"LAHOLMS" TIDNING : I =L T Tor säagen den ör noveniber 1008 nprrsning ör Upprustning av mentalsjuk-]. vården hör ju/till de frågor man då och då diskuterat om, kanske 'mest I samband med beslutet -'om att landstingen från ärsskif- tet övertar huvudmannaskapet för denna "vård. Hur. oerhört angeläget det-bör: vara :'atti om- . sätta talet om upprustning till handling avslöjade TV-serien om de statliga mentalsjukhusen. Vad har I praktiken gjorts för 'att bereda dessa patlenteri värd I ordets verkliga bemär- |. kelse eller överhuvud ge dem Len dräglig tillvaro inom ' sjuk- husets 'väggar? TV-programmet gav i svaret:. ingenting. >I allt] skrytet om hög sjukvårdsstan- dard i vårt välfärdssamhälle har . . la: för. sitt: eget , värde. som män- man glömt bort eller rättare sagt sökt :att "gömma undan” der '. skamfläck ..som mentalsjukvår- ' den utgör. Där existerar: ingen vård av sjuka, där stannar, vår- den vid, den" yttre ” polityren kelng en grå” massa människor, | Nsjuka människor för. vilka "bot "kan finnas, men Vilka av slen-] trian och upprörande njugghet |: Inte "ges ens. chansen. till. ett tillfri sisknand or Helt säkert" har. myndigheter och politiker konfronterats med de skakande ' förhållanden” somi i' all, sin bedrövlighet rullades " upp,i TV-serien. Men man har - tydligen Yfyckt på åxlarna” och . utkoråmen. från unkenheten i Ja koniskt konstaterat, att' det nog måtte 'vara bäst att de :männi- skor -man ' där. mött ' har ”sitt hem" där”; att' ”vårdare”- även | 1 fortsättningen ser till att-mil- hp "Att TVA programmet "inte alls i s väckt ; :den uppmärksamhet, son Ne många" andrå sociala” reportage, ; tex! om harkötikafrågan, är HN helt 5 konsekvens -med” det- om- tresse man hittills visat för. det- Star vårdomräde, Personer. som gen ' "framlade kloka och” 'fram- förallt humanitära + synpunkter I. på: vården; förslag som -man i femton . års. tid: utan resultat RN äterkommit, - med -sför jen mer jön ärgvälputsad NEsom, den grå . "fick! komma till" tals i' reporta- : " ket; väl "klarat" sig; "Men=:en” ve beretts. genom Sva och välgörenhetspengar. De an slagsgivande ' och. ansvariga" har inter värlt' Jdntresserade:— äveh om man ' kunnat påvisa; märks bart goda. resultat: av:t. ex. .tu- ristresor,';.där "patienterna myc- derkylckelsé' Vv. denna, art : 'kos- tär. ju, pengär.. och då” går: det; "inte. De .mentalsjuka, kan, nöja sig. "med att. promenera Innan- för .murarna kring” den: färglöså sjukhusmiljön, Att? dessa män: niskor. .ANPassar,. HN denna alltigenom ovähliga "och" "depri-. merande" tillvaro är naturligt: "de blir ju dagligen ' lärda till» "denna, anpässning;, Någon. stimu- läns; till; eget! initiativ, till ;käns- för sjukhusets "räkning. Man lappar och lagar och får. ett. pår "kronor o om dan RA denna rovdrift ' av. arbetande patienter? Det är,en fråga som de" ansvariga - tycks-: vara" långt ner” intresserade av: än av: :om- sorgen” om"! bden' :vårdbehövande arbetskraften: ' Mot... "bakgrund av de" "upp- rörande > missförhållanden som nu kännetecknar. mentalsjukvår- "den 'och som" med: all. tydlighet: framgick av, TV-serien framstod den ' avslutande ; diskussionen mellan. represent nterna för me dicinalstyrelsen.. och" .landstings- förbundet ;, - Som .., avskräckande. Man gled. undan, "Visste inte rik- tigt om; .det. ”ete det, var någe svar. på "deh "trängande. frågan: | i, Vad” kommer. att :göras:för att sikte på de? Ett som all annan "sjuk: vård inriktar, si