Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
> Riksdagsmänne ” peråoner tillsatts inom, kon- (8), Övriga fyr Bammanhällning och solida- ritet — den ' bärande idén a Jordbrukets ekonomiska D 4 Annonsera ettektivt! Annonsera 1 föreningsrörelse ' NM LAHOLMS TIDNING nn ; - -. -. X . ” one : . — NR oc - " Redaktör och ansvarig utgivare: - . R, 257. ARG, 3 eo a S a & utgivare: NV JV G st re rs os För | Bertil Nyblom ' FREDAGEN DEN 4 NOVEMBER 1966 Lösnummer 80 öre ee I: na se cc - vid mordförsök OAS JE s . "på sjuk hustru Ett försök" att begå ”barm- härtighetsmord” gjordes på tis- dagen I ett sjukhus i Indiana- polis, där en 54-årig fabriks. arbetare -knivhögg - sin - cancer- sjuka hustru, i or Mannen blev omedelbart om- händertagen, — Enligt polisen hade han förklarat: . Jag. gjorde det för att Jag skade henne. Jag: ville Infe "att hon skulle lida kHing- re, 1 H H : Kvinnans skador tande, är livsho- a Virket r > mer TR 8 Co PE mera i årslön : . oe ” NM Riksdag; ledamöternas, löner. « skall höjas. "Men ör att ge- Hon ö lig ärd har ett smussel star- tats som” : enligt Expressen . "torde sakna ' motstycke i riks- ; dagskorridorernas länga histo- ria: För att förbereda ärendet har en liten delegätion på fem stitutionsutskottet. Ordförande I "delegationen "äär utskottets : ordförande Georg. Pettersson en höger- many en centerpar Partist och en socialdemokrät. Delegationen ' har. beslutat |' tilkimpa' komplett . sekretess Enligt de planer som hittills ickt 'utf ämnar man höja nu- rande . grundarvoden i cirka . 35 000 kronor "om -året till ungefär 43 000 kronor. Ut: över demia' ”grandlön” har 1e- dåmöter i; bosatta >. utanför Stockholm nu. ett' tillägg på 930 kronor i månaden under den tid riksdagen är samlad. Enligt uppgift ämnar dele: gationen , föreslå att 2000 kror nor .av grundarvodet i fram- " "> (Forts. å sid. 3V - Importen av "arbetsverksamma och invand- w upp den här frågan, manade "”arbetsmarknadsstyrelsen gene. utlänningar "inte kommer överens om hur . mellan utlindsk och inhemsk ” arbetskraft : att blomma 'upp. a” blir utredd ”— Om! arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer den svenska invandringspoliti- ”ken : skall utformas kommer de latenta motsättningarna Utlänningarna utgör nu fem procent av Sveriges 3,5 milj. ringen ökar. ' - .— Ni får skynda er att reda raldirektör Bertil Olsson vid Barmhärtighet.. - ” omedelbara närhet fanns nå- Lo Den unge. sågverksägaren Ingvar Eriksson i Oxhult, His- hult, behöver inte gå långt för att få argument, om han vill övertyga lantbrukare och andra "med för den delen om fördelen av att gå, på hans.- nya - linje. I sitt sågverks got, söm säkert en gång varit en snygg inhägnad. Nu var stolparna genomruttna och av det som för några år ' sedan Ung sågverksägare i Hishult : + Satsar på träimpregneringen varit en rak och gärdsgård såg nu ut som om det utsatts för en "tornado. En stolpe nickade ' åt ett' håll och en annän "åt "ett annat. ” .— Får bara lantbrukarna veta hur lätt man kan elimi- "nera sådana här historier och ha "en: inhägnad "som står " orubbad i minst 40 år, då skall det här gå bra, kom- - menterade, hr Eriksson. ' prydlig ; na låtit installera en impreg- neringsanläggning, som han hoppas mycket på. Bakom lig. ger Anticimexbolagen, som hyrt ” ut - apparaturen, men driften och resultatet ligger helt i he Erikssons händer, — När jag för sex år sedan . övertog 'sågeriet av - min ' far, berättar han, var det en gans- .ka blygsam anläggning. Men nu har vi byggt ut-och mo- . "Han har nämligen i dagar- äcker;' menar "Ingvar. Eriksson.