CA " FAHOLNMS TIDNING : —= FL T. N. Poe den 23 augusti 1966 - L Te Taktik på. högerkanten: a i Det vore att beklaga ' om hö- - gen under ärets valrörelse pre- cis "Bom "för; två "år sedan för- söker. sig på" taktiska krumelu- rer kring det. borgerliga sam- arbetet. 3 'y det" måste skada samarbetet. "och hota borgfreden. Högerrepresentanten i TV:s val start, riksdagsman Nils: Carls- hamre, gav tyvärr intrycket, att högern ' inte lärt så mycket. 1 detta. avseende. : Om högern tvingas välja mel- lan” att avstå från sin skatte” politik och att delta i ett bor- gerligt trepartisamarbete — vad väljer högern då? Hr Carlsham- re ;svaråde.- undanglidande, och försökte få TV-tittarna att tro, att "högerns ; skattepolitik nog] inte” skulle vara något hinder, "Det. "skulle; nog: gå att komma överens med mittenpartierna.” . Precis samma metöd använ- de högern för "två är sedan, Då ville man: göra gällande, "att mittenpartierna efter valet nog ” skulle acceptera högerns egen- domliga: och lättsinniga" ATP- manöver," Hur 'gick det? Jo — nu har högern fått:ge upp sin ATP-historia,, Det får, bli lika- > dant med -det som. nan" kallar, högerns skattepolitik. " » Det” kan mycket väl.tänk att högern kommer. med. ien : borgerlig regering.' Men det som] inte kan. länkas ' är" att denna' regering! skulle - föra "en - politik |: av någon som; ! helst högerfärg; En ny regéringspolitik kommer ' INFLATIONSBEKÄMPANDET, . In d.: Vv. 8 bromsandet av: pen- ”ningvärdeförsämringen' är . det överskuggande” problemet t '' ekonomiska ' området, ; ”oenterpartiledar n Gunnar, Hedlund. när, .Anleddes årets valrörelse: s + : <<Regerihgens finanspolitik: har >varit 1 sotakt: under 1960-talet: -.Under'' avmattningstiden. .: var ,budgeten för: stark, och-när det svängde, om till: högkonjunktur - blev den för svag. Då man. inte ” bromsat" i tid. blir det. givetvis "svårare att hejda '"inflationen: " Försöken” med räntehöjning har misslyckats. Vi har, extrem hög- ränta,', den "högsta . på . över. 30 år, men inflationstakten är san- nerligen inte” lägre än -Under "lågräntans' tid, Givetvis. är -hög- ” räntan'också enh' betydande kost- nad för näringslivet, - särskjlt besvärande för exportnäringa ””Intistion och pris grin rig; på- Te går oavbrutet och;takten: tycks . öka; I» fjol. var prisstegringer: : högre än 1 förfjol,; 'nämligeh».5,2 procent varav ca 227 ent be” . rodde ”på skärpt indirekt. skatt. .-Under enbart första halvåret i år steg emellertid priserna med Iinte.mindre än. 4,1 procent, en- » dast till ringa: del som skatte . konsekvens; Återiger” har löne-T” . ökningarna till stor" del blivit luft. i. lönekuverten, = ;: >> Då man I vissa andra länder : lyckats bättre med penningvär- dets. stabilisering innebär infla- «tionen. svårigheter för vår 'ex- .Port, Detta. jämte överefterfrå- gan förklarar fjolårets export- underskott på sammanlagt 1.500 milj. kronor. Man räknar med stort underskott även i år. Det är en klen tröst att'valutare- -Bervens avtappning : motverkas genom krediter utomlands. Förr « eller senare. måste. dessa väldi- gå underskott betalas. Finanspolitiken måste stär- kas. Detta kräver återhållsam- het ifråga om nya kostnadskrä- vande-reformer. En bättre eko-|' nomisk «stabilitet måste gå före skattelättnader. Genom en åter- -hållsam finanspolitik kan lätt- nader vinnas beträffande både räntan och den restriktiva kre. ditpolitiken — för näringslivet. Härlgenom förbättras