i . => frukter dit de bäst behövs: 2 UPPBIft torde vara att öka jord- 4 i Pr tt Porsdag: den 10 november: 1969 2 Torsdag den" 10 DD svenska riksdagsmännens och utskottsledamöternas allt tä- tare studieresor . utomlands har kritiserats i vår svenska press och .det har också antytts att det mer ' är fråga >m nöjesresor än för: ”riksdagsarbetet gagnarde studier. 9 Sådan kritik framfördes inte minst då jordbruksutskottet for till USA vid höstriksdagens start, Frågan är emellertid om inte denna resa är- en av de nyttigaste som förekom- mit mot bakgrunden av den brän- nande: aktualitet ” vår framtida svenska jordbrukspolitik har. : Detta antagande grundas på en FLT-intérvju med” jordbruksut- skottets ordförande, Nils G Hans- son -i- Skegrie. I denna- säger. hr. . Hanssön, att han som reservant i jordbruksutredningen "fått. sin . . uppfattning om det internationel- la försörjningsproblemet kraftigt verifierad. .Bl: a citerade han den amerikanske jordbruksministern Freeman, som gav uttryck för sin tro att inte något land med av- sikt skulle göra sig beröende av andra länder: för sin. livsmedels- föreörjning utan att alla i stället | skulle hjälpas åt att försöka, för- bättra försörjningskapaciteten i u- länderna, ' Hr, Hansson refererar även till ett uttalande av-reklorn Minnesotauniversitetets jord" dr = OSherwood - Berg, då' han inför utskottsleda=, : möterna deklarerade sin förhopp- ning om att den dag skall kom- i]. må, då de amerikanska och sven- : ska jordbrukårna går samman för att.lösa världssvältens problem, Dessa , tongångar , harmonierar' ganska väl med de” "positiva utta- ' - landen som bla gjordes från cen- terhåll" "i ' den” senaste ” valrö- relsen, Jordbruksminister -Holm- qvists extrema utspel att genom pristryck pressa ned den: svenska "jordbruksproduktionen .står:-'ju däremot i bjärt kontrast till dessa na i Jordbruksutskottet” vid” sin. hemkomst. talär "om: för, hr; Holm- ! qvist i «vilka: jordbrukspalitiska- banor” man: nu. tänker. på: andrå sidan.; Atlanten. Kanske. arbetet tom kan fortsätta i i den studier? corkel, som; förra - vintern” "med: jordbruksministern I spetsen. pe2 > netrérade svensk jordbrukspoliti söm en isolationi: tjek. företeelse.; .'Det är också intressant att . ra, att ledande jordbrukspolitiker 1 USA "anser "att familjejordbru- - ket. alltjämt. är' den ; lämpligaste företagsformen, , trots. att ” "struktu- ren på det, amerikanska jordbru-:- ket med milsvida' slätte prärier .— ger -- --möjligheter. till mycket stora företagsenheteri För snabb iruktumratlon diss tg er- > inrar Nils G Hansson, -som illäg=" ” ”MbL vE KIKA ELLER DE FATTIGA? Na : ; Att en svensk industri: lyckats lösa problemet att. framställa 'ett transport. och . lagringsdug- digt protelnkoncentrat ur fisk « borde, kunna ge ett bidrag till Iindiing av världssvälten, "för: modar CN "Jordbrukarnas För teningsblad; men ste: get är långt från den tekniska lösningen till överföra dess ' Hittills har det varit ett be- " klämmande 'drag i de rikas för- hållande till u-länderna att'en . överväldigande del av 'fångster- , na ur haven gått till de redan förut 'övergödda länderna 1 Amerika och Västeuropa, i stor utsträckning för att användas till djurfoder; De fattiga har in- te haft råd att köpa av de rika, inte " ens kunnat konkurrera med de rika om det de fattiga fångat, " Vad man nu väntar på är de "insatser som ' olika 'hjälporgan «kan göra, Det svenska Sida sägs ha visat ett' ”vetenskapligt” ”In- tresse för koncentratet, Vad mer? Om JF uttrycker en uppriktig önskan att detta tekniska fram- steg skall vara betydelsefullt för tr-länderna, så hoppas vi att åtminstone inte bli beskyllda för -.skenhelig omtanke om ' det svenska jordbruket, - ” Vad haven kan ge ändrar dock inte att. jordklotets angelägnaste bruksproduktionen och naturligt- vis främst i de underförsörjda länderna själva. N SKATTEN UPP? . : Vi får en skattehöjning, tror Bohusläningen .