: LAHOLMS TIDNING a Det brukar sägas att vi har - hög levnådsstandard i vårt land, .kanske; den. högsta "i "världen. ; Inte "minst "företrädarna för det . ” statsbärande partiet brukar på | 0 ; minna om detta, De vill gärna " framställa ” det som- om det " helt och hållet skulle vara tack vare en framsynt regeringspo- litik som vi har det så bra "och bortser från alla de enskil- das arbetsinsatser. - " , Visst har vi en hög standard. - Ett av de primära :målen för . den" ekonomiska politiken har i varit” och: är : väl fortfarande "maximalt framåtskridande. Det Vär mycket" möjligt att framåt- "skridandet 'hade varit mera om- "fattande med en annan rege. « ringspolitik.. . men den. frågan + kan "vi "lämna åsido i det här sämmanhanget, .Vi vill här. i " stället -peka på den snäva 'de- finitlon som + de nuvarande makthavarna MN ger begreppet « framåtskridande.” Som . mått på sen, ökning i "den materiella +; ständarden använder man natio- 'nalproduktens tillväxt. :Framste- "gen kan. emellertid inte enbart : utläsas” 1 en ökning' av. inkoms- ärks råmades dessa; först av öentér artiet, "som ”aktualisera- .dem, i, en” partimotion till : 1902 ärs riksdag. De övriga par: ':DET SOCIALDEMOKRATISKA Er - KRAVET: ma | "att få dubbelt så lång tid för en deltagare” eller. två deltagare "YT rädiodebatternå i" ”valrörelsen "stämmer. inte med deras » egen | "pre paganda, : menar «4 "valls Tidnin - Deti "går ju: "tydlige Pp "att -.med"Sstörre. intensitet.än 'nå- . gonsin'. fråmställa :- oppositionen som -splittrad, ' kraftlös och al- ternativfattig. I det:läget' borde ju: söcaldemokraterna . rimligtvis inte ' behöva : extrafavörer. ifråga om tid och. deltagarantal.: .. . =. ;:Nej, kravet :är det indirekta ta erkännandet - av socialdemokra- terna att de'1 år ställs öga mot öga mot en opposition som etab- lerat" borgfred. och ' som alltså . inte "kommer .att--spilla tid på onödigt gräl. De "är medvetna om att de' mellanspel i tidigare debatter : som "glatti. och varit dem till nytta, strid" mellan op- positionens : partier,-inte . kom: ” mer att upprepas: Så ;' Men det är fortfarande ' "tre Partier det. gäller.” och i, debat- terna totalt fem” eller si SEX, där. KDS är med, och” det finns ing- en: anledning ' att inte 2 behandla” ålla lika. ' —— När det i. motiveringen : för —= LT | Onsängen den 17: augastt 1 1906 > LT= = 'Planerarna' har” glömt miljön” ” . emellertid.: inte - utan - återkom pä tierna ställde sig då oförstående. Centerpartisterna " förtröttades till. frågan vid 'varje. riksdag och . i: är. visade: det: sig, - att det börjar gå upp för allt fler att miljöfrågorna: inte kan neg: ligeras. ' : se Iden, av finansdepartementet ' utgivna ' publikåtionen ' ”Svensk . ekonomisk tillväxt” har professor Erik Dahmén haft en intressant artikel om de här frågorna; . Rub- rikens . fråga - Planerar vi. för den -ekonomiska:' utveckling: på I om "vi: verkligen esvarar författaren Dahmén :: hävdar » att miljöfrågorna. inte beaktas till: räckligt. .., Detta” gäller ':bl..ta olika ' slags: ekonomiska lång tidsutredningar., och: :-långtids- planer. Den. nu : föreliggande Jlångtidsutredningen' utgör -: där- vidlag inget. undantag : liksom inte heller den ekonomisk: poll: tiska planering, : som; låt” "vara 'i blygsam omfattning, förekom- mer också här: 1 Sverige; ' un: derstryker : Dahmén.” += - Sens : Han menar att'-längtidsutred- ningen borde ha. klargjort, att "dét. inte. enligt. någon: ekono: misk/ princip, måste: vara; riktigt att; .uppoffra ' t. "ex. en hälsosam vis "mera ”kalorier;" utan" satt ekonomiska: