis Andreasson från Vänersborg biskopen har. många vänner ”utariför” . ämbetet... Hantlangarna i laget: har" varit: många. och skif- tande; & domar: kommit > till platsen för 'sommarveckor.. . opinnan Miriam hantlang- : Nu är-huset under tak — tegel-' tak. "Under: tidigare" fridagar I trimmade "sig ordentligt som te- gelpanneläggare. Han var visser- ligen” inte "obekant med sysslan. Huset "är redo att möta höstregn och vintersnö. : sens "Färdigt .kan det inte bli .i år. Det" skall vinterbonas och. utrus- tas--som -äretruntbostad. Biskopen räknar” med" att : efter ' avgången från. ämbetet tillbringa en avse: värd del av, sin €tt tiotal är”s bara"en "murstock och ett tynan- de' vårdträd kvar efter tidigare be- ggelsé.- Nu . har :en bebyggelse återuppstått, ' människor . rör sig samhet." Och:'se: :värdträdet 'har ivsmod Pe fått: nytt > >: Som. en Jandnamsaga . - " Detärssom”. en .isländsk land- nam-saga ' vid "Unden i Tiveden. > ”bosättningens.: ' ljuvaste blomma, vitklöv rn, bildar en sol brygga "mot sö till: boplatsens hägnade' glänta. Mot nötr står: granskogens skyddande mur: Fem, séx byggnader är var- samt" placerade kring tunet skopen har arbetat med: bosättning i flera år. : i Byggnaderna är alla' frårivboplatsen 'i Tiveden; De bär allteftersom biskopens ung: Trognast - sommar låg biskopen på taket och : åter över.tunet f.sin dagliga verk-|" En -ljus äng föverdragen med den. Å | trygga i; och: ett förspel” ER SS Virket bärs fram, dagens fyllt. på. tidigare. boplatser: som gäststuga, . bagarstuga, . smedja, bastu. : De har nu andra funktio: ner. ”För-stugan” (inte förstugan), som står. i gränsen- mellan "ängen ach gårdstunet, är en gammal prat stuga... Den' har hittills varit hu- vudbyggnad. f-teee so. oc «Den :nya: huvudbyggnaden .är från,.Halna.. Biskopen liksom kän- mycket. betecknande för, biskopen av -Skara:: sinnet för ordens dof- ter. .och:;sköra innehåll ” «ee: > Ett handfast - > or ”nybyggarsinne ningar kring: foten 'av iden ' lilla ”kullestugan” (med 'tycke av. bas- tu från "en by- som "var ' någon- "funderar: Om man sjösand så rinner hålen "och då flyttar ec ; gren. kun n: derat' ät detta Do - Bosättningen. :-:Unden , rym- mer;':under , sommarveckan :flera generationer, -'en. :storfamilj..”Med vördnad och tillgivenhet talar:'bi- skopen :om”.sin svärfader kyrko- herde: Henning Helén i Enskede, de inte ina fu sea är där. . Hon, är äldsta generatio- .| genom.skogen når. man: den stora . "Hari visar på jordsorkens”hi rj-. ningar synliga. Bara. Tiveds. kyr nyligen --bortgången och: ej längre med: vid:.Unden. Men .hans makal: timmermansid börjar. nen.: [Till :platsen', kommer : bisko. pens söner' och. döttrar -med de sina, Han har. sex barn och kän- ner sig alltså förvissad om barn- barn en gång. «on Tora Den nya huvudbyggnaden, som lämnar "ytterligare gästutrymmen fria i stugorna kring tunet, fogas in i ett sammanhang som kan sä- gas . vara: ”berett”. 2ooR «- Tunet : ligger... någon kilometer från 'Skaga käpell i Tiveden, , Det är' den” yttersta ; boplatsen mot ”vildmarken” "Efter: en” vandring naturrymden - Unden, . Här, är" det tyst och stilla, inga ”människobo- ka. bryter 'med 'sitt vita torn 'ber- gens mörka” mur på milhållt:”.: ; Vi ,.kunde inte låta ' vara "att vandra” ut! i den. tysta ”vildmar- ken” kring biskopens boplats, och dröja där några timmar en 'som- mardag. När vVi:återvände dalade solen. vs tofoasse sd ta - Men. biskopen arbetade alltjämt oförtrutet på sitt timmerhus un- der. denna . sällsynta weekend-le- dighet. Än var det.en stund 'till helgmålsringning. --: sla -— Här har jag min skönaste vila, säger han. om nybygget i Tiveden. Här glömmer jag be- kymren —+till "hälften. ss . el nt Ege And ännu:tprägel. av. funktioner : de 'yssel (LT) "' : sea . = Sedan 1958 då EEC-kommis- sionen. började sin verksamhet i Bryssel, .har av 'de tre Euröpa- städerna , Luxemburg, Strasbourg och" Bryssel den. belgiska huvud- staden snabbt erövrat platsen som Europastad 'nr.1.' Här