» tingen. Den nya ungdomsskolan, ". res ytterligare uppgifter bör det- ”s Varför en 45 -årig lantbrukare =.L T- ; Onsdagen den 7 september 1966, "I T= = i vi "Jever, i ett Kögskatteland. Det är ,I och ' för sig naturligt att vi mäste finna oss i ett för- hållandevls. hårt skattetryck. Vi har. genomfört kostnadskrävan- de reforiner - — och dem har vi i stort sett” varit ense om. Krä- ver vi att samhällsorganen skall uträtta mycket, så får vi också betala vad-det kostar. Men na- turligtvis är det ' också så, att en socialistisk regering gärna medför särskilt höga skatter. So- cialister' vill väl. knappast tro, ätt skatterna kan bli så härda, att produktion och arbetsinsat- ser hämmas, 'Det är väl också så, att man på socialistiskt -håll ; ställer mindre hårda 'effektivi- tetskrav .på samhällsverksamhe. | ten: oc Loser ; Det:är självklart att strävan: dena: åste inriktas på att möj- liggöra ska tesänkningar. För de tre oppositionspartierna är. det- ta en angelägen målsättning. Men naturligtvis "kan "man inte nföra några all skat- .telättnader' i ett läge, då man mäste kämpa i : mot "en: allvarlig "inflatiorisutveckling. Det har vis- iserligen” "blivit högerns : » huvud-]. nummer ; I, valrörelsen " att "den "säger, att de skattesänkningar, | - ssom, högern föreslår, skulle va- Få ätt; . medel mot ÄAnflationen. "Naturligtvis " förhåller . det sig)" Å " markerat en ”skarp: Skattepolttisk "precis tvärtom: Att öka efter- ”"frågetrycket "är fu just att öka Anflationstrycket. "Det : ärs synd att högern” aldrig : skall kunna avstå” från” demagogi r skatte frågan. . . av: "allt "större ; RN .Lands- "tingsinsatserna gäller; ju främst "hjälp till människor I ohälsa och Gu War ”Healund I Lund: . Landstingen, "övertagande av . provinsialläkar- "väsendet och den öppna sjukvår- "den liksom av mentalsjukvården blivit: nästan" helt "avgörande in- 'om' vårdsektorn.” Deras insatser kän heller inte .undvaras inom : handikappyården, ; ; och »«rehabilj- teriogsverksamheten.;- - Härtill'får man lägga-bl. a. värden av lång- tidssjuka, förebyggande ” ; hälso. värdsinsatser. och den : allmänna hälsokontroll. som :- måste: vara |" ett "näraliggande framtidsmållv”+ tUnder förutsättning att "de ”e- konomiska ' förutsättningarna ordnas bör enligt :tenternsamö. | ning även andra uppgifter” med fördel kunna överlåtas på:lands- som avses innefatta gymnasium, fackskola och praktisk. yrkesut- bildning, kommer att kräva stort elevunderlag, . Det synes därför lämpligt. att landstingen får upp- . Bifter även på detta område. Ett annat exempel är samhällsplane.: ring och därmed sammanhängan- de frågor som nu håndläggs av en rad statliga organ på läns. "planet. bör : «Om landstingen sålunda tilfö ta ses som 'steg mot länsdemo- kratins” förverkligande. Lands- tingen är den naturliga basen för en. utveckling i den riktnin- ER nan me fölle rita ran BRIST På JORDBRUKARE? Sa Kontakter med folk som har med lantbruket och arbetsmark» nadsfrågor att göra ger. vid han- - den att oron. blir: allt större, för fatt dét kan' bli brist på kunniga "och. duktiga jordbrukare som "skulle , sköta det rationella och effektiva lantbruk som alla' vill ha, 'skfiver Jordbrukarnas "Pöreningsblad; En sådan brist vore självfallet en stor o- lycka.