näringsli- vets förutsättningar med snab- - bare > produktionsökning som följd. :Vi får härigenom mer att ta av för olika ändamål Ex- Portunderskottet : kan då elimi- ” Nneras' snabbare ' och underlag skapas för framtida reformer, både i form av 7 skattelättnad och av annat slag. :' . Det. behövs 'nya grepp inom den; "ekonomiska politiken.: Man + måste ta itu .med klappjakten priser—löner från nya - ut gångspunkter, ' Ett samråd, en rundabordskonferens med. före- trädare för staten, partierna och arbetsmarknadsorganisationerna bör vara en framKomlig > väg. Det är haturligtvis inte fråga om ingrepp 1 förhandingsfrihé- ten eller att begränsa reella lö. neökrlingar. Nej, det gäller att ' genom ömsesidig moderation o. anpassning skapa förutsättning för reella inkomsthöjningar som Inte urholkas av inflationen. En viktig förutsättning ä är att svens- ka folket återfår förtroendet för penningvärdet. Ett samråd mel- lan politikerna, näringslivet och .— därför. att den måste föredra" " sekundär "fråga. "vara. naturligt, att hr Carlsham- "re. inte "ville tala om för TV-T' titta nå, , HR STRANGS FRAMTIDSPLA? ket, om, konstaterar. Handels | te : ha . blivit "mera! upplyst” än dagsman. Ingemund.. öden > bär i realiteten” al » förbehåller: sig fria ' händer I ar betet på "nästa års statsverkspro position, Det "brukar "ju - dröja. en.och annan” månad,” innan -ett; " åkatteförslag passerat riksdagen och hunnit träda .i:kraft. Mi ligen har: upplysningen . den val- taktiska: Cfördelen «att : den "få mätt lugna en'del godtrogna & lar... Med! det är "förtfarande li " ka ovisst vad hr Sträng har för ' avsikter; efter valet. och .detta i som ;-egentligen "inte -ställde en "fråga — det var ju det han bor. de ha" gjort — utan . höll ” grovt och onyanserat ägitations- : tal: mot Förenta . staterna fick i första omgången beskedet från .hr .Bengtsson : att 'denne- i 'det väsentliga: delade hans. uppfatt- ningar. Det var egentligen bara - på en punkt det:skilde, sig! . : > - grad rädda att förlora röster'till hr Hermansson vid valet, att så- dana uttalanden som hr Bergts- sons anses påkallade? Man kan ha många meningar om. Viet- namkonflikten,' dess orsaker och. förlopp, men hittills har åtmins- tone "de mera. balanserade soci- aldemokraterna undvikit att so- lidarisera sig med den renodlat "kommunistiska": en. Hr Bengtsson höll nu — un- der "sina svårigheter att hålla balansen — på att säga att USA enligt den svehska' regeringens mening bär största skulden: till läget i'Vietnam; frågaren näs- "tan lade 'orden i : "Men 1:sista ögonblicket förstod tydligen ' den ' svarande att han "-åtminstone i någon mån mäste hejda sig och vägrade att uttala sig om regeringens syn på sa- ken; .han själv däremot. delade på den berörda punkten den kommunistiska om USA! Det. är kompromette- -rande nog för honom men sam- tidigt en aning ointressant. övningen 'I TV för att tala om för sin publik. vad hans parti är berett att "stå för? It "ÄTA. RATTOR? - indiska delstaten Uttar. Pradesh har under hänvisning till. spann- ' målsbristen uppmanat .. befolk- ningen att äta råttor, vars kött att vara "mittenpolitik.; Höger "skattépolitik till förmån för hög-|' grupperna inte att tillämpas 1 praktisk" politisk verklighet — och ' Inte "heller högerns” 'social- och" kulturpoll-;. tik, som har. ätskilligt negativt över sig. . = + : Det'-kan väl kanske tyckas, | att detta är en härd dom mot högerpolitiken, Men 