skäl-1- princip lika "gärna". kan anföras mot: en ökad produktion och för én god miljö som för ökad. produk: tion på bekostnad” av miljövär- den... Utredningen? borde: också hä: klargjort. varför en "ökad produktivitet " inte ' printipiellt mäste” betraktas"! som” Seté "eko- nomiskt framsteg, om 1 samtidigt h "vecklingen . kan” inte” vara : ett ä mål. "Det" ä "banalt "att människan 1 "centrum |; ämhället "är till ndas; och | funt med rbackningar i naturen, och” torg? : Vi .kan det,' eftersom våra nerver li miljö. till--förmån för, .exempel-1r Postanistalterna i vårt and är av tre' slag, nämligen postkontor, som i- allmänhet har ett större eller." mindre förvaltningsområde och en” postmästare -' som ' chef, Ppostexpeditioner med en stations- mästare . som . föreständare : samt Poststationer, som . förestås av avtalsanställda ” ' poststationsföre- ståndare. . Postkontor,' postexpedi- tioner och poststationer har den gemensamma beteckningen post- anstalt. "Såväl postexpeditioner som ' poststationer är — liksom lantbrevbäringslinjer . och, - andra Ppostanordningar — förlagda . un- der ett postkontor. . De första pPostkontoren i lan det inrättades redan 1636 i sam- band med” att drottning Christi- na «3 förmyndarregering : genom sin ”Förördning Vom - Post-Båd- hen” -lade grunden till "det svens- ka postverket. Postexpeditionerna «|1i sin. nuvarande organisation — under: åren . '1849—1882 . benämn- des de-mindre "postkontoren för postexpeditioner, — : tillkom 1920. Poststationerna” räknar sina' anor från ::1861; de " första : öppnades den 15 februari det året. De var 12 till antalet :men- ingen av dem var” "belägen i: Halland. ' Den ;9 mars” året före hade -k. "mit. be- myndiga generalpoststyrelsen ”att ..å.;lämpliga ställen inrätta ett' "nytt: slag. af . postanstalter, hvilka äro ; ämnade att, .: såsom speditionskontor, för -mera aflägs- na. orter . underlätta . förbindelsen med >» närmaste: <postkontor, enter postexpedition”; : i e "nuvarande gränserna neslöv. kommun finns 'det fyrä "”postanstalter.” samtliga poststationer — :' nämligen" Rän- öv, Vallberga; . Ysby. och Åls- torp." Dessa poststatloner. har va- rit i' verksamhet under en följd av..årtionden och inom" kommu- nen 'har” ingen enda: :poststation indragits under. de :gångna åren, Inom :,. ett. flertal kommuner så- väl inom. .Halland :som ' det övri- gå landet "har som bekant: under de , senare” åren ' ett! stort antal poststationer , varit: «föremål ö indragning,., ;i4 = sex - Bland 's pöststationerna ; "| kommunen har” äldsta I vanorna. £ | med Enamnet Köflinge ; inrättades nämligen; iredan . den "1, "januari 1874: och, "denna. ”poststation '. änd- ; namn" till Ren- ' ingången :'av-::1876. : | Stavningen... av, '; poststationens namn .till; Ränneslöv » torde "ha tillkommit i samband med. ny- stavningsreformen ” i” "början av 1900.taleti t - Poststationen Köflinge: till- kom säkerligen" som en följd av den" gamtidiga "indragningen äv déh.;.&.; kr" kronobrevbäringen.: en” "Proposition till :1873 års; rike dag :. hade :. föreslagits,..: 'att.”den skyldighet : att ”fortskaffa”..all- männa i kungörelser ', samt "brev | tids'. barn: som” gruppstyrda, Si v och” beteenden; som förekommer ; i de. olika grupper. de är med: i i och kallelser i tjänsteärenden, som pävilade krono-, skatte- och de "allmänna - frälsehemmanen, skulle- upphöra. med utgången av samma : är. Förslaget -bifölls av riksdagen med den följd att ett stort antal postanstalter och post- föringslinjer inrättades. Under ären 1873—1876 ökade således'an- talet postanstalter från 581 till 1.888 eller med över”1.300 d.v.s. de mer än trefaldigades på bara fyra år. 