. Igivetvis varit” av positiv bety: - 2 regeringens sida, ; 4 i LAHOLMS "TIDNING : =L T.. Torsdagen den 8 september 1966 "L T= L. den, inflationen. mot soclaldemokratiska politiken." Det värsta "äv allt är att finansmi-å nister Sträng och regeringen il nen : kapitulerat | måste till ett samlat program i övrigt . tycks”, ha fullständigt. Man, säger, att. en sådan inflation" är en helt .nor- . mal. företeelse. Detta betyder” en]. permanent . och tilltagande in flatlonsutveckling. Folk har för- lorat förtroendet — inte bara för den »soclaldemokratiska: re geringen utan. också :för pen . ;ningvärdet. ; Den, förtgående penningvärde försämringen missgynnar. sär: skilt vissa” grupper, såsem "små: |” - deh många . låginkomsttagare. Följ- den blir också ett minskat'spa- rande — när, folk inte" "vågar ' li Därmed begränsar man också «möjlighe- |” spararna, "pensionärerna. ta på" ”penningvärdet. fektivisering -;av' ”häringslivet:; Den socialdemokratiska , 'tionspolitiken leder till brorfrisning.- av. framstegstakten. en följd av år varit väsentligt högre "än jvad, produktionsök- ningen” medgivit. Viv har haft 'produktionsökriingar "procent. men. nominella inkomst- ; höjningar. på 8—10 procent. Det betyder alltså" inflation, Finans- ; minister "Sträng här medgivit det gång på gång — t ex. 'nansplanen i år. Men sedan ar "det inte.-hänt. någonting” från] Den; .runda- "bordskonferens, .som = centern "och; folkpartiet förordat,: skulle .. delse för möjligheterna till, sam- ; hällsekonomisk : balans” Men: re- ring en "lyssnar "inte på "det ling, Men just det att regering. en resignerat i. kampen mot in- flatioken leder ju till en force : pad Iinkomstinflation. «Under vårriksdagen lade! ”cen- : - och folkpartiet fram ett sjä- -Fönkteprogram mot inflationen " av stoft betydelse att nämnder- : nas arbete följs med uppmärk- -Den vikt .som utredaren själv .. tillmäter. behovet av goda kon- : på rådgivni ingens "NYA LÄN TBRUKSNÄMNDER i | En utredning « förslag om hur 7 de nämnder, som b 'samhet 1 -julj 1967! 'skalt; <örgant- 'seras, Jordbrukgrnis fö reningsblad 1 mentar' bl, a. uppefrågan nur ant» ben over. JU. Dala | Jantbrukets 'egna s Synpunkter om. att den” januari övertar Ba .. Jandstingén””: mentalsjukvården. skall kunna kommå”til” SYAes i |” Det; blir en enorm. och, viktig deras verksamhet: Sons lY " uppgift. + att - gjuta. samman » Till de nya lantbruksnämnder- na kommer en betydande makt att koncentreras, inte-minst för att det. regionala ansvaret för jordbrukspolitiken till.stor del kommer att vila på nämnderna. BL a. av dessa skäl är det viktigt att näringens företrädare: i nämnderna utses med stor om- sorg, då stora' värden sannerli- gen står på spel, Det blir också $gamhet av intresserade parter. takter med "lantbruket och de "förslag till samrådsförfarande” i . olika sammanhang som läggs "fråm är därför värda att obser- . veras, Många har sett med misstro överförande » från hushållningssällskapen till "de nya lantbruksnämnderna; men det finns, menar JF, knappast anledning befara att farhågorna ..skall bekräftas: " De av den Wetterhallska ut- redningen föreslagna insatserna syns i varje. fall inte betyda någ- m större förändringar ur re- » surssynpunkt — de innebär t. 0. m, för bl. a. byggnadssektorn vissa förstärkningar. Det måste emellertid fastslås att den före- slagna satsningen på rädgivnin- gen innebär ett minimiprogram, som definitivt inte