'det är det inte. Verkligheten är sådan, att man inte" behöver . räkna med högerpolitiken. som. en” realitet; Högerpolitik är -ytterkantspoli- tik — en. orimlighet för nästan. hela - det -svenska' folket. . Hur - skulle högern -på allvar kunna hävda . att -något. sådant. verk- ligen skulle kunna” tillämpas ; i praktiken?. TT det läget ' måste högern acceptera 'mittenpolitiken "mittenpolitiken framför. den sor claldemokratiska. Om högern. då, kommer med 1 en borgerlig re- gering eller. står utanför är en . I och för sig kan det kanske "att. ”högerpolitiken” är, omöjlig. Det. "skulle kanske inte | vara taktik på högerkanten, "Hö gern” kan. . vara taktiskt. ivrig med samarbetsdeklarationer” -— men . högerpolitikén "duger inte . som samarbetsunderlag. a "NER N brukar. man inte få veta: mye: tidningéa” ”och' änser” "sig: in: förut 'genom ätt lyssna; till Tiks n situation. då > skattetyngden ett Är socialdemoaokraterna' till den argumentering- » hans mun, uppfattningen Deltog inte hr Bengtsson i J ordbruksministern i den nord- > ning» : ITvärtom! or nybliven, förare kom: ; som: gjordes. jä soc Idemokra- ternas - :vägnar- av” riksdagsman Ingemund Bengtsson vid starten av. valrörelsen iUTV, har "man kanske, främst. haft” -anledniing att: fästa sig vid, det; ;utrikespo: dlitiska, menar Svenska Dag: blade KM : tilltagande" svåra närsynthet. åda- märksammade utflykt till Moskva och: därefter till Bonn 'förliden ga frågor med Negls Haile Selas- » sie. ”Abessiniens fientliga grann- - stat Somalia 'försöker' nämligen » införliva det gamla franska $So- maliland och dess hamnstad Dji- bouti med sitt eget territorium, vilket vållar Haile Selassie stora besök i Addis Abeba kommer den gor "om den franska Somalikus-' tens. och. ovannämnda - hamns framfida status. Det gäller för ho- nöm att' få veta, vad den franske --åsikter' i” denna ” "angelägenhet. "perade och sedan 1884 administre-= "rade 'Somalikusten 'och dess vik- tiga :hamnstad : Djibouti är ut-: "Abeba. Järnvägen ifråga är Abes- siniens ' enda egentliga transport- . väg för sin utrikeshandel och en- "då effektiva förbindelseled till Rö da havet. Redan detta faktum” gör det begripligt, att Haile "Selassie kekan vara likgiltig för. detta landområdes framtida öde, trots : "att; detär ett av: de regnfatti- "leta på jordklotet. : Det, förhåller” sig nu'så; att & sex. daån ”Somalikolonierna ” för några år sedan” fick självständighet och blev" staten” Somalia, så gör rege- ringen i Somalias huvudstad Mo-- gadiseo' anspråk "på 'den ifrågave- "rande kustremsan och dess hamn- <stad och ”desslikes . på vissa till ': Abessinien : : hörande; .gränsterrito-, Ansp; åken ifråga går dan” några: år; tillbaka : startat. en: dai den. franska skyddszonen vid, > Somalikusten och dessutom. bevil- "somaliska ' frihetsrörelse”;.: som. «bedriver sin ". revolutionära, mo "Frånkrike ” riktade " aktivitet, + Trois "sin höga ålder och” sin ' " galägger president de'Gaulle' en: i påfallande reslust. Efter sin upp-, månad. skall han nu, den 25 au- .. . gusti,, flyga till Addis-Abeba för ; - att diskutera Abessiniens livsvikti- - bekymirer. Vid de Gaulles stats-' " etiopiska 'kejsaren” att ställa frå- : "statschefen . har ' för planer och" "Den av Frankrike år '1862 ocku- ' > gångspunkt för eh 783 km lång . järnvägslinje ' direkt : till: Addis ' : gastey s sändigaste" och mest ofrukt=: ” bara "områden, som går att upp” Regeringen