Nr - NN. oa no - Å. r | i . per så . . - : . "> ”EAHOLMS TIDNING | a | - Torsdagen den 1-september 1968 - - - - - + oh änkor Rå den 1 september. 1966. - =) —=LT He Holmqvist söker. lugna folket - cr ” Jordbruksminister Holmqvist : > reser runt i landet och lovar kon- sumenterna billigare mat. Hans ekvation förutsätter att vi skall" importera — och importera till låga priser — en stor del av vårt livsmedelsbehov. Men det betyder i sin tur, att vår egen jordbruks- produktion måste skäras ner — att stora arealer åker skogsplan- : teras eller läggas för fäfot. På ' tycks inte vara lika politiskt gång- bart att tala om att stora byg- der måste läggas öde, allra minst beträffande Norrland, "Hr Holmqvist talade nyligen i » Östersund och ställdes då bl a in- för frågan var nedläggningen av åker skulle ske. Om socialdemo- - " kraternas jordbruksprogram skall . genomföras ' och . självförsörj- .« ningsgraden sänkas till 80 pro- cent av behovet, får man nämli- gen räkna med att minst en tred- . jedel av nuvarande åkerareal blir överflödig. ' -: SVaret kan närmast "tolkas så att. | nedläggningen nog inte så, mycket ”. skulle beröra Jämtland, Den skul- . le tydligen ske på andra håll och påstods inte alls behöva bli så om- + fattand. ahz, Att Assar Lir 'k be-. .- den punkten blir dock framställ- ningen suddig och försiktig. Det . p sökt ' ”Jugna "folket i Norrbotten" och andra" landsdelar. Dessa för-" säkringar avser tydligen endast att " in fom | Onsdagen den 17 augusti kun- de 'kommunisterna i Västtyskland fira ett bäreget jubileum. Det var tio-årsdagen av det förbund, som lugna väljarna i skogs- och mel- lanbygderna där jordbr uh . tern för tillfället befinner sig.” Varför inte erkänna att om'so- cialdemokraternas .jordbrukspro-' gram " genomförs så kommer jordbruk att bli en' sällsynt nä- ringsgren speciellt i Norrland. Man lägger. inte ner över 1 milj hektar "åker i detta land. utan att det märks. Det 'erkänner också för d len i Karlsruhe utfärdade 1956 mot det kommu- ”nistiska partiet i Västtyska För-" bundsrepubliken, ' Partiet tvirga- des genom detta förbund att gå under jorden, För: unistförbu I Töstysktamt 73 'och Propagandaresurser. - Innan partiförbundet för 10 år se- " dan trädde i kraft tog sig de fles-: ta och framför allt de mest fram-= de vä ledarna över till Ulbrichts östzon- .stat, Där organiserade de också — . för syns 'skull — en egen ”polit= . byrå i exil” under ledning av den delning . av propagandamaterlal / och värvning av västtyska arbeta- ' re till ”internationella konferen- :; Aktuell - "kommentar ser” i synnerhet i d med: Leipzigmässan — Ulbrichtpartiets . årliga stora uppvisning. + I Västtyskland har man i sam- band med det säregna. förbuds- . "fubileet fått bevittna det ovanliga + skådespelet av ett I t lens motivering för förbudet var enhälligt och entydigt. Det tyska kommunistpartiet (KPD) arbetar ' för: ett kommunistiskt maktöver- de i Tyskland; dess mål är en grupp socialdemokrater i jord- bruksutredningen ' med ” Assar Lindbäck, C E Odhner och Yng- ve Persson i spetsen. I ett särskilt yttrande skriver de. att det i; skogsbygderna .i betydande 'ut- sträckning kan, bli fråga om en. total nedläggning av jordbruks-" produktionen: inom ganska stora: områden: ” I debatten fällde he Holmqvist emellertid ett mycket "intressant yttrande. Han sa sig vara över- tygad om att jordbruksproduktio- nen inte i brådrasket skulle kom- ' ma att sjunka 'ner till 80 procents självförsörjning, Det måste tolkas. att avskaffa demokratin i: hela . Tyskland; Alltså måste det förbju- das... ri; - + " Det kan givetvis diskuteras, om detta. förbud i demokratins namn var så