tål några in- skränkningar, I själva . verket nödgas man nog, skriver” JF, dra den slut- satsen” att "rådgivningsinsatser till jordbrukarna utanför den krets ' äv företag som viä nämn. derna dras, in j rationaliserings- arbetet, . knappast stär till buds — utom i form 'av allmänråd- givning eller gruppinformation. Enskild rådgivning måste bli en sällsynthet om den ambitlösa strukturmålsättningen skall kun- na genomföras. .Samidigt är det)” tydligt att vid avvägningen mel- lan statliga insatser och näring- ens egna ett allt större ansvar kommer att läggas på .närings- utövarna själva och deras orga- nisationer, : ” ror Regeringen som I gett upp.” : socialdemokratiska | regeringens "svära misslyckanden hör dess resignation 1 kampen En penning- värdeförsämring med 3 å 4 pro: ” cent om. året. hör nu till: den infla-T” upp: '; En grundorsak till inflations- utvecklingen har varit, att in- komstökningarna ständigt under kring > 41 X 0 Det "innehåller bl. a Krav -- "en skattereform, som 'kan. främja produktion och -: arbetsinsatser, en fastare budgetplanering och reformplanering - ”och' åtgärder, till stimulans :av det enskilda t| sparandet. För: oppositionspar- tierna' är kampen; mot -inflatio- "en. förstahandsfråga.. Det den: kampen. — såsom, mitten-' partierna. förordat.” NSD < Men : regeringen ', och, 'socialde- - .mokraterna, har 'ställt sig påässi- "va. 'De. har ' gett: upp. kampen mot - inflationen. Finansminister -| Sträng. brukar - skriva: i finans. -| planer, och: "kompletteringspropo- -sitioner,...att. han ser. tecken på -| ”ljusnahde "tider. Och : naturligt- gumentering: -nu' under valrörel- : sen./ Men" verkligheten blir. an- - norlunda;:' I maj 1 år: sade” sig finansminister: Sträng - vilja tro, att inflati nen "past, under: 4 procent - Men. "så: måste "det dv bli, "när | flationsutvecklingen.-. t länge som med den söe kratiska regeringen. 4 TANDSTINGSPOLITIKE $ - HAR: NUMERA 2 0" z ; blivit så omfattande och. kräc "vande: atp « det är nödvändigt: att "de politiska: partierna och: politi mnårgsyss re --Därför -är det, nöd indigt att |. "de politiska partierna och poli- tikerna börjar tänka -på en: spe - cialisering; Det;är troligt att. ut-, vecklingen -pressar., "fram en. så- dan.; Meri -pärtierria :kan” gott fö- och. :göra en bodel ning:; rikt kormmer: ändå; gränsen, aldrig” att linjeras "att. -| vis för regeringen en sådan ar-ly - Isle «Genom : att: uppsöka" de Den söcialdemokratiska tidning- en Aktuellt har visat den från partiet tidigare kända irritationen över de. affischer som 'Jordbru- kets. korisumentupplysning -under :sommären: hade uppsatta på olika platser .ute i landet. -”Aktuellt” hävdar hu att det. socialdemokra- tiska : jordbruksprogrammet .' har ”utlöst ” en ” affischkampanj med buskpropaganda”. 'Hur”' detta nu kan förklaras -vet ingen. Skyltar- na har; veterligen varit uppsatta på husväggar och i regel icke var rit skymda;av några buskar, vil- ket" ytterligare torde ha medver- kat till sossarnas vrede. Troligen hade . man. från det hållet före- dragit ' om. affischerna 'delvis ha- de varit ”buskpropaganda”, , » Man" fär i ”Aktuellt”: även. veta att: "kampanjen" är. organiserad från etsar som slår: vakt. om [mönöpolifitressen i prisfrågorna”, Vems monopol kan det vara? öjligen i. .” socialdemokråternas? Detta : parti, har: nämligen under ett-stort antal år haft det väsent- liga avgörandet.i alla" frågor 'som har” gällt jordbruksponten in- butiker, som håller konkurrens- ; kraftiga - priser, kan - köparna »själva. påverka. priserna. Hittills har konsumenterna visat sig allt et "prismedvetna. vid :inkö- «Vid: prisbedömningarna. bör : stormarknad, när sam: finns” 1 hemmjabutiken; pris Lå Konsumenten betäla: för bekvämligheten satt. får. handla :(Hudiksvalls- - scfianingen, inte /ett' :kunnighetsbehov+; från” - båda 7. 