(fp). I,sin pri ion av långtid en skrev "finansminister Sträng att flertalet utgiftsökningar är en följd av redan fattade beslut och därför-är de oundvikliga: . Det är ganska uppenbart, att hr Sträng inte kan begränsa ut- gifterna, i den utsträckning, som krävs för att undvika, att den statliga uppläningen blir mer än "begränsad”, Kvar står då bara > Jordbruksitskontet - USA - . hemma som inte vill inse att så- november - 1966 : LT=- ger att: det finns politiker : här” dana naturliga hinder finns. = 7 - :Denna intervju med jordbruks- utskottets ordförande tyder på, att utskottets USA-resa bör kunna” tillföra en kommande” jordbruks- debatt i vår svenska riksdag nya synpunkter 'och fakta; värda att ta. mer fasta på än de inflam- merade uttalanden som” förekom i årets valrörelse. : " organiserande, 'den ”fria” tand- " framtid. IUsitt förslåg i mitten av novem- - nya tidskrävande” utredningar.:- "nom Kringgående manövrer. " ren formellt och reellt ges till. en möjlighet — nämligen att hö- ja skatten, Detta frånsett att re- former. som" vuxenubildningens vården och mycket annat "mäste skjutas på en tämligen obestämd Hr Sträng vill inte gärna tala om: - skattehöjningar, konstaterar Bohusläningen. -Varför: det, und- rar -tidningen. I fråga om skat- tehöjningar' brukar: hr. Sträng inte vara" buskablyg. + INGET PROVISORIUM ' FÖR > VART FÖRSVAR!'; Jag skall nu återge en del om i löner,--priser, skatter och: sociala "Försvarsutredningen har haft förmåner enligt . Intourists guide att lägga fram | dels några: egna erfarenheter, när siktet inställt på eg det gäller shopping. Priserna. är - i rubel och en sådan motsvarar ber, påpekar: ÖsgÖöta COTIYe- 15:75 1 svensk valuta. Arbetstiden spondenten med. anledning | är 41 timmar, . fördelade på sex av att det nu. uppges att man |arbetsdagar.. Alltflera övergår till klart förrän till jul om ens det. "Tidningen svävar Ånte, i tvivels: "mål om vad det "beror: Pär” Anledningen :' till ning av .försvarsanslagen . som ordning för en tid av fyra år — I kg,; damsko; den" långsiktiga » planeringen: har kappa : '85—200 rubel,- nylonskjor- visat sig vara-av oskattbar bety- ita 20 'rubel;: kostym” 35—200 ru- .delse,:.när,. det.. gäller - att. forma | bel, TV. 80—350..rubel.... MN 1 Under ”Ordet fritt”. i. särmband med .dessa » redogörelser ' frågade vad en: bil kostar, ett.rationellt försvar och få bä ta möjliga effekt. av: de ans na vilkeri.. den : än: må” bli ågon höjning om" något år. - ”öch”. inte Höras bakom. ljuset ge SKÄLET ATT. SKYDDA EN- + SKILDAS PRIVATLIV r. inte relevant när det g 1- av sekretesskyddet' för psykolo- framhåller Up. ning. Där .g kologernas intressen: ala Nya Tia IE varje. fall Kattens "storlek lät majs kunna kräva, : att försvars- ju intezså: avskräckande, men vi utredningen inte stånnar för nå- [kom snart: på- andra. tankar, när got provisorium för ett'eller an | vi. fick: veta, vad-varorna. kostar. nåt år: utan attiden framlägger Socker..1 -rubel- kg,: smör ' 3—3:60 förslag om en definitiv försvars- kg AD, kött 1—2- kg, kaffe 4,5 '—40 ' rubel i paret, "pengarna... Försvarets : måls- | jag,: män torde hellre ta en fast ram, | höll överläggning med chauffören för en | och. de: blev överens 'om att” en längre -tid.: än "ett. provisorium, Moskvitj." kostar' 3.500, rubel,: rymmande en oviss möjlighet till blir --bortåt en 'ärslön "för. en. ink genjör "i. de - högre: löneskalorna. e politiker: som till” äventyrs Så kan: man förstås : undra. över var: någonstans. bilen skall. köpas. Jag såg" ingen: bilaffär:-i- någon- dera/av städerna, Näsvist frågade ur. stor - biltätheten kunde inte guiden ge något: klart - svar, Efter "att ha sett'.hur få :bilar,:-som var ' par- kerade,. gjorde. man Jätt” Om: vad : :det”. i "realiteten gäller na "reflektioner." . » Hur - är »det . då,” om man som [turist vill handla något för egen del? Av vad som ovan anförts, är -ju - priserna. på. många varor Iskyhöga.. Nu är det så förmån- + | ligt ordnat i Sovjet för oss. turis- . [ter från den kapitalistiska .värl- den, att vissa "affärer, Beriozka, ler det förslag till utvidgning NR säljer varor mot utländsk priserna där. är mera normala, giska test. som. nyligen "utarbe- så var. det. 1 :första. hand till tas på civilministerns uppdrag, | dessa -vi. styrde: våra . steg. 'Sär- skilt .i, Moskva fanns flera såda- na: med-ett rikt.sortiment- av. va- ter. det helt Psy-| ror. Främst var det olika suveni- s rer men- även livsmedel, Vad förslaget syftar till är att och pälsar. Där såldes också ame- inte endast ifyllda formulär med |rikanska cigarretter, skotsk whis- ofta mycket personliga uppgif-|kKY, choklad och apelsiner, ter skall kunna skyddas bättre | chokladkaka kostade ungefär det- än nu — vilket i och för sig | Samma som -i-Sverige,- men ute jag: svidare var," naturligtvis är” helt i sin ord- ning — utan också att själva det icke ifyllda formuläret skall vara hemligt så länge det an- vänds av en myndighet eller i en förvaltning. I och för sig kan det vara förståeligt, om Psyko.- logerna . vill skydda sitt yrkes- område från insyn, men det är inte alls lika" självfallet att de- ras uppdragsgivare, om det gäl- ler offentliga Institutioner, skall få . laborera med exempelvis hemliga anställningsformulär el- "ler: hemliga frågor av Personlig är till skolelever och värnplik- tiga. : ga mord, dödsmisshandel, kniv: « Det är svårt att säga på vilken punkt: den föreslagna SekTetess- utvidgningen är olustigast. Men en fråga av stor principiell be- tydelse är givetvis hur man skall kunna upprätthålla kravet på att anställning I: offentlig tjänst skall grundas -, på be- stämda meriter, om arbetsgiva- fälle att via psykologer vaska fram för utomstående okontrol- lerbara "uppgifter om de sökan: de, som inte har med sådana me riter att göra. - .Ett ytterligare 'skäl för ” att handskas försiktigt med . hem- ligstämpeln i sådana här sam- manhang är att psykologin rör sig med begrepp och värderin- gar, som ofta är långt ifrån ex- "akta och ens, bland psykologer- na "själva okontroversiella. Prenumerera på LT: bankrån, poli överfall, rån På pensionärer, -vapenstöl- ' der, narkotikaorgier, våldtäkter, SexoOrgier'.., - Det är ord vi dagliken möter. Våldsmentaliteten - griper 8, gangsterfasonerna till- "tar, snart vågar inte folk längre gå ut om kvällarna av risk för överfall. " Vanliga hyggliga svenska med- borgare hotas -till liv och egen- dom. Det är en skrämmande ut- veckling, "Något måste göras åt den. De nuvarande formerna av kriminalvård har gjort bankrutt. Hur skulle det vara med en in- terpellation i'riksdagen hur man På. regeringshåll ser : på denna allvarliga fråga och om man av- ser att göra något åt problemen. : Så här kan det bara inte få fort- = | sätta! kring si; (Helsingborgs ME stan -var "priset 56 gånger s högre." De flesta av oss köpte väl en Matrjosjka, en svarvad trädocka, "vackert. målad, 'som i sin tur .rymde en mindre docka 0.s.v. ända upp till: 18 stycken. Då kostade dén 125 svenska kro- nor: men en med :8 st. betalade jag .mellan: 8—9 kronor för, Det gick lika bra att betala med mo- der Sveas kronor som med Onkel räknar med en fördröjning och ten på tidlön är 80—100 rubel Sams ' dollar. En" gång fick jag att utredningsarbetet inte blir |för "enklare jobb, ' 250—300- för mera : kvalificerade. , En - ingenjör har 90—350 rubel i- månaden, På en månadsinkomst under. 