särdeles klokt. Under de, senaste åren har författningsdom- stolens 'avgörande också blivit” remål för en mer och mer kritisk "debatt; och på många håll har man -beklagat att förbudet utfärdades. Nyligen såg sig västtyske inrikes- ministern Paul, Licke föranledd att offentligt ' tillbakavisa denna kritik. Han" framhöll, att kom- "munisterna alltjämt - -har samma ' så att jordbruk = av någon anledning — -inte tror att. ialdemokraterna skall bli i till-: " traktar en minskning av åker- . S arealen från 32 till 2,0 milj hektar svart på vitt på. På samma sätt har. hr, Holmqvist tidigare , för- som en etapp på vägen finns dock, var detta den mest realistiska av : fälle att genomdriva "sitt - jord-- brukspolitiska' program. Måhända: de framtidsbedömningar, som hr: "Holmqvist gjort i i denna fråga. . DET > MASTE VARA EN VäÄ- "SENTLIG UPPGIFT | - "för "familjepolitiken att skapa . sådana förutsättningar att' fa- miljen blir en grundsten även "1: det: framtida samhället, sade "> ceenterleédaren Gunnar Hed- " lund'i föredrag i Bjärtrå: ' - Utan den omtanke och trygg- het' som familjen och ett bestå- »' sende” föräldraskap. ger de upp- - växande, kan dessa-inte; få den fostran och. förankring.' som krävs'1 ett alltmer snabbt - för- > änderligt gamhälle,: -' Enligt centerns mening mås te. barnbidragen förbättras suc- cessivt i den" takt resurserna » medger.: Proportionell andel 'av. standardhöjningen -är . givetvis ett minimikrav. Vid den 'bostads- politiska omläggningen bör, med- |. len.som nu går till generella bö- stadssubventioner och '' till: fa- " miljebostadsbidrag föras över till familjepolitiken." Där ' bör med- len användas 'till höjning ' av, all- ”- männg :barnbiäragen', och + till "barnbidragstillägg .. till .. barnfa- ogailjer: med begränsade inkorms- ”Famlljepottiken måste också "utformas så att den underlättar « kvinnornas likstäl den och "ökar deras: Många..kvinnor önskar inte Uppe hålla förvärvsarbete. 1 « va ha hela omvårdnaden av. bar- . nen när. dessa är små. Då detta "är angeläget också ur barnenis synpunkt bör förutsättningarna ' härför, förbättras, ;, Centern. har därför :' föreslagit .-:vårdnadsbi- drag till mödrar med små barn på förslagsvis 1.200 kr per år. "Vi förväntar att utredningen rö- rande familjepolitiken >; kommer med sådant förslag och att det- ta genomförs så snart ekono- mien medger... > "Trots att det generellt sett rå- der brist på arbetskraft är möj- lgheterna - till förvärsvarbete starkt begränsade för många « kvinnor, Det gäller främst gif- ta kvinnor som vill återupptå förvärvsarbete men som inte kan få sådant till 'följd av att . de saknar lämplig utbildning. I många fall finns inte arbetstill- fällen på l'bostadsorten,. Denna s, k. dolda arbetslöshet måste bekämpas genom' sysselsätt- ningspolitiska åtgärder, Möjlig- heterna till utbildning 'och om- skolning måste "förbättras 'och arbetstillfällen skapas genom lo- kaliseringspolitiska insatser på orter med ensidigt näringsliv, ” ' Centern arbetar för en för- stärkning av denna sysselsätt- ningspolitik. et ' , SÅ HÄR VECKORNA FÖRE : VALET Vv säger 'soclaldemokraterna fort- farande att vi skall kunna sän- ka våra livsmedelspriser -genom att öka importen. Det är ett för- rädiskt ' resonemang, - påpekar . Svensk Politik (cp): : Det är två absoluta fel i den socialdemokratiska — argumente- " ringen. Det första är att vi i allmänhet inte kan räkna ' med att få importera till s. k. världs- marknadspriser, överhuvudtaget kan man inte-lova, att en im- » Port. kommer att bli billigare. - Det andra felet i regeringens argumentering är ännu allvarHi- gare, Det är nämligen inte tro- ligt att vi om tio