med sina slfferanalyser. « sr , bör , Fredagen den 4 november” 1966 a L T "Fredagen den 4 november 1966 Två teorier: -" Med stort Intresse" motsågs höstens remissdebatt främst av ' den anledningen . att” man nu iskulle få ta.del av soclaldemo- ”"kraternas syn på valutslaget och « deras tolkningar av. orsaker och verkningar. Tillräckligt lång tid har nu förflutit” för att päårtler- nas : experter skall vara klara . Zz ” PENSIONARERNAS : STANDARD vo ln ':Falu-Kuriren anser de "ekonomiska . villkoren otillfreds- "ställande för de gamla som en- > bärt har folkpension att lita till och påpekar att extraarbete säl lan lönar sig för dem; eftersom då marginalskatten blir orimligt - hög och de behovsprövade bi dragen faller bort.' Dessa frågor är föremål för interpellationer i riksdagen av två riksdagsleda- möter: ln .: Det har flera gånger tidigare till regeringsledamöter : och til riksdagen framförts starkt un- ”derhyggda" krav på reformer i hithörande stycken. Ingen: har därvid kunnat hävda annat än att gällande regler är direkt fel- konstruerade; men ändå har al. Ja ändringsförslag in till: denna dag fallit "under bordet. Finans- Inistern och riksd jorite- ;ten 'har' velat, det så. Det före- faller "sony om landets socialde: mokratiske finansminister fin- ner det vara fullt:rimligt att pen- slonärernas ”extrainkomster till större delen och i vissa fall helt går till skattelntäkter. . . Samtidigt som .socialministern — Tr avvaktan på utredningsré- sultat och beslut långt in i fram- tiden — finner sig i att åldring- är med enbart folkpension lever otillåtet nära svältgränsen, + EN SPONTANA INVAND-: "RINGEN (ve Il. Sverige är säkerligen ing- An LAHOLMS TIDNING om en förlust: | '. Regeringens ' främsta ”företrä- dare I remissdebatten ,var stats- ; ministeri Erlander "som talade7i andra ' kammaren och - flnansmi- hister Sträng” vilken förde 'or- det 1 första kammaren.: "Bada framförde var sin teori. om” or- sakerna till "den .Socialdemokra: tiska tillbakagången, men” ing- ;-éndera ; presterade någor över- tygande argumentation. ' : Uncle betyder som bekant on kel på. engelska, men .det har en annan ' betydelse också. Om Jag: inte tar alldeles miste. finns . det ett amerikanskt uttryck, ropa on- kel, crying Uncle, som är vad en pojke, ropar när han är i slags-' mål. och erkänner sig - besegrad eller ursprungligen när han vill. ha hjälpe: 00 Crying U.N.C.L.E. är alltså : vad, en hårt prövad värld gör här: den ondskefulla organisatio-, nen. THRUSH ställer till' med . Finansminster. Sträng ' menade | elände, och då rycker Napoleon: att oppositionen vann valet tack | Sölo, soch Illya' Kuryakin ut och vare sin fördelaktiga "ställning räfdag, världen. mv Dn Ga vilken tillät hämningslösa utspel "-Otvivelaktigt är det så: att-Naä- och överbud som inte regering-] poleon, Solo är "menad. som den . en '-kunde -hänga på - eftersom störste hjälten, men päde I DSå a. a ör” -Joch.-här tycks det ha blivit så,., den har ansva ret. för utveck att: tittarna tycker mera om Illya,' ”' lingen i samhället... eter EET Sa Vs et Den'”som" har 'valdebatterna 'i minnet ”konstatérar lätt "att: hr Strängs ' historieskrivning är fel- aktig, Centerledaren hr Hedlund — som hade. 'de största fram- gångarna ' i -valet :—" hemföll minst av. allt åt någon 'änsvars- " lös, överbudspolitik, Han ;dekla- rerade ju istället' öppet 'och är- ”Jigt att nu måste: kostnadskrä- 'vande reformer ställas på fram tiden tills" vi” fått” balans 1 sam- hällsekonomien.' De väljare som föredrog centern framför” soci- äldemokratin gjorde det av andra skäl än vad hr Sträng' ville gö- ra : gällande, = ml SS . "Ännu - mera halsbrytande ter sig hr'Erlanders' bortförklaring- ar” till ;regeringens valbakslag. Hans. teori . om. att valet.hade en förlorare. — : soclaldemokra: tin.