70 ru- | bet, "förseningen mellan ..70—100" rubel 1—2. pro- synes vara det socialdemokratis-] cent, 100—120 rubel 3—4 procent, ka" förslag " om : kraftig beskär-| högsta inkomstskatten. är 12 :pro- g cent.. Pension utgår till alla, .full kastades fram för:-knappa' två I pension till kvinnor'vid.55 års veckor. sedan. Det kan göra. de | ålder och: efter 25. arbetsår, till "planer" och. kalkyler 'som. .man | män vid. 60 år och: 30 arbetsår. hittills arbetat efter mer eller | Beloppet . - mindre inaktuella: och- påfordra | högst 120 rubel, Pensionärer. får d i arbeta, högst: två månader per år lira "viktigast är. .dock attjutan. att: pensionen :minskas, 'Bar- fö varet. nte får: ett" proviso! i- danska växelmynt.. tillbaka, . det var. ju .. kronor och. 'ören det också. , Sättet för ' betalning var lika krångligt som när jag skulle dricka te, men här talade expe- diten: engelska. = '.> Flera . bilar . av utländsk till verkning men med ryska registre- ringsskyltar stod parkerade utan- för en av de ' här affärerna... An- tagligen var - det. personal ' vid legationer och. ambassader, som tog tillfället i' akt att. dryga ut sina” redan förut feta arvoden. :"Någon tid - över till eget -för- fogande brukar. ju: deltagare "i ' sällskapsresor av: "gängse typ ha. Många : gånger. kan man dessutom överväga,” "OM ...man .. skall; följa med i. det "ordnade dagsprogram- met eller; ge sig av på egen' hand. Söndagen: i Moskva stod :vi inför det "valet ' och flera av: oss /före- drog att klara" sig: själva.” Fram- för. allt ”i' trakterna kring: Röda torget...var "det" 'så mycket, 'som vi. ville ägna lite mer Uppmärk- samhet. åt. Nu skulle vi åka tunnelbana utan att . Vingresors Jän "eler" Intourists' Sonja ”tog hand om oss: "Moskvas tunnelba- na” vat betydligt större: än: Le- ningrads : och ”hästan lika: "elegant. Hade. vi". bara + sedan: behärskat språket ”eller.. åtminstone " kunnat bokstäverna, så v hade - allt ' varit kaja, Vi tyckte” att' när ordet "ut- tälades ;lät; det. som . knäckebröd. Helt följaktigt.-'döpte -vi -den .till ”Knäckebröd”..- Fem kopek kosta- e "det. att. komma innanför Spär- rarna, . men. ' tolkade -jag det hela rätt, så: fick : mån. åka hur, länge och" på ” hur många. linjer. som helst "för den : "slanten. Att det. var: söndag märktes i varje fall inte på affärslivet, och helt naturligt styrde vi våra steg till. Gom, . det: stora. varuhuset. Det upptar. ena långsidan av Röda , torget, har ' 4.000 anställda och besökes årligen av inte mind- fre :än-85 miljoner kunder. Gom är knappast ett varuhus av gäng. se. västerländsk typ, 'snarare lik- nar dét' ett köpcentrum, 'T.o, m. en" 'spelande ' fontän fanns. det inomhus. Det var väl knappast heller för "att ' göra” affärer 'vi hedrade. Gom . med, vår . närvaro, snarare för att studera lite va- ror och priser och inte minst folklivet. Vi" ”kapitalistter” hHand- lade "mycket . förmånligare 'i'!Be- riozka-affärerna, den . enda. vara som jag köpte i:Gom bar jag därifrån i magen ' (glass). ”Wasilijkatedralen, vars "bila brukar finnas i resebyråernas program: och är den mest säregna kyrka jag någonsin skådat hann vi också med att skåda in- och utvändigt. Den uppfördes av Ivan den förskräcklige. vid tiden för Gustav Vasas sista regeringsår. torn, nio stycken prydda med lök- kupoler och man ,kunde' närmast tro att byggnaden: hörde hemma takten med varandra, Numera har kyrkan