— även om lagen om till- gång och efterfrågan säger att bristen. borde öka utsikterna för "dem som N alla fall slår sig på yrket: , Nou + I alla händelser är det : till: : fredsställande att man - kommit | till "insikt om att lantbrukare som vill: utbilda sig för mer krä- vande uppgifter i yrket lika väl förtjänar. stöd som andra får då de skaffar sig vuxenutbildning. En anledning till oro är emeller- tid jordbruksutredningens för- slag om spärrar för deltagande I dylik "fortbildning. Den övre ål- dersgränsen föreslås satt till 45 år och arealgränsen nedåt till 20] : hektar. Man' trodde annars att en "brukningsenhets effektivitet inte längre mättes i hektar utan 1 det' resultat som utvinns av densamma. inte skulle duga att vidareutbil- das för mera krävande uppgifter . i ett.läntbruk är också obegrip- . ligt, när han inte anses för gam- mal att omskolas till ett helt an- . sitionspartierna ä -Bom . ”av "ålder ]” - "handhar. sjukvården; har genom + la FsigTfrån; "som, ättryck! f . deevenémanget ” på : staden... nat yrke, vilket bör vara mycket svårare, tillägger JF. .. , : in 2 Det angelägnaster nu. inom skattepolitiken ” är, otvivelaktigt en "omläggning äv hela systemet —'I syfte att främja produktion och arbetsinsatser, -Man kan in- te komma ifrån att omsen. på företagens investerings-., och för- brukningsartiklar . hämmar. pro: duktionen. och . försämrar vårt näringslivs.” . - konkurrenskraft gentemot utlandet. En förenk- lad "mervärdeskatt 'skulle kunna lyfta bort dessa: nackdelar, Det är också obestridligt, att margi- nälskatten " i många: fall "är "så hård, att' den motverkar. arbets- insatserna. "En. viss marginal- skattesänkriing'" är därför; nöd- ” vändig. ' "Här: är. det också frå- gan "om it" ex.: bättre" avskriv- ” ningsmö igheter för ”näringsli- " vet och "ökade" möjligheter - "till resultatutjämning: De tre. .Oppo- "I stora ' "drag ense om att skattesystemet 'mås- te läggas om +— för att produk- tion.” och ” arbetsinsatser ' skall främjas. "Den ' "regerande ' social- "demokratin hår inte' något 'stör" "fe" intresse r frågan." Man tyc- ker, att. det borde” känna ' stå klart även : för "socialdemokra: tin, . att ; ökade : arbetsinsatser - måste 'skapa förutsättningar: för » såväl" kultur-:'och socialformer "som skattelättnader. 1 framtiden, Men. ' valrörelsen . har” öckså "skiljelinje mellan. centern; »och 7 folkpartiet och -å ”andra sidan högern. "En väsent- lig del. av högerns "skattepolitik är” inriktad" på” att favorisera höginkomstgrupperna. Det. gäller t, ex, de barnavdrag och de oli- : ka sparpremier;. 'som' högern fö- reslagit. Sedan! "gammalt vet man, att: högern.; har. sammå ; grepp på: 'skatteskalorha: —- och. inte ”att "låta" de lägre Å "kala: drar sig” inkömstgrupperna "betal arbetsinsatser . och därmed” ock- framtida skattelättnader. får väls uppfattås f.den typiska hö: Ka om som! högern? alltid kommer” att era ensam om. Det. att högern säger. satt. inflationen skulle; bö-] > tas med högerns "skattesänkning: sar skall -man väl inte-ta' så all; GATANS PARLAMENT : "Något ' fälte” hän, skrättas åt men mera "hedras: ändå”. Detta kanske” lite .mossbelupna' rune: bergskå” citat dammar sv e nsk Handelstidning [av efter att ha tagit del av; bl. a. TV- refe- ratet från det rätt ju tetiska bon: "Det. ä ju. klart att 'sådana | re aktionära företeelser som ”Tutä- ryds” tilltag att med sina följer slagare försöka demonstrera mot tidens företeelser i vår sekulari- serade och sofistikerade värld in: te alls passar in i dagens bild, & " Det var emellertid en händel- se som ser ut som. en tanke,-att - raggarmanifestationerna i Karl- skoga — där berusade småflic- kor behandlades som handelsva: ror 'och uppträdena "chockerade