'Kronobrevbäringen tor- de ha varit helt övertagen av postverket med utgången av juli 1877. cn: | la ' Varför poststationen i- Vallber- ga begåvades med ett så ”ojämnt födelsedatum”. som . den 28 au- gusti 1885 'har signaturen inte lyckats utforska, . Invånarna i Ysby kunde glädja sig åt "egen poststation den 1 maj 1886, Den 1 juni 1907 öppnades så en post- station med namnet Bytorp, vil- ken ,. sedan : namnändrades till Ålstorp den 15: maj. 1939, ;. . Av. ett. gulnat: och delvis sön- dervittrat . postortlexikon -: från 1883, ”utarbetadt och. utgifvet på föranstaltande af Kongl. General- poststyrelsen”, får man veta att Ppoststationen i Renneslöf. på. den tiden var av : klass III, d.v.s. den lägsta. ' Poststationerna'"var på 1880-talet indelade i fyra klas- ser,' nämligen Ia," Ib," II och -: III. Med poststationer av klass Ia ut: växlades ' försändelser : - med ett värde av : högst: 20.000 . kronor och med 'poststationer.' av ' klass Ib. försändelser, vars ' värde ej översteg : 10.000 :.kronor,... medan det ” högsta - värdebeloppet för postståtioner: av: de två: lägsta klasserna. var 5.000 kronor. även postanvisningar ' kunde man ut- växla; : för '. poststationer av de tre högsta klasserna var det högs- ta beloppet — hör och häpna.— 50 kronor. och för poststationer av klass III ännu. lägre .- > bara 25 kronor. Ni För att återvända. till "Poststa- tionen i Renneslöf, så anger -det gamla ' postortlexikonet :: ortens "”beskaffenhet” till. ”Gård och Qvarn .i. Renneslöf socken i Hal lands län”. "För : Köflinge « finns det :i" kolumnen” för. .”beskaffen- het” bara. ett: vågrätt streckSvar- för vi får nöja oss med uppgiften, att ” poststationen..var . belägen: i Ysby: ;. socken. Invånarna i. Köf. ick. på den. tiden uträtta pöstärenden vid postkonto- ret : är Laholm : och Laholm” var också” "deras dåtida "postadress. =. "Orter med» namnet . Vallberga finns: det' två att. välja 'på i post: oörtlexikonet..-- Vi :väljer:: orten med: beteckningen " ”Egendom ' i Renneslöf socken”, ” Vallbergabor- "Om. postens. utveckling i Rämeslöv. - tervärlden förmedlades på, den tiden av en s. k. lösväska från och till postkontoret 'i-Laholm, Även två. orter med Aktuell - kommentar Ysby har värt postortlexikon att bjuda på. För det ”rätta”. Ysby är beteckningen "Egendom :' och By i Ysby socken”; postkontoret i Laholm var närmaste postan. stalt och " Laholm ' följaktligen också den rätta: postadressen, Varför skulle det 'inte: finnas även två orter med namnet: Als- torp? Av de två väljer vi. or- ten med beteckningen ”By och Qvarn i Renneslöf socken”, Post- stationen i Renneslöf låg ' när. mast ' till för. kvarnägarna och de övriga byborna. Postadressen var. också Renneslöf. -Att i post- ortlexikonet; leta efter. uppgifter om" Bytorp är att besvära ' sig förgäves, . : Poststationen i Renneslöf före- stods i seklets: början. av fröken Neta Botilda Petersson, Hon var född den'22 februari 1842 i östra Karup i länet' och' blev poststa- tionsföreståndare i '. Renneslör 1889. Hennes årslön från postver- ket uppgick till 200 kronor. För den "ersättningen skulle. hon ock- så — liksom övriga poststations- föreståndare utom de :SJ-anställ. da. — hålla" lokal för poststa- tionen; Postverkets ' utgifter". för postexpeditionen täcktes mycket väl av frimärksförsäljningen, som exempelvis 1901 inbringade 1.056 kronor. . > Poststationen I Vallberga var ”förenad”, . d. v. si . posten - och järnvägen hade både gemensam lokal och .samma personal; järn: vägsstationsföreståndaren var också föreståndare för-' poststa. tionen. Föreståndaren hette. Carl Gustaf Grandin och var ' född den 21 maj 1858 i Storå 1 örebro län. Till: poststationsföreståndare i -Vallberga antogs han |1885 — i samband "med -:postståtionens tillkomst alltså. Hans lön: från järnvägen : ökades med "de. 360 kronor -om året, vartill postver- ket ” värderade hans postarbete, Frimärken : sälde': han: 1901: för 1.241. kronor” 5 «I: Ysby. örestods "poststationen | « vid tiden för:sekelskiftet:av. folk- skollärare ;Johannes - Lönnergren. Född, den. 21; december. 1831:1 Gullered. i Älvsborgs län tillträd- de han tjänsten som. poststations. föreståndare 1 'Ysby' 1886.” Hans postlön-upppick 'till '180 -kronor om året -—: ungefär 50 öre: om dagen "”alltså..Vår 'postlönen : dålig, så var «inte heller » frimärksför- säljningen i "över" :sig;-"::1901', in- bringade . den < 307, kronor ; — 80 öre om dagen. a : nas "postala” förbindelse med ' yt- - | Nutidens "barn är mera än förr beroende, av? : och - påverkade av de grupper; som "de "är - medlem- "Det; betyder" att. de ' mera'.än förr är känsliga för värderingar Ofta får "de "ensamma h/ stå lingar”. klara” upp sina” problem emot tsina. antagonister; : : :.Går 'det att' hjälpa dessa bärn och ungdomar som ' står utanför? Måste de :vara” så. ensamma "och försvarslösa? - Vad ' kan "ungdoms- organisationerna : göra i denna situation" och :vad gör de Ingvar Johannesson, i « docent. ' - Det är: 'sant - att! -Washington | vidtagit Vietnamserien av upp- trappade stridsåtgärder i officiell förvissning om ' att Kina inte bvågar. gå till militär offensiv; något som Peking också avstått från. Men att Peking under nya stora uppoffringar för det kine- siska | folket, rustar sig för ett defensivt krig mot USA är. inget vittnesbörd om :styrkan i.den amerikanska 'positionen.' Det vitt- nar i stället om svagheten i Ki nas diplomatiska rustning — och om de därför dubbelt farliga bris. terna i amerikansk diplomati, | " Dagens Nyheter. Hela - Rhodesia-affären : häller mer - eller mindre på att glida engelsmännen ur händerna, Men även om' britterna själva heller inte ämnar dra” interventionsfrå- gan . "inför ' FN, kan trycket - från det " afro-asiatiskå blocket och östländerna, bli så starkt, att ge- neralförsamlingen på förslag av något ' annat land än... England kormmer' att fatta ett majdritets- beslut om. . militärt - ingripande i Rhodesia, . Därmed . .skulle Eng- land, definitivt ha förlorat kon- trollen över utvecklingen,- och över de sista ;äterstående spill- rorna av sitt" afrikanska ' impe- rium. -Med allt ved detta — trots allt — skulle: innebära av ytter: ligare ovisshet och instabilitet i det ” redan svårt splittrade” nya Afrika. eek som; garanterar, mte ; sysselsättningen... Företagen kläms . mellan”; brant sstigande kostnader, ett "ökat köpmotstånd och” äxande ””Kreditsvärigheter. Löntagarna ; Bör "en" bitte ät "behållningen av , avtalsrörelsén, som ' blir. liten. "eller, ingen "när skatt och "inflation" har tagit sitt; Planerna > för; bostadsbyggandet spricker.» Bytesbalansens. tillfrisk- nande "är ' osäkert. "Betydligt såk | "rare ter: sig: "chanserna ör en. ny skattpåläggning” sedan är ”undanstökat. 