en för oss västerlänningar säregen användning, den är sedan 1911 museum för antireligös pro- paganda. . « . Svårt var det att” välja,” "vad vi skulle göra den sista eftermid- dagen, men till: sist blev vi ense om att ta en båttur på. Moskva- floden. Resehandböckerna .: talar vackert om dessa och våra ömma fötter - tillstyrkte : visserligen .. ej hörbart ' men ” kännbart- en... pro- grampunkt, "där 'de. fick .vila-sig. Båten lade, ut strax nedanför:ho- i fören hade vi en:vacker; utsikt. da” underifrån, en -massa: badande ryssar låg” för, Lenin lerna och Gorkij- parken, . som" vi- besökte: redan första - kvällen, fick" vi nu 'skåda | från. floden. Pricken över '1' var i: alla fall. Kreml med -murarna och, några. av alla "dess; olika törng” Enligt” kartan: skulle" vi få se äfnu mer, och vi mådde som prinsär, men, det -fanns » ven "fak. tor, "so inte” tagit. med i i någon sagovärld. Invändigt har den : flera små kapell, vi sprang |ringen inte ens 'i dag förefäller |" vilse där och tappade bort kon-|yara på det klara med hur mar |ÖPpen' fråga var den grundlög: tellet ; och: väl - placerade ' framme: Flera mäktiga: broar fick vi-skå- "solade sig nedan- - Tontdktsren : borde 'underbyg- gas av statsmakterna genom äåt- gärder för att'stärka både. ka- pitalbildning. och '; konkurrens- slagna regeringen. Erlander skulle orka” med "den prestationen kan man » dock betvivla, NN ” Svenska Dagbladet / Hur. angeläget det är att hejda inflationen. visar exportindustrins svårigheter just. nu.: Dess höga kostnadsläge . försvårar . "försälj- ningen utomlands. : Men också hemmamarknadsindustrin + drab- as. Dels "finns det inom den gruppen " underleverantörer till |exportföretagen" och dels möter hemmamarknadsindustrin konkur- rens genom importen, Man skall inte. glömma att: även hemma: marknadsföretagen" nu; en” lång tid har tvingats tära på sina "re server, Därigenom har "mån. kla- rat situationen — men reserver- TFT Egentligen består kyrkan bara avj"2 Varar” inte” V' evighet, ">..." 7 -Helstngborga Dägblad "Det är oroväckande” att rege- skall gå till väga för att dels sannerligen inte gott," sd Sydsvenska Dagbladet ” . än” till: den! gruppsolidarit för" tillgödoseende av: eg i välstånd och lycka; som” samhäl 7, Förre landshövdingen, Erik. von Heland har: en; skiftande : bana bakom "sig — "som: militär, ' som Storgodsägare, "som" ämbetsman, som politiker. På alla dessa. om- räden:har han framträtt som: en färgstark, energisk och stridbar personlighet" och dessa ' egenska- per ' har T0-äringen' alltjämt be- varat.” Mest "känd har han blivit som landshövding i Blekinge län och som vice talman i riksdagens första kåmmare. NS : "Den mest spännande episoden i Erik von" Helands liv .har 'emel- lertid : ända ' tills. nu » förblivit okänd för en större allmänhet. Som 'helt ”ung' officer tog i 20- talets början han'ett års tjänst- ledighet -—— som sedan förlängdes för vatt arbeta som manager och kaffefarmare i dåvarande . Brit- tiska Ostafrika. Om detta omväx- lande, " , eggande : och ” långtifrån riskfria äventyr handlar ”Mina Afrikaår” (LT:s förlag 36:—). - Täkemedelskönsumtionen en behöver bli kartlagd " Stockholm (TT) Svenska Läkaresällskapet ”kons- taterar med beklagande i sitt yti- rande över sjukförsäkringsutred- ningens betänkande angående lä- kemedelsförmånen,. att den vikti- ga frågan om förekomsten och ut- bredningen av-överkonsumtionen av läkemedel. blivit belyst. Den sedan. länge starkt stigande läke- medelskonsumtionen — gör ; det högst angeläget, att frågan om överkonsumtion och missbruk ut- reds' ytterligare. + Under åren 1939—64 ökade apo- tekens recepturomsättning från 24 till 433 milj. kr. medan