i.Mogadisco har. se- i subversiv nationalistisk" propagan- .:jat asylrätt för medlemmar av den! : =) balle hos-Negus i Adlis-Abeba | ..' Kejsar Haile Selassie. annan rörelse; som kallar sig "so: maliska frihetsfrönlen” har inrät= tat ett politiskt högkvarter i den ”Frihetsrörelsen "i : Djibouti”. Skulle det lyckas för regeringen r nektionsavsikter, så skulle det be- ser med havet. Det vill begripligt-: "vis den ' etiopiske ' kejsaren . till ning gentemot det franska Soma-' .liland :kom. nyligen till uttryck 1. följande vdeklåration:. ”Vi måste. beakta befolkriingens'i detta om- :råde sanna intresse. ”Djibouti är inte' en del av Somalia och dess' invånare är inga somalier utan ; afarifolk, som" här. gemensamma : kulturella och ekonomiska intres-" - sen med Abessinien”, ==." + H + Under sina samtal : med de” Gaulle kommer Negus givetvis att hävda sitt lands: historiska - och ' politiska > rätt - i - Somalifrågan, 1. slutet "av: 1800-talet, ' sedan : det ' etiopiska kejsarriket hade ernått : politisk = betydelse” soch " de” kapp- + kterras + vä: i krigsflottar: hade ökat » deras: ber hov av 2 strategiskt, ;: - värdefulla "bunkringshamnar, & så uppstod det : franska ” Somaliland "som : ett re-; sultat 'iav:: överenskommelser ' och ' "rike, Italien -och Abessinien. Detta franska "Somaliland omfattar | i: dag belär.et < runt den” sandiga och ! körkö:t- tills'.det blir. högertrafik? :: Nej, "det: finns, inte någon om | körkortsutbildningen "med! av "> trafikomläggningen, mör ”att'få en' viss fördel -vid. an- passningen till den:nya trafikrikt- ningen efter dagen. H,.skriver, P Histidningen, fe Nl av De undersökningar som.. höger: trafikkommissionen” låtit göra ,vi sar. 'att'det” inte” finns någon "a ledning” att ”från' trafiksäkerhets-' synpunkt. verksamheten, "Det. .är:: istället september. blir. väl trimmade och kommer att. ha. färska kunskaper som7 de sedan ' "lätt "kan anpassa och. "vidareutveckla i högertrafik. friska 'upp' sina' kunskaper om tra- fikreglerna.” Det: kan : ske. genom bilskolorna + eller :'genom + kurser nerna. : ' Enligt bögertrafikkommissionen är . det mycket svårt /att.. mäta skillnaden, i. körskicklighet mellan nyblivna och , erfarna' bilförare. bakgrund för "resonemanget "att en nybliven ' :körkortsinnehavare teori och regler. bör -ha -mycket lätt att uppfatta "vad som ändras vid övergången. "De ' ovana "bilförarna " behöver visserligen - längre tid för. beslut i - vissa situationer, men ” detta kommer hastighetsbegränsningar-|- na att ge tillfälle till. Den som Fett: synnerligen - allvarligt” inslag «1 svältsitoationen: men är inte förtjust över att-sådan diet: skall behöva rekommenderas: : :' Råttornå är väl 4 och för sig inte farliga att äta, men allmänt "anses... de som ' alltför oaptitliga djur; Att äta dem brukar. för- .knippas med det yttersta svält- "tillstånd under belägringar och - dylikt. Under sådana förhållan- den är beklagandena av att de "rika: länderna : reser' hinder för : livsmedelsexport (till. underpri- ser), från de "svältande till de rika' länderna = rätt underliga, :Nog borde det. kunna ”' finnas "bättre sätt att hjälpa dem än genom att-ta” maten ur mun- » nen ' på dem, .