'administrationsformerna tillfredsställes. Börja . - föstra Jandstingspolitiker; kropps- och mentalsjukvårdsfor- merna till -en enhet.” Landstin- gen . vidgar sitt skålengagemang och kommer även efter 'ett riks« dagsbeslut : om 'primärkommu- nalt huvudmannaskap för det in- tegrerade gymnasiet att behålla vissa sektorer, Man kan inte hål- la för uteslutet -att landstingen också: ålägges. eller frivilligt ax- stingen” får "mera" "uppgif. : - "kom unala "sysslor. Som ett. be- ” expansiv . och lar".ett fördjupat" engagemang i ungdomsvärd, ” nykterhetsvård och kanske även åldringsvård. "Men det- är. ett framtidsper- - spektiv: Landstingens verksam- het är emellertid redan nu så i: en. omedelbar framtid . ytterligare utvidgad 'att förtroendemännen behöver gott om tid om det arbetet skall full- göras med den grundlighet som deras väljare; har rätt att kräva. ' Landstingsarbetet blir mer och mer, speciellt för de ledamöter som har platser' i .nämnder och 'h digt - vänsterhandsarbete Kan t inte betraktas. UTLÄNNIN GAR RESER. HEM. 4 konstaterar Veckans affö rer: med” anledning av att Sve- "rige under de senaste månader-'] ria" för: ”första gången på. Jänge "haft: en nettoutvandring: : Antalet” "arbetsanmälda - ut "ningar | minskade ' under andra kvartalet med 2.000 och uppgår ill "167.000. Hela minskning- klaras av att manliga fins- "ka industriarbetare rest hem i- ” gen." I” vanliga fall brukar'ut- vandringen mer än uppvägas av. . en-ännu större. invandring. Men nu har. alla nationaliteter utom jugoslaver, . greker och : britter « minskat -i, antal. .Med tanke på «den skärpta invandringspolitiken i är den totala nedgången kanske inte: så. förvånande, Men förkla- ' ringen kan delvis också vara de ovanligt . många permitteringar- na inom "beklädnadssektorn och att en del utlänningar rest hem enbart över sommaren. "Först i höst kan man säkrare bedöma den skärpta invandrings- politikens utslag i statistiken. > "TI veckling” . inom jordbruket "som "lläggning av de: verkliga intentio- > j underskott "| syftar: till en' likaställning; f ned åstadkommas utan ett gränsskydd klusive prissättingspolitiken — alltifrån förhandlingarna till slut- avgörandet i regering och riks. dag. -”Aktuellt” förklarar att man även i framtiden skall ha en stor livsmedelsproduktion, ”men , folk som arbetar 1 lantbruket ska inte släpa efter; de ska ha' samma standardutveckling som andra. Därför måste också. jordbruket i framtiden . fungera .på ungefär samma villkor som andra närings: grenar” vo esta Det är Visserligen skönt att. ve- ta att tidningen Aktuellt anser att lantbruksfolket. skall ha sam- må "standardutveckling som and- ra. Det skulle emellertid varat än- nu mer glädjande :om detta visa- des även i handling, Det program soclaldemokraterna har att. bjudå på ifråga. om..jordbrukets ekono- miska framtid och speciellt pris. sättningen ” på " produkterna ger nämligen inte: någon:'som helst garanti: och knappast. ens utsikt till en skälig” standardutveckling inom lantbruket. Det