EN Det ”an- kömmer, på ide. nya” huvudmän: nen; " landstingen; Catt på: allvar ägna. sig åt frågah. «och ” "vidta åtgärder för. att reparera mång nsatsör ” I varhåde” "för konimunistiska ; hötet mot Europa” är Icke' försvunnet, 'men det hår" ändrat karaktär. "Därför kan och: får. NATO inte ' avskaf- fas”. Så ungefär kan.man sam- manfatta' ” huvudtemati, I :de tal som "hölls, - då .NATO-parlamenta- rikernas, möte 'måndagen 'den: 14 november öppnades 1 Paris, Ord: föratide” vid mötet vär portugisen J. - Soares "da "Fonseca, .En av , mötets främsta talare var NATO:s egen! generalsekreterare, Itallena- ren Manlto Brosio. Av NATO:s 15 [medlemsstater var, 14 represente- rade vid ' mötet. Av. den franska delegation? , på" ej: mindre än ett 50-tal' nian, som anmälts som del- tagare” i: mötet, hade blott. fyra infunnit "ste, I Mötets förste talare ivar "gene ralsekreteraren Broslo, som bl.a. "att .”se, grandet ' i kommunisternas '., öga men ' Icke bjälken "1 'värt; eget”.. Han. påpe- j kade, att. det, kommunistiska ho- tet mot Eu öpa alltjämt kvarstår, och” inte” bära ”det:' Sovjetunionen ]” vinner faktiskt. framsteg genom sin "ihärdiga, och väl, överlagda strävan: att sprittra Västeuropas sammanhållning "och: styrka; Un- der- de senaste" åren . har, sade Brosio, ; NATO-ländernas försök till: sammanhållning varit utsatt för svårare påfrestningar än kom- munistblockets." "Den franske: -senatorn' Gedrges Portmann, som leder, den" franska delegationen, var . överraskande nog en. av "der talare," som med varmaste : entuslasm : ' förordade NATO-alliansens fortsatta existens | och .i de" mest. lovordande. vänd- ningar. framhöll NATO:s hittills- varande betydelse. Han sade bl.a. att han var ”djupt rörd” över, att det nu var sista gången "man sam- manträdde i. NATO:s egen, bygg-]' nad i Paris. (Portmann hör till det oavhängiva republikanska partiet i Frankrike, som står rätt kritiskt mot de. Gaulle). Portugisen. (ordförande) : ide 'onseca' sade, att han visserligen med tillfredsställelse hälsade ”av- spänningstendenserna. .mellan öst och väst, men att han likväl hys- te.:-stor, skepsis : och .inte . kunde]. betrakta "Moskvas politiska syften Tmed” någon” störr€ ”öptimism” Man kan inte heller bortse ifrån, sade han; "att 'det kommunistiska infly, | tandet; Nvärlden: "fortfarande ut- breder" sig. da" "Fonseca: varnade för s. k, parlamentariska ' kontak- ter öst—väst;: ty, sade han,-. man måste "komma ' ihåg, att de öst- liga. > icke Tepresenterar sind” resp. fölk utan "blott sina regeringar. Kon- takter "på: ren-;regeringsnivå--vore då" att: föredräga. . Generalsekrete- rate Brosio kom 'i:ett senare tal fini”på: , frågan: om! .-Darlåménitsledamöterna ju atomvapnen. Å pessimismens tecken - resorvera den onighetsiden enbart för ”Västeuro- på, där; derl -hör' hemma, och, be trakta , försöken till närmanden mellan 'Öst: och Västeuropa som ett separat initlativ?”,. Den pole- miska : udden. 