sammanträ- der; inte bara varje onsdag kom- missionen;' utan också — inte långt därifrån —'i närheten av det berömda torget ”Grarid Pla- ce” ministerrådet. Vid "dessa sitt- ningar: som många gånger räckt långt in' på natten, har de sex's ministrar. lyckats skapa en euro- peisk" handelslagstiftning. "Under senare :år "har även många av de firmor "som ”arbetar i skilda" de- lär av: Europa öppnat kontor :'i Bryssel. Därtill. kommer den liv- liga diplomatiska " verksamheten från de. 74 delegationer som är ackrediterade vid EEC. Av bety- delse är också att den Europeis- ka: Gemenskapen för- Atomenergi (EURATOM) har sin kommission förlagd till Bryssel. a ”Redan från första början - har värdlandet Belgien och Bryssels stad med stor ' beredvillighet vi- sat sin förståelse för de speciella svårigheter som måste uppstå för en så pass omfattande förvalt- ningsapparat. Den för närvarande fördelar kionto- ; i . ningen ”det faktum att lant- ".brukarkåren fortfarande är den största homogena yrkesgruppen i samhället med stora och /lik- 'artade behov av” - utbildning, fortbildning ' och ” rådgivning”. "Argumentet mot förslaget är - att många andra slutna minori- "tetsgrupper ' kunde ställa gam- ma krav på program. . - "> Programmen i TV bör göra 1' magasinform med speciella huvudtemata från lant- och skogsbrukssektorn och - eventu- ellt även frän livsmedelssektorn. . Intresset för speciella lant- bruksprogram i TV är stort, sä- ger agronom Berglund. Vi kan räkna med att få ca 100.000 ak- tiva tittare, varav hälften skulle vara lantbrukare. se > TV:s planeringschef Lars-Erik Kjellgren: . N Utrymmet för "specialprogram :'. minstone fram till P2 i TV kom- I ren över tio byggnader i olika de- lösning som - av detta slag är begränsat, åt-|. lar av:staden' är givetvis, ett pro- visorium:; Det har visat: sig 'allde- les nödvändigt att sammanföra al- la de olika avdelningarnas tjäns- terum i ett och samma komplex. Det. har -inte :stannat vid planer och redan under detta :år kom- mer: den första delen av. det gi- gantiska ”Bertaimont”' att 'stå klart... 2. . es "Detta nya europeiska fäörvalt- ningscentrum, kallat ”Berlaimont” efter "det gamla nunnekloster som tidigare låg där, har byggts all- deles i närheten av de gamla kom- missionslokalernas huvudbyggnad, som. också i fortsättningen kom- mer att tjäna detta ändamål. I det 44 m höga nybygget med 12 våningar och i de fyra flyglarna, kommer 5.500 europatjänstemän att arbeta. Den djärva arkitekto- fke för det nya Europa niska. konstruktionen består "av en korsformad . kärna på pelare. vars olika långa armar på två si- dor går i svag vinkel — en både estetiskt tilltalande och ändamåls- enlig lösning. I korsets skärnings- punkt finns en dubbel krans med hissar, 28 stycken, Vid toppbelast- ning — arbetstidens början och slut — kan dessa "hissar tömma huset på tjänstemän inom en 're- kordtid av 20 minuter. Det, kom: mer att finnas. parkeringsplatser för 1.200 bilar med 22. in- och upp: farter, så att det inte tar mer än en halv timme. för samtliga 'bi- lar att komma ut. Sc SN " För att komplettera det ur tra- fiksynpunkt utmärkta läget :;nö- jer man.sig inte-med att anlägga en-storslägen busstation. En järn- vägslinje i närheten gav. arkitek- Men vad vet de läckra skaldjuren om dem än att uppskattats. sälun: empelvis inte kräfl lika litet som man åt och grodor, levde av lik, dor. Inte heller romar! illat k ro att kräftan saknade intresse för antikens. folk. har kräftan r Jat babylonierna och egypterna spe kräftans stjärnbild, take : "å sitt flor?i Kräftsäsongen stör Å sylar de egentligen mer de smakar gettkat: äftorna inte a Dock. har kräft da åt man & tor I Grekland, sköldpaddar då man ansåg att de Vattenrättor och pad: na syns ha räftor. Dock ska man inte I astronomin edan hos de gamla framträdande roll. De babyloniska astronomerna ha- de på den plats -på himlen där solen börjar sitt återtåg placera vilket ju äg- nade sig för en dylik symbolik, På så sätt blev Kräftan en