går inte att förena den ovan citerade inställ- ningen. om ”samma . standardut- inom - andra: näringar ' med . hotet om en prispress som skulle kun- na innebära priser på jordbruks- produkter väsentligt under 'pro- duktionskostnaderna ':1- rationellt drivna företag. "Det. likaledes ovan. citerade ut- trycket att jordbruket i framtiden skall fungera på ”ungefär samma villkor som andra. näringsgrenar” är ingenting annat än den mörk- nerna som «de "soclaldemokratiska debattanterna :inom” jordbrukspo- litiken alltid ägnat' sig åt. Vi vill gärna. ånyo - erinra ' om -'att. jord- bruket . förvisso ” fungerar "som andra . : näringsgrenar, men : att jordbruket - har” en annorlunda grundförutsättning 1 vad. gäller villkoren ” för” prisbildningen : på den > internationella”: marknaden. Det -:är .. denna internationella marknad. som . utan -statliga. :in- grepp i form av :gränsskydd, skul. le. forma... konkurrensläget <> för i lvärts (längere. liksom "för andra : bruket. inte" i' något. land. kunnat ta . upp,:. helt "enkelt-' därför, . att prisbildningen "genom ; variationer | räellan "tillfälliga : överskott resp. inte "på: något... sätt äterspeglar:. :produktionskostnads- läget irett. modernt jordbruk. Det- ta faktum. vill man från 'socialde- mokratiskt håll” alltid: blunda" för. Man. bluffar sig. fram. och försö- ker "framställa "jordbruket såsom en':' näring.: vars... företrädare £ :går fram "med orimliga" krav. Ma ker "göra gällande” att ma om » jorgbruket : i' förhållande" till andra ' näringar. "En" sådan: likå- ställning "kan :" emellertid z i eller". annan'. form: av ingripande 1: prisbildningen för:att eliminera de effekter söm eljest” uppstår. på grund "av" en” orealistisk : världs: marknad... Man "blandar : bort: kor- ten på: ett synnerligen" fult sätt, men; hos människor-som 'inte kän? ner till”de' egentliga "orsakerna till den prispolitik som bedrivits på jordbrukets område är det inte alltid möjligt att genomskåda vad som . döljer : sig bakom” ;propagan- dafaserna.: M Efter att ha' avgett. det sedvan- liga löftet " om " billigare mjölk, billigare margarin och billigare socker går Aktuellt in på: en kri. tik” av oppositionens "ståndpunk: ter i jordbruksfrågan och påstår att ”antingen vill. .man konserve- ra : jordbrukarnas: problem och öka : fattigdomen på landsbygden eller ' också vill "man lösa proble- met genom "att ständigt öka pri. serna”. " : Vem är det som vill "Konservera jordbrukarnas problem?" Är. det månne den s. k. oppositionen, som önskar sådana, villkor för jord- bruket och: sådana huvudlinjer i jordbrukspolitiken' att folk vågar satsa på denna näring och inves- tera pengar för. att åstadkomma effektivare företag? ElHer är det socialdemokraterna och ' deras medhjälpare i den 8 k "majori- tprispolitiska "Problemen för fram- tiden- rekommenderar en 's. k. ”produktionsreglerande - prissätt. ning”, vilken bland annat: skall kunna innefatta en prispress som i realiteten kommer att innebära att rationella företag inte'får si- na. produktionskostnader täckta? Var och en torde lätt kunna kom- ma' underfund med vilket system som leder'.tlll'”konservering av jordbrukarnas problem och till en ökad fattigdom på landsbygden”. På lång sikt torde det dessutom bli möjligt att nå:'de för konsu- menterna 'gynnsammaste' priserna om man redan. från den tidpunkt, : då en. ny jordbrukspolitik skall tillämpas; utformar denna" politik på sådant