-q Y att. omvandlas: till: helimpregnera! en sådan' helt natnur-. ist, en folke |: . Apparaturen .funger ar till full belåtenhet, konstaterar sågverkschefen -. - i allt, ' att inse hur oekonomiskt det ' ändå överraskande stor. :'. "problem att klara, sa hr Eriks. -'sön, som också berättade att kalin 18 ä 20 kbf.l 2 '. Boliden och 'mycket' giftigt. ” ”torkåt; "en. procedur som bru. >" kar ta: omkring en vecka, fort- |. derniserat : och fått betydligt större ' kapacitet. : Genom -. im. | -Pregiieringsanläggningen -hop- pas vi kunna utöka kapacite- ten ännu mer, » esse te Representant Sixten Ek- : ström, :Stockholm, "som över. » vakat' installationen, var fylla av optimism. DN oe ”— Ju mer det blir känt vil "ka, fördelar man vinner ' på att använda impregnerat trä i som utsätts för. vind och väder, desto fler, kommer är att använda trä naturellt, förklarade han,''- rr sa ' Även 'om anläggningen hos' hr Eriksson inte tillhör de " större i landet, är kapaciteten 2 150 kubikfot på åtta tim- mar. skall' inte” vara. några . Han i varje ”kok” kan 'ploc- : Impregneringsämnet I: svenskt, närmare bestämt från Men bara fram tills det icefter. : kansman behändrfade till Ingvar . Eriksson, till | -”Rätt”-plågan har börjat bli '].' besvärande i höst på flera håll i landet. Namnet är emellertid ; inte" fullt: exakt, påpekar en fackman '— det. gäller i de allra” flesta fall. skogsmöss, "åkersorkar och. vattensorkar, medan den vanliga bruna hus: råttan inte visar så stora! var de ”frilevände” gnagarna. Des- sa varierar så mycket, krafti- på ett givet område ena året till bara en enda det nästa, i ytterlighetsfall. a '. Någon fast variationsrytm har man: inte heller kunnat påvisa i dessa förändringa även. om vissa forskare för- -åriga..... solläcksvariationerna och man på andra håll velat (Forts, å sid. 7) TN - längst i norr också fjällämlar, . riationer i individantalet som |- gare. — från 1000 individer | sökt ansluta dem till de 11- -tala omr en rytm med tre eller Våldsam ökning av gnagare > > "oo Skogen och jorden utsatta fyra år mellan ”topparna”, | ”.—' Hur som helst tycks vi just nu vara inne i en topp — och denna gäller praktiskt taget hela landet, berättar är » Nils.H. Höglund vid Svenska - jägarförbundets viltforsknings- anstalt Boda i Enånger. ' 2" — Uppgången började redan - bli märkbar förra hösten, med en: del. skador. på nyplanterad 'skog under vintern som följd, säger dr Höglund. Vintern var |- också så . pass gynnsam för gnagarna. att de- kunde fort- " sätta att föröka sig i sina bon "nere" i snön, och nu'i höst nära. -.Vad som- följer brukar "vara" en "krasch", där individ: "antalet inom de olika gnagar- arterna minskas snabbt. och katastrofalt, så. att det. sedan tar flera år innan en ny ök- - ning kan komma i gång. Den : senaste toppen -hade" vi 1962 " ver på smågnagarna har emel- och" 1963. De rovdjur som. le- (Forts. å sid. 3) Ökat underskott | milj. (1030), L > .