är, när social demokraterna tror sig vara framme vid sitt jordbrukspoli- ! tiska mål, överhuvudtaget kan räkna med att kunna importera någon större del av de livsmedel vi behöver. Situationen kommer ju att "vara den att de. fattiga folken då har betydligt större livsmedelsbrist än nu, Skall vi inte då — så som centern ut- tryckt det — vara beredda att "med så mycket buller. och bång "finns inte mycket: kvar. Dét en- : ligger långt under ' de: faktiska |. i stort sett klara vår egen. iver medelsförsörjning? . : För att hela världsbefolknin- gen skall få en tillfredsställan- de försörjning "med ” livsmedel skulle redan nu -livsmedelspro- "duktionen i. världen. behöva för- ' dubblas och fram :till.'sekelskif- tet bli fyra gånger "större än den nuvarande, Det är den” ”kal- la” verkligheten och «den stäm- mår." dåligt .:med" socialdemokra- tiska teorier: : ec M DE SOCIALDEMOKRAT! TRUMPETSTÖTARNA - | om billigare livsmedel”. har dämpats; "fantasterierna. från i våras om-att én ny jordbrukspo- litik. skulle .kunna sänka mjölk- Priset mer än tjugo öre har det blivit : påfallande” tyst” om, noté- rar: Svenska Dågbladet; 4 fAv. det ; utspel. som "företogs da'.som återstår — för att: ret- 1. rätten. från de stora orden! inte | gsjä skall te sig alltför pinsamt up- penbar' "tycks vara "slagordet om billigare -socker.: I: det -se- naste numret av 'den socialdemo- litiska mål 'i sikte och att för- budet : därför måste upprätthållas, + Frågar man nu, om författnings- domstolens beslut och partiför- budets verkställighet haft någon avgörande betydelse för den väst- tyska] tillbakagå så blir, svaret icke ett entydigt ja "eller nej. Även om förbudet i nå- gon mån bidragit till ett försva- gände av det västtyska kommu- nistpartiet, så är det å andra si- dan: helt uppenbart att helt andra faktorer i vida högre grad varit , avgörande för detta partis tillba- « kagång. I ett land, där befolknin- gen "dagligen och stundligen haft "och har så rika tillfällen att på nära håll konfronteras med - en istisk regims ' verkni > som tyskarna har haft — ej minst sedan : Berlinmurens : tillkomst — är. det tämligen självfallet, att de kommunistiska : frälsningslärorna icke- utövar. någon » större politisk . lockelse, . > "Så tidigt som 1949 kunde KPD. " blott” redovisa 120.000 medlemmar. Fem år senare hade siffran sjunkit « till 77.000.1- dag, tio år efter för-' budets ikraftträdande, : beräknas partiet ha blott 7.000- inskrivna medlemmar. Ser man på valsiff- rorha - blir" bilden densamma, : År 1949 röstade 1,3 milj tyskar kom- ”munistiskt. 1953 fick" KPD blott 600.000 . röster. , Vid. förbundsvalen i fjol fick” den-s-k- ”Deutsche. Friedens-Union”. 434.090 röster :13 proc av samtliga avgivna rö D ”Freds-Union”; . verket ett pacifistiskt ”mas-7 ; kommunistparti och : 1 eservoar för k nistsympatiserande kretsars röster » kratiska:'. propagandatidningen "”Nu"” dras än en gång den gam- la. visan att ”vi- kan i "dag im- portera socker: till" ett 'pris som bara är. en tredjedel av det pris som de svenska bönderna tar ut,” cc 4 "Verkligheten bakom detta” på "stående är som bekant, att'pris- bildningen på sockermarknaden påverkas av dumpingförsäljning från :vissa länder till priser som produktionskostnaderna. + - Att .märka är att detta i flertalet fall gäller: utpräglade: u-länder; Hur det officiellt proklamerade 'enga- gemanget" för . att: hjälpa dessa till en. högre: standard. rimmar med. förslaget att basera vår egen ' försörjning på impört - till underpris : från "dessa - samma länder är närmast. en. moralisk fråga, som kanske inte blir all- deles lätt för . regeringspartiet att klara ut. Man erinrar sig att