5 3 trafiksäkerheten skulle. ett totalförbud knappast. betyda . nå: got: Om man” däremot :: inriktade sig på de unga ' förare”. mellan 18' och 25 år som "ställer till med de: flesta : och” svåraste ' olyckorna i trafiken : och : lärde dem" köra bil, . så : skulle” det: : undenjätta övergången. De tror att de kan bilkörningens . alla hemligheter, vilket de alltså inte kan,” Att ställa: om svensken : från räsprit till öl och vin får gå så små- ningom,' .men knappast genom förbud och restriktioner som ' har motsatt verkan. ” or Göteborgs/Pläningen: =: 7 Professor: Bengt Lamberts för- slag om totalt spritförbud under. ett halvt är då högertrafiken införs är. märkligt, Skulle ” folk . bli mera begivna på sprit 'då de ' kör bil på höger: sida 4 och man. förutsätter" ju att bilisten inte skall dricka nägon sprit allst ; Förslaget har hälsats med glad? je. — av smugglare, langare 'och spritförsäljare i Norga. gån Dan- mark.” Och mellanölsfabr na fick något rent -salfgt”. ken. "Det finns ' mänga "skäl at upp' ett allvarligt resonemang om en generell höjning av penslons: åldern —'givetvis med ökad” möj: lighet” tin” induviduella” undantag. Vad skulle det inte betyda" för vår produktion och vår; standard om vi kunde tillföra arbetsmark. naden en. hel årsklass till 1 'den övre åldergruppen?. Om . man vill tå hänsyn till medicinska,” Psy: kologiska . och + , arbetskraftsmässt- gå faktorer, törde en höjning av pensionsåldern framstå som nöd- vändig inom ' en" inte alltför. av lägsen ' framtid. > i. ; . Nordvästra Skånes. Tidningar” Polisen har” under "de "senaste månaderna” varit” ” utsatt"! först ån serie”. ; ovanligt , hätska, angrepp vissa. tidningar. Det finn vissa gemensamma dra "hos: "den: pub: licitet det! här" är, fråga om Nah kan sålunda: utan, större. värlg- het urskiljar en- tydlig tendens dd det” "mesta ” äv det. material; som sefverats” för" att "misstänkliggöra. polisen; såvål.; nät t äller ;sä- 'kerhetspolisen , som ordnligspoll. sens, 'åtgärder it. 'samband jed Viétnamdermöonstratlonerna. sy "Ån- grepp av. detta'.slag Vv oväntade. Vissa aktuella” er aren- heter i andra: "västdemokratier bar. förebud: om vad'som komma skulle även hos oss,” In: på spalt- arenan” tågade diverse kulturskri- benter av speciellt ; märke och började '-leka '--polisreporters utan att någonsin tappa den klarröda träden. 'och utan" "att" "nämnvärt besväras. "av, den: saklighet . som numera: normalt: ; brukar prägla Pressens ' skildringar | av, . poliséna m- extrafavörerna sägs att det är . rimligt att det parti gom an i -svarar: för den förda . politiken ' skall få +tilfredsställande Ut. >. rymme förstår vi innerligt väl "behovet. Det finns ju så ovan: Av. den: som vil :ssmälta.. in' i en viss 'grupp: och” bli "accepterad som : -en;: fullgod - medlem . erford- ras att: han/hon ansluter 'sig till och. accepterar "de" normer: och ”tits her” i bilköer” "och: "andra -köer, : av buller” från” bilar; "och bussar eller av ätt vi tvingas bo år: ut och år. in hus. med dålig ljudisolering, "rekommenderar, som” "medel 'fiot "den hungerkris som för 'närvar add de häl hh” d she ran je rjar landet. oc uppre. värderingar + Kvinnornas berättigade” feihét att: välja var de': vill "lägga 'sin "igt .mycket att förklara 1 år. ” ALLTEFTERSOM VALKAM: "PÅNJEN 'öKAR I INTEN. SITET, - «.: kommer — - spiksäkert! - — "den benägenhe- ten att skönmåla" vår ekonomi snabbt att öka, skriver Svens " soctaldemokratiska ka Dagbladet: " Målet kommer att vara ått sö- Det "finns "redan ” : ållvarliga |, tendenser. vi "mäste se tin ått Bryta dem; vi "måste skaffa dss ven miljö där. vi. trivs, så att "vi kan” njuta. av alt det som "den moderna. tekniken: erbju- der,” i BANKER OCH OHECKAR ”.