t. o, m, socialstyrelsens troligen » rött härdade Göta Rosén — äg- de rum somtidigt med böndernas framträdande i den syndiga stor: - Och det var ju "inte, länge” se- dan en ung poliskonstapel nära nog' stenades till döds. Vi skall kanske i det här sammanhanget bortse från" den tragiska händel- sen : med den nedskjutne: polis- mannen 1. Nyköping, även om den också kan tolkas som en va: riant i det allmänna mönstret. , Svensk Handelstidning tycker att lustigkurrar i Press, och TV borde tänka något på. detta, in- nan "man ironiserar över anstän- "digt. folks försök” att offentligt]. framföra. sina "åsikter. om den allmänna” -nedbusningen.. . > MISSTÄNKA att det. kommer, att- förloras mer pengar på spekwation i| mark än på någon. annan spe |” kulation. , Det har "tjänats- myc: ket på markaffärer och det kom- mer: det. fortfarande att göra. Men, . påpekar ' Götebo rg $- Pp osten: Nu har vi råkat in ien period då "det kan förloras fantastiska belopp. .på markköp. Det har upp- . slö Generaldirektör Torsten "Erike| sons i kriminalvärdsstyrelsen ”re- volutionerande” förslag om att vissa interner ska ges möjlighe- ter. att ta. med 'sig sina". familjer till> anstalten - har på. sina . håll mött stark kritik. Med rätta ifrå- gasätter man bl. a: om ett expe- riment : av. denna. art: verkligen är så väl förberett att man kan avläsa nägra . säkra resultat där- av och om man i förberedelserna räknat med de otvivelaktigt sto- ra 'risker .en försöksverksamhet av detta slag' kan innebära: - Enligt' hr;-Eriksson -blir det frå- ga om "sådana interner som ur övervakningssynpunkt ' anses va- ra pålitliga och som har särskilt starkt behov av 'att få vara i nä- ra kontakt med sin familj. : > Redan.” beträffände s ”yrvalet” har. man 'en stark känsla 'av att mänga intagna kan. känna sig di- rekt diskriminerade genom att de anser. sig :uppfylla. de av allt att döma : stränga: krav- på ”pålitlig- het” som .kriminalvården. ställer, men :ändå inte. tas med. i. den grupp som styrelsen väljer. ut för sitt ”experiment”, . I" sambarid : med att genieraldi- rektör:: Eriksson” : redogjorde: för sina : revolutionerande tankegång- ar ställdes' frågan ' huruvida inte barnen.) kunde. tänkas bli.nega- tivt. påvérkade av anstalsmiljön, Hr. Briksson erinrade om att hans uxit upp i ”anstaltsmiljö” ite. tagit. någon skada” här- . Fängvårdstjänstenän har sävitt Man; erfarit: i.regel: bostad" i an- slutning till anstalten — det finns sålunda. många: barn som: lever. i en". anstalts nära omgivning. Men dessa. barn bor i en vanlig hem- miljö där de inte placerats på grund av att fadern eller modern är intagen: på: anstalt.” En jämförelse mellan dessa barns ”uppväxtmiljö' och den mil- jö; som ,barn- placeras i på grund av. att; ;fadern/modern avtjänar ett straff "saknar: relevans. En jäm- förelse "är. orimlig, >” Man har irigen "anledning petviv- la" > om; nu experimentet: verkli- gen "ska genomföras — att: man från ”anstalteris sida” gör ansträng- -Iningar-att söka- skapa en så hem- liknande miljö som möjligt för den :”intagna”:-familjen. Men: den centrala .. frågan . är. hur barnen påverkas, inte bara av , miljön i £ : grund "av att” der s "förälder. av. tjänar, ett "straff, : Vilka = : attityder ! möter ' "dessa barn: från sina kamrater när de en gång återvänder till-sina - ”rik- tiga”! hem? "experimentet ska alltså: inpå litliga”. interner. få. delta, Vid fle- ra” tillfällen, har man håft” anled- ning frågd sig på vilka premisser Hur går det med hytörn om