statsrådet Ulla Lindström närmast ansvarig 'just för v u- hjälpen — särskilt ' rekommen- derat import till" dumpingpris från det av akut hungerkris "drabbade Indjen, 2 - - Bortsett från denna aspekt vore det emellertid av andra, -krassare skäl oansvarigt att gö- ra sig beroende av sådan import i väsentligt "större utsträckning än för närvarande — i själva verket är redan vår självförsörj. ning med socker endast cirka 65 procent, alltså lägre än 4 fråga om andra viktiga livsmedel, i BENÄGENHETEN. ATT övER-|. . VÄRDERA EGNA INSATSER och, undervärdera andras är väl en allmänmänsklig svaghet, och. ingen lär väl vara alldeles fri från den, Men hos socialde- mokraterna har denna egenskap, förmodligen mera genom trägen uppövning än genom någon spe- ciell ärftlig belastning, "antagit kromosomformat, skriver (Öst .göta - Correspondenten, som bör ha. fått ytterligare be- kräftelse i det socialdemokratis- ka S-minutersprogrammet i i TV: Rättvisligen bör: dock "erkän- hås, att det inte är i alla lägen som man på socialdemokratiskt håll sätter vad som händer och sker ij -samband med sina egna åtgöranden — det är bara när det går bra, När det kärvar till, när - "mindre behagliga ting in? . den ;uppbundna kons. H På tal om annät — vad vet, ni om" .kornas beteendemönster? Inte "mycket? ' Nol i .Är:ni intresserad 'och har ni nte kreaturslöst jordbruk, "så kan ni pröva "en metod att med automatisk fotografering regist- rera' " kornas beteendemönster. En Blixtbild tas var femte minut dygnet runt. Korna sägs inte bli oroade av påhittet. : mekaniskt rörelser, medan den lösgående kons "rö- . relser noteras med en elektron- räknare, som får sina impulser från - en :i kon inplanterad ko- boltisotop. . Kolossalt intressant! Nästa g0- da idé' blir att på liknande sätt registrera människornas beteen- demönster. Det: finns otroligt "många slags mönster att stude- ra. Man”, registrerar .' (P åli Västerboticns Kuriren) . framställas på ett annat träffar, stiger man blygsamt åt sidan och blir mera lågmäld. Prisstegringar är exempelvis nå- got som den ' socialdemokratis- ka regeringen inte pretenderar på att ha något inflytande på. Om vi däremot .under den nu- vararide regimen skulle få upp- leva det osannolika att'priser- na sjönk, skulle med säkerhet sambandet regering—priser sätt. Knappheten på pengar till bo- stadsbyggandet är vidare, för att ta ytterligare ett aktuellt ex- empel, ingenting som regeringen har något ansvar för. Häromda- gen förklarade ju statsministern, att det var bankernas sak att ordna. " Nog kan regeringen göra det lätt för sig när det drar ihop sig till val ökände n Max Hei Denne, liksom hela hans byrå, står . dock under direkt kommando av' det östtyska s k enhetspartiet (SED), som dirigerar alla exil- byråns aktioner och. propaganda, " De i Västtyskland kvarblivna kommunistiska” partifunktionärer- "na —' av vilka åtskilliga dömts för illegal verksamhet av västtys- ka domstolar — har i stort sett . måst begränsa sin aktivitet till ut- P yrverkeri över flera " stora västtyska städer, bl a Frank- furt och Kiel. Men detta kommer icke att påverka partiförbudet, För" att det skall hävas, kräves två tredjedels majoritet i Bonnparla=- "mentet. Och. en: dylik majoritet lär icke kunna uppnås inom över- skådlig tid utan.först i'samband med förberedelser för en eventuell tysk återförening. ' . NPS Vi kan ' detta. år för första gången fira en ”diakonins. dag i svenska kyrkan samtidigt i alla församlingar, Förutsättningar här- för. har. skapats: genom att 13 söndagen efter :Trefaldighet = som infaller den 4: september — utgör kollektdag för Svenska kyrkans diakoninämnd inorå samt- liga stift. : Diakoninämnden trädde a funk. tion den 1 januari 1965. Den är kyrkans” centralorgan för diakoni med samma ställning som Mis- sionsstyrelsen, . - Sjömansvärdssty- relsen och Svenska kyrkans cen- tralråd .. för . .evangelisation och församlingsarbete. Tillkomsten. av Diakoninämnden betyder att dia- konin som en del av kyrkans liv fått ett officiellt .erkännande.