— men ingen vinnare är så : verklighetsfrämmange': att . man har svårt. att.ta den på verkligt Jallvars sj fordons rn : Socialdemokraterna = SKOTTE. Denne heter: privat David Mc Callum och är skotte till födseln. Sin" födelsedag "firar han den 19 september och han är född i. : Glasgow, men det har varit stört ' omöjligt att få reda på vilket år :' han är född. Så.förfärligt gäm . mal kan han dock knappast. vara, AR eftersom det finns biografiska : 5 SEEN uppgifter som säger att han 1945. Rollen som började” få engagemang '”som barn” "hos BBC med att:imitera c olika "dialekter. Och' mellan 1949 och 1951 gick" han "genom" the |. Royal Academy of Dramatic Arts i' London, Ska vi gissa att han var ungefär nitton år när han om in där. Över fyrtio år: bör han knappast vara nu. -. i > Hans far spelade 'första fiol i London Philharmonica: Orchestra, en mycket fin orkester, och mo- dern var cellist, Föräldrarna träf- fadés -i- orkesterdiket till, en bio där ;de spelade till stumfilm, '-- ER das' i George Stevens : Bibel-film The greatest 'story' ever told, :- . . Och 'så blev han: kvar i Holly- wood . och började: göra : gästspel i TV hos. Perry Mason 'och Stu- dier i mod och" en. del andra se- rier.... . oo ' - Men det var inte förrän han fick rollen som Illya Kuryakin i Mannen ' från -.U.N. C.L, E. . som han slog igenom, ' och då skedde det mycket ' plätsligt. Han. fick stora mängder, beundrarbrev och dessutom god press för sin vän- lige, charmfulle ryss. s "CZ INTE OBOR, Nos . Fadern ville att David 'skulle bli oboist,: men den önskan 'res- pekterades : aldrig av sonen, som Korg + |hela uppväxttiden siktade :in' sig| ” Ryss är han som bekant i den a på teater.” När. han : var. 14 årlhär TV-serien, - där ju det gamla "BOR I HOLLYWOOD. Den vänlig ryssen som räldar + ärlden den tuffe men samtidigt vänlige och charmfulle rys- sen Nlya Kuryakin i TV:s spionserie Mannen från U.N.C. 1. E, blev David McCallums genombrott hos den stora publiken, kalla kriget ' helt ' försvunnit ” för att ge plats åt samarbete .natio- nerna emellan, : och' inte minst ' och " Ryssland mot gemensamma, överstatliga bo- mellan Amerika var, . år respektive, : för i-en fyravånings-, spanskstilad villa, - : : : Karl Sjunnesson, Han är gift med den engelska aktrisen Jill Ireland, en mycket vacker varelse som vi också sett på film en hel del, De.har 'tre söner som heter Paul, Jason och Valentin. och är sju, tre och två : De bor i Hollywood eller rät- Ttare sagt på en av kullarna ovan- tiorums-, | Aktuell Det är riktigt som hr Hedlund säger att oppositionen bör -full- följa den” politik som lett. till framgångsvalen 1964 och 1966. Vid båda valen har den starka underströmmen varit samlingsrö- relsen på oppositionssidan..: Den ” |har tagit sig skilda organisatoris- ka uttryck; men det väsentliga är inte "formerna, utan den-.'psy- "| kologiska effekten. Det går inte att stanna på halva vägen," oppo- sitionen fullföljer bäst framgångs- politiken genom att steg för steg bygga ut- samarbetet och ' redan nu så effektivt ' som möjligt: för- bereda en växling vid makten." - ot Dagens Nyheter. ' der säkert att det gungade. or- dentligt, men att döma av remiss- debatten anser. han sig ha. fast mark under fötterna på nytt. Där fick man ibland intrycket att det var . valets ”segerherre och' inte desd förlorare som talade. - Väljarna byter nog inte om li- ka snabbt, sa rö >; > Helsingborgs Dagblad. - propägandafälttåg,” som otvivelak- tigt kommer att grundligt förbe- redas ". till "1968, . måste med stor sannolikhet utgå från en. so- cialdemokratisk politik av i stort sett: nuvarande märke,” Och med hr "Erlander . i toppen .lär 'man åtta” procent..; av.i> äljärkåren fick han. jobb som elektriker på 2 H en" sådan. «> : r . Och sedån' gick:hans utbildning som” den brukar, i, England, Han hamnade i resande teatersällskap, vilket länge har: varit. en, utom- jämfört med valet 1982, och fem -.procent' jämfört med 1984 trots' » att" valdeltagandet. 