av de tolv stjärnbilderna i zodiaken el- ler djurkretsen. - : För grekerna var kräftan ett osvikligt magiskt tecken, en mot skadligt ' inflytande avvärjande Är då kräftan ursprunglig i svensk fauna, eller har den blivit införd till. värt land? Det är ett spörsmål, som zoologerna ännu in- te syns ha vågat avge ett be stämt svar på. Linné säger emel- lertid i sin Fauna svecia, att kräf- tan funnits i landet sedan Johan II:s tid men anför inga skäl här- för. Ett vet vi dock säkert, Erik XIV denne praktälskande och nä- got utsvävande renässansfurste åt kräftor. Enligt en bevarad hand- ling skickades nämligen den 21 maj 1566 en man från Svärdsjö till' Häringe -”efter Kreffete till Kongl, Maj:ts behoff” och härför utbetalades 2. mark, =" "Det finns ett gammalt ordspråk som säger att adelsmän, ekar och kräftor inte går norr. om . Daläl- ven, Det är möjligt. att. detta :var sant när ordspråket kom till men i våra dagar är det inte med verk- ligheten överensstämmande, Kräf- torna förekommer 1 själva verket från Skåne och Halland till: Torne älv. I-Norrland är-de dock utan tvivel inplanterade.” ön Kräftan har, eller hade '"ätmin- stone förr även:medicinsk använd- ning.; Till och .med "romarna. hade stort förtroende - för" kräftor då det:r gällde sjukdoms "bot. 'Anled- ningen härtill: var” väl: till” ent del at tkräftan hade'”ögon'på skaft”. Och «traditionen från antikeris?1lä- kare fullföljdes -av den: medeltida läkekonsten. > Sålunda”; användes gärna", kräftstenarna -mot.;hjärtli- en synnerligen Lördagen den 13 augustt..1908, - ——!= == = 1 VAD VET.NL OM KRÄFTOR? ormbett. Upp: Västerg medel at av det spadet, kokar kräftor och nida I åylikt spad tvinsot och. "I Landsmålsarkivet i sala finns en uppteckning från tland som lyder: ”Ett bra t ta bort vårtor är. at ta som blir, när man smörja på och n dem . med”. Att dricka ansågs även bra mot Kokta kräftor 'ordine. om synnerligen nyttig spla fade cconer med njurlidande. Som kärt barn har kräftan många namn: i Uppland ”graba”, i Småland ”krabba”, 1 Västergöt. land ”krävecka” - och 1 Skåne ”kräfs”. Och liksom drakar :for. dom brukade sättas att. bevaka skatter, så går det i Ekeby.soc- ken 1 östergötland en sägen om en kräfta som sedan århundraden tillbaka - vaktar - en - skatt som sänkts i den lilla sjön Gölagöla, En gång försökte man ta ..upp skatten genom att tappa ur sjön men då hände det inte bättre än att en av karlarna söm höll ' på härmed blev bien av en kräfta.1 fingret, "som svullnade upp och blev både! rött och blått och äl ligen föll av. |" or nn - Också då det gäller' kärlek "och giftgas' har : kräftan ansetts. ha stor betydelse, ' Lägger en' pojke en levande kräfta i, sin. åtråddås säng kan han vara tämligen Sä; ker om att. få” sin kärlek besva- rad. Och barå en flicka kan smuss: 1a ned en kräfta I en pojkes ficka har hon hnom säkert på kroken. : Många lustiga episoder berättås i samband med kräftsexor, Så sägs en gång en major på officersmäs- sen vid... Hallands. regemente '1 Halmstad ; på ' en ” sådan : tillställ- ning 'hela' tiden 'kunnat plockå ät sig enbart romfyllda honor:och då någon av de övriga gästerna undrade över hur han' kunde kla- ra detta svarade han skrattande: ”Det måtte ' väl vara skräp . till karl som inte känner igen dem på den milda blicken”, ERA Hur som .helst, så har: kräftä- tandet i vårt land inte särskilt ur- gamla anor men 'ligger: dethirte något av en hednisk-religlös fest i Karlfeldts rader i ”Dryckesäret!? ”Se krögar. Auctumnus :fi avs SiNA-fOrOfsin vr or och "borden. bekransas mi rande Floror,:.- ukas- i" lö ed lad det da och lyktorna .lysa :och .kvällen Det : susar . i.:dillåkerns - mäktiga ">... kronor, .: ” enas q joch kräftfaten..rågas . med ha stor betydelse som: motgi dande och. kräftrommen, ansågs”. stinna: honor”. + . : Tin total ov > "Tore Leth Av prosten Ol Text: Matt. -11:-.20—24 ts Förspillda' tillfällen :... :-”Förspillda . tillfällen”. så. står det skrivet som överskrift till den allvarliga. 10:de sönd. e. 