-. Det . viktigaste. i allt. kyrkligt arbete ' sker. i "församlingarna, Deta gäller också diakonin.' Frå- gan om kyrkans diakoni blir där- för djupast' en fråga om diakoni och "församling. -Till : en ' levande församling hör. både att Guds ord förkunnas "och, sakramenten förvaltas ;och.att diakonin, det kristna tjänandet,: övas, Bådadera ingår i'det uppdrag :som ' Jesus Kristus givit sin kyrka och sina lärjungar i-alla tider. Diakonins samhörighet med och plats 1. för- samlingen kommer till uttryck också. i församlingsstyrelselagen och -dess. kommentarer." I : lagens paragraf 2 anges församlingens uppgifter med följande : ord: ”att främja kristen verksamhet bland barn och ungdom, ålderstigna, sjuka" och" andra som: äro 1 be- hov av omvårdnad”, Kyrkorådets ansvar”; för: församlingsdiakonin poängteras. Sålunda "heter "det att kyrkorådet skall verka för för- samlingslivets "utveckling. "Kyrko- rådet har ansvar för ':att försam- lingen: är. en: levande församling — också vad- gäller 'diakonin, I lagens kommentarer nämnes. att inom -ramen ' för . församlingens befogenheter", ligger .: anställande av diakoniarbetare, lande av lokaler för deras verk- samhet,. 'stöd åt . kyrkliga sjuk- värdsföreningar och andra' sam- manslutningar med' diakonalt syf. te, anordnande av De gamlas dag och liknande sammankomster etc. Mycket av diakoni fungerar i våra församlingar, 'Här kan pe- kas 'på diakoners . och diakonis- sors insatser . och. den del av prästernas arbete som: är direkt diakonibetonat. Diakonin ' lever enskilda människor emellan, och den tar sig ' uttryck -i insatser från syföreningars, kyrkobröders, ungdomskretsars och andra grup- pers sida. Men när detta är sagt, måste det också betonas att det i församlingarna ' behövs: mycket av information om diakonin och mycket av inspiration till att gri. pa sig an. med nya diakoniupp- gifter. Diakonins dag kan bli av största betydelse just mnär det gäller» att stimulera församlings- diakonin. Den kan bli en erinran om varje församlings kallelse att utgöra . ett. : ”barmhärtighetens centrum”. cec oe : "Ingen dag kan vara lämpligare som diakonins dag än 13'sönda- gen: efter Trefaldighet — den barmhärtige 'samaritens "söndag. Trots att den infaller. redan den 4 september bör det "vara möj- ligt för församlingarna med sär- skilda arrangemang. Varför: inte göra den dagen till en verkligt fin upptakt för höstens försam- lingsarbete? Vad kan då den enskilda för- samlingen göra i samband med diakonins dag? I all korthet vill jag lämna några synpunkter och tips. ' 1) "Diakonin har sin givna plats i förkunnelse och undervis ing. Predikan ' på 13 söndagen . efter Trefaldighet kan få en särskild diakoniklang.- Har 'söndagsskolan börjat, ' är det "lämpligt att där tala om diakoni. Anordnande av familjegudstjänst "kan -+.kanske passa i en del församlingar. 2) Anbefallande av dagens kol Orden kan liknas wid röntgen- $trålar' = om man använder dem på rätt sätt kan de genomlysa vad som helst, , ' Skulle jag bland djuren välja, - valde jag att vara ko; kan hon bara riktigt svälja, v har hon livets högsta ro... . " Diakonins dag : . sammankomster - ”tillhandahål | 12" ne lekt kan . ge anledning till ett stycke diakoniundervisning. .. 