« pade, gånger exploderat ” i blodi- "gå" kravaller mjllan polismak- ten” och" den av älten” despe- räta 'allmänhetén, att. man" 'skall ;proteinkälla, enligt NM ad" "minis- tern försäkrar .... ! + Den” svenska jordbruksutred- ningen. anser som. bekant sam: .tidigt, att den svenska livsme- : delsproduktionen bör, ”begrän- som: råder "1 den gruppen. = no ox ur Studerar gens och " beteenden "finns + det vissa skillnader mellan de tidiga gäng- en strax före puberteten och de senare, egentliga tonärsgängen., -. De tidiga "gängen: är särskilt framträdande hos ' pojkarna och börjar bli vanliga redan i 9—10- ärs åldern. Fysiska prestationer ger ”ofta:'status i dessa gäng. Ledaren är den duktigaste ' och starkaste och leder ofta sitt gäng ( Det 'har . med stor” rätt. sagts att om vi kunde lösa - världens livsmedelsproblem så ' skulle. . vi också kunna lösa gåtan om hur mänskligheten . för ' all ; framtid skulle kunna undgå ett nytt för- ödande . storkrig, Jordens - folk- mängd växer med lavinartad kraft och inom blott några få årtionden måste vi räkna med att en världs- svält står inför dörren, skriver arbétsinsats — 1" hemmet” "Seller " >Jutanför.— .får inte ;bara inrle- mjölsprodukterna, "som innehåller äggvita, exporteras till bl, a. USA. Det kan vara värt att nämna att producerat fiskmjöl: skulle kunna- befria drygt '350 milj. - människor. från äggvitebrist. v- »Satsa på fisket — är det. en lösning på världens livsmedelsun- derskott? Räcker fisket till åt al la? Är haven. outtömliga ' förråd? Svaret är att fisket endast kan bidra till en nedskärning av an- bära ett reflektionslöst. tillmöteå- gående, av. arbetsmarknadens dn« viter; Kvinnorna bör också. kun- na 'ställa. motkrav, .. Bl, a. borde . näringslivet 1 större utsträckning kunna' erbjuda 'de: deltidstjänster som ' så , många "kvinnor önskar. Att det ' "går att "arrangera "visar detaljhandeln” där man till fem- tio' procent har Anställda på det "Som framgått äv ett reporta- "ge på vår handelssida”. har ' nu "affärsmännen definitivt — börjat |” tröttna på att varje lördag "dels stå utan' tillgång till bankser- : vice, dels överta en, del av de inlösnings- . och växlingsuppgit. | talet svältande människor” men att fisket måste ske under stark kontroll. Bl."a. håller 'industrier-| . na, radioaktiviteten, olika bekämp- | ' ningsmedel etc 'på "att långsamt]. . .. . förgifta ' de - stora - världshaven FETT: ORD. Svenska gen mannaförbundete tid- ning .Lanternan, Hur. många är det som. känner till att det lilla Peru totalt fångar mera fisk. (9 milj. ton av en världsfångst . på ca.50 milj.) än r) länder som Japan, Kina, Sovjet och USA? För att man skal för- sas — vi bör med andra: ord "basera en .del av vår försör. ning på import; trots att enligt utredningens : egna ord världens försörjningssituation är så. för. ' tvivlad," att en omedelbar för- : ; dubbling av produktionen skul- tidstjänster, ” fett "va ned väljarna politiskt så , .CKF N Bndkävle »långt det nu är möjligt. Man «+ kommer. att få höra hur över måttan tryggb och förträffligt allting är i det bästa av folk- « « hem. Men är det verkligen så? + +: Oppositionen säger nej: Den be- .Sstrider givetvis inte att. Sveri- 1 en. diktatorisk anda. Den" som : inte vill finna sig i ledarens dik- tat blir ' utsatt för gruppens tryck, som kan leda till uteslut- ningjur gruppen, ' Flickornas - gruppbiläning - under denna tid betydligt mera tillfällig och tar sig ofta uttryck som man skulle kunna kalla för jordens outtömliga skafferler — om de sköttes rätt. ä Ä ä stå landets fiskeriutveckling mäs- .ges ställning i världen är. .1|.ter som bankerna - - själva . på le krävas för att ge alla en till |1 vänskapsrelationer med en el-|te man jämföra siffran med den|- Men otvivelaktigt utgör fisket P Å V. ÅGEN