1" dessa. ord 'hade direkt" adress ; tilll de' Gaulle och utgjorde en ripost mot dennes paroll om'”ett' Europa” från "At lanten till Ural”: od Sn X ; Beträffande .' Kärnvapensfrågan framhöll ' Broslo, >att principen om ' förhindrande av kärnvapnens utspridning står helt 1 överens- stämmelse ' med 'NATO:s Asikter, men :en . jurldisk: förpliktelse 1 form av ett avtal: är något 'an- nat: ”Det. är en sak, om : Tysk- land och Italien” känner sig säk- ra nog att kunna avstå från eg. na atomvapen, men "en helt: an- nan sak, om dessa två länder skulle låta binda sig 1 förhållan- de till 'sina västalllerade att ald- rig kräva egna atomvapen”, ”Den” tyske delegaten, försvars- ministern von Hassel, ' polemise- rade" mot Brosios” åsikt, att hotet från öster Icke längre skulle vara milfjärt utan blott politiskt, von Hassel menade, att just nu är Sovjets - hot- visserligen mera po- ltiskt än militärt betonat, men 1 likhet. med vissa, andra länder lägger Tyskland mera vikt vid Sovjets möjligheter: än vid dess syften . och : planer, ty" de 'sist- nämnda - kan mycket snabbt för- ändras, - närhelst det. så passar Moskva, von Hassel hänvisade till, Inte "curopelska ? att Sovjet har 10 milj man, 1 vapen, modernt ' utrustade och 1 högsta beredskap, och därtill mel- pa icke" har någon motsvarighet till; Vidare framhöll , von - Hassel det starkt utbyggda "förbindelse- rysarna. förfogar över och som gör det möjligt för, dem att per dygn framtransportera" fem ' hela divistoner till strategiskt viktiga punkter. : id "Till sist: framhöll "den tyske de- legaten också: det faktum, att Sovjetunionens luftburna. trupp- styrkor. omfattar sex divisioner väster, om Ural”och att'de ryska landsättningsmöjlighbterna 4 vid Östersjön vuxit ut I så hög grad, att' enbart. flottenheterna för land- sättningsoperationer ! i detta 'om- råde! ökats med 50 procent. von Hassel menade, att 'mot den bak: grunden är det. nödvändigt, att terlfrån - äger ' rum - med fasthet — "ty vill man undga ett krig, så måste man se , till: att. få. en stark fred”. . på : NATO-parlamentarikernas möte utgör icke ett'offlclellt NATO-or- gan och. dess .. rekommendationer får. inte bindande verkan, Men som mätare på de stämningar och ten. om -de västeuropeiska... NATO- länderna, är mötet av. Intresse och betydelse, De största åvenska massa- och pappersindustrlierna « räknar ' med att fram till 1970 öka sin massa- kapacitet med 15—20 procent; och sin : papperskapacitet med 30—40 procent enligt:en enkät I Veckans affärer. En. tredjedel av . företa- gen»-— 9 av :27 —. planerar. att engagera - sig i i ' tillverkning ' av papper och/eller förädlade pap- persprodukter ; utanför Sverige. Massa- och 'Pappersindustrin , lH- der genomgående av kapitalbrist, som ' hämmar; dess investerings- planer; Främst på branschens öns- -kelista till statsmakten står EEC- anslutning... Den " gemensamma marknadens tullmur:, känns allt tyngre” för de" kostnadsplågade svenska företagen.” vt Kan skogs". C jner ton : (cirka, 90 procent). Den Kapitälbristen värsta problemet ' för expanderande massaindustrin ' Enkäten visar problemen med -okuvlighet fort- sätter . att expandera, integrera] - och söka andra. vägar. ur. > svärig- heterna, växande... integrering « av” produk- tionen '— 'företågen. kommer att använda en allt större del av sin massaproduktion. för: egen. pap- perstillverkning.” Utbudet av..av- salumassa kommer därför att'öka i relativt långsam" takt; "Enkätföretagen har - bår en massakapacitet - på "cirka: 5,6 mil- joner ton. (cirka. 