3) Församlingens kyrkoråd och kyrkofullmäktige liksom :'också dess arbetsgrupper > syförening- ar, kyrkobröder, ” ungdomsgrup- per etc. — bör uppmuntras att delta i firandet av diakonins dag. Särskild inbjudan kan, utgå till föreningar och organisationer, så- som = föräldraföreningar, husmo. dersföreningar, Röda Korset, Lions . club, nykterhetsföreningar etc. samt till” representanter för samhällets sjukvård ' och .social- värd. : 4) - Utöver gudstjänsten ' "kan anordnas . kyrkkaffe 'eller försam- lingsafton "med orientering 'om diakonin. ” Beträffande. inbjudan gäller vad som ovan sagts. - ..5) Något av det innersta syftet med diakonins dag förverkligas, om församlingen bereder möjlig- het att delta: i gudstjänster och för: alla, dem, som :inte' själva kan komma, pen. sionärer,: handikappade o:s.v. Här kan det bli:fråga om 'ett sådant Initiativ ” som :organiserand : transporter; ” 6) Helt i överensstämmelse mid : diakonins -anda'är det också att församlingens "besökstjänst träder i funktion med sikte på alla dem, |. som, på . grund av sjukdom: eller ålderdom inte" kan delta” i guds- tjänster och- möten." : Målet : bör. vara: ingen! bort- glömd, "alla. får: besök. "Men skall detta - kunna', förverkligas, behö- ver församlingen många frivilliga medhjälpare. .: « Man: kan bygga - ut åfakonins dag ytterligare genom "att ”anord. na” en - diakonins -'vecka... Då - har] man + möjlighet" -att aktualisera diakonin i alla: de :sammanhang som det kyrkliga arbetet :erbju- der. under -: veckan . omedelbart efter 13 söndagen efter Trefaldig- het, Man kan: också göra något speciellt - arrangemang, -t.' ex. en samling med. "personer, verksam- -inom samhällets människo- skall ' Vv Man kan "fråga sig varför man i Peking har föredragit att så demonstrativt. anklaga = Sovjet, framför ”att göra nya utfall: mot imperialisterna. En orsak kan vara att .Sovjetunionen från vis- sa synpunkter erbjuder en stör- re: fara. som med sin ”förfalskade” kom- munism uppvisar ett alternativ vilket kan tänkas utöva sin loc- kelse' på vissa kineser: Så myc- ket angelägnare att det alterna- tivet brännmärks; ifråga om ka- pitalismen "är: det en gåhg för alla överflödigt. : | Dagens Nyheter Centern. presenterade sin miljö- politik. i ett'skickligt utformat program I TV:s Fritt fram. Den radikale författaren Stig Carlsson ironiserade i en dikt över arkl. tekten som "ritar modern stor- 'stadsslum men själv lever oge- nerat på landet. Förre riksdags- mannen Thorbjörn Fälldin hävda. de att en 'vettigare miljöplanering är ett fundamentalt intresse även för tätorerna,. Höjd levnadsstan- dard är beroende inte bara” av högre "lön utan 'också av möj- ligheter att leva utan stress, tra fikkaos' och bostadsköer 1 tät- orterna. a - Åtvidabergschefen Gunnar Erics. son vittnade "om" att-'hans före- tags lokalisering av ' sina fabri- ker till: huvudsakligen orter 'un- der : 8000 invånare medfört goda resultat, 'öch hr Fälldin konklude- derade att centern' satsar på. ak- tiv, vettig lokalisering, på forsk- ning. och .samhällsplanering i-in- sikt ' 'om": att” utvecklingen "inte styra .: ; människorna :utan människorna ' styra "utvecklingen. av konservator. Erlander och hans kanslihuspojkar men "komplett ur stånd att” lura "folk: som inte är alldeles ' ovanligt : ”godtrogna, ; Re- har i stället blivit. en höggradig olust -- bland -. socialdemokratiska politiker," ända högt uppifrån” och ter "till valarbetarna” ute" på fäl- tet och de : S. kö opinionsbildarna. De kan ju inte diskutera författ- hingsfrågan utan att” riskera gö- ra . sig. löjliga” genom att hävda att det finns liv i och verklighet liga. vård," som : särskilt ' inbjudna. : + > > Lennart Frejborn;- MIN Falu-Kuriren Indianernas