- > Det har sagts att de rika dock hår sin militära överlägsenhet arbetsmarknadens parter bör| är proteinrikt. .Jordbrukar- ” kunna: bilda underlag för åtgär-| nas. Föreningsblad :er- känner. att . proteinbristen är der som ger sådant förtroende. Lå . bal solidaritet är sådant inte, -inskränka 7 utbildnings- . som; ordnas av motororganisatio- - Däremot. finns ' en ' vetenskaplig |: som" nyss lärt: sig bilkörningens| ” 1 fråga' om "regler, och. körteknik . Nyss, börjat ' köra 'bil. har heller . personliga 2 körvanör "i trafiken. a .eller . hon” har inte:i.äratal en viss" väg- eller gatusträc- kö varje. :'dag, -inte”, vant sig :att köra. ut från garaget - eller , ben- sinstationen på ett visst sätt. Ris- ken för den. nyblivne bilföraren att: göra en felhandling — att'gå tillbaka till vänstertrafik :—. i så- dana . situationer, . blir, alltså mind- aktuella ; ”körkortskullen”, - rentav önskyvi rt att den fortsätter Sa -I normalt. Den - som - går I. -körskola den: återstående. tiden fram .till den 31 Den" som redan: har 'körkort kan |! en. 18 skal väljas. ungefär "80 000 för- ”troendemän 'i ”olika' fullmäktige i | septämber "runt om i landet. Vidare skall utses. omkring 1500 landstings- Televisionen tror att, det är "val till . riksdagens andra kam: "mare. De. kommunala. frågorna "saknades, Det är, också vanskligt - att släppa , fram frågare i.en po- . litisk debatt där varje minut är dyrbar; "vilket framgår” av. den som ställde frågan "tror nini vinner framgångar LU valet?”. Vi - skulle "vilja se den- politiker som - svarar: "Nej; 'så uselt 'söm' "vårt "program är, finns' det ingen så "dum" att han” "röstar på oss”. Tv Den här upptakten i TV blev "precis så sorglig ” som man hade anledning ' att ' befara. : Med ' det ; mastodontprogram, som radio 'o. TV 'har framför ' sig,' kommer ” man "att "fullständigt fördärva - valrörelsen om 'man inté halkar - in :på" spår som leder till den " väsehtliga frågan: ”Hur "skall en > komimun"' styras, .- hur .skall' en » kommun ' behålla ' sin ' självstän: " dighet gentemot staten?”. =: 7 "Den centraliserade "valrörelsen "har inletts' i radio och TV. Den "kommer - om man :inte' ändrar sig, att taga död-på det kommu- nalpolitiska intresset. att skydda sig med, men :' glo- . (Götebogs-Posten) abessinska staden Dire Daua. Den ' uppträder "också under" namnet - Mogadisco "att förverkliga sina an= ' tyda att större delen av det abes-' | sinska " upplandet bleve ” inringat . och avskuret från sina förbindel- varje pris förhindra; Hans håll- ' fördrag . mellan "England, "Frank= 7 i runt tal 23.000 kvkm och är | ablera några fasta Dagen 'H bör: alltså! inte” inne- bära « några större problem 'vare sig för :bilskolorna” eller för: den UPP: | ökeritorra Todsehurabukten Att . befolkningen i området ingalun- da är några r Aktuell kom menta fr: framgår av dess' sammansättning. Den består övervägande av ara- biska stammar med stark inbland- ning av indier och judar, 'de sist- nämnda dock en minoritet. I stort sett hänger områdets hela ekono- miska liv samman med järnvä- gen från Diibouti: till Abessi- niengränsen, som ' utgör huvudvä- gen för transitotrafiken till och från Addis-Abeba. Skulle repu- bliken Somalia införliva området, så, bleve. Djiboutis ekonomiska” "existens satt på spel, och man kan . väl utgå ifrån, att en sådan ' ut- : veckling kan inte heller Frank-, . » + rike acceptera. ' vc Men regimen i Mogadisco bar på sin "sida" ett 'par ' bundsför- .vanter, som . icke kar nonchale-' ras. Det är Förenade arabrnju- bliken och det mitt emot Djibouti belägna Jemi, där Nasser ' också" sköter spelet, Och bakom Nasser står Sovjet, som av allt att döma har