1-år inte: var som ställer till : övergängsföreteelse, -; anser Bohusläningen, Det' fram. går 'av att/ryktet om de 'svens- ka” förhållandena helt plötsligt kan nå ut till/en liten turkisk by och där förorsaka något näst intill massutvandring till' Sveri- ge På turistpasst > Dr ; " Men grundläggande måstéö'va- lägre än "föregående . der skall: y "fakta att. stämma 'me; id. dessa :två” närmast al.; Hur” hr ”Erlan- .dessä/ obestridliga I q sina teo- rier är "obekant... Han gjorde 'in- te" något försök” att förklara I dettå' ekendomliga fenomen, Det skulle: för, övrigt vara "intr sant att -höra' hr: Erlander: få klära "hur centern "kan "få när är nära ra, att den svenska centralmak-| L ora N Ao dära ten gör klart för:sig, om iden | 120:000)'nya" röster”. geriom "ätt hnser invandringen vara .önsk- . socialdemokraterna stannar värd eller inte. Man-kan' inte frigöra , sig "från intrycket; att halvhjärtenheten vad gäller: satserna för att Introducera vandrare i vårt land! iymycket stor utstväckning beror! på, at centralmakten . inte. iiktigt, vet vad den vill, För sociäldemokrfa. terna är invandraffrågan ed lemma, Det 'är bekang'x' svenskt näringsliv behöver på fyllning av den samlade äfhets- kraften, men" detär” också 'be- kant att fackföreningsrörelsen inte lr så förtjust i invandring. en, Dirtill: kommer: bostadsbris- ten och annan resursknapphet, ytterligare prob. Men' ollka uppgifter och spe "elella svärlgheter kan inte för- svara ett passivt motstånd, d, v. 8, att man inte vill säga nej till Invandring men ändå gör det så : besvärligt för invandrarna att: mänga avskräckes, Centralmak- ten . måste bestämma sig och handla följdriktigt — det vill säga antingen ' stoppa invand- ringen, alltså betala returbiljet- ten, eller också se tll att hit- komna tas om hand på ett Vet- tigt sätt, : Den nuvarande låtgåattityden tills skandalen är sådan att nå- got måste göras '— exemplet turkarna I Stockholm talar för sig självt — måste få ett slut. För människors skyll! på KOMMUNEN OCH AFFÄRS. TIDERNA | Frågan om dispens från fast. ställda affärstider skall enligt in- rikesdepartementets till lagrådet remitterade förslag till Affärg- tdslag avgöras av kommunala organ. Ty enligt departementet finnes den bästa kännedomen om vilka vanor och behov som |. ta Den som registrerat kommu. nala organs fördelning av pla- nerade butikslägen eller det näs- tan maniska intresset för cent- ra på bekostnad av t.' ex, bo stadsorlenterade = Nvsmedelshal- lar, är inte riktigt så säker på de kommunala instansernas kön- nedom om ”vanor och behov”, Det finns många i fimmerda- len som häller på att något är bättre än ingenting. Nämnda| . krängelel ti Affärstidst — och många andra som vi får tillfälle att återkomma till un- der det femårs-provisorium som lagen representerar — ger an- ledning tro att ingenting ibland kan vara bättre än något, ma nämnderna anstaltetnå' slopas, de alkohol- skadade genomgående vårdas på sjukhus, skatterna på öl och vin APrit h bekämpa - minska” alkoholskadorna och medvVerka till" at alkoholkultur: skri Nyheter 200, AT . Skriften tycks! Böra , anspråk Ystemet "Slopas, ”alkoholför- ngent blrifri i vanliga bu. ”frniköpsäldern "genomgåen- Still18 ån nykterhets- "slopas, "nykterhets. I inte Ikoholbruket. utan i kåpaen "god er Dagens TA att komma med nya friska tag ”och djärva: mål med denna katalogisering "av välkända "gen. gångare 1- den alkoholpolitiska debatten. Vi delar de unga