Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Tyskt. jordbruk ” | miljarder kronor:”oin "året. £>" (” om. Bammanhällning. dcK - solida; |- ritet == . den ; bärande ”1d6n . I Joräbrukets' ekonomiska” föreningsrörelse er tt | - | Annonsera effektivt 1 . Annonsera 1. € | "LAHOLMS TIDNING ' : st i M ; 194. ARG. 35 ": Redaktör sotare Bertil: Nyblom "och ansvarig utgivare: +. | : TISDAGEN DEN 23 AUGUSTI 1966 "i bör a: Rör hårt skuldsatt ; Det : tyska jordbruket : dras med skulder : på, omkring - 25 miljarder kronor "och >: mäste därför.» årligen betala : ut -.en -Aryg miljard i-räntor,' uppger. det .bayerska > jordbruksförbun- imdet "kommer -— som utgör en örda ' för: Jantbruket ' xa kontinuerligt, "2-0" «+: Redan ' 1939 var. skulderva' uppe i miljarder "mark, 1948 -uppgick den till 3,1' miljarder kronor. :' Därefter" . tog” :skuld- ättningen fart. « ” '; Nu: — under det tyska! und- 'rets 18:e år — mäste det tyska "Jordbruket : i genomsnitt öka sin 'skulder med "omkring '1,3 oh riksförbund ete inom” detalj-. grund av priskd " Procentuellt) ? sett ndrade ' enligt Upris:”ock : kartellnämndeng 1 'senaste ' ut nä "när. Sveriges |; detzaljhandelis” marginaler. : Ingen ">. Stockholm (TT). Moa ; Antalet obesätta platser som "vid miften' "av "varje "månad | inregistrerats . hos arbetsför- medlingen .. har . hittills. legat under fjolärssiffrorna. I juli blev siffran 54.200 mot 61400 eft år tidigare, skriver senaste, numret. av Platsjournalen" i "eWledares i ti to CN Te . Flera” omständigheter. antas ha. medverkat. till denna. ut. |” "veckling. Den stränga vintern 'och de utdragna löneförhand- "lingarna. har framhållits som direkt och indirekt återhållan- de: på -arbetskraftsefterfrågan. |. ! Möjligen kan man också täla om en rekyleffekt av' en på grund - av, inflationsförvänt- |" ningar uppdriven. köphausse under -fjolåret. Den 'rekord- |- artade' tillströmningen -av ut- ländsk Arbetskraft och den be- svärande importkonkurrensen på textil: och beklädnadsom- rådet är andra faktorer som har medverkat till ett lugna- re förlopp på arbetsmarkna. den. Vid det här. laget kan man Nertid också konst tera att de åtgärder "som i dämpande - syfte satts in på Pensionärerna «=. '.Å Örkelljunga'-- ”sionärsförening tar upp eng-|. sedd effekt: Scher” och "företag hår fortsatt 'och "kanske : skärpt .högkon- -(Forts..å nästa sida) ". läser: engelska - Att. medlemmar i om pen: ' språket som 'ett studie- "torde vara ganska ovan - och ger -.bland.. annat ett för. att - vederbörande "pensionärer är pigga och ån: tresseråde av” både det ena -och det andra. Och detta -är förhållandet med "medlemmar: ”na 'i: Örkelljunga pensionärs: ' förening. Dessa har nu inlett » höstsäsongen med möte" på :, Gästgivaregården i Öörkek ljunga,' vilket samlade” stor ' tillslutning "och 'blev mycket n det.ekonomisk-politiska planet . vällyckat och trevligt. te - Föreningens ordförande, mu- |” b E > säger" fra Johnsson, men om raren 'Alrik . Hägg, öppnade - (Foms, å sid, 3) - RS arbetslöshet] " efterhand -- fått .. > Samtidigt : som” vissa . bran- |” Mos Då DT ) $ - matcherna med extra' kämpaglöd .och;: undra "på det för: det "att" kämpa om. = z Jtt. praktfullt exemplar. av den i. våra trakter s ta" korpen 7 anlände ”Låhohhs Tidning, d : . ligt var ge sig ut.och ot Gi rett ståtligt | > -Tjärby ' församlings . äldsta, fru - Anna. Beata .Svensson i Genevad, fyller 90 är på ons- dag. Änka 'sedan fyra' år till- "baka efter lantbrukaren Theo. dor' Svensson, njuter hon sitt otium hos" dottern, fru' Alice Johansson ' .- och - svärsonen - Ernst, : där barnbarn ' fyller ” hennes dag med 'lelse och glädje. ” : RA + Den gåmla damen är ovan- "ligt vital, även om minnet na- turligt .. börjat : svikta. något, när' viktiga årtal skulle fram: '— Nog börjar åldern ta ut sin'rätt, sa fru Svensson, men . när: man .snart: är 90 år, är : det väl naturligt. est :: Lägger. man "till: detta; att - hon. under sina. första år. i verksamt arbete fick slita ont; är: det 'mer än förvånansvärt, att krafterna räckt så linge -..som de harsni) ee ert - Hon är född i Enslöv och efter 'slutad skolgång och kon- firmation fick hon som bruk- och tjäna sitt" eget levebröd.” stora.