sar så talet på 5 oh ter I po. grund. av'" sin lördagstedighet |. fredsställande näring; fram till ler två väninnor, för 1950 nämligen ca 1000 ton. en väg till försörjning av äggvi || ” sitionen, är vilka de "Politiska inte kan klara, skriver D 3E ens sekelskiftet , krävs en fyrdubb- Tonårsgängen uppvisar | stor f Ar de råder ot Mor domligg [det hg dn More av Jan | 3 Men Josef sade um a em: rök Ng a | " i v. | förhållande eru. ) , icke. "I då 'mig för >” partierna borde ägna all sin Nyheter: : ling "ävNproduktionen, Mot. bak- ag odon faåga OM Uppbygg. procent . av landets befolkning li'ien billig produkt där mer än 95 ten icke. Hallen me Gud? I tänkten. ont om mig, rmen Gud har tänkt det till ,godo för att låta det 'ske, som nu' har nad och verksamhet. De skiljer sig från de tidigare, . enkönade gängen genom att som regel all- I checksystemet ingår — öåjälv- energi '— 1 stället för att skön- N : fallet” — en förbindelse från äl grunden av .den. måla. : strofen är det av: intresse att er- indiska kata- procent av fisken kan tillvaratas. der av äggvitebrist medan" fisk- Oppositionen är 'nte ensam | . bankerna att lösa in de checkar |, | "om ppostti inställning. Det finns | som "detaljhandeln '' tar, "emot; |. inra om att från socialdemokra- tid ma gäng onelesln, ingår I skett, och Så behålla mycket folk ” andra som anser det ofrånkom-] "men 'den är: förenad: Ned ett a tiskt., håll” rek derats im- Bang fort är ett framstående cxem- den grupp som allt mer ersätter familjen som normkälla. I många fall är. gruppens” normer helt olika familjens och samhällets. Anslutningen till ' sådana ' tonärs- gäng kan ses som de ungas pro- test. mot en förborgerligad ' livs- ”jstiL Deras opposition blir ' ett förkastande "av gällände' normer .- par i restriktioner: som : vanligen kolliderar med butikernas nä. "turliga. benägenhet . att ” tillmö- ”tesgå kundernas önskemål. För att: inte mista en kund eller ett ;-köp. .väljer ' affärsmännen > ofta — i strid med bankernas re- kommendationer -—'att ta emot ; ligt med en mera realistisk syn "på saken än den socialdemokra- terna tycks vara i stånd till. En --varning har just - kommit från Malmö där d:r Marcus Wal- lenberg 1 ett tal konstaterat att Sverige nått '" en topplacering . bland nationerna då det gäller | Transplantationen på väg att lösas: 4 Medan operatörer i USA, Stor- britannien och Sovjetunionen på avgörande sätt påverkat och fört framåt teknikens utveckling äg- nade tyska vetenskapsmän sig åt "port av. livsmedel. just från In- . dien,— och till priser långt un- "der, den: indiska produiktlonskost- : naden. fan (Svenska Dagbladet) : pel på hur en människa, genom : sin tro på Gud, är. rustad 'att . möta prövningar och frestelser. . Oavsett om han: befann sig $$, . fängelse - eller I palats ägde han förmåga att bevara: sin gudsfruk- tan. och sin. personliga integritet. De- yttre förhållandena, som / - Mänchen (LT) - Den moderna medicinen befat- tar sig i ökad omfattning med att: byta ut människokroppens sjuka eller av andra skäl ej läng- penningvärdeförstöring. Han | överlåtna checkar och: att lösa dagsöppna växlingskontor eller och i stället accepterar- man del Te funktionsdugliga organ mot Ogaden våra och - Ditt växlade så snabbt, bildade bak- varnarWVuttryckligen -mot sädar| "in checkar på betydligt högre |l- att, söka förmå postverket att | diametralt motsatta. ol friska och fullt funktionsdugliga Pp ” - De grunden, mot vilken -hans egen- ningar ledde till framgäng. upptäckte nu. nyckeln som skall öppna dörren till lyckade trans- plantationer, På