ss sädesslag. KAR kan” bli. bröd" hos: oss ” gtockholm (rr | KO Ä . ” Näringsrika,- härdiga : och för oss helt nya sädesslag 'som t.'o. m. kan växa 1-fjälltrakterna ovan- för : trädgränsen ' kanske ' blir ett nytt bidrag. till världen från po- tatisens hemland: — "Anderna i Sydamerika, - skriver” Kvarntid- ningen,' Quinoa, papalisa, oka'och isano är inga nyheter för "de sju l! miljoner som lever i dessa bergs- trakter. Redan inkafolket använ- de quinoa-kornen och gjorde sal. lad av bladen; Det är dock först på senaste ti- den några verkliga försök har gjorts för att undersöka dessa sä- desslags näringsvärde och härdig- het. En rad FN-organisationer samarbetar i ett jätteprojekt som går ut på att höja levnadsstan- darden för indianerna i Peru, Bo- livia, Ecuador, : Colombia, . Chile och Argentina, Som ett led i ak. tionen ingår en brett upplagd försöksverksamhet för att föräd- la och förbättra skördarna och stimulera bönderna att bättre ut- nyttja sina jordar, : En förädlingsanstalt har' byggts av Bolivia på: 3788 meters höjd i Anderna. -Där..undersöks olika sorters: plantor för att få fram de bästa korsningarna. Dessutom utbildas ' forskare, ' lärare i jord- bruksteknik och bönder vid: in. stitutet. FN:s - livsmedels- jordbruksorganisation (FAO) 'Fri- het från hunger-kampanj' finan- 'sierar verksamheten. Hittills odlas ''bara omkring 1 000 ton av Andernas sädesslag Per år. Läglandsbefolkningen i' de aktuella länderna använder -.dem inte i någon större utsträckning. Syftet är nu att först 'och främst ge indianerna näringsrik föda. Så snart : man ' fått fram förädlade arter av växterna skall prövas även i lågländerna och ev utomlands, i andra klimat. . Det är därför Inte otroligt att inkafolketss växter. så ' småningom går' i potatisens spår över Atlan- ten och blir en huvudprodukt som hamnar på middagsbordet varje dag även här uppe hos oss, Möblerna ä är dyrare 'i i NV Stockholm än i Malmö Det : lönar sig ' att jaga möbel- priser. även -inom en' och samma stad "kan. det skilja på: hundra- lappar mellan de priser som be- gärs av olika försäljningsställen, Och även mellan olika städer rå- der. avsevärda : prisskillnader. : I Stockholm . är märkesmöbler be- tydligt dyrare än i t. ex. Malmö. Dessa påståenden preciseras i septembernumret av Allt i hem- met. Tidskriften har' gjort en privat '”priskontroll” som ' omfat- tar tolv möbler och berör sju försäljningsställen : i södra Sveri- ge, åtta i Mellansverige och sex- ton i Stockholm. En soffa, som ingår i jämförelsen, kostar på billigaste stället 1.726 kronor, på det dyraste: 2.343 kronor, Det blir: en : mellanskillnad på hela 617 kronor! - Vissa. av priserna har Ansam- lats helt öppet. NN » ”De är säkert genomtänkta av atfärschefen in- till sömnlöshet”. . Andra FU de. i Stockholm — insamlades : ano- nymt. Här 'stötte man på just den svårighet som varje pris- medveten kund möter när - han eller .hon skall köpa. möbler, En expedit kan ge ett pris, från nästa kan man. få ett an- nat. Vid kontroll får. man" ett tredje pris. Det 'slås i kataloger, dras ifrån procent och beräknas rabatter... - Pris- och kartellnämnden berät tar att ca 60 procent inklusive oms är ett genomsnittligt pålägg nu. Det betyder att några. kan nöja sig med 40 procent pålägg medan "andra: ligger uppe i 80 procent, I samma nummer recenseras ett antal kända möbelvaruhus utmed riksvägarna, Här ges både ris och ros, 4 Det är endast. Sovjet]: "Det" kommunala: sambandet är - en . Politisk" skvader,” "hopmonteräd” sultatet, av. denna konstruktion. bakom det konstruerade och orim. > -Isom skall ha smak av" något och |" dessa; Krisen är |" klatad. - Konsument prisindex