de borgerliga får makten, frågar "en socialdemokratisk' tidning.. '><Hur. går, det med hyrorna om ; socialdeniokraterna ' . skall fort- sätta. att sköta (läs missköta) "ruljangsen; undrar många unga familjer i städernas förorter, där " hyrorna i ,”samhällsnyttiga” hus + stiger i i.snabb' takt och resekost- > .naderna. till: arbetsplatsen ytter- "ligare anstränger budgeten, — ' "1 Varför bevarar regeringen hy- - resregleringen, när denna enligt «mångårig erfarenhet.inte bidrar "till att häva bostadsbristen utan "tvärtom "förvärrar den, "frågar - hundratusenden bostadslösa. Och om ”. soctaldemokraterna nu ömmar så "mycket, för hyres- gästerna — varför är då hyrorna redan orimligt höga i'de alltför få ' bostäder : som” bjuds unga ” människor? = - "a Svaren ' på I de” "många männi. "skornas ängsliga frågor uteblir. Det är: bekvämare att skrämma : med ”de borgerliga”. . 20 > (Helsingborgs | syo ss Dagblad): kan vara farlig för enskilda” men "framför" allts för kommunerna. UTyvärr är: statsmakten inte u- tan'skuld till: denna psykos. Man har talat om nödvändigheten av .att kommunerna förser sig med mark för. minst tio år: framåt » Och givit dem rådet att i det fal- let ta kraftigt för sig. Kommu- nerna gör som de uppmuntrats "till och köper väldiga områden, . ofta till höga priser. Priset drivs . ibland extra i höjden genom ex- Ppropriationsförfarandet. Mången » kommunalman är road av detta - därför att han därigenom får tillfälle att visa sin makt. . Men expropriationsförfarandet .» är dyrbart då alla kostnader för detta i alla instanser får betalas stått en markköpspsykos, som > I dessa fall kommunen,” - : av den som begär expropriation, - obekräftade rykten, man inom' ” Kriminalvården grun- dar. sin . övertygelse om respekti- ve interns:' pålitlighet. : Och vad grundar de ansvariga sin åsikt på att vissa intagna: "har särskilt starkt.behov av att få vara. till- sammans med sin familj”? - Har några nya rön visat att man med visshet kan plocka ut dem och låta dem bli- ”försöks- kaniner” i den nya given? KONTAKTBEHOVET : «VANLIGT, > cc a » Hittills har. ju, erfarenheterna visat att det är vanligt att: in- tagna — både för den allmänna säkerheten ansedda som -”farliga” och andra — i allmänhet uttalat sitt behov av att få kontakt med familjen, fästmön:etc. Och detta måste' ju anses' helt naturligt — interner är" människor ' liksom andra. "Att de kommit i delo med rättvisan och straffats härför ge- nom ett frihetsberövande kan-yt- terligare stärka behovet av kon; takt med de närmaste. » En' fråga : som också anmäler sig: Vilka garantier ges från de ansvariga | för att familjerna till de intagna skyddas" mot respek- tive 'interns : eventuella ' depres- sionstillstånd med - de följder' de kan ha? Man utgår väl ändå inte ifrån att sådant tillstånd "är" ute- slutet” genom; att familjen finns inom” anstaltsmurarna? . PRESTIG N. I. diskussionen kring Kriminal vårdsstyrelsens' nya giv har bl. a. sagts, . att- om: experimentet: ger dåliga resultat bör det utan dröjs- mål avbrytas utan prestigehänsyn. särskilt med hänsyn - gin att det Ttats ;mot styrelsens arbetsformer "I klagats för okunnighet och :”sen- - | sationshunger” tyvärr. är. mycken prestige som kännetecknar kriminalvärdsstyrel- sens arbete.' Man har svårt att erkänna ' misstag - och ' bristfällig- heter. Med - rätta har , kritik rik. — "men. ofelbart förklaras. från det hålet att de som kritiserar är ”okunniga” 'om förhållandena. |. Inte minst journalister. har an- . etc. när : uppen- bara missförhållanden ”avslöjats”. Undertecknad hör till dem som enligt kriminaivärdsstyrelsen har byggt reportage och artiklar i ett specifikt fall på ”grovt förvanska- de uppgifter”. Icke förty företogs positiva ' åtgärder för att undan- röja de brister” som påtalades,. : ' SATSA PÅ: PRIVARD! ma En humanisering av, kriminal- vården är: av största betydelse och.