intresse av att öka oron och" motsättningarna vid Röda havets inkörsport Bab-el-Mandeb. Det är. en faktor, som varken de Gaulles' eller hans kejserliga värd i "Addis- Abeba är omedvetna om. Vadens förför ot Mittens rike : ej. underkuvats Stockholm (PRE) s : Jaden'som vid sidan av ”perido- ten. anses - vara de i augusti föd- das amulett har sedan många är- tusenden tillbaka ' varit . kineser- nas speciella lyckosten, känd och uppskattad ' långt . innan den: ki- nesiska skriften. kom till. Det kan man. sluta. sig till: av. att det-älds- ta kinesiska tecknet för kung:el- ler härskare, föreställde. tre: jade- stenar -på -ett -snöre,- liksom : jade- pärlor ingick i:det äldsta. tecknet för. ordet .-pao.. som ” betyder, dyr- bar. Men-.i: Maos--Kina"- vill man inte: låtsas -om. den symbolik som jaden- företräder... En: amerikansk ädelstensspecialist : som -- nyligen besökte... Kina >» försökte > pumpa :|några av Kinas. lärda” på upplys- ningar om den gröna stenen, Sva- ret bestod i snirklade fraser med innebörd att det. här var: ett. om- råde som inte angick ;”främman: de djävlar”, För: övrigt. borde den ilamerikanske .gemnologen dra 'så ckte. Det var kla- kinesen från; vaggan till graven, Det nyfödda” barnet har: fått. en jadesten. i form äv. ett. hänglås att hängas om halsen — den skuk le "skydda mot sjukdom och. alla andra "faror. ' Den. unga: bruden har fått en jade med en man ri- dande på .en enhörning .inslipad — öden skulle förebåda den snara ankomsten 'av” en arvinge, Den nyss döde får som. en sista gåva en jadeamulett att läggas i. mun. nen, Men'jaden har inte bara va- la landets lyckosymbol, Dessa för: tjänst sägs det vara. att främ- mande” erövrare: alltid .uppslukats av: det; ofantliga kinesiska folk: havet, t le . sö "Jaden skydd an” att jaden' följt : rit den” enskilde ' kinesens utan he-|. segra i krig? Osäkerheten på den punkten och "USA:s ovilja eller oförmåga att söka andra än mil. litära - lösningar 1 Vietnam gör risken : för ett storkrig stor, Västerbottens-Kurlren Centerledaren har i sin” val: upptakt : satt bekämpandet ' av penningvärdets försämring fram: för alla andra frågor. Att infla- tionstakten i vårt land är det allt överskuggande . problemet ' har han rätt 1 och trygghet likaväl som den ma- teriella standard vi bppnaätt.”- - : Syds enska, Dagbladet. De Kalla” dn "visar på ätt övertygande sätt hur verklighets- främmande: hela det socialdemo- kratiska ”propagandatalet är om nödvändigheten av att genom po: litiska åtgärder öka takten i bort- rationaliseringen -- av .: jordbruk, Det stora: problemet ' är i stället hur det skall- bli möjligt att ge- nom” en tillräcklig nyrekrytering till "denna näring av såväl: bru- kare som anställda trygga den jordbruksproduktio- erforderliga, nen. d lustpost :inom - jordbruksreglering- en, men :i. och -rhed "att produk: tionen :krymper - kan ”man 'känske också ” där. komma ”fram” till" én balans. mellan tillgång och . efter: frågan.