75. procent av industrins kapacitet) .och- en 'pap- perskapacitet. på. cirka 2,7 'miljo- beräknade kapacitetsökningen fram till 1970 är enligt enkätsva- reh: cirka 750.000 tön "massa och cirka 1 miljon ton papper... (I pap- perssiffran .. landistans-raketer, som Västeuro-|: system mellan Bug och Elbe, som/ alla avspänningssträvanden 'väs- denser, som Just nu härskar iIn-' "emellertid att massa- och pappersindustrin trots Enkätsvaren berättar: 'om en |. ; Nordisk. front om -Kennedy- ronden : är nu'en verklighet: se- dar de; fyra länderna ' officlellt undertecknat en överenskommel- se om, en gemensam förhandlings- delegation. '. Detta . är . ett stort framsteg för: det nordiska sam: arbetet "på det "ekonomiska" pla net, 1; och med att den köpstarka nordiska . marknaden som, helhet lägges, i vågskålten under. för- handlingarna finns det helt andra utsikter att vinha gehör för nor: diska, sytipunkter, än "om länder: na agerat var för sig... a Sydsvenska Dagbladet > z Det. gär en linje tvärs genom svensk .. politisk : och. ekonomisk debatt. Det som” är "guldkorn. På ena /sidan' blir. utomatiskt smör: ja på' den andra: Förständet som finng på andra sidan” gränsen får inte "användas, ” "Linjen "kan bli väldigt” "dyr och det är vi. . som får betala den. 5 I andra länder går det att sam- arbeta. -Ända a uppil regeringen, + Lokmannen - " IHytor na i hus som byggts före 1942 Yekall höjas" med 6 procent: I statsbelånade hus. byggda ären 1962—65 blir, höjningen i -medel- tal 13 procent. Slutresultatet: blir I stora drag'att de, som redan har de högsta hyrorna får de största höjningarna och att hyres- klyftorna. växer. 'Så har. man nu hållit. på 125 är och. laddat '.bo- meddelar riksdagsman Sven; We dén'" (fp).: Den ena är: ärlig oro för.att enskilda "människors rätts- säkerhet kan. för:. statens säkerhetslnfressen: ” denna ', källa . är. frisk. . och. rem, Den andra källan är. grumlig,” och ten; Från . den ; utgår , emellertid gäkerllgen. intresseflöden som star: tats med: "syftet" att underminera Intresset för. vår dermokratis så kerhét, Det: är: olyckligt om. rätta säkerhetens ärliga vänner I god : |tro "och. hel'g "enfald. låter i sig. utnyttjas av det senare: slaget av intressen, NV | - ; ” Alla som: känner: sig präglade äv. god tro. "och. helig. ; énfald och, misstäriker: sig vära utnyttjadé äv iniresseflöden som utgår från en grumlig ' "Källa vars otten.- inte kän urskiljas, bör: varå: tåeksam”” ör”. rdefulla; ”distink- ning. att ' respektera - nykter- hetsrörelsen 1 dess . .upplysnings- arbete. Det: går . Inte att stiHlati- gande "acceptera 'ett' alkoholbruk som : fortfarande åstadkommer. så stora. enskilda och sociala skador. Alkoholbruket” har f.: n. "sådan plats i vårt. "samhälle att män får betrakta -ett, alkohölfritt samhälle som en: : utopi, "men > alla” krafter Nättvindigt offras : man. kan: Inte urskilja dess hob, fd f 1 i X stadsmarknaden. med orättvisor. ! :Dagené Nyheter - " Skol överstyrels fråns g allt ansvar. för” det falska medde-| be "landet; ;om "att det inte "skulle bli något, av. med stödundervisninger lornia., under beskyllning ; berättigad. Hur missförståndet. uppstod är. fortfa- raride delvis höljt i 'dunkel, men det” finns: tvivla -på skolöverstyrelsenis ; för- klaring. Synd :bara "att: den- inte körde" komma amtidigt med de- >. "ingen! anledning- ”att Nk 4 ny bEfter --ått -ha- riktat en --mycket skarp, kritik mot de Gaulles' anti "| Nato-politik;. uttryckte Brosio' ock- — positiv" uppläggni : ligheter. man håäft i även- utanför" Sverigé) Fi(Portsö te” sid, | n Den” långsamma ' ökningstakten N : liten mån pröva nya vägar” har arna Igen, men hän ” HÖGERN — ”VLITIKEN? Högern, fortsätter sin -argu- mentering för nära tfepartisam- t <. verkan” och" gör nu: gällande att I: sädan; är; nödvändig inför 1968 års val, konstaterar Politik (cp): N Man har redan spekulerat