sätt att "företagsstruk- turen .. förbättras . och "att även" i övrigt. intresse - för satsning -på funktionsdugliga. företag stiniule- ras; Detta' kan”rimligtvis”inte'ske genom '--det . socialdemokratiska förslaget med en' prispolitik för jordbruket, där ovisshet blir det enda som är: säkert, . fen I fortsättningen kömmer - tid- ningen in på bostadsfrågorna men anknyter därvid åter till jord- brukspolitiken och "påstår att and- ra: riktningar -1 samhället -”at- tackerar en jordbrukspolitik, som utveckling på livsmedlen”, . 1 det- ta sammanhang finns' skäl att er- inra' om att om 'socialdemokrater- na önskar en "lugnare prisutveck- ling i framtiden på livsmedels. marknaden än vad" som : hittills varit förhanden, torde-detta enk- last. kunna nås genom att angri- pa. de sektorer, ' där: priserna :på produkter : och -tjänster starkast påverkas aven inflationistisk: lö- nepolitik: Man: kan rimligtvis” 'in- te"nå en ”lugnare prisutveckling på, livsmedlen” genom att angri. pa jordbrukssektorn, då man vet att skulden. till prisstegringarna-i detaljledet . främst ligger: på: de områden ; inom förädling. och :di- stribution, där '-löneavtalen styr en väsentlig del av: kostnadsut- är. €I en: framtidsvy s Stockholm” (TT). | "Formvävda.; byxor, - kalsonger, kjolar, klänningar. och .' skjortor avtecknar sig. som en framtidsvy och "en: tillverkning pä”detta 'sätt av't. ex. fritidskläder. är kanske inte. ”så långt avlägsen," framgår det. av: en artikel i- tidskriften Textil och 'Konfektion, ..Formvävning kan tillämpas. på Jen mängd olika material, Det mest prövade är glasfiber, -men. detta gäller också; t,. ex. rayon, syntet- fibrer, bomull och. de nya töjbara materialen. Nyligen har -man. lyc- kats .. spinna” fibrer ”av” rostfritt stål, vilket kan ge en ny aspekt |? på problemet. med: textilförstärk- ningar. fsov dv Några exempel på: redan. nu el- ler i: framtiden möjliga produk- ter,. som" skall "kunna 'vävas ”di- rekt till sin önskade form, nämns i artikeln. Rak slangväv med: cir. kulär,- oval, kvadratisk' eller rek- tangulär tvärsnittsyta kan använ- das till" lådor, ' behållare, pappers- korgar, tryckkärL rörledningar och .- raketrör.. Vävningen vållar inga problem; den svaga länken vad gäller hållfastheten "är ” fäst- minstone varptrådarna är. avskur- na. Där. kan man tänka sig! en söm. Slangförmiga Produkter med nä- got varierande diameter kan man även tänka sig att framställa ge-|l. nom 'formvävning.: Det är sådant som :'. byxor, ” kalsonger, : kjolar, klänningar och skjortor. Lämplig produktionsmetod - är" flerlagrig slanvävning :med varierande - dia- meter - genom "ändring" 'av sked- bredden." Efter : vävningen sker formpressning.. till ''slutlig "form. Här bereder . vävningen! inga di- rekta -" svårigheter; ' Vid: bredare väv" kan skeden utföras så "att den ' går att kontinuerligt" skjuta ihop och dra ut, som ett drag- tetsgruppen inom "jordbruksutred-" ningen, vilka "som lösning av detillräckligt stor och genom form- spel.. Breddvariationen kan.då bli > Det frenetiska' i framtiden ger en' lugnare. pris-| | . Inrikesminister. son har visserligen vid olika AS | fällen gett löften : om, , att gles-| bygderna skall få stöd att uppe- fruktåde' beskedet New York har kommit, .General- hugg vill: "avskaffa detta ,barocka sekreterare ' U Thant avgår! och system, , står inte ; till, förfogande. för enl" ., ny period. Nyheten har » utlöst |- i farhågor för en ny kris för världs-|" organisationen, De är alltför väl-| ket personal. Det är lika. mänga grundade, : st : Betecknande : är. stormakternas Men så behöver, Sveriges" Radlo” '”anistrångningar ' att : övertala U 'Thant” att kvarstå i av vilka 53,8 miljoner behövs varje fall. under en övergångspe- TV. Det är "betydande" sämm riod. Men: det "är just: stormak- ternas agerande och Vietnam-frå-T gan "som "förmått "honom till be- slutet. --- Ändrar -sig- U.. 