sjönk ju en enhet Lo juli. Att det steg åtta enheter, skattehöjningar inräknade,. under första halvåret hör inte hit. Ord-' ningen är återställd. Det är dags att dra ut till val. Ft " Handelstläningen 4 ee Med en fond på 15 ”niljard kronor vore det märkligt om In- te "en. radikaliserad : soctaldemo: . krati — önskan om » rättning vänster finns uttalad inom rege- ringspartiet — med stöd av, kom? munistiska | hjälptrupper skullé ” frestas att. försöka. lägga: upp större markreserver än vad ett : långtidsplanerat bostadsbyggande skulle kräva. Tankegångarna"” ätt - använda AP-fonderna för en sam: häll ad företag het” skul- le med : tillgång till detta nya. medel aktualiseras inom rniark- pölttiken: ” Där makt och resur: sep finns” dit' drar sig” också fres. telsen” att använda dem. : - .: Sundsvalls Tidning så länge som ett: särskilt” hé- sittningsskyda | till bostädér ansea erforderligt — någon slags! mark- nadsmekanism ' kanske småning- om kan' börja fungera och elf. minera behovet — -så länge ber hövs säkerligen också" motsva- rande skydd .'för näringsidkares lokaliteter. Sämre' skydd - för . de senare mot omotiverade" uppsäg- ningar innebär ett nonchalerande. av. vitala företagarintressen, "som särskilt träffar, de. mindre före- tagarna. -Dessa skall Icke ständigt behöva. huka" sig» för". satt und Fr Sj p i'Svensk "Indistritianin Något”. för. idrotten : fundamen: talt >är: tillvaron av och: respek- ten för; fasta” regler och / Aideat. Utan sådana blir” hela verksam heten: méningslös. Idrotten utan "all" jämförelse , vår. största ungdomsrörelse, Idrottens. .regler är nästan lika över. hela "världen; Just i denna. förankring grunda. ”Fördomsfri” "är ett äv tess just. nu --populära . honnörgord, gat, radikalt och riskabelt..-I själ- va verket är ingenting i dagens Sverige : mindre riskabelt. än. att vara ”fördomsfri”.' Det: är inte bara ofarligt. Det ger popularitet och, "pengar... Fördomsfriheten, för refaller i -.dag' vara en eufemismm för en kombination av" slapphet och hänsynslöshet. Jag hår "svårt att, förstå att detta" kan” vara nägot att skryta med, ,' H : " Professor "6. Björck i Sv. D Bilen knäcker "mig både ekonoö- miskt' "och: själsligt. Det är bättre att "skaffa sig en bär och äta två ”asoc: ala” typer 'bära- en, : Det kostar inte hälften. så mycket. Författaren Åke Wassin feTT ORD "PA VÄGEN "Min ' själ törstar efter Gud, ter "den levande ' Guden." :-När skall jag få träda Inför Guds ansikte. (Ps. 42:2),:.- Min argentinske vän, "som var läkare, törstade efter. Gud.- Han sökte honom överallt, Han" över- gav sitt civila yrke -och, gick! .I kloster. Efter en: tid gav. han upp. Han tänkte att! han. "aldrig skulle finna" Gud. Under tjugo års tid sökte han inte längre. En kväll, .då han gick förbi en kyrka, fångades hans upp, | märksamnet av psalmsång. Mot- villigt gick han in i kyrkan och satte" sig "ned, '”Vill "du "finha ” måste" du följa Kristug', , han "pastorn säga ' mitt i sin predikan, . Vägledd av dessa, enkla ord fann han äntligen vä- gen, och jglädjestrålande kom han hade funnit Gud, Han kom senare till" hel? Ve görelse, Att bli församlingsmed. nog för honom. Han vigde :si liv till. tjänst 1 Guds rike. mi några månader var han i verk. samhet bland höglandets indianer i Bolivia. Nu är han i djungel-; distriktet : och . fortsätter "under svåra . förhällanden - sitt..- arbete: Guds kärlek sjunger: både från. hans läppar och händer;' 'medan han i predikan och undervisning levandegör innebörden i evanger liet omi Jesus Kristus, na vi till mig och berättade, att. han ko a lem i största allmänhet var inte NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.