åt. killigt i frågan om högern kan i komma med i en borgerlig: re: - Bering 1968, om- vi- då -lyckas upprepa segern, Det är enligt vår mening en sekundär fråga. |' . Visst kan väl högern 'komma |. « med i en borgerlig regering . men högerpolitiken kan inte gö- :- ra det, I .en kommande borger-' | =" lig regering får högern föredra - + mittenpolitiken framför 'den, 'so- | ” cialdemokratiska - + politiken” och just ingenting annat. Men . precis detsamma får den ju gö- ra, om den väljer 'att 'stanna ]: : kutabl utanför regeringen. : ; "Man skall i: detta "saniman: hang hålla i minnet. att "årets . valseger för de borgerliga åstad: . koms utan närmare trepartisam- » verkan. Socialdemokraterna. tar « lar själva om ”att de förlorade "> röster till mittenpartierna.' Någ- ra röstförluster ' till högern "lär de Aäremot inte, ha upptäckt 'BorDE VI BETALA MER FÖR : U-LANDSSKJORTAN? . Én skjorta som kostar tio krö- Svensk I är, ; verkligen inte; "mycket "att |; » skett: inom, villabranschen:+'det: i är. bra med alla tillskott till bo: har "lärt. sig att. inte utmana alla på engång, 'skriver Ve stman- lands Läns Tidnin : Hans. sakkunniga ville : sätta ör, skärpt beskattning . | kraonorshuseni” fi. "nansthinistern vill. klämma < åt allå” som har: villor: taxerade till 100.000: kr' öch däröver. Är han riktigt säker på att få en riks- .dagsmajoritet.,, med; " gränsdragningen? f När den "senaste ”Villataxerin- gen: skrev "upp värdena med 30; 40,50; ibland: 100.. procent lind- |. "rades c den därav följande 'skatte- höjningen något genom en sänk- ning av uttagningstälet. Men 'en kännbar skattehöjning" blev: det dock" för” de: flesta: Nu skall skru- | ven dras till. ett varv. till. "Inflation. och ett till brisnings- i gränsen. spänt skattetryck”. dri- ver medborgare” till” zförsvarsåt. |- gärder; somiibland kan; vara dis- tar sig uttryck: 1 att. vederböran- - de ; placerar” sina av” mott” och mal" hotade : pengar. inom; ram, glädjas åt ur” allmän” synpunkt: + Mer. tveksam ”är bedömningen : av den flykt till realvärden som : stadsmarknaden," men den skat- tebestämmelse; "som' gör: skuld- räntor avdragsgilla, har utan tvi: ' vel medverkat. till att folk:med goda inkomster :'sätt sig 1 onö- sig. på. den iv sdeti konstintresse” "som |” :så «sina. betänkligheter ' mot "s.k. paneuropelska idéer”; Att ” kunna: köra bil. måste” i vårt. starkt motoriserade” 'sam- hälle' betraktas - som. en, viktig . medbörgerlig . färdighet. |'I bil- "förarutredningens betänkande har man uppmärksarfimat beho: vet av att eleverna på gymnasiet bör” ges, tillfälle att delta i 'gär- skild fö rutbildning i trafiksko- lad fr. o:m.. fyllda 17 år, Det är rätt sibriktning: «när Övrig skolutbild- ning är fri borde också förarut- bildningen i huvudsak; 'vara kost: ..nadsfri, Det är” "ett synsätt som räglar. utvecklingen i billandet TUSA; där bäde praktisk” "och teo: i Sverige befinner vi och rvidlag hittills endåst på för- ksstadiet. I. Kommunal skol 4 tidning; berättar ” "rektorn; för + Brännkyrka läroverk Uno. Holm- — ”Varför denna riktning har "påbörjats. .De teoretiska. förutsättningarna för ett. framgängsrikt . resultat . finns. Kö > t : H Körtiden, "vilken gör sig mest gällande på långtransporter, skul- le. med lite praktisk syn på .prob- lemet kunna sänkas ganska: avse- värt” genom en revidering av has- tighetsbestämmelserna, En lastbil med släpvagn har en högsta till- låtna hastighet av 50 km/tim på en : ”, t.ex. vägen' Hässleholm-—Hälsing- borg. Kör samma ekipage på en kurvig byväg med 3 meters bredd, gäller samma bestämmelser, Man frågar - sig,' varför inte hastighe- ten, i likhet med axel- och bog- gitrycken kan sättas olika för olika vägar, En enkel markering | av den. hastighet som gäller: för den aktuella vägen, vore tillräck- lig. + i Not ; 1 ; Lastkvantiteten v på fordonen "med hänsyn: till de- ras: förmåga, kan för närvarande accepteras :: som : rimlig. . Det - är dock tyvärr. så, att sedan lagens armar "plockat av den last som inte. får finnas, är det inte myc- ket mer än hälften. kvar. 3 54 i vägtrafikförordningen stadgar, att varje bruttovikt kräver: ett "I minsta axelavstånd i fordonskom- . |binationen, Alla” berörda . är så överens om det orealistiska i den- na bestämmelse, 'att ytterligare -kommentarer.. är överflödiga, Den ideäla sysselsättnings- graden omöjlig att. na förverkliga : + "Den tidigare. omtalade ideala Den. kvantitet, som kan lastas] för produktionen av”avsalumas: — den "växande" förädlingsgraden alltså '— ären nödvändig följd av en allt hårdare konkurrens på [ den internationella 'massamarkna- | Na den (framför: allt på grund av EEC-tullmuren). De 27 'enkätfö- retagen - rapporterar. visserligen större. fasta inneliggande massa- order 'nu:i höst 'än för ett år se- dan; Men massapriserna är: näs- tan. över lag lägre och -massapri duktionens räntabilitet "sämre än i fjol, mivesteringstakten på mas- sasidan' är lägre än på pappers: : sidan.” Tolv” företag uppger att: de har många fall dock på grund. av-den överenskomna, ' frivilliga produkt! tionsbegrö änsningen. MH öforskningscentrum outnyttjad .. massakapacitet "— il” I För att samhållet" på bästa. sätt | Eg kunna tillgodose människor- : behov "mäste .. forskningen xring miljöproblemen . intensifie- ras. Tyvärr. "har sådan” ma | inte kommit: igång i iSverige,” emot. har ett nordiskt” init'ativ tagits för att bygga. upp: ett mil i. Schweiz. Det'senare får emellertid "inte: ins] 3 nebära ; att. man slår sig til ro här herima mn 1. : > Väs po Debatten : :om'> säkerhetspolisen char minst två inspirationskällor, N Le När dömänstyr elsen nu: beslutat att "utlysa | en förslagspristävling bland ' de. anställda, bör detta i sak innebära 'att arbetarna för första. gången fått en'reell:möj- lighet att direkt 'skisséra och uttala sig om hur , man ' vill att personalbodar och raststugor skall konstrueras och: hur de bör in- redas, skriver förbundssekretera- re Albin"Agebro i skogsarbetarför- bundet - i Domän-Posten. ”. 10 000 kronor har anslagits till: priser. "I Tidigare har skogsarbetarnas , re- aktioner .'1.: stort... sett "varit .. be gränsade. till att slå larm på de platser, : där personalutrymmena helt. sakhats eller, legat långt un- kritik "av: det. nuvarande. förhål- ider den kvalitetnivå' "söm". Ja; föreskriver, IT. vissa: fall har den enskilde "arbetaren>"även "funnit s'g > föranlåten "att. finna .sig i exempelvis . undermåliga. raststu- gor, detta emedan han befarat att en. anmärkning till: :arbetsledning- en kunnat uppfattas som. kitslig-F+ het och detta i: sin 'tur, har 'då|l, kunnat få till Ifö an arbets- |] i rats, - 'Gönom örslagspristäviingen kän sådana: "förhållanden > inte 'uppstå. Det' blir "inte. fråga: om "någon landet”. tån” "generella ”förstag till" förbättringar. som -går' direkt in till domänstyrelsen..: Jag ; förutsät- ] r - hur det, än” gick till så. fick” vi '- alla fall mjölk. till maten 'värje glödrvöd "kommunist I vid, -frukost- . bordet. Då, drack jag "ingen mjölk, men när korimunisten duelit. ur två glas och bör Ja sa! jag. nl N NS - » digt-kraftig skuld för en bostad, Ia KH AR Pre a nor' mindre därför att materia- Å I | sysselsättningsgraden går. f.n i. TREAN t b; "et till a | 50 därigenom "blivit > tyxigare |- inte ' att . realisera ' beroende på | kostnader. genom ' ett : bättre ut- ter, skriver herr "Agebro,” sdärför. 