'Thant .tor- de det. inte. vara .så mycket tack väre :stormakternas 'öriskan utän fastmer - framställningarna den 'afro-aslatiska . gruppen. Men hoppet att den lyckas i sina för- sök, är inte heller stort. : 4 jenda -.programmet. Det -måste Xx En ny FN-kris är ett faktum. I Sundsvalls: Tidning: Rune J ohans- |. Ty från höver, innan man med ett svärds- ”' skånska Däsbladet”” ) Sveriges "radio begär ör! "mye som "i. en mindre :svensk, stad, - fen” tid då även. "mycket väsentll,. ga investeringar får: anstå 1 brist. på" pengar. " Styrelsens vicé, ord 'rarnide, "chefredaktör, Allan" Herner us, anser, Inte: att: det, brådskaF "med: ett program 2 i TV. Det..har: han: rätt 1. Mera ahgeläget måste det vara att få något innehåll” och variation” på det ”huvarandå från fa riktigare att satsa på”"att ör. två ett. bra, "program. stället; Dala-Demokraten. Är; hr” "Palme riktigtö -säker: att han” Inte. tar” ett' steg. mot, s -| Bedriver. Jaldrig några "finjusteringar," åstad]: komna genom . marknadsöverva- det okt ae vsande oc ning av "lock och botten där: åt |: när skatteunderlaget sviktar som följd - av” avfolkningen, . Men' det brådskar i så fall med planlägg- ning och praktiska åtgärder; Me- dan utredningskvarnen” mal dör glesbygden. Enbart. solidaritetsför- klaringar hjälper inte. : VästerbottensKuriren. ef perspekti- rari ingår; Satt: int bortse rån : "statsmakternas: ansvar: : för pris-; och : kostnadsutyecklingen. an från det hållet "en kan inflationsfrämjande politik - kande” orgån, :. förhindra : en ' för den. enskilde, ogynnsam: utveck- ling. "Vakenheten : måste. därför alltid gälla mer- än | inköpen Vv livsmedel och”: annat" som 'privat-J' hushållet kräver. ” Prismedvetan- med al och a kartellnämndens . nu redovisade "undersökningar : ger)? en upplysning om hur totalt. fel- aktig dyrortsgrupperingen är. Det I visar sig. nämligen; att Malmö är dyrare än dyrortsgrupp 3 medan Göteborg ligger" i: fyran” och Stockholm . i femman. Även om regeringen nu- mera är: inne: på en , avveckling av ; dyrortsgrupperingen "så mäås- te man fråga sig hur många: be- vis på dess felakt. ghet man be pressning kan man sedan få fram ytterligare formändring. Här ifrå-|x gakommer- framför allt. töjbart material som Lycra, erépegarner öch andra” töjgarner. hålla - den - samhälleliga ” servicen, |! longsfähig "för att' släppas. radio, och TV: "Det hör till de; ciallstiska. axlomen att -reklamen. tillhör. det kapitalistiska syste mets : mest dekadenta drag. ' "Med äess AN an producenterna allmänheten. 