-vad som hittills .skett i.den vägen har sannolikt också enbart varit av. godo... Vad -som emellertid - nu plane- ras .är så pass tvivelaktigt, . att man är:benägen att —- med risk för att bli stämplad som okun- nig och annat .i-den vägen! — rekommendera: ”kriminalvårdssty- relsen att än en gång. tänka ige- nom "saken, helst lägga" expert mentet -.på hyllan... : För att ta de mer. krassa aspek- terna in i bilden vill man före- slå att de pengar (inga små sum- mor), som försöket förvisso skul |.. le kosta, istället, satsas på effek- tivare ' frivård," psykiatrisk.” vård t « Det är. ett' viktigt.” påpekande "Börsen är Ingen spelbank; Gör: obekräftade rykten... Köp inte ak- |tier.- på... avbetalning. Rådfråga" fackmannen , och följ med i: tid- ningarna; Bl, a. detta säger börs- chefen: Stig Algott i en skrift .”Om' aktier : och 7 aktiesparande”. ges.i dagarna ut av'sparbanker. ten : är [tänkt som" en' elemen och ' lättfattlig ; handledning - -: rare som : övérväger ' att placer aktiemarknaden.. : +: Författaren ' redogör utförligt” för olika rättigheter och" skyldig heter som" är- förknippade ; me ett; sråktlemnehav ” och, orientera om ' de: nya "beskattningsreglerna Han: talar. am fond- och nyemis- sioner, går in. på investmentbola- gen samt.aktiefonderna 'och visar också hur man'läser en kurslista, Där påpekas, bl.7a. att. även” en färsk kurslista än börshistoria. — men att dagens ; sista . betalkurs ofta är en” god:indikator. på näs- ta dags öppningskurs, v Det 'har':: visat sig att den som köpt aktier' under efterkrigstiden ofta gjort en lönsam -placering -— och det finns anledning att tro att börsnoterade "aktier även i för sina ägare. Men man bör sam- tidigt komma ihåg att aktier är en alternativ sparmöjlighet, som bör "komma ifråga” först ” sedan” män : skaffat sig en” "betryggande likviditet ' och en trygghetsreservy genom: banksparande och: ett gott |: försäkringsskydd, . betonar : förfat- taren.:-Han. framhåller tio: ”gylle- ne regler” för aktieköparen. De lyger så här: : 1) -Rådfråga, till: att; ib rja med en: fackman, >: 2) Se till att Placeringen inne- fattar" en tillfredsställande : risk- spridning: lägg inte alla äggen i samma korgt 7 3) Förvara värdepapperen . på ett betryggande sätt — lägg dem inte i byrålåda utan hyr ett kas- safack, Man får förresten dra av hyran. för detta i sin. . självdekla. ration. + ir. er 4) Eftersom vt + framtiden tycks få en permanent -aktievinst- beskattning är det -utomordent- ligt viktigt att man inte försum- mar: att-i självdeklarationen sam- vetsgrant .. specificera sina: olika aktieinnehav, förvärvstiderna, del tagande 1 emissioner m. m. Man gör sig . själv en mycket 'stor otjänst 'genom att . slarva" med dessa uppgifter. .Spar också. alla avräkningsnotor (var gång man köper eller säljer värdepapper får man en sådan nota från den som utfört: uppdraget) :och förvara dem i en pärm i kassafacket. 