6 den, kommit från ett u än' hödvändigt,; ; ibland I utmanan- flera inom skogsnäringen olika om. | nyttjande". avi: fordonen, vidare att tävlingen skall möjliggöra än : - + åd och fli land i stället. för Sverige köper |' de lyxig... ..' : : bildningen; Resultatet : :var gott | Ständigheter. En av orsakerna är, | skulle man få jämnare 'sysselsätt- läggningar mellan ärbetstagara : > Jag utan betänkligheter, har en |” :Det är: "dessa ssymptora,:: fr och det Veckli ti fina var, att att " virket:, kommer fram inom |ning: under, det året,. men: fram- kronojägare och revirförvaltare. | Jag skall: icke. Jämna eder fa a departementssekreteraré 1 jord- | Sträng nu är ute: 'efter. Han. och I: 7 gt, , alla" avstånd - från : industrin. Det | för allt. skulle ”det' ges ' mycket derlösa; ' I låve å dett: k I &g Att den anställde dessutom kän ; jag skall” komma till: eder. sc . bruksdepartementet yttrat I "en regeringen” "har svårare "att kom. |..fleverna, på de a vis. gavs "möj I kn röra sig , om : avständ från | större. möjligheter. till retur- och lfa ett kontantpris för. sitt inläm-| (Joh; + 14: 18). res diskussion. Härtill" fogar Jorl- |. ma :åt.orsaken till skevheterna | lighet att 1 direkt samband med terna till 50 mil. "Vidare är kvan. | tfiangeltransport,.. : Detta." skulle |nade förslag bör. stimulera intres- | ” Efter en jordfästning. återvände - . 8 c : kursen: åvläggå prov "för: teori. titetsfördelningen ': mycket. varié- | medföra, att. den ineffektiva tom- set ytterligare”. : i vi till kyrkan. Jag :sade till 'den, brukarnas. Förenin gs- skriver, VLT. "gel de alltså rande under årets alla månader. körningen kunde ,. begränsas, . - ”. sörjande familjen: ”Det. är i'stun. blad: so ooh oc Ladin Bön delen. — som de allts gjort un- jo om RE :: Arbetarskydde är I allt en sam- | der som” dessa, som et kristna ", Han är säkert inte ensam om EFTERSLÄPN -dani utan: någor "kostnad,' Själv- ” Föråldrad bestämmelse ' Olämplig generalisering ; arbetsuppgift för de anställda och [tron blir: som. mest. meningsfylld | att sejtill sitt eget intresse först |. vid: ”besvarandet;'av'"1 riksda. | :Klartär att den'här direkt mål £ Ett oe RE ina ör genom], De sydsvenska vägförhällandena | företaget. k ägas I 2 för. oss”. Den kvarlämnade mar och till solidåriteten med män. | ' fr nda ; sinter) ellatiöner "inriktade. formen av trafikunder- förandet dä en . ; dear sysselsätt- | avviker i hög grad från de norr- He Oda 0 rd Bed di ken till den som hade gått. 4 . niskor i u-länderna i andra hana, |. SC frams p -visnin har stor -betydelse-också mraelse, enligt cindradebe-lländska. Vägbyggnadskostnaderna |tjäna följande tre syften: kondi-|oss svårade: "”Ja, jag vet c | Resonemanget: har varit särskilt | SYiies I höst bil rekordartad. "När | g y 53 |stämmelse,.. enligt . vilken . trafik. |är. betydligt.-mindre i..södra-Sve- |tionen stiger och sjukdomsrisker- vandrar "inte ensamma”, -. 