avdelningen för experimentell kirurgi vid den kl- rurgiska = universitetskliniken I Möänchen som under professor dr Walter Brendels ledning «sedan | tre är tillbaka synnerligen inten-] ödmjuka och fromsinta "själ. I sivt befattar sig med frågorna uppgörelsen med sina ' bröder, om avstöt dling på som b d honom så grymt, icke-medicinsk basis tillverkades ltänkte han inte på något. annat ett mycket effektivt häst-hund-län deras nöd. antilymfocytenserum. Medels detta Josef framstår som ”ett” inspire- ” serum har man redan lyckats vä-|rande exempel på Guds seger I sådana. Det är den :såkallade transplantationen det rör sig om. 'Tekniskt sett är kirurgin nume- ra utan vidare istånd att företa dylika överföringar. Men man kan inte tala om en lyckad trans- plantation av djur- o. människo- organ till en främmande kropp förrän 'man lyckats definitivt övervinna . den mottagande orga- nismens immunitetsbarriär. Bara om dess motstånd mot den trans planterade vävnaden kan regleras på så sätt att denna främmande vävnad inte avstöts finns det all- belopp än. vad varuköpet krä- ver och därmed ge kunden kon- tanter över lördagen. Detta. är framdrivet "dels av konkurrens, -dels av servicevilja, och väcker |. följaktligen oerhörd förvåning i bankvärlden, där man. aldrig upplevt sådana" fenomen Affärs- männen diskuterar nu olika sätt att få slut på eländet och slip- : på riskerna . med checkväxling- arna och de dubbla kontantkas- sorna "över lördagsdygnet. Rös- ter. har höjts för olika lösning- ar, som att helt enkelt bojkotta "na uttolkare av statistiken, som sinte tar tillräcklig hänsyn till " att : Sveriges ekonomiska för- » språng som ett av krig skonat - land är'ett minne blott, Och han -gäger 'sig inte kunna förstå att , det skulle vara någon katastrof, om vi, i vårt land dämpade åt- skilligt av vår aktivitet för att hejda ' kostnadsstegringarna 'och därmed förbättra vår internatio- nella konkurrenskraft. ; Man kan utgå från att han därvid har den offentliga sek- skaper framträdde som stjärnor- na i mnattmörkret. I frestelsens ögonblick - stod han: fast och orubblig. I fängelset, : där; han hölls inspärrad i åratal, påver- kade han dem som hade uppsikt över honom. I tider av framgång och . lycka, förblev han samma införa checksystem' och ta upp - . konkurrensen med bankerna. : De tidigare gängen. > 1 regel +" Men ingen tänker sig tydligen |8ruppblaningar för" bes : . syften och ändamål; idrott, sport något 'så 'verklighetsfrämmande [eller annan - hobbyverksamhet. som att' föreslå bankerna att sö- Toa aanngen är. a större ut sträckning gruppbildningar som ka betrakta sig. som servicein: spontant växer fram ur de ungas rättningar och öppna jourtjänst sociala "behov att vara tillsam- på lördagarna. Affärsmän är rea. | mans med jämnåriga. lister.” Det lördagslediga bank-| Det finns emellertid nästan . mannaförbundet har ingen an-|altid en del ungdomar som inte ledning till oro, utan" kan lugnt |år med i grupper och gäng trots ” fortsätta sitt .studtum av ' fri att. de gärna vill det. De är inte accepterade och blir, därför läm- :torns väl exP EN na eller att bygga upp tidsutredningens betänkande, | nade utanför: - varliga chanser till praktiskt för- sentligen förlänga livslängden av|en människas liv "både under "tankarna. | 7 | 'ett,eget checkväsen -med" lör: ' tillägger. DN. => -->>"+3> >, Å. I skolan kallas de rbackkyc k. - verkligande, le fon (Forts å sd 7) svårigheter och framgångar... | - - : 2 - s ” < . AA . sor i is | ; 7 NM M "ra sv = Nas a z a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.