>;En . sådan balans ”inne: Nya . världen har "man" funnit ..ja- deamuletter.. från: förhistorisk tid, särskilt i form av. yxor; märke”är' det sannolikt: att'jaden varit härskarens sten också” utan- för: Kinar «>. mt Inom astrologin "ansågs jaden fötts .under,-Jungfruns tecken, d. v: s. under sista delen av augusti. Därför ' har också, : även- sedan astrologin : blivit övergiven, kvin- nor och män födda i augusti tra- ditionellt fått :smycken av jade.l” Men. även. i mänga "andra former har smycken av jade: förärats au gusti månads barn, -. I modern. tid -ski lan" den kinesiska jadeiten och den australiska nephriten,-. Båda variera betydligt. Den finaste och |. dyrbaraste är smaragdgrön ..och benämnd :kejsarjade, och av. den]. :'"” sjukdomar. : Tron på jaden som talisman! mot; trolldom och olyckor . har” från "Kina spritt sig över. prak: tiskt: taget hela. världen. I anti.: "I ken" ansågs 'den. särskilt' skydda: mot njursjukdomar — därav. det: grekiska ' namnet nephrit som just. betyder njure. Båda i Gamla och' sorten "har det -i- Kina alltid fun- nits. ofantliga. konstskatter,' bl. a. il form åv utsökta klockor. De ”främmande djävlarna”; har 'ofta roffat åt >» sig av. .jadeskatterna, men mycket finns säkert: kvar och det -är -alls, inte uteslutet. aft..man även" i Maos rike anser. jaden. var ra Kinas: oävervinnerien sten, . För! alla "skolbarn tar somma- ren definitivt slut om några da- gar. Det är dags 'att lämna. det schemalösa,. härligt fria livet, för att återgå till lärdomens litet mer disciplinerade verklighet. För bra många innebär: detta en helt ny värld — närmare bestämt för de 104.730 små förstaklassarna i lan- det. För dem är det något oer- hört .spännande och viktigt som skall börja. Positivt för de flesta, men också en "svår. omställning efter så många, år av, evigt ”som- marlov”, ".. Något av en "omställning "blir det väl också. för föräldrarna, De föräldrar :, som : tidigare -- skickat barn till" skolan vet att deras ätteläggar möter mycket som är nytt och spännande — ibland kan- ske också skrämmande, 'Resulta- tet kan. ibland bli. problem av både psykisk "och fysisk natur. I regel .. inga . allvarliga . problem, men ändå. - Psykiska ” problem genom de nya.. kamraterna. (alla sjuåringar har ju inte nått samma mognads- nivå), den nya auktoriteten i ka- tedern : eller de helt nya kraven från omgivningen. Inté minst gäller detta senare ensambarnet, som ju hittills kanske fått en ode- lad uppmärksamhet. Fysiska pro- blem kan uppstå i kamratkollek- tivet, där man kanske särskilt starkt känner ett behov att hävda sig, : - Lekdagarna byts ut mot korta raster, som. utnyttjas till sista se- kunden, Barnen leker och stojar 104, 730 nya förstaklassäre får: möter ny-och/ spännande tillvaro |! länge innan" de första - "skolknä- na” dyker upp med sina skrubb- sår.: Redan första dagen, då bar- nen 1 regel utrustats med bästa stassen, återvänder mänga med fläckade plagg och sönderskrapa- de knän :— minnet av debuten. Detta låter väl inte så farligt och i många familjer möts säkert dessa små malörer med igenkän.|- nandets leenden: Men när vi nu står inför . skolårets första dag, kan dessa småsår ändå vara fog för ett särskilt kapitel och nägra varningens :ord. Läkarnas ' erfa- renhet säger nämligen att föräld- rår: ofta till en början nonchale: rar dessa till synes ofarliga små- skador.. Detta kan . föra -med sig att .såren,' infekteras, läks” lång: samt och lämnar fula ärr. ' Mamma "skall därför tänka på två saker när den nyblivna skol- eleven. kommer . hem med" sina första skolknän. "Det är viktigt att så fort. som möjligt rengöra sådana skrubb- sår. Tvätta det med ett ”vävnads- vänligt” antiseptikum. Är såret större än en vanlig skråma bör man "lägga på ett förband med rent linne, som doppats 1 lösning- en eller stryka på en antiseptisk smärtstillande särsalva, t. ex. bio- sept med bensokain, . Gäller det