4 I ' "utpräglat på många håll i fråga endast” Mm | månad” återstår av "som allmän trafikfostran av företagen anvisas transportomrä- rige, vilket gör, att man får bätt-]na minskar, ,ytrivseln i arbetet Arhundra den före: Jesij tid: sade om livsmedelspriser och jord- - ungdomen. Av nar Jae mo tämmelsen innehåller, att |re vägar för mindre kostnad. Väg-|ökar, förtjänsten kan bli högre: | Gud genom. profeten. Jesaja: .”Om : brukspolitik. För många betyder " Exemplet från Brännkyrka lä. bilstrata en TM een 8, Jast systemet .i'' landets -södra "och. För det första är skogsarbetare |du' ock mäste gå genom” vätten, » säkerligen några ören billigare ”roverk: manar till efterfölj d på ller 1 ng asta el-| mellersta delar. är också i viss yrket . bland de allra "tyngsta. så” är'jag med dig", > . 4 ;. mat mer än huruvida en svensk som nina inte. föranlett nägon | nd hål, ar EI id p 5 gasa sin last I oe na njän, mån. utbyggt med tanke på den Kroppen ansträngs -hårt och. un-| . Människan är: soclal till.sih' na”. näringsgrupp, bönderna, får skär | reaktio n från | Tegeringsbänken, "an ra a at RSA torligtvis 2 | Kontinentala trafiken. Det anmärk-|gep arbetspassen: blir'svettningen |tur. Hon behöver vänskap, kam N Jig ersättning eller inte. För bön- | -. : ? (Västerbottens ner ett flertal län. vid ett ot ningsvärda, är "att" vägtrafikför-| enorm. .. Eftersom arbetet mäste ratskap och. gemenskap.; Hon be- derna bör det därför vara 'upp- | Kuriren) .jtilfälle har ett stort transport. i både norr "och söder Denna gerna blöta äv ekar även klä nes: hj ärce jllra mest, när hen » muntrande ' att landets jord- I derna blöta äv regn och snö. Det |Nes' hjärta täre:; : JATE . En het del av dessa interpella: . behov. i ett av länen och mycket | generalisering &er .. till . resultat, lär därför nödvändigt - att under sh fyllo. Smärtan av. ox bruksminister senast i remiss- os - att skiljas och fylles a Å debatten betygade att samhälls- :tioner' är daterade så tidigt som | över allmänheten, som näppelt- itet I ett annat, Bestämmelserna |att det kapital, som samhället” in- matrasterna : ha tillgång" till ett | Är det något "under, att mäns : 1 i ? är då så , att ” solidariteten måste omfatta ock- från jjälva: riksdägsstarten 'och| gen vare sig genom pressen el |och efekt icke. uten. ma optimalt. > 1 vägar, imte. Mtnyttjas uppvärmt utrymme. i -niskor,. unga och gamla,” älskar "så dem, antingen - de stannar se ut slum hur ae skall :;-Jer andra publicitetsorgan kan I dighets medgivande får disponera | Om transporterna 4 framtiden När det 'gäller förtjänsten ä hal 'sången: "vilken vän kvar I näringen eller lämnar på, 5 pen, när ären- |: tillräcklig grad informeras. om den lediga kapaciteten till de|skall k utföras till kostna-|det: självklart, att 'även. den. be- alt. Jesus?” den och frågesvar. trängs på fö- Vad vis än möter; I den. 7 "Ändå rör det "sig i' flertalet |län, : där behovet finns, = [el äri främjas geno wodernt. - när vt vand; red ; er, som näringslivet kan bära, Jas genom modernt: utrusta , Kanske konsumenter 'också |. EEE ASO "fall om spörsmål av utomordent- | Om dessa gränser "slopades, | mäste alla" möjligheter till ratio-|de personalbodar, anför. skogsar- dess. ädre Vvet” och. får "del av . tänker så. - ot förhällandena a Bär ytterst ut skulle den totala transportvoly. nalisering tillvaratagas. och ut betarförbundets sekreter naanen . dess igt. stort allmänintresse, = men betalas med Fägre. kapital-. nyttjas,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.