anta- let recept ökade från 8 milj. til 31 milj. De sakkunniga anser sig dock inte ha funnit belägg för att det - skulle - förekomma ett mera utbrett missbruk av läkemedel. Som argument härför åberopas bl. a. att ålders- och könsfördelning- en. bland läkemedelsförbrukarna visar liknande drag som hos sjuk- vårdskonsumenter i övrigt. För- brukningen av läkemedel som vi- taminer, stärkande medel, medel med aptitretande eller aptitnedsät- tande effekt, preparat innehållan- de järn, lugnande medel, sömn- medel och ångestdämpande medel har inte ökat i högre grad än and- ra läkemedel. De sakkunniga un- derstryker dock att man av så- dana allmänna iakttagelser inte kan ge något entydigt svar på frå- Fram -. för - läsarens: inre, öga rit medicinskt motiverad "och om mängden. varit större ärl vad som erfordrat. Häri' förklarar sig Lä- karesällskapet instämma. U Inte ens ett allvarligt missbruk inom en begränsad grupp av be- folkningen behöver nödvändigt- vis slå igenom i det allmänna för- brukningsmönstret. En ' befarad överkonsumtion kan gälla också andra ' grupper av läkemedel än de här omnämnda, Det kan rent av tänkas att det förekommer en ospecifik tendens till ökad läke- medelsutskrivning, som inte .är medicinskt nödvändig eller i vis- sa fall ens försvarlig. Läkaresällskapet anser vidare att det bör övervägas om inte förteckningen över kostnadsfria läkemedel kan Mtökas avsevärt och inbegripa tillstånd som nu in- te är medtagna. Sällskapet delar visserligen de sakkunnigas tvekan inför förteckningar av detta slag, men det torde inte vara helt omöj- ligt för en grupp farmakologer och kliniker att utarbeta en för- teckning, som öppnar möjligheter för ett- mera omfattande och ef- fektivt stöd åt långvarigt sjuka med stora läkemedi stiger "ett. Afrika som 'sedå länge tillh det förgångna, ett Afrika som . ännu "hade ' kvar sin : fulla egenart, där den vita: civilisatio- nen ännu” inte hade satt in sitt stundom” ” + välsignelsebringande, men”: ' också . nivellerande -:och rhängen gång förödande ”inflytan- de, : Ännu vimlade 'skogar och plainer ' av”. ; högvilt, ännu 'firade de infödda sina blodiga och ,dun- kelt. .;. skrämmande +. offerfester. Mitt i allt detta "levde de euro- peiska pionjärerna sitt hårda och liv. fyllda jaktexpeditioner,, där itvet mången gång stod på spel..Vi får besöka" de färgade "hövdingarna som alltjämt härskar likt enväl- diga monarker över; sina stamr- mar, . Höjdpunkter bildar, skild- ringarna. av kikujufolkets 'mån- skensbelysta > initiationsriter och av Svensk Filmindustris stora ex- pedition ' till "landets 'inre delar under' den nu. bortgångne foto- grafen Oscar Olsons ledning, lik- som episoder, då Erik von He- ka-territoriet, - Författaren döljer inte ett ögon- blick sin respekt för den pion- järgärning som har utförts 1 lan- det, inte minst av skandinaver: I det -sammanhanget ger-han oss en mängd levande och skarpt profilerade "personporträtt; "bl. a: av den stora danska diktarinnan Karen Blixen och hennes make, den originelle och äventyrlige ba- ronen Bror von” Blixen-Finecke samt av den svenske officeren Erik von Otter, vars hjältebrag- der under första världskriget har blivit till legend i det nuvarande Kenya, - Landshövding von Heland har flera gånger. haft tillfälle att ånyo besöka Kenya och att an- ställa jämförelser mellan förhål- landena då och nu, När. det gäl- ler aktuella problem, lägger han i dagen ett gnistrande tempera- ment och en mindre vanlig po- lemisk förmåga, Hans kritik kan stundom bli härd, såsom när ta- let faller på organiserandet av hjälpen till u-länderna. Men han håller heller inte inne med sitt erkännande där han finner det