5) Tag för vana. att. läsa:han- delssidan i Er dagliga. tidning och följ "kursutvecklingen på Era värden: Glöm inte heller att det finns facktidskrifter och facklit- teratur, >> 6) Bry Er. inte om att kursen på Era aktier ibland sjunker, för- såvitt inte Ni finner att kursut- vecklingen varslar om allvarliga händelser inom bolaget eller inom den bransch det är VWerksamt. Därom får man f. ö. mycket snart vetskap genom pressen och and. ra massmedia. - T) Kom ihåg att vid en allmänt befarad prisnedgårlg 1 vissa vär- den förlorar den minst som" rea- liserar först, 8) Köp aldrig aktier på avbe- talning — det är. en mycket dyr och onödig omväg till aktiemark- naden, ” 9) Lyssna inte på rykten om börsaktier, sprid dem inte heller, Joch gör under inga omständighe. ter aktieaffärer på grundval : av i ; inte aktieaffärer på grundval av": Den . na. genom Sparfrämjandet : med” börschefen som författare. Skrif.r: den ;stora" gruppen. av ;bankspa-; en del av sitt spi rande. också på - fortsättningen ska vara till glädje: Stig" Algott” 10) Kom häg att börsen inte är en spelbank! Den är till för att. tillhandahålla ..Er | och . alla andra ". aktiesparare "fortlöpande uppgifter om värdet på Era ak- tier' och därmed göra dem '"likvi- da, så att man vid'behov' snabbt skall kunna avyttra dem. Och mo- tivet för Ert aktiesparande" var "I främst varit : fallet, : | livsmedlen. "Visserligen, går om- till: konsumtion "Toch" tjänster, - som 1” mänga . -fallll "lär "mycket svära att prisgranska des :] genom att köp-av dem sker. med > [så långa mellanrum att: ”konsu- Man kan” inte”. "bedriva en för- nuftig ekonomisk ” politik, - - när man har val vartannat år, oc M ee Riksbankschefen Asbrink, : '. Landsbygdens . utarmning hotar från många håll. Ibland sätts stö- tarna in under modern reklams trumeld för något som ter sig som raka : motsatsen, :Turismens bollande "med miljonvinster .i.in- kormster för sommarorterna borde kompletteras med en verklighets- Itrogen redogörelse för .vad som döljer sig "på: förlustsidan, Ingen har:t.' ex. ännu : räknat ut hur kö därför att fullt. beboeliga hus står: tomma under "årets. tre fjär- dedelar, " Siffran ' skulle " troligen förbluffa. Summan av ' hus som på detta sätt frånhändes det all- männa boendet under loppet .av ett..år borde placeras vid . sidån av nybyggnadssiffran, och jämför ras med den; Det vore intressant att få "veta storleken, uttryckt" i procent. av nybyggnadskvoten. - M NST. Nu pågår en 'intensifierad pris undersökningsverksamhet av Sta- tens pris- och kartellnämnd, och den är högst angelägen, även om den inte nämnvärt kan dämpa” en inflationskonjunktur. .' Undersök- "ningen bör dock kompletteras av en :större prismedvetenhet från konsumenternas - sida :och hela denna prisgranskande verksamhet borde": inte' bära,” som -' hittills i inriktas i på kring, 40: procent: av” familjernas Men :" minst ' lika i i mycket” andra varor menten glömt vad priset. var: -för- ra gången. Skall det vara en pris- Tr : granskning, skall. .det. alltså .väral' ”komplementet” -. i "familjedaghem, |! som bemöts” med” så” mycken miss- tro på sina håll inom ”regerings- partiet, länge . kommer att: förbli och för” vissa. barn och ”familjer OckSå iyckligaste : och. smidigaste barntillsynsförmen.: Med en smula fantasi och bättre bidragsstöd kan ju inte ' att. Ni. ville göra. kort: tidsvinster — som r £ ö. beskattas” mycket. hårt. Ce den "också' göras. mycket" bättre. "nerna, eller andra huvudrmän, att EEE f "Ett av "årets viktigaste politiska i avgöranden skall träffas i. Fin- land ': innan ' den egentliga :poll- tiska säsongen börjar i och med att riksdagen samlas i mitten av september, Det gäller