«. fordringa - "1898 gifte hön sig med Theo: dor. Svensson, "som. då. var, heller, - sa ev tillfredstäl- |: varför . dottern fick sufflera | : '— Inte tjänade man så myc: oo - ket,” men” man . hade. inte. säl - «-(Forts. å sid. 6) 7 skats,. gäller det att elegant kunna urtröskat, . Även den konsten ' behärskade. hr Andersson "till fulländning lantbrukaren "Paulus . Andersson i som, väntat" — gott! = 24 nda. på steken, så inget ax' 301 det ligger nog åtskilligt tiv .. dersson,: men: n Andersson: "på - Lyckehem ;: Skottorp ”vet> hur. en's:. slaga " skall gå för att tröska "axen ” rena "från" sina - frukter. Men '.så lärde han sig "konsten re» " dan " som - elvaåring, 'då.-han fick” Hjälpa! sin. far "med att : på 10; Och. de tak- v tter. äfa, i fru "Rut dersson'var 'inte sämre hon; iven i hennes , händer” gick . slagan 'taktfast och effektivt, " hr--Andersson . sa, att ; bland " nuffdong. ungdom >.är. ' det ; många som inte ens'vet' hur en slaga ser ut. a Vi hade H gubbsland, ber "frosten tog - det mesta, plöjde jag upp hela - < stycket: och sökte ”efter- vete för att så istället. Nu 'miss- eftersom ' det 'skulle, sås, fick "jag tag f.- hönsfoder,' ; varför > fö (Forts. å nästa sida) - Tass bor — i nn T 'medarbetare på måndagen besökte fru "Ebba Johnsson, Laholm, var hon i Nr föll färd, med att vattna sina rosor. Vattnet tog hon inte som brukligt är från stans - :. förråd, utan. hämtade det från sin privata brunn. Denna står bakom bhusknuten- och "har stått där alltsedan den, grävdes för ett 40-tal år sedan. Då var den en nödvändighet för husets innvånare, men numera är det endast rosorna som :' får njuta av det friska ' kömma "till /heders”igen.' r > källvattnet: —' Det" verkar" kanske onödigt: med en gammal brunn mitt inne i-'stan, i stans 'vattenförråd skulle sina -en gång, så -kan: den ja få : Det ligger i. sakens natur "att en a företagare gärna vill . utvidga, rationalisera och. för- » bättra sitt företag, sade cen- terledaren .Gunnar' Hed- Iund' i Kristianstad på sön- dagskvällen.” Jordbrukarna ut- gör härvid -nien: insatser av nämnt. slag "kan komma till stånd endast "om de "behövliga Tesurserna " finns, främst pengar; för ut- .vidgning, inköp av maskiner .0:S.v. ':Härjämte fordras en 'tro' på: näringens och företa- .gets framtid, SA fForts. å näste sida) imön fick: > ” on . . | våldsman att :: ot "Ut orke NNE Cd : > gå till polis min Polissfationen: i Marie- "stad kom på lördagsmorgonen en 23-årig man från Töreboda och bad att få rg . Han : har hållit sig undan sedan, han den :16 juli gjorde en kapp mot' polisen i Skara "där han satt'i arrest anhällen . för. checkbedrägerier.' - Han lockade in den tjänst- peer ”r , ör. stegrade'livsmedelspriser inget undantag |. LÄR-REKORD: ” Ett nytt fyllerirekord är att vänta i Olofström. I fjol note. rades drygt, 300 fylleriförseel- ser, en siffra som läg skyhögt över vad städerna redovisade, och tendensen är för närva- rande den att innevarande år kommer att visa en ännu hög- Ae siffra. Vid halvårsskiftet hade polisen gripit fler fylle- rister än vid samma tidpunkt i fjol och för närvarande är man . uppe i cirka 170. De värsta månaderna återstår; - Till 99 procent är det utlän- |” ningar som -finkas: På våren låter de ofta flaskan stå och sparar pengarna till semestern. De : som - har .hemlandspass åker till anhöriga i det:land de kommit från, Nu är semes- tern slut och polisen väntar rush. Moa : "Orsaken till att fylleriet fått sådan omfattning är till stor del" avsaknaden av förströelse i köpingen. Olofström är ett 1 alla avseenden välskött sam. hälle,- . men man har glömt bort. att ordna fritiden både för de fasta invånarna och de flera tusen utlänningar som finns £ köpingen. För ungkar- larna blir det i regel flaskan (Forts, å sid. 6) som får ersätta andra nöjen. I görande vakten till arrestrum-)4 Iyckades, jag: I. det fallet" men ' Konsten att sköta en. slaga” | a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.