motiverat,. exempelvis inför brit ternas kolonisationsarbete eller Presidenten Yomo Kenyattas 'osjäl- viska insatser för sitt land och sitt folk. Sällskapet rekommenderar så- lunda en kartläggning av ev. över- konsumtion av läkemedel och av läkarkårens = receptutskrivnings- vanor samt en utvidgning av för- teckningen ' över . kostnadsfria 1ä- av någon med sinne för ter. gan om en receptutskrivning va- kemedel, "OCKSP kraft. Att' den "sura, trötta. och! ' uppfylla det långsiktiga byggpro- planering ” "skall grammet, dels göra det utan onö- diga. biverkningar och fördyring- ar. En sådan valhänthet.' bådar ' Den” tniskflda' "människans soli- daritet "sträcker, sig sällan. längre individen: finner" vara; ett” "medel . geringsmakteri. måste. tillförsäl ra de” andra. den "rättvisa "del ' av farofyllda men . aldrig enformiga AR VI "får v vara. "med 'om strapats- I land erbjöds. att köpa Tanganyt-|' det ytterst - angeläget, vatt den kommer att bestå: ä: provet: 1: Växjöbladet ”. Det . skall inte förnekas ätt" en fri Invandring: irstor skala: gka- Par problem; vära "Ynöjligheter” är : I|självfallet begränsade n .]ler. att ge meningsfull sysselsätt- ning - åt "exempelvis" analfabeter, som” tidigare" endast" arbetat "I primitivt: jordbruk. '- Men ” dessa svårigheter. är ; inte ” tillräckliga tana” invandringen ” och ; därtill kommer. att ifte heller: den reg. lerade "Invandringen: går ' fri från. bekymmer” och” prövningar: ' Det avgörande är "att vi helt "enkelt behöver. en; "betydande utländsk invandring undermånga är. fram: åt” och ” samtidigt ”kan” göra :efi | humanitär. insats. Vi har fö! del svårt att tro "att den skydds- mur” äv "paragrafer, - papper. och poliser” som AMS-majoriteten vili Arbötsglvaren = - sedan två decerinler" en gande' undervisningen 1 :'samhälls- frågan 'kan inte 1 Mängden : bollas mellan” experter, utan den måste lösas. av "de samhällsorgan- som upplever behovet. av planering söm en bister. realitet. ämbetsverket. bjuder på: middagen medan. "kommunerna sÄtande "Invigningsfest håg på skattebetalarnas bekostnad Har numera; tagit en omfattning” som gör det nödvändigt att man : jar reagera. Allmänna medel an användas bättre," det har hr. "Lem; Dö som vilja leva 'gudfruktigt i Kristus, . få lida, förf Tim: 3:13), oföljelse 0 n Polisman 'som” var anvisad en .post vid ett gathörn, tolererå- de. inte den” minsta förseelse, mot lagen." En. man: vars ;åffär läg vid samma hörn; bad honom cf- ta-att komma in: och ta.en drink, men han tackade, alltid . nej. Re- sultatet blev att : 'Varken. affärs. te öm pölen hans kamrater tyck. Om "honom, Många - lade de illa, om honom önger - : EN man, som stod i hörnet och väntade. på ' en spårvagn, : hörde dessa människor tala illa om po Ne Nere sade till. denne: Det ler "so; om er” m om de inte tyckte " Polisen . Svarade: | Nej, me; bryr jag: mig inte om”. ss Det enda:han önskade var. att ha ett gott samvete och att vara trogen mot : Polisdepartementet som han var ansvarig . för. - , Denna. historia : har sin mot- vå ”Mina Afrikaår” bör , inte för-|svarighet i värt liv, Det betyder ingenting. vad människor tänker äventyrets tjusning som vi nu har | eller säger om oss .om vi. har så oändligt råycket färre tillfällen |Guds godkännande av vårt sinne att få uppleva och som på sam-|och våra handlingar. Vilken un- ma gång : uppskattar originella |derbar glädje om vi en dag hör och starkt personliga synpunk- honom säga: ”Väl gjort, du gode no och trogne tjänare... gå in i din Herres (Bajer. Ne te Pa ir been AN skäl -för.- att helt: slopa den- spot: bygga. verkligen tjänar detta. h .. förmedlas.""Den .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.