frågan om stödet åt jordbruket. Lantbrukets prisnämnd . har. räknat ut. att jordbrukets' kompensationsbehov i. höst stiger till drygt 153 mil- joner mark som ' följd :av den allmänna förtjänstnivåns stegring. Som väntat följde ett ordentligt. ansåg man 'att vissa av kalkyler- na var felaktiga och att regering- en "avsevärt måste minska belop- pet. Inom: ' centerpartiet kräver man att vänsterpartierna skallt hålla sig till .regeringsprogram- met. där man kom : överens ' om ett fortsatt jordbruksstöd enligt de gamla. beräkningsgrunderna, Fackföreningsrörelsen . har pro- testerat t kraftfulla ordalag. Pris- höjningar '.på - matvaror. skulle enligt dess mening rycka undan | runden för de kollektivavtal. som ngicks- i början' av året. CM, Socialdemokraterna och center- partiet har. på senare -år haft svårt att finna "varandra i lant- brukspolitiken,. framhöll de förras huvudorgån Suomen Sosialidemo. kraatti en: aning pessimistiskt häromdagen.” Det finns ' emeller: tid inte : några ; tecken . på - att oenigheten denna gäng skall -le- då till en 'regeringskris. A' andra sidan är det en allmän uppfatt- ning ”att' socialdemokraterna: har hamnat .'i ett brydsamt , läge. -I riksdagsvalet utlovade de en kon sumentvänligare jordbrukspolitik men fick strax efteråt göra stora eftergifter åt centerpartiet för att få det med 1'regeringen. Nu är kompensationsbehovet .- avsevärt större än man tidigare trodde att'det skulle bli. I våras antog man att det skulle röra sig om- kring .100 : miljoner. mk. . Social- demokraterna gick med. på. att lantbruket skulle få sin kompen- sation - enligt den . gamla "lant. skulle stiftas först nästa år. i ; Utåt har regeringen intagit en avvaktande hållning. Den har hört” en rad experter om: pris- spämndens förslag och tillsatt ett A i... politiskt korsdrag. På vänsterhåll' brukslagen . och' att -en- ny - lag]... — > ministerutskott för tt förbereda beslutet, Före. den” bör" frågan ”ha' avgjorts. "Regering: en :har inte lång tid på' sig. att mangla -fram”en kompromiss, .'. För” en kompromiss. måste : det bli,: om 'man : får tro vänsterpar- tiernas- tidningspress. Man - drar fram flera : kalkyler . som anses felaktiga. "Det. påpekas att bas. året: som ligger över 5 år till- baka i tiden inte' ger rättvist utslag, att den kraftiga. ökning ;av: lantarbetarnas löner: -— 20 procent — som prisnämnden har räknat med, måste tas med star- ka -reservationer,. då ' lönenivån | enligt - kollektivavtalet "steg med endast 4 procent, Kritik har ock-Iå så riktats” mot” uträkningen av den. allmänna förtjänstnivån. Alla dessa anmärkningar ingår som .reservationer -från vänsterhåll i prisnämndens . beslut, ' Det finns därför goda skäl för” regeringen att. pruta på - prisstödet denna gång. Päivän Sanomat, som före- träder fackföreningsrörelsens syn framhåller att regeringen genom sitt . beslut måste visa att det finns en klar skillnad mellan ti- digare borgerliga regeringars och den nuvarande regeringens Jlant- brukspolitik.”: + På bofgerligt håll "framhålls det allmänt: att tiden är morgen för en omläggnnig av. hela syste- met,' som" nu ' är mycket infla- tionspådrivande. Hufvudstadsbla- det anser också att. grunderna för lantbrukskalkylen är oriktiga då man under ett: från skörde- synpunkt .så gott är som detta kommer fram till ett.så stort kompensationsbehov.. Det 'är up- penbart att man: inte kan. fort. sätta på en väg som under: de senaste fem 'ären har krävt 800 miljoner mk-1 pristillägg utan att :man har löst