- ” . i turistbalansen ' Uppehällskostnaderna vid utrikesresor, även kallade tu- ristbalansen, visar för tredje kvartalet enligt ' riksbankens statistik ett underskott på 270 milj. kr. mot 200, milj. samma kvartal i fjol: och 132 milj. 1964. Valutainflödet blev 187 milj. (181 milj. resp. 181 milj.) och valutautflödet 457 milj. (381 milj. resp. 313 milj). za DET: FINNS SÅ MÅNGA RU PA ALLA. HELGONS. DAG VI GÅR ATT: LÄGGA. ROS OCH. LILJA-NER VID NÅGON GRAV' OCH MINNAS ÅR”! SOM "ALDRIG KOMMER TILL OSS MER NT. "SOM .EJ-HAR GRAV. ATT GRÅTA VID, ” SOM BÄR I ENSAMHET EN RING FRÅN EN: FÖRSVUNNEN: LY CKOTID. SÅN SN S "OCH KANSKE VÅR TANKES sy ar et i JEN ÄLSKAD HAND. 1; MINNETS i TYSTA TEMPELVRA — DET -KOMMER TILL OSS ORD VI GLÖMT VI :'SMEKER ÖMT FÖRST: I, DAG FÖRSTA : > OMKRING PÅ ALLA HELGONS DAG VI STÅR VID "BOTTENLÖST: MYSTERIUM -—— : ROS ' OCH LILJA FÅR. «IDEN GRAY, SOM EJ HAR NAMN, OCI. RUM, en Nils "Thorén. ” Nigare en ' Sibirienvinter': i stil chefen, generaldirektör : Erik Upmark, som. svarar: ' Lt > — Vårt utgångsläge är bätt- re eftersom vi nu har värmda : växlar på de "strategiskt - vik: -tiga punkterna, vi har en hög- '— men för att få'tågen att terförhållanden "åtgärder som man. helt enkelt "ett år till ett annat. Alla åt- med den, förra? Veckans affä- " rer'har ställt frågan. till” S.J : re beredskap i verkstäderna, ' .' vi har fått flera snöslungor: rulla "enligt tidtabellen även under extremt besvärliga vine(” krävs natur: , ligtvis synnerligen omfattande" :: inte' hinner "genomföra från . . är :de fraktsiffror, men i, höst : 1 gärder kan inte heller genom: föras. Somliga kostar nämli- gen. mer än vad "nyttan; äv «dem är värd några få år un- Tok På" en fråga om lönsamhe- ten även i fortsättningen kom- mer; att förbättras ' ger gene- raldirektör Upmark. följande svar: > : är ett konjunkturkä S- ligt företag — känsligare än de flesta. .Vi' här märkt det i höst... Om industriproduktio- nen -inte stiger med mer än . en.procent sjunker våra trans- porter eller stagnerar. Det se- naste: uppsvinget 1963 kunde vi direkt avläsa i våra stigan- BATTRE: har vi sedan I mitten av sep. "”tember" sett godstrafiken avta. + i 0 Sommer :: Napoleons skatt En Moskvatidning avslöjade på tisdagen, att man troligen har lokaliserat Napoleons rys« ka krigsbyte till en liten sjö vid Smolenskvägen. Tidning en föreslår, att skatten skall hämtas upp bl. a. med hjälp «av ingenjörstrupper. : « "När de: franska” trupperna . hösten, 1812, retirerade från Moskva, förde de med sig ”en "ocrhörd mängd värdeföremål": NS - T Ufa "(Fors å sid 7), pero f Ner l es eta uu För = tolv t.o.m. september i- år. blev det ett underskott på 705 milj. kr. mot 559 milj. motsvarande period t.o.m. september 1965. Valutainflödet var 499 milj. (471) och valutautflödet 1204 - — Röda äred:- ' Knäreds. Rödakorskrets.. hade i går arrangerat sin traditionella höstfest i bygdegår- '. den, I varje fall till ”en, början var det fätalig anslutning, givetvis beroende på att väd- "ret var långt ifrån gynnsamt. Programmet, som bl. a. upptog musik: av kantor Sven - ”Rubensson” och. hr: George Bengtsson. samt uppvisning av Ränneslövs folkdanslag, blev : uppskattat och f rsäljningen, verkade gå riktigt hyggligt. På bilden 'en del av publiken .samlad vid försäljningsborden. ' ol
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.