7 både: Stockholm och |. Göteborg. . Men . Malmö Egger i - Nyttan av "böriöan inget t tvivel. om: Det, verkar - däl begränsningsperlodern -Man tror. att. det i framtiden inte kungöres på: sett: Vettlgtsoch för & sätt ären wun: skall vara möjligt att framställa färdigformade varor, speciellt som det .kommer fram nya . material, som. kan -formas lättare och som också . efteråt behåller formen; Man kommer då att' kunna spara och tillskärning. Maskiner som mineras 'helt eller "delvis. För att produktionen skall löna sig måste den: dock + vara: ganska stor. -En tilverkning på: detta sätt av t. ex. fritläsklager är : . kanske. inte” så I gerlåtenhetssynd ' "so borde "sätta en ära I att ge kvitt. så: "snart & som möjligt in; på visst: arbete": som. sömnad: krävs för dessa arbeten kan' eli |" ”-Jesus sade” 2 Prisstegringarna mäste e stoppas > Vilken politik Skall bestämma framtiden? Den: ;socialdemokratiska regeringen har miss- - lyckats — — Lex. med bostadsbyggandet och i i kampen mot inflationen. Socialistisk dirige- . ting och detaljkontroll kan inte bygga upp ett effektivt och trivsamt . framtidssambälle. Ständig inflation under socialdemokratisk” regering vill vi inte godta. Effektiva åtgärder mot prissteg- : fingarna måste vidtas — såsom centern krävt i riks- dagen. Till barnfamiljer och | Peiokomsttagare måste särskild hänsyn tas. Bostäder åt alla över hela, landet Fler och bättre bostäder måste byggas över hela landet. Regleringar, som bromsar en sund konkur- rens, måste bort och byggnadsproduktionen hållas jämn under Året, så att bostadskostnaderna kan : hållas tillbaka. rs Dags för förnyeke : "Näringslivets effektiviseri ng Det svenska näringslivet måste blå a. "genom. en skattereform och genom ökade investeringsmöjlig- heter ges bättre förutsättningar att. konkurrera på " världsmarknaden, För att vår livsmedelsförsörjning » skall kunna tryggas, måste jordbruket ges goda möjligheter till. effektivitet och lönsamhet, ligheter att verka, skapa Det realistiska. alternativet: CENTERPOLITIKEN, SPOL TIKEN låvgt avlägsen; "> > > : Aktiv Iokaliseringspolitik Näringsliv och bebyggelse bör spridas över hela landet. Ett välplanerat tätortsnät ger människorna . arbete, service. och förströelse -— utan storstadens : köproblem. Ytterligare koncentration till hopträng- ; - da storstäder måste därför effektivt motverkas, Socialdemokraterna bar inte kunnat bemästra ut-. vecklingen. ' Samhället: skall garantera frihet och trygghet för människorpa och ge dem goda möj- och ta personligt ansvar. . och sanningen- och livet; kommer till "Fadern :utom- genom migT:. nu: kännen .I. honom . och haven sett honom, (Joh,:14: 6, 7). När jag var. bara ett barn blév . min far dödad -I -kriget..i; King. K Man sade till min lille bror och mig att han givit sitt liv för: kej- .|saren och blivit en gud, som. ha- .Ide.sin boning i det, nationella , krigsmonumentet, ' Vi: ”prukåde |tillbedja vid värt biddhistiska CM | miljealtare . varje -möorgön > kväll,- stolta ' över att vi fi - Isa. vår vördnad särskilt” för '. ]fader..Vi skrev till. honom 'med adress: till - vårt; familjealtare och talade om för honom vad vi ville ha-till våra födelsedagar. Senare -|upptäckte. jag att de gåvor. som sades: komma. från min:-far: shade :|skaffats av mor eter / andra tingar. co een ak När jag mötte” evangeliet - och fick höra om vår himmelske: Fa- der "och" hans Son, förändrades fullständigt min. uppfattning - om vn att min döde -. fader” skulle vara Frysk ar Pg "lärt: känna e, levande -Gui MN. himmelske Fader, :. Jen vär ag lärde mig också es vi till Honom går genom hans agen -|fvår. Herre Kristus: Vi" behöver icke” skriva brev eller önskelis. tor, men i. vår Frälsares namn Fader nja. till vår” himmelske m har: och" älskar oss, :: omiorg.s RR vo sö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.