'Tref, 1 vår evangeliebok. Det. vemodigas- te i de förspillda tillfällenas ka- pitel är förvisso icke berättelsen om de. tillfällen vi förspillt . att komma fram i livet och få det gott utan tillfällena vi förspillt att -göra gott och bliva goda, "Texten ' ställer oss inför Jesu bestraffande ord till de städer, där han utfört så många 'stora gär- ningar och till de människor, han ga. 'en underjordisk järnvägssta- tion som kunde. förbinda det in- ternationella "centrumet .”Berlai- mont” med: alla Europas huvud- städer.. De höga EEC-tjänstemän som under åratal levt nomadliv mellan Bryssel, Bonn, Strasbourg, Paris och Amsterdam ska i fram- tiden kunna gå direkt-från skriv- bordsstolen till tågkupén. Redan vid slutet av 1966 är den första delen av ”Berlaimont” färdig för inflyttning och om tre år beräk- nar man att EEC ska ha samt- liga byggnader. till sitt förfogan- el ma : terna idén .att med en 'gång byg-|' Mitt i hjärtat av Bryssel "> tillsamm Pieter van Oosten. i Å sig det höghus 'i vilket hela BEC:s organisation ska inrymmas. | Den första delen av byggnaden kommer att tas i bruk 1966, Tre år senare ska höghuskomplexet ' ans med fyra flyglar härbergera 5.500 europatjänste män, En egen underjordisk I oc vägsstation kommer att förbinda lokalerna-med Europas huvudstäder, - - -. - ot - | derligt skonat. Vt Thärda "icke ditt hjärta; : Mörk, Mal så srönmeN Ro a EEE SEAN givit så många- tillfällen men: kafullt .. mött 'så mycket- fiende” skap och obotfärdighet ifrån. Guds nådestillfällen :hade .förspillts. )-. I sin. nåd och kärlek ger Gud oss .många tillfällen. att komma till Honom -.och . förblivna Hans; pet gäller. både ;folk och enskil- E FREE ET RR RA Den, underliga tid, I vilken yi just nu lever, 'med färska minnen av världskrigens. namnlösa fasor, i ständig" otrygghet och fruktan för krig och med klar kunskap om ' den: gudlösa kulturens. oför- måga att.göra människorna och världen gott, är det icke besökel- setider, är, det icke varningar till. räckligt? . DN Men även den enskilda: männi- skan får sina tillfällen, då vi mär. . ker att Gud söker oss. Katekesen lärde '6ss, att. Gud kallar på oss genom sitt Ord, genom samvetets varningar och 'genom livets” skic- kelser. Kan man” bo i ett land, där kyrkan verkat Guds. verk 'i tusen år: och där man möter kris- tendom snart sagt överallt och 1. allt utan att ofta i sitt liv möta Guds kallande och vägledande ord? Du kanske hade ett fromt :föräld- rahem. iDå fick du'goda, kristna intryck i barnasjälen, som aldrig försvinner. Du "minns din konfir. mation. Då ville du. med (Guds hjälp ' bli en ' bra människa, Du satt i kyrkan på. en: gudstjänst, Det var icke något 'märkvärdigt alls.. Prästen och alltsamman..var rätt så vanligt, men ett Ord från Gud grep ditt sinne. : Den Förspilld — ' det ordet säger oss, att något värdefullt och ”rikt gått oss förbi, glidit oss ur hän: derna för att aldrig återkomma. Även Guds nådestillfällen kunna " förspillas 1 tanklöshet, trots och olydnad. "Gud söker, kallar och varnar oss, men vi lyssnar Icke, Eller också lyssnar u och "för står, att det är Gud — men kommer med ursäkter och undan- flykter, vi tvekar och uppskjuter. så förspiller vi tillfällena. och ju oftare vI säger nej, des bort från Gud kommer Tv De för. spillda tillfällena kar. torna up sig och bli som en mur: mellan oss och Gud och ' till sist -kan do- men bli: Ve dig Korasink, Ve dig «| Betsaidat =: > : Sveriges folk har blivit förun. har : och våra helgedomar kvar. Vi had vårt dagliga: bröd.” Guds ord bor rikligen ibland "oss; - Vilka 'tillfät. len! Vilket ansvar måste det Icke mådförat Taga vi alla tillfällen 4 I sista hand riktas frågan 'ti var och en enskild, Så länge - lever är det aldrig för sent -att omvända sig til Gud och” börja sträva i Jesu efterföljelse, Att tän. ka på. sin själ och "anförtro sig ät Gud, så-man kan vara trygg 1 liv, i död och 1 evighet. I dag om du får" höra Guds rö ö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.