ett enda av lantbrukets - problem, skriver” tid- ningen, - na NN. : Av sina föräldrar kan man i re- gel blott lära hur man icke. skall behandla sina' barns ": ma mänga "det är som står 1. bostads- : ; | sådan. den ;helt" dominerande; billigaste : vad” hindrar exempelvis kommu-: september I låta. "barn växelvis få det av Poxol: lektivfostrans” välsignelser 1 dag: ' hem och: den lugnare intimiteten 1 familjedaghem, att ordna med -|buss- och biltransporter av" bar- nen, , att bygga ut. utbildningen av” dagvårdare — även sriranliga sådana '— och organisera samver- stora allmännyttiga . bostadsföré: tagen 1. rekryteringen av grann. hjälp?! Bärntillsynen före" skolål: dern är inte" mindre. viktig än utbildningen nder den" för vare sig farålljekna eller samhället., .4' . Dagens Nyheter, ny Ånstämma i skolöver- styrelsens > "lagande, : att «den svenska ekonomiska forskningen fekter. ”Vi såknar tills vidäre "ett säkert bedömningsunderlag för att fastställa,; - vilket -- andel - utbild- hingsväsendet optimalt. bör” ha'av samhällets ekonomisk t jd heter. det bl. av . -Det 'förefaller- naturligt ; a " forskning - kommer stånd; Det bör alla pårter - hå der största nytta ' av; både de 'som planerar för undervisningsväsen. dets : fortbestånd ”och växt -samt föräldrar och mälsmän, som -' till: handahåller det levande material, för" .vars skull detta undervis- ningsväsende "existerar. öd, : . Sundsvalls "Tidning. > | Kampanjerna ”mot « , tobaksrök: ningen är -befogade. Tyvärr, måste emellertid" konstateras att' då hit; :lutgifter' till tivsmedelskonsumtlon. rand "går. ! git. politisk neutralitet” und le; sa. hektiska dagar; Den: här tagit sig! för: att = bli något billigare. Konsumentprisindex övergav” där för; ÅA förra i: månaden sina, .vano och 'kröp: ner-en "aning. - stället "Jag tycker det är mycket. ligt, att världens bästa pärti. och kronor. Fy. skämst + Partikassören . borde verkligen ha "bättre förstånd än. att; ropa på "mer socialhjälp ät partiet ett par veckor före valet; " 4 ETT ORD PA VAGE I skolen förstå "sanningen, och sanningen skall göra eder fria? (Joh. 8: 32.) OR : Jag besökte en gång:en: advår kat. som förklarade att: han inte ville ha något med. religionen oe göra ty religionen bara förslava- de en människa, Jag 'svarade: ”Min herre, jag tror 'att : "somliga slav, men det är icke sant--om. kristendomen”, Jag citerade ovan. stående ord och. andra ställen :1 skriften.” Men ”--advokaten 7 ville dock icke taga. emot Kristus: Jag. lånade honom därför ett, nya tes tamente och bad honom' läsa' det innan jag om tre- månader skulle” komma på) mitt nästa besök, När jag nästa gång besökté' hö nom sa han till mig, innan jag hann föra frågan på talk ”Se pas-" torn, jag var atelst, men , Jäsning. en av nya testamentet omvände: mig.: Jag- visste. att jag var:en- slav under synden. men=nu'vet jag att jag är fri, verkligen fri”. Denne advokat blev en av mina” "Tbästa medhjälpare i' den staden.- Allestädes frambar' han sitt. vitt. | nesbörd: "Nu är jag fri. Jag hand-. lår som jag gör, därför: att. jäg vill det. och inte därför att jag är tvingad till det, Jag försöker göra "allt gott jag kan för ' den överflödande kärleks skul Frälsare visat mig”. - kan med; "ärbetsplatser” eller ' de: v inte: ger ; klarare: besked” om Vt bildningskapitalets. produktiva vet religioner gör en. människa till - samma ”världs' bästa regering inte”. i kan hushålla bättre! med "11.520, 000
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.