mindre -sår räcker det med att efter tvättningen stry- ka på' salva samt. sätta på en häfta, Låt förbandet sitta på näg- ra dagar, Byt inte. — den just nybildade ' vävnaden . "skadas då lätt och -sårläkningen föra öl Sr Utan samhällsekono- ne misk . balans hotas både. frihet : Sröret. "Har. varit. en "stor "för- de, vara lyckotecken för ' dem- soml.. arterna är silikater,, -men, den "kil. |; nesiska '. är- hårdare. ' Färgen. kan | ERUF ene Kina är ekonomiskt inte berett bär, "att smöret blir "dyrare för att ta ett krig med USA, det ärlden. ingalunda obetydliga', gråpp- den vanliga amerikanska uppfatt-]konsumenter; 'som vill-äta:smör, ningen, Men. hur stor roll spelar | men redan nu är margarinet' bil- egentligen sådana överväganden |ligare, och det kan ifrågasättas, hos Mao och hans närmaste män|om efterfrågan: på . smör skulle med deras blinda tro på att det| sjunka mycket under den” nuva- är, viljan och den' politiska ren-|rande nivån, om tillverkningspris lärigheten, som avgör om ett folk [set efter hand fick sla igenom! É skall ha framgång 'i fred eller marknadspriset. M Kristlanstadsbläe ” Riksdägsman Ingemund- Bengts son : « (s), " förklarade 4 TV:s öpp. ningsprogram i valrörelsen' på torsdagskvällen att han iäte: trod- de” att det blir några skattehöj- ningar inom det :närmaste' halv året.. Han förmodade att han, vår av. samma mening: som fr rel: nistern. 21 ot Vad händer efter” det, när ag halvåret? |" Sundsvalls midnin g I tre ärs tid har statsministeri lyckats hålla förhandlare” och, ut- redare sysselsatta med. det. k munala sambandets fiktioner,: och förhala en lösning av författnin frågan, för" att slippa ' en” "reform med :ett valsätt och. kammarsy$s. tem som skulle ha tvingat: nom satt. sätta makten: och nät. ligheten på spelt ett enda” väl Frågan är om det över huvud, är : möjligt : att arbeta fram; en aft: ständig - förfättningsreform. | länge han sitter kvar: ” att: ett parti som: regerat i ett : nt la: de: problem .som : da; en; dom korimer satt" ymöt hö$- primitiva” folk. är hövdingens ge det. finns: : chans, även: om -den-.äa minimal, "att. "vinha en resa jor-.. | den-runt?.. I För damerna 'har det mest varit]: ' fråga om berlocker, medan her-|' rarna "fått vackra -signetringar. - nat -se'; innebär. : den.: soc [kratiska politiken, ; i- varje "PA VA 3 Vv äro på allt sätt i trångmål." utifrån genom strider inom' oss, genom farhågor; men Gud, -som , tröstar dem som äro betryekta;: han tröstade.. oss genom Titus! : ankomst. :(2 Kor: 7: 5; Je. » Vi ' befann oss ombord: på ett" litet . fartyg på. väg över sundet . mellan Tasmanien och Melbourne. . Olyckligtvis för oss alla- ombord: . råkade vi In i'en svår storm; Det" lilla, fartyget kastades som ett. i att Guds kraft är mäktigare än-: styrkan. . hos - den gruvligaste . storm. . EE Aposteln Paulus skriver om en ' liknande erfarenhet av vår mänskij lga. hjälplöshet och nöd... Sam: tidigt vittnar hån om, att Gud; är oss nära med sin allmakt och ' förmåga att hjälpa i nödens. tid. .': Det var en läxa, som passade ; på den tiden och som passar.iy dag, Kanske brottas du med eko. + nomiska problem. Det kan vara” sjukdom "och: besvärligheter ' hemmet. . Det kan vara' faror fysisk mening, Vad-det-än. är,:s& behöver vt alla "tänka på Paulus'.' ord till de kristna i Kort Gud... tröstar ' dem: 50) På skolgården och det dröjer inte tryckta”.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.