soci- aldemokraternas ställning mer än alkoholbruket bör sättas 1: centrum för Uuppmärksamhe- ten, det betyder 'ju inte att sam- bandet mellan dem kan neglige- vas. "Frånsett det gamla försla- get om ' vidgad prisklyfta mel |-- lan svag- och starksprit är det inte mycket i den senaste recept- skrivningen vi kan - instämma med. Alkoholismen är delvis ett medicinskt men 1 huvudsak ett ; SOcialt problem, som inte i förs- allmänna in- att alkohölskadorna hand klaras av med ”värd”' i uppsnyggad tappning, N Det är > inte. heller . med Sschvungfulla frihetsappeller man bäst hjälper fram en god alko- "+ holkultur. Se närmare nykter- hetsrörelsens och andras misstag konsumenterna i orten har ”otvi. | vid 'slopandet' av Brattsystemet, velaktigt hos de kommunala or. | menar DN, ' ee ganen”, Verkligen? frågar Fril = 0 tt? "Köpenskap: ' Li —— ordentlig -grogrund” för.: engelska aktörer. David -McCallum fick :'lä- ra'.sig Yrket | ordentligt, :: Mellan 1953 och:1956 turnerade han och spelade ända "upp till 52 roller om året, : Ret ot JUDAS OCH PERRY : MASON, one. Så småni hän” kallad. för att spela" Ju- gom härmnade han vid filmen:,ö gjorde en del 'medel- |Stora, roller hos Rank Film, in. n ar kom"till Hollywood. Dit T väntade. ka” mellanärsvalet- den "8 .novem- ber. går mot:'sin kulmen, Samtli ga' kandidater är nu aktivt enga- gerade i striden, sedan klubban slutligen "fallit för. årets tio. må- nader långa kongressession, Otå- liga kandidater: I representanthu. set och :senaten-lämnade: omedek bart Washington för att kasta'sig in i' valkampanjen i sina hemsta. ter, och, hemmadiéstrikt.' Några ha- deto”m. chartfa:' flygplan som TT ovelnber 'är merendels en. re nig och .. molntung; månad. :. fyllda4 tid.” Därom' minner. oss kanske särskilt Allhelgonadagen, som. fordom firades till minne av Helgon och martyrer: Hos: oss är denna dag en av. de större kyrk- liga. högtiderna. Tale gen SV Solen löper 'nu i'Skyttens: tec- ber." Man: skall i denna. månad göra ”svettbad” och all spis skall vara ”vårm”" enligt: den allvetande bondepraktikan, . I Skytten: sägs lop, att köpa och sälja samt föra hette det i .ett gammalt ordstäv. En uppgörelse i lärarkonflik. "ten är en' fråga av politisk ka- --raktär, som regeringen har an- svaret för, och då kan avtalsver- ket inte arbeta självständigt utan måste ha kontakt med departe- ment och regering, sade finans- minister Sträng i remissdebat- ten. Ja, det kan man hålla med om. Men det väsentliga är att - denna kontakt uppenbarligen in- te har fungerat tillfredsställande under avgörande skeden i för- handlingsarbetet, med resultat att avtalsverket ställt i utsikt lösningar som man sedan inte fått medgivande att förverkliga. ” Genom denna brist i organisa- tionen och den velighet i upp- trädandet som blivit dess följd bär arbetsgivarsidan — och i "första hand regeringen — sin dryga del av skulden till att det gått till konflikt. Med en mot. svarande fumlighet inom LO— SAF-sektorn kan man lugnt utgå från att Sverige inte skulle ha nått sitt just nu kraftigt skam- filade rykte som ett arbetsfre- dens förlovade land, (Dagens Nyheter) gängelsens och - höstens vemods-. : hette 'det vidare.:..- fd ken; där "den är från mitten äv månaden + till mitten av: decem- vidare, 'är det gott att göra bröl- sig i>nya kläder. ”Allhelgonada- gen” bestämmer: vinterns väder”, Kommer” då vintern , skridande, ; kommer den 'Andersmäss ridande, I Vit Mårtensafton' ger grön "jul | Hubertusdagen den 3 november ; inleder ' på ..många håll" höstens jakter, Enligt hävderna var Hu- bertus son till en hertig av'Akvi- tanien, vilken levde i:slutet av : 600-talet.. Sägnen, berättar :att.då den unge manrien .en långfredag :jagade i Ardennerskogarna, fick ; han upp en hjort, vilken vid när- mare -'påseende'. befanns ha ett strålande : kors mellan . hornen, Samtidigt hörde han en röst som sade: ”Omvänd , dig, Hubertus,. att du ej må råka i fördömelse”! "På den ängsliga - frågan vad han då skulle göra: blev svaret: ”Gå till Maastricht, till biskop Lambert, han skall säga dig allt”. Han följ- de rådet och levde sedan en tid som from eremit i den trakt han haft sin uppenbarelse. St. Huber- tus anses som jaktens, hundar- nas och boskapens skyddshelgon och hans kult spreds hastigt över Rhenländerna, där han alltjämt tillhör de populära helgonen. November är fattig på helg- och högtidsdagar, åtminstone var det så förr innan vi fick dubbel helgen vid ”Allhelgona”. Gåsa- gillen vid Mårten i dagarna tre firades och firas väl ännu mest i landet ”söder. om landsvägen”. En gås kostar i dessa dagar sina modiga 40 riksdaler men i bör- jan av detta århundrade Jär man ha kunnat inköpa den präktigaste, feta gås i Malmö—Lund-trakten för det facila pricet av kr. 4,70 enligt en uppgift i en tidning här- [+ men då st ie ock- så en professorslön, för att ta ett pel, vid den bly sum- man av cirka 4.500 kr per år. Förr i tiden brukade november månad vara husförhörens tid på landsbygden, då man skulle visa hur det stod til med kristen- domskunskapen i socknen. Präs- ten kom för att höra hur myc ket barn och tjänare inhämtat av katekesens huvudstycken och un- der det prästen läste de välkända bönerna höll många av åhörarna rannsakan med sig själva: Vad är det? och vad för bjudes?- och så följde ett sakta murmmel, Som man lätt kan förstå kunde man under dessa husförhör få de mest befängda svar. - Om Klemensdagen den 23 hette det att ”Klemmen är första vin- terdag” men regn den 25—30 bå- dar blid vinter. Gammalt och känt är också stävet att ”blir det knarka-knarka den 30 november så blir det sliska-slaska vid jul eller ”Om stubben bär hatt (snö) Andersmässnatt, då är wvintern satt och varar till Vårfrunatt”, Kampanjen inför det amerikans- : > Presidenten "och" partiledaren Lyndon. Johnson sticker inte un- der stol. med :att' han anser, att den nu "avslutade '89:e' Kongressen under 'sin - tvååriga : Iivstid varit ”en av.de bästa i historien”, men även från mera neutralt håll har man gjort :jämförelser "med kon- gressen : 1933—1934 ' som "genom- förde huvudparten" av - Franklin Xoosevelts ”Nya giv”, ri cc oa : För "två 'år :sedan” hade- princi- pen: om ' federal. hjälp "till grund- skolor och läroverk inte godkänts, frågan. om . sjukförsäkringen för pensionärer stod' under bitter de- batt och ' USA:s 'immigrationsla- gar hade inte ändrats på :40. är. Ingen federal lagstiftning fanns om' skydd mot luft- och vatten. föroreningar. Inom alla dessa om- råden har nu viktiga genombrott gjorts och dessutom har två nya departement, .. det 11:e: och 12:e, inrättats med utomordentligt. be- tydelsefulla "uppgifter inom - vitd. la -samhällsområden, "of ö n STADSSANERING OCH TRAFIKSÄKERHET, | . Departementet .' för ' stads- : och bostadsfrågor" organiserades ifjol och ; kongressen ' beslöt i. år' att upprätta .: ett: kommunikationsde: partem som bl, a. får ansvaret. för, tillämpningen av de nya..l gar- om trafiksäkerhet, och bilar. nas utrustning som också anta: gits i av årets session: och "som väckt stort intresse inte.minst;i Sverige, Kongressen tog i'år-på nytt upp städernas problem . öch anslog . 1,2 . miljarder dollar - till saneringsprojekt i'ett 60-tal 'stä- och modeller för andra. Årets session vidtog dessutom bl' a. följande åtgärder: | & Anslog 1,7 miljarder dollar till olika projekt i kampen mot ar. | modet, . nn Y& Fastställde den federala hjäl- pen till grundskolor och läroverk i eftersatta områden till 6 mil- jarder dollar. : vor Yw Beslöt att höja minimitimlö- nen. från 1.25 dollar till 1.60 och | breddade basen så att lagen nu täcker nya låglönegrupper. Y Skar ner presidentens begäran om 3,4 miljarder i utlandshjälp till 2,9 miljarder, men godkände ett anslag på över 7 miljarder dollar till livsmedelshjälp åt wu. länderna under två år, Yr Ökade skeppningarna av spann. mål till Indien från. 6,5 till 10 miljoner ton, . Presidenten fick dock inte allt han pekade på. Postminister- Lar- ry O'Brien, hans kontaktman med kongressen, framhåller emellertid att av de sammanlagt 200 lagför- slag som ' Johnson sänt till kon. gressen under tvåäårsperioden har 181 antagits. Av 113 framlagda förslag i år antogs 97. H Kongressen ville som väntat inte veta av en förlängning av dattiden i repr huset från två till fyra år, godtog inte förslaget om en revidering av Taft-Hartleylagen, gick emot själv- styre för District of Colombia och fällde genom en maratondebatt i senaten förslaget om förbud mot rasdiskriminering vid försäljning av hus, EN PLATTFORM ATT STA PA. der som skall tjäna som exempel ” O vilka under helgonen äro; Leva bo i Guds borg, men ha sällan hand På dem som levat under länge sedan svunna tider, och re än på flyglarna, och'utgången Västerbottens-Kuriren. "Köttpriset steg 25 öre per kilo, och fläskpriset. med" en. femöririg under. .de. dagar. generalstrejken vårade, Orsaken". härtill var” att även besiktningsveterinärerna vid slakterierna'. drogs "in 74 konflik- ten; varför man fick importera fråh Dahmark. Cocos + Den .kortvariga-. prishöjningen har väl. ingen. vare "sig. nätional- eller familjeekonomisk betydi e, men den ger oss en antydan 'om vad resonemanget om att vi kan importera” billigare livsmedel. än de som: framställs här hemma är värt då 'det omsätts i praktisk handling, : VO Prot > Hallands Nyheter" intressant: med en beräkning" vad "Invandringen ger .rent- ekonomiskt, Eller räk- nar: man kallt. med: att invånd rärna skall ta de' mest: okvalifi- cerade arbetena så 'att de så små- På valnätten kände hr Erlän | : Det tunga ”soclaldemokratiska : snarare sikta in sig på att ta till- :] baka "röster från mitten än att satsa på .vänsterradikala förslag. U Det "blir" en' strid i mitten" snara-- av. den ter' sig, minst 'sagt oviss; : | pressvänligare'. KI'mat. - ningom kommer att bilda en slum mitt I välfärden? : : yt 0 Skänska Dag! / ne TR ningen” är fullständigt” och hela Kvotsystemet är, odemokratiskt, när det gäller för- 1delningen av sarhhället3. resurs: ; på har; 'regeringeri satt in .k edit spärr mot: byggnationen i land orten, När Storstockholm och des felaktig direkt taga för sig av hela landets” sam lade pengar så: blir det Inte så mycket: över”. till - landsorten. : AA | erby Tidning. " Fördelningen : av anslagen utbildning, och forskning bitr: in or ' de " närmaste” åren en svår Prioriteringsfråga. Inte: minst som nya,” omfattande forskningsområ- den avtecknar sig mot båkgrund av bl.a. den: ökade automationen, och, den, fortgående" miljöförärid- ringen i' samhället. -" =, "ll, : «. Sydsvenska ' Dagbladet." Inte ens industrins eller ar | företags . aldrig så födda, kron- prinsar tycks numera vinna: fram- gäng som chefer utan'arbetsnär- komanens förakt för: fritid och lättja. . Femdagarsvecka;:.seme: lediga helgdagar, påta; får ; va år ; varje "är så "pass "kännbara Psykiska” besvär att det sk: värt" att;de. sökej konstaterar "den - arbetsgrup gjort. en, utredning:' om Astudént- hälsovården för eckleslastik n. tementets räkning. Antalet är märkningsvärt.' : Det finns vägar på :vilki sen: som. helhet kan verka 'f svårt att tro:på: rikare ko egers ärlighet . om.: de inte génom.'' en solidarisk branschpolltik;vill;ver- ka för att'tidningsdöden : hejdäs. Grundlagsskydd.”. för tidaningsut- givning förpliktar. et "Direktör La Lars Ag, Öörebro-" Kuriren; . "so. Text Lukas 20-26. ” ”Saliga' ären I, som ären :fat- tiga, ty eder hör Guds rike till. Saliga ären I, som nu hungren, ty I 'skolen' bliva mättade. Saliga , ären I, som nu gråten, ty I sko- Jen le. Saliga ären I, när män-. niskorna för" . Människosonens ; skull. hatå "eder och.förskjuta och 'för någon som med -sitt liv, smäda. eder och kasta bort edert namn såsom något ont. Glädjens han eller hon på den dagen, ja, springen upp: de ju deras fäder med na...” . På Alla helgons dag tänker vl- på alla de heliga, som kämpat för sin tro och mot världen. Då tänker vi på alla dem, som bu- rit sitt kors och övervunnit i frestelserna och som hållit ut in- till änden, Vi tänker på alla dem, som med sitt eget liv avlagt den goda bekännelsen och ingätt i den eviga vilan, Dessa helgon har under sin levnad längt ifrån varit fullkom- liga. Och allra minst har de känt sig vare sig fullkomliga eller som helgon. Men de har vandrat på fullkomlighetens ,väg,. denna sma- la väg, på vilken de ej kunnat taga ett steg, om de blivit läm- nade ät sig själva, De har känt sig ledda och stödda av sin Her- re och Frälsare. Nu har de slutat vandringen och fått utbyta tro mot åskådning. De har nätt full- komligheten, . härligheten; de är nu saliga, N H profeter- i salighet, sucka så tungt äro så höga, se det så föga, det lugnt. . (Rosenius psalm 379:3), Vi tänker 1 dag inte 1 första I ärets val står samtliga 435 Platser i representanthuset 1å spel, liksom 353 av senatens 100. Därtill k 35 guver Tore Leth, : (Forts. & eid. 7) aldrig $ största mening. Endast kärleken har horisont. Hatet kan vara skarpsynt, men ALLA HELGONS DAG som står för vår syn 1:ett slags loverklighetens'” skimmer, som” om de ej varit vanliga. människor, "Nej, mången minnes I -dag med tacksamhet hågon kär "vän. eller ) "anförvant, som har haft. stor be: tydelse för honom ' eller: ”henne, Våra minnen stannar kanske: in- Jä, satt hämtade "kraften just hos Honom,' som hon "ägnat även vid 'sin .död,' bevisade av fröjd, ty se, 'eder lön är stor , Sitt liv åt. Guds ord betydde myc> i himmelen, På samma sätt gjor-;ket för hehne ock hon fick kraft av bönen ända tills blicken slock. nade i döden, Kanske mötte hon sin: Frälsare: med .sång på läp- «pårna: .”Gud är trofast, vare det min borgen”, VN Kan du i dag tänka tillbaka På en sådan dödsbädd,. så har du Något ytterst värdefullt att bära vidare. Vad. den: döde sagt och gjort blir nu till stöd: och hjälp för de kvarlevande, Så blir det ett innerligt samband mellan de heliga, som slutat vandringen, och dem, som ännu är: på väg, mellan de saliga 1 himmelen och de. saliga på jorden.” => >. wi: Jesus säger Icke: Saliga . bliven I, utan saliga ären IL som ej här ältt ft här på Jorden utan tvärt. mn har en hel del besvärli här. just därför att Ener nit sitt allt i Jesug Kristus, 1 har dyra minnen att förval- ta från dem som före: oss hat fått sluta vandringen ' härnere, Nog var det svårt 1 den stunden här vi fick lämna” från oss de kära, Vi kände oss &£å små inför vad som hände, -: Många .”varför” ropades ut från ängsliga strupar. Men Herren stod också. vid deras sida som sörjde, "Kanske. förnam du en stråle ljus bakom vad. som skedde. Du förstod att Herren ledde dig även nu och ' att det' var hans mening som rådde. Och du vände dig till Honom ' 1, bön och tacksägelse för allt vad du förunnats av den som lämnat. dig. Saliga ären I, som förtrösta på Honom allena, på: nåden i Kris- us, ty eder hör himmelriket till, Torlla Lindblom, : amtidigt' som" byggkvotfördel- politiker